Senast publicerat 12-09-2022 13:33

Regeringens proposition RP 125/2022 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av avtalet med Albanien för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående av skatt och skatteundandragande

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att riksdagen godkänner ett mellan Republiken Finlands regering och Republiken Albaniens ministerråd i juni 2022 ingånget avtal för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående av skatt och skatteundandragande och att riksdagen antar en lag för att sätta i kraft de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. 

Avtalet bygger, med vissa avvikelser, på OECD:s modellskatteavtal. Avtalet innehåller bestämmelser i enlighet med vilka beskattningsrätten fördelas mellan de avtalsslutande staterna. En avtalsslutande stat tillerkänns rätten att beskatta olika inkomster medan den andra avtalsslutande staten i motsvarande mån måste avstå från att använda den beskattningsrätt som grundar sig på statens egen skattelagstiftning eller måste undanröja dubbelbeskattning i enlighet med bestämmelserna i avtalet. Avtalet innehåller även bestämmelser om utbyte av upplysningar om beskattning. Dessutom innehåller avtalet en allmän bestämmelse för att förhindra missbruk av förmåner enligt avtalet.  

Avtalet träder i kraft trettio dagar efter det att avtalsparterna har meddelat varandra att de nationella åtgärder som krävs för ikraftträdandet av avtalet har slutförts. I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. Lagen avses träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Det finns för närvarande inget gällande avtal mellan Finland och Albanien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst (skatteavtal). Både Finland och Albanien är parter i Europarådet och i OECD:s konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden (FördrS 21/1995), vilket innebär att Finland och Albanien redan i nuläget kan utbyta upplysningar om beskattning, dock med beaktande av Albaniens förbehåll mot konventionen. Däremot är indrivningssamarbete inte möjligt på grund av Albaniens förbehåll mot konventionen.  

Finland har gällande omfattande skatteavtal som innehåller bestämmelser om nästan alla frågor som tas upp i texten i OECD:s bilaterala modellskatteavtal, nedan OECD:s modellavtal, med följande 77 stater eller jurisdiktioner (fördragsserienummer inom parentes): Argentina (85/1996), Armenien (120/2007 och 31/2008), Australien (91/2007 och 32/2008), Azerbajdzjan (94/2006), Barbados (79/1992 och 58/2013), Belgien (66/1978, 54/1997 och 13/2014), Bosnien och Hercegovina (60/1987 och 75/2005), Brasilien (92/1997 och 33/1998), Bulgarien (11/1986), Cypern (40/2013), Danmark (26 och 95/1997, 34/1998, 127/2008, 43/2009 och 80/2019), Egypten (12/1966 och 56/1976), Estland (96/1993 och 55/2016), Filippinerna (60/1981), Frankrike (8/1972 och 5/1976), Färöarna (26 och 95/1997, 34/1998, 127/2008, 43/2009 och 80/2019), Förenade Arabemiraten (90/1997 och 32/1998), Förenta staterna (2/1991 och 3/2008), Georgien (76/2008), Grekland (58/1981), Hongkong (79/2018), Indien (58/2010), Indonesien (4/1989), Irland (88/1993), Island (26 och 95/1997, 34/1998, 127/2008, 43/2009 och 80/2019), Israel (90/1998), Italien (55/1983), Japan (43/1972, 111/1991 och 76/1992), Kanada (2/2007), Kazakstan (85/2010), Kina (104/2010), Kirgizistan (14/2004), Kosovo (60/1987 och 1/2012), Kroatien (60/1987 och 34/1995), Lettland (92/1993 och 15/2021), Litauen (94/1993 och 67/2019), Luxemburg (18/1983, 60/1992 och 62/2010), Malaysia (16/1986), Malta (82/2001), Marocko (18/2013), Mexiko (65/1998), Moldavien (92/2008), Montenegro (60/1987 och 45/2007), Nederländerna (84/1997 och 31/1998), Nordmakedonien (23/2002), Norge (26 och 95/1997, 34/1998, 127/2008, 43/2009 och 80/2019), Nya Zeeland (49/1984 och 16/1988), Pakistan (15/1996), Polen (21/2010), Republiken Korea (75/1981), Rumänien (7/2000), Ryssland (110/2002), Schweiz (90/1993, 92/2006, 122/2010 och 14/2013), Serbien (60/1987 och 70/2001), Singapore (115/2002, 38/2003 och 41/2010), Slovakien (28/2000), Slovenien (70/2004), Spanien (32/2018), Sri Lanka (28/2018), Storbritannien (2/1970, 31/1974, 26/1981, 8/1987, 2/1992, 75/1992 och 63/1997), Sverige (26 och 95/1997, 34/1998, 127/2008, 43/2009 och 80/2019), Sydafrika (78/1995 och 4/1996), Tadzjikistan (72/2013), Tanzania (70/1978), Thailand (28/1986), Tjeckien (80/1995 och 5/1996), Turkiet (49/2012), Turkmenistan (12/2017), Tyskland (86/2017 och 12/2021), Ukraina (82/1995 och 6/1996), Ungern (51/1981), Uruguay (16/2013), Uzbekistan (10/1999 och 43/2016), Vietnam (112/2002 och 64/2003), Vitryssland (84/2008), Zambia (28/1985) och Österrike (18/2001 och 95/2011). Som det framgår av förteckningen ovan har Finland ett avtal med Albaniens alla grannstater, det vill säga Kosovo, Grekland, Montenegro och Nordmakedonien. 

1.2  Beredning

Beredningen av fördraget

Initiativet till att inleda förhandlingar kom från Albanien. Den första förhandlingsomgången fördes i Helsingfors den 27–29 september 2016. De frågor man inte kommit överens om under den första omgången avgjordes genom distansförhandlingar den 8–9 juni 2021. Avtalet undertecknades den 8 juni 2022 i Stockholm. 

Beredningen på nationell nivå

På föredragning av statsrådet beviljade republikens president den 25 maj 2022 fullmakt att underteckna avtalet. 

Fördragets målsättning

Avtalet syftar till att undanröja dubbelbeskattning på så sätt att det inte samtidigt skapas förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom kringgående av skatt eller skatteundandragande. En avtalsslutande stat tillerkänns rätten att beskatta olika inkomster medan den andra avtalsslutande staten i motsvarande mån måste avstå från att använda den beskattningsrätt som grundar sig på statens egen skattelagstiftning eller måste undanröja dubbelbeskattning i enlighet med bestämmelserna i avtalet. Dessutom innehåller avtalet en allmän bestämmelse för att förhindra missbruk av förmåner enligt avtalet. Vidare syftar avtalet till att avtala om samarbete mellan skattemyndigheterna i de avtalsslutande staterna särskilt när det gäller ett omfattande utbyte av skatteupplysningar. 

De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att riksdagen godkänner skatteavtalet mellan Republiken Finlands regering och Republiken Albaniens ministerråd.  

Propositionen innehåller också ett förslag till en så kallad blankettlag, genom vilken de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft. 

Propositionens konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser

Av avtalets syfte följer att mottagare av skatter som omfattas av avtalets tillämpningsområde inte utnyttjar sin beskattningsrätt i de fall som anges i avtalet eller att de på de sätt som förutsätts i avtalet annars medger skattenedsättning. Tillämpningen av avtalsbestämmelserna innebär i Finland att staten och kommunerna samt församlingarna inom den evangelisk lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet avstår från en liten del av sina skatteinkomster för att internationell dubbelbeskattning ska undvikas. 

Källskatten på vinstutdelning som betalas från Finland sjunker till 5 eller 15 procent från de 20 eller 30 procent som tas ut enligt lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978), nedan källskattelagen. Skattesatsen för royalty sjunker på motsvarande sätt från 20 eller 30 procent till 5 procent. Således minskar intäkterna av källskatt på vinstutdelning och royalty. Ränta som betalas från Finland till utlandet är med stöd av lagstiftningen i Finland nästan alltid källskattefri, så till denna del sker det inga förändringar. 

Enligt Skatteförvaltningens årsanmälningsuppgifter om begränsat skattskyldiga betalades i medeltal 4 548 euro i vinstutdelning och royalty från Finland till Albanien 2019–2021, och på detta inflöt i medeltal 1 364 euro i skatteinkomster per år. Under 2019–2021 betalades i genomsnitt 150 675 euro i ränteinkomster, och de gav inte upphov till några skatteinkomster. Under 2019–2021 betalades i genomsnitt 63 317 euro i andra inkomster än inkomster av vinstutdelning, royalty eller ränta, varav ca 61 procent var löner och pensioner. Av dessa inflöt skatteinkomster till ett totalt belopp på i genomsnitt 4 787 euro per år.  

Den källskatt som tas ut på vinstutdelning enligt lagstiftningen i Albanien är 8 procent, så i och med avtalet sjunker källskatten i fråga om bolagen från 8 procent till 5 procent i de fall som når upp till en ägarandel på 25 procent. I och med skatteavtalet befrias vinstutdelning dessutom från skatt när det mottagande bolaget har hemvist i Finland och bolaget direkt innehar minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar ut vinstutdelningen. Albanien tillämpar en skattesats på 15 procent för royalty, så i och med avtalet sjunker källskatten på royalty som betalas från Albanien från 15 procent till 5 procent. Således minskar det belopp som i Finland ska avräknas från finsk skatt. Även i fråga om ränta är skattesatsen enligt Albaniens nationella lagstiftning 15 procent. I och med avtalet sänks skattesatsen till 5 procent, eller också befrias räntan i vissa situationer helt från skatt. Således minskar det belopp som i Finland ska avräknas från finsk skatt. 

Enligt Skatteförvaltningens uppgifter fick de samfund som var allmänt skattskyldiga i Finland 2020 sammanlagt 6 335 304 euro i vinstutdelning, ränta, royalty och inkomst av affärsverksamhet från Albanien, och det yrkades på 874 179 euro i avräkning för skatter som betalats till Albanien. Enligt Skatteförvaltningens uppgifter uppgav allmänt skattskyldiga fysiska personer förvärvsinkomster på i medeltal 66 393 euro från Albanien under åren 2019–2021. På dessa inkomster har man redan före avtalet kunnat tillämpa sexmånadersregeln enligt 77 § i inkomstskattelagen (1535/1992) samt lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (1552/1995).  

Med beaktande av inkomsternas och skatternas storleksklass kan det bedömas att propositionen inte har några betydande makroekonomiska konsekvenser.  

Enligt Tullens landsrapporter uppgick Finlands export till Albanien 2019 till ca 2,2 miljoner euro, 2020 till ca 3,0 miljoner euro och 2021 till ca 3,1 miljoner euro. Finlands import från Albanien uppgick 2019 till ca 2,3 miljoner euro, 2020 till ca 1,2 miljoner euro och 2021 till ca 2,9 miljoner euro. I följande tabell presenteras värdet av importen och exporten mellan Finland och Albanien 2021 enligt klassificeringen SITC rev4. 

SITC rev4, statistiskt värde (euro) 2021 

Import 

Export 

ALLA GRUPPER 

2 917 231 

3 093 466 

Livsmedel och levande djur 

342 734 

Drycker och tobak 

21 

56 043 

Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 

1 273 

835 446 

Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 

32 659 

Animaliska och vegetabil. oljor o fetter 

Prod. av kemiska o närstående industrier 

19 530 

79 078 

Bearb. varor, i huvudsak efter material 

415 885 

1 101 732 

Maskiner o apparater samt transportmedel 

878 255 

560 449 

Diverse färdiga varor 

1 220 690 

428 054 

Övriga varor 

38 843 

Konsekvenser för de skattskyldiga

För allmänt skattskyldiga med hemvist i Finland leder skatteavtalet till lägre skattesatser i Albanien i fråga om källskatt på inkomster från ränta, vinstutdelning och royalty. Vinstutdelning som ett bolag med hemvist i Finland får från ett bolag med hemvist i Albanien befrias från finsk skatt, om det finländska bolaget innehar minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar ut vinstutdelningen. För begränsat skattskyldiga i Finland leder skatteavtalet till lägre källskatt i Finland på i synnerhet vinstutdelning och royalty. I och med skatteavtalet får de skattskyldiga dessutom möjlighet att ansöka om ett förfarande för ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna, om det är fråga om beskattning som strider mot skatteavtalet.  

Konsekvenser för myndigheterna

Skattemyndigheterna i Finland och Albanien kan med stöd av skatteavtalet i fortsättningen utbyta upplysningar om skatter av varje slag och beskaffenhet.  

I och med avtalet måste Skatteförvaltningen göra smärre uppdateringar i sina system och anvisningar. Avtalet medför inget behov av tilläggsresurser vid Skatteförvaltningen. 

Bestämmelserna i fördraget och deras förhållande till lagstiftningen i Finland

Avtalet följer i huvudsak OECD:s modellavtal. När avtalsförhandlingarna inleddes 2016 var den nyaste versionen av OECD:s modellavtal från 2014, så många bestämmelser i avtalet följer den versionen. Den senaste versionen av OECD:s modellavtal är från 2017, och i synnerhet bestämmelserna om förhindrande av missbruk, det vill säga preambeln och artikel 26 som begränsar rätten till förmåner enligt avtalet, har tagits in i avtalet i enlighet med den versionen. En del av artiklarna har samma form i modellavtalen från 2014 och 2017.  

Som resultat av OECD:s projekt för att motverka urholkning av skattebasen och överföring av vinster (Project to Tackle Base Erosion and Profit Shifting, BEPS-projektet), som inleddes 2013, uppkom i bestämmelserna i skatteavtalen två minimikrav för att förhindra missbruk av skatteavtalen och effektivisera tvistlösningen. Bestämmelserna i detta avtal uppfyller dessa minimikrav. 

De viktigaste avvikelserna från modellen gäller definitionen av fast driftställe och fördelningen av beskattningsrätten för royalty.  

Vardera avtalsstaten tillämpar en avräkningsmetod som huvudsaklig metod för att undanröja dubbelbeskattning. 

Preambel. I preambeln beskrivs avtalets syfte, vilket är undanröjande av dubbelbeskattning på så sätt att det inte samtidigt skapas förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom kringgående av skatt eller skatteundandragande. Preambeln baserar sig på OECD:s modellavtal (2017). 

Artikel 1.Personer på vilka avtalet tillämpas. I artikeln fastställs det på vilka personer avtalet ska tillämpas. Avtalet tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. Artikeln baserar sig på artikel 1 i OECD:s modellavtal (2014). Frasen person med hemvist i en avtalsslutande stat definieras i artikel 4. 

Avtalet kan i vissa fall också tillämpas på personer med hemvist någon annanstans än i en avtalsslutande stat. Enligt artikel 22, som gäller förbud mot diskriminering, och artikel 24, som gäller utbyte av upplysningar, kan de avtalsslutande staterna nämligen utbyta upplysningar om personer som inte har hemvist i någondera avtalsslutande staten. 

Artikel 2.Skatter på vilka avtalet tillämpas. De skatter på vilka avtalet tillämpas fastställs och anges i denna artikel. 

Artikel 3.Allmänna definitioner. I artikeln definieras uttryck som förekommer i flera av artiklarna i avtalet. Definitioner finns dessutom i artiklar som gäller vissa inkomster, och exempelvis uttrycken vinstutdelning, ränta och royalty definieras i artiklarna 10–12, som gäller beskattning av dessa inkomster. 

I artikeln föreskrivs det dessutom att varje uttryck som inte definieras i avtalet anses ha den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den stat som tillