7.1
Lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner
7 a §.Ordnande av yrkesinriktad rehabilitering för unga.
I paragrafen föreskrivs om sådan yrkesinriktad rehabilitering för unga som omfattas av FPA:s lagstadgade organiseringsansvar samt om förutsättningarna för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering för unga och innehållet i rehabiliteringen. Det föreslås att paragrafen ändras i sin helhet så att yrkesinriktad rehabilitering för unga på ett ändamålsenligt sätt kan riktas till unga som står utanför studier och arbetslivet eller i övrigt riskerar att marginaliseras.
Yrkesinriktad rehabilitering för unga är särskilt avsedd för unga som inte själva kan eller är motiverade att planera hur de ska gå vidare i sitt liv, skapa framtida mål eller rikta in sig på arbetslivet. Till målgruppen för rehabiliteringen hör inte unga som frivilligt står utanför utbildning och arbetsliv och vars val att stå utanför utbildning och arbetsliv inte förknippas med nedsatt funktionsförmåga, till exempel unga som frivilligt håller ett mellanår.
I paragrafens 1 mom. föreskrivs om åldersgränser, om väsentlig försämring av den försäkrades funktionsförmåga samt om rehabiliteringens ändamålsenlighet och nödvändighet, som är förutsättningar för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering för unga. Det görs inga ändringar i paragrafens 1 mom. Det förutsätts inte heller i fortsättningen en diagnos på sjukdom eller kroppsskada för att få yrkesinriktad rehabilitering för unga.
I 2 mom. föreskrivs om faktorer som ska beaktas när försämringen i den försäkrades funktionsförmåga bedöms inom olika sektorer av funktionsförmågan samt om definitionen av väsentlig försämring av funktionsförmågan. I 2 mom. föreslås att man stryker förutsättningen enligt vilken en försämring av funktionsförmågan inom någon sektor är tillräcklig för att fastställa en väsentlig försämring av funktionsförmågan. Den försäkrades funktionsförmåga har försämrats väsentligt, om försämringen av funktionsförmågan begränsar den försäkrades planering av framtiden eller möjligheter att börja studera eller arbeta eller förhindrar den försäkrade att fortsätta sina studier. Försämringen av funktionsförmågan bedöms som en helhet inom olika sektorer av funktionsförmågan. Om den försämrade funktionsförmågan framkommer till exempel endast i hanteringen av vardagen, hör den unga i fortsättningen inte till målgruppen för yrkesinriktad rehabilitering för unga.
I 3 mom. föreskrivs om bedömning av hur ändamålsenlig den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga är. Det föreslås att det till 3 mom. fogas faktorer som ska beaktas vid bedömningen av rehabiliteringens ändamålsenlighet. Vid bedömning av rehabiliteringens ändamålsenlighet ska även i fortsättningen hänsyn tas till om den sökta rehabiliteringen kan främja den sökandes funktionsförmåga, livskompetens samt färdigheter och förmåga att studera eller få arbete. Dessutom beaktas i sin helhet den sökandes aktuella servicebehov samt de social- och hälsovårdstjänster som den sökande fått och andra tjänster som stöder eller främjar funktionsförmågan, livskompetensen, studierna eller sysselsättningen. Sådana tjänster är till exempel social- och hälsovårdstjänster, såsom mentalvårdstjänster, missbrukar- och beroendetjänster, social rehabilitering och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, tjänster inom ungdomsarbetet, till exempel uppsökande ungdomsarbete och ungdomsverkstäder, offentlig arbetskraftsservice samt studerandehälsovård och elevhälsotjänster.
Vid bedömningen av rehabiliteringens ändamålsenlighet beaktas således 1) den ungas servicebehov 2) vilken eller vilka instanser som genom sina tjänster kan svara på den ungas servicebehov och 3) de tjänster som den unga redan fått. För att rehabilitering ska beviljas förutsätts att yrkesinriktad rehabilitering för unga anses ändamålsenlig, nödvändig och i rätt tid i den ungas situation med beaktande av den ungas servicebehov samt målen för och innehållet i den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga.
Vid bedömning av rehabiliteringens ändamålsenlighet ska hänsyn tas till om den sökta rehabiliteringen kan stödja eller främja den sökandes funktionsförmåga, livskompetens samt färdigheter och förmåga att studera eller få arbete. Målen för rehabiliteringen för att främja den ungas funktionsförmåga kan till exempel inte endast innehålla mål för hanteringen av vardagen, utan målen ska också omfatta mål som berör planering av framtiden, för att börja studera eller komma in i arbetslivet eller för att fortsätta studierna, även om de kan genomföras på längre sikt. Om den ungas mål endast var att förbättra hanteringen av vardagen och den sociala funktionsförmågan, skulle det ännu inte vara aktuellt med yrkesinriktad rehabilitering för unga.
I bedömningen av ändamålsenligheten beaktas de servicebehov som den unga för närvarande har och hur man kan påverka dessa servicebehov genom yrkesinriktad rehabilitering för unga. Det avgörande är om den unga har ett sådant rehabiliteringsbehov som för tillfället kan tillgodoses genom yrkesinriktad rehabilitering för unga. Dessutom bedöms om den unga har tillräckliga resurser för att delta i yrkesinriktad rehabilitering.
Uppmärksamhet ska fästas vid om den unga för tillfället behöver till exempel social- eller hälsovårdstjänster. Till exempel i en situation där den unga i första hand behöver en utredning eller vård av hälsotillståndet är det inte ändamålsenligt med yrkesinriktad rehabilitering för unga. Ett exempel på servicebehov som ska beaktas är också en situation där den unga främst har behov av en stödperson för att förbättra funktionsförmågan i vardagen. I detta fall är det inte rätt tid för yrkesinriktad rehabilitering för unga och den unga hänvisas till socialservice.
Ett exempel på när den ungas servicebehov och de tjänster som den unga får ska beaktas i bedömningen av ändamålsenligheten är en situation där den unga redan har en vårdrelation till hälso- och sjukvården och kommit överens om möten med en representant för vårdinstansen. Det ska också beaktas om den unga varit arbetsoförmögen under en lång tid, alltså fått sjukdagpenning under en längre tid eller tidsbegränsad sjukpension, det vill säga rehabiliteringsstöd, eller fått sjukpension som beviljats tills vidare. I ovan nämnda situationer får den unga stöd för att utreda sin situation av vårdinstansen, som också ansvarar för den ungas vård och rehabilitering i sin helhet. Då behövs vårdinstansens ställningstagande om huruvida rehabilitering behövs och sker i rätt tid för att yrkesinriktad rehabilitering ska kunna inledas. Vid behov ska vårdinstansen hänvisa den unga att ansöka om sådan yrkesinriktad rehabilitering som baserar sig på en diagnos som avses i 6 och 7 § i rehabiliteringslagen eller annan rehabilitering som avses i rehabiliteringslagen.
Yrkesinriktad rehabilitering för unga kan vara ändamålsenlig för en ung person som har en sjukdom eller kroppsskada som inte medför betydande olägenheter för personen vid tidpunkten i fråga, och den ungas försämrade funktionsförmåga och risk för marginalisering inte beror på sjukdomen eller skadan i fråga.
Ett exempel på en situation där de tjänster som den unga får ska beaktas vid bedömningen av ändamålsenligheten är också då den unga redan deltar i en annan aktörs sysselsättningsfrämjande service, till exempel arbetskraftsservicens arbetsträning, och därigenom får det stöd han eller hon behöver. Då är den unga inte i behov av yrkesinriktad rehabilitering för unga. Deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte utgör inget hinder för att yrkesinriktad rehabilitering för unga ska beviljas om den ungas funktionsförmåga gör det möjligt att övergå till yrkesinriktad rehabilitering. Om en ung person börjar få arbetskraftsservice medan han eller hon deltar i yrkesinriktad rehabilitering kan han eller hon fortsätta rehabiliteringen om det är ändamålsenligt och nödvändigt med tanke på personens mål.
Det föreslås att det till 3 mom. läggs till att om den sökande studerar, beaktas också läroanstaltens stödåtgärder. Då beaktas både de stödåtgärder som den unga får vid läroanstalten och möjligheterna att effektivisera stödåtgärderna vid läroanstalten. Det är också viktigt att bedöma om den ungas servicebehov kan tillgodoses genom yrkesinriktad rehabilitering för unga. Det förutsätts inte heller i fortsättningen att studierätten avbryts, att den studerande skrivs ut från utbildningen eller att den studerande betraktas ha skrivit ut sig.
Yrkesinriktad rehabilitering för unga kan komma i fråga till exempel i en situation där den ungas studier inte framskrider och håller på att avbrytas trots läroanstaltens stödåtgärder och orsaken till att studierna avbryts inte är personens hälsotillstånd eller ett behov av utredning av hälsotillståndet eller vård. När det gäller unga som fullgör läroplikt ska man vid bedömningen av ändamålsenligheten i den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga också beakta det ansvar utbildningsanordnaren och den läropliktigas hemkommun har att ordna handledning och övervakning.
I bedömningen av ändamålsenligheten bör också beaktas att avsikten inte är att kompensera till exempel social- och hälsovårdens eller läroanstalternas otillräckliga resurser med yrkesinriktad rehabilitering för unga.
I 4 mom. föreskrivs om innehållet i och samarbetet inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga. Det föreslås att 4 mom. ändras så att det innehåller bestämmelser om undantag från de förutsättningar för beviljande som föreslås i 1–3 mom. Den försäkrade har inte rätt till yrkesinriktad rehabilitering för unga om han eller hon har ett lönearbete eller verkar som företagare på deltid eller heltid eller får rehabiliteringspenning för unga enligt 20 § i rehabiliteringslagen. Genom den föreslagna ändringen preciseras målgruppen för yrkesinriktad rehabilitering för unga så att den omfattar unga som riskerar att marginaliseras.
En individuell studie- och rehabiliteringsplan (KHOPS) har utarbetats för en ung person som får rehabiliteringspenning för unga och han eller hon deltar redan i utbildning eller annan rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning för unga, så han eller hon hör inte till målgruppen för yrkesinriktad rehabilitering för unga. Den unga har då en plan som utarbetats av välfärdsområdet samt tillgång till särskilda stödåtgärder. Inte heller en ung person som har ett lönearbete eller verkar som företagare på deltid eller heltid hör till målgruppen för yrkesinriktad rehabilitering för unga. Den unga står då inte utanför arbetslivet. Sporadiskt arbete eller arbete i mycket ringa utsträckning är dock inte ett hinder för att den unga ska beviljas yrkesinriktad rehabilitering, om de övriga villkoren för beviljande uppfylls. Med arbete i mycket ringa utsträckning avses till exempel 1–2 timmar arbete per vecka. Verksamhet av hobbynatur betraktas inte som sådant arbete som avses i bestämmelsen.
Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 5 mom. som motsvarar det gällande 4 mom.
19 §.Rehabiliteringspenning för annan rehabilitering.
I paragrafen föreskrivs om rätten till rehabiliteringspenning för annan rehabilitering. I 2 mom. föreskrivs om den rätt som den försäkrade har att få rehabiliteringspenning för tiden för sådan läroavtalsutbildning som ordnas såsom rehabilitering som avses i 6 § i lagen. Det föreslås att 2 mom. upphävs som obehövligt. Ändringen ändrar inte på nuläget eftersom rätten till rehabiliteringspenning för tiden för läroavtalsutbildning grundar sig på ett sådant beslut om yrkesinriktad rehabilitering som avses i 6 § i lagen.
23 §.Betalning av rehabiliteringspenning.
I paragrafen föreskrivs om betalning av rehabiliteringspenning. Enligt 1 mom. i paragrafen betalas rehabiliteringspenning, med undantag för den karenstid som avses i 25–27 §, för varje vardag som klienten har deltagit i rehabilitering, då rehabiliteringen inklusive resor varar minst fyra timmar och de facto hindrar klienten från att arbeta och få utkomst för den dagen.
Enligt 2 mom. i paragrafen betalas rehabiliteringspenning, trots vad som föreskrivs i 1 mom., med undantag för karenstiden enligt 25–27 §, för den tid som rehabiliteringsklienten deltar i utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering, för annan yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 § för personer utanför arbetslivet, för läroavtalsutbildning, för yrkesinriktad rehabilitering av unga enligt 7 a § och för sådan rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning för unga enligt 20 §, om klienten är förhindrad att utföra något annat arbete som kan jämställas med huvudsyssla än sådant som ingår i rehabiliteringen. I de situationer som anges i 2 mom. förutsätts inte att rehabiliteringen inklusive resor varar minst fyra timmar per dag för att man ska få rehabiliteringspenning. Rehabiliteringsklienten kan i dessa situationer arbeta deltid eller sporadiskt under rehabiliteringen.
Det föreslås att 2 mom. i paragrafen ändras så att omnämnandet av läroavtalsutbildning stryks som obehövligt. Dessutom ändras 2 mom. så att de coachningstjänster inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga som avses i 7 a § stryks i de situationer som anges i 2 mom. I fortsättningen ska det för att en person ska få rehabiliteringspenning för coachningstjänster inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga (numera Nuotti-coachning) krävas att rehabiliteringen inklusive resor varar minst fyra timmar per dag på det sätt som föreskrivs i paragrafens 1 mom. Deltagande i coachningstjänster inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga berättigar i regel inte längre till rehabiliteringspenning. I de sällsynta situationer där coachningstjänsten inklusive resor varar minst fyra timmar per dag kan rehabiliteringspenning fortsättningsvis beviljas, om de övriga förutsättningarna för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls.
24 §.Rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid.
I paragrafen föreskrivs om betalning av rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid. Det föreslås att paragrafen ändras i sin helhet.
Paragrafens 1 mom. ändras så att det preciseras med en hänvisning till den yrkesinriktade rehabilitering som avses i 6 § i lagen. Det är fråga om en teknisk ändring.
Dessutom fogas till 1 mom. hänvisningar till den yrkesinriktade rehabilitering för unga som avses i 7 a § och rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning för unga enligt 20 §.
Begreppen väntetid och mellanliggande tid motsvarar begreppen i den gällande 24 §.
Med väntetid avses den tid då rehabiliteringsklienten väntar på att rehabiliteringen ska börja. Vid yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 § och yrkesinriktad rehabilitering för unga enligt 7 a § är det fråga om tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början. Vid rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning för unga enligt 20 § är det fråga om den tid under vilken den unga personen de facto väntar på att rehabiliteringen ska börja. Till exempel i en situation där den unga redan har antagits till studier som inleds under höstterminen kan väntetiden gälla sommarmånaderna innan studierna inleds.
Med mellanliggande tid avses tiden mellan rehabiliteringsperioder.
Även för rehabiliteringspenningen för väntetid och mellanliggande tid inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga gäller i fortsättningen, vid sidan av behovsprövningen, den primära maximitiden på tre månader per kalenderår. Likaså gäller för rehabiliteringspenningen för väntetid och mellanliggande tid inom rehabiliteringspenningen för unga i fortsättningen, vid sidan av den primära maximitiden på tre månader per kalenderår, behovsprövning. Ändringarna förenhetligar bestämmelserna om väntetid och mellanliggande tid i fråga om nämnda rehabiliteringspenningar.
Maximitiden per kalenderår kan fortfarande överskridas om det av särskilda skäl är motiverat för att den yrkesinriktade rehabiliteringen ska framskrida och utkomsten tryggas. Det kan av särskilda skäl vara motiverat att överskrida den maximala tiden, om tryggandet av rehabiliteringsklientens utkomst under hela rehabiliteringstiden, inklusive väntetid och mellanliggande tid, är motiverat för att trygga att den yrkesinriktade rehabiliteringen framskrider. En sådan situation är aktuell till exempel när det att den maximala tiden överskrids inte beror på rehabiliteringsklienten själv och rehabiliteringsklienten annars kan bli beroende av enbart utkomststöd.
Paragrafens 2 mom. ändras så att man från det gällande 1 mom. överför bestämmelserna om beloppet av rehabiliteringspenningen under väntetid och mellanliggande tid samt om den primära maximitiden på tre månader per kalenderår. Specialbestämmelserna om yrkesinriktad rehabilitering för unga som avses i 7 a § stryks.
Specialbestämmelserna i 3 mom. om rehabiliteringspenning för unga enligt 20 § stryks. I fortsättningen har paragrafen endast två moment.
31 §.Ersättning för uppehälle.
I paragrafen föreskrivs om ersättning för uppehälle. I 2 mom. preciseras omnämnandet av utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering. Dessutom stryks omnämnandet av läroavtalsutbildning som obehövligt i paragrafens 2 mom.
36 a §.Rehabiliteringspenningens förhållande till studiepenningen.
Paragrafen är ny. I paragrafen föreskrivs om avdrag för studiepenning från rehabiliteringspenningen. Om en försäkrad får studiepenning enligt lagen om studiestöd, avdras studiepenningen från rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning som betalas till honom eller henne för samma tid.
På avdraget tillämpas 36 § 3 mom. i lagen. På basis av paragrafen avdras, om man från rehabiliteringspenningen avdrar den studiepenning enligt lagen om studiestöd som varje månad betalas för samma tid, från rehabiliteringspenningen per vardag en tjugofemtedel av studiepenningens månadsbelopp.
I praktiken avdras studiepenningen från rehabiliteringspenningen i en situation där en försäkrad som får studiepenning för samma tid får rehabiliteringspenning för mindre än 18 dagar per kalendermånad. Om rehabiliteringspenning hade erhållits mindre än 18 dagar i månaden, avdras den kalkylerade studiepenningen för dessa dagar från rehabiliteringspenningens belopp.
37 §.Partiell samordning av inkomster.
I paragrafen föreskrivs om inkomster som partiellt samordnas med rehabiliteringspenningen. Det föreslås att 1 mom. i paragrafen ändras så att omnämnandet av praktik i anslutning till utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering stryks som obehövligt. Praktiken är en del av den utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering. Således samordnas löneinkomsterna under den praktiktid som ingår i utbildningen fortfarande partiellt med rehabiliteringspenningen, såvida det inte är fråga om en avlönad praktik och rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren.
Dessutom fogas till 1 mom. ett omnämnande av rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning för unga enligt 20 §. I fortsättningen ska löne- och företagarinkomster under tiden för rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning för unga partiellt samordnas med rehabiliteringspenningen för unga på samma sätt som löne- och företagarinkomster under tiden för utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering.
I 2 mom. stryks omnämnandet av rehabiliteringspenning för unga. Rehabiliteringspenning som betalas till arbetsgivaren med stöd av 47 § i lagen samordnas inte heller i fortsättningen enligt 1 mom. Således betalas till exempel rehabiliteringspenning och rehabiliteringspenning för unga under tiden för läroavtalsutbildning till fullt belopp till arbetsgivaren.
39 §.Retroaktiv betalning.
I paragrafen föreskrivs om retroaktiv betalning av förmåner, pensioner och ersättningar. I 1 mom. föreskrivs att pensioner och ersättningar som retroaktivt beviljats en rehabiliteringsklient till den del som den motsvarar rehabiliteringspenningen för samma tid betalas till FPA. Det föreslås att studiepenning enligt lagen om studiestöd fogas till 1 mom. Studiepenning som beviljats en rehabiliteringsklient retroaktivt kan i fortsättningen betalas till FPA till den del som den motsvarar den rehabiliteringspenning som betalats för samma tid. Dessutom fogas till 1 mom. förmåner vid sidan av pensioner och ersättningar.
I 2 mom. föreskrivs om betalning av den rehabiliteringspenning som betalats till rehabiliteringsklienten retroaktivt till FPA till den del den motsvarar den förmån som betalats för samma tid. Enligt 28 § 1 mom. i lagen om studiestöd får FPA, om en studerande har fått studiepenning eller bostadstillägg för samma tid för vilken han eller hon retroaktivt beviljas någon förmån enligt 6 § i lagen om studiestöd, till exempel rehabiliteringspenning enligt rehabiliteringslagen, driva in det studiestöd som för denna tid betalts ut utan grund så att det grundlöst utbetalda studiestödet dras av från den förmån som betalas retroaktivt.
40 §.Justering av rehabiliteringspenningens belopp.
I paragrafen föreskrivs om justering av rehabiliteringspenningens belopp. Enligt 2 mom. ska rehabiliteringspenningen för yrkesutbildning justeras om de inkomster som påverkar dess belopp ökar väsentligt eller beloppet av dem minskar. Det föreslås att 2 mom. upphävs som obehövligt. Bestämmelsen tillämpas för närvarande inte vid verkställigheten av rehabiliteringslagen. FPA kan med stöd av 37 § 3 mom. i rehabiliteringslagen utan parts samtycke eller undanröjande av beslutet avgöra ärendet på nytt efter att ha hört parten, om de inkomster som avses i 37 § 1 mom. och som ska samordnas med rehabiliteringspenningen ändras efter det att beslutet har meddelats.
43 §.En rehabiliteringsklients skyldighet att lämna uppgifter.
I paragrafen föreskrivs om rehabiliteringsklientens skyldighet att lämna uppgifter. I 5 mom. preciseras omnämnandet av utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering. Dessutom fogas till 5 mom. mottagare av rehabiliteringspenning för unga. Ändringen behövs eftersom det i det föreslagna 37 § 1 mom. föreskrivs att rehabiliteringspenningen för unga i fortsättningen berörs av partiell samordning av inkomster. Den som får rehabiliteringspenning för unga är skyldig att meddela sådana inkomster under utbildningen eller under rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning för unga som kan påverka rehabiliteringspenningens belopp eller rätten till rehabiliteringspenning.
57 a §.Nytt avgörande av ett ärende med anledning av beviljad annan förmån eller ersättning.
I paragrafen föreskrivs om ett nytt avgörande av ett ärende i en situation där mottagaren av en rehabiliteringspenningförmån retroaktivt har beviljats en annan förmån eller ersättning. Till paragrafen fogas en hänvisning till den föreslagna nya 36 a §.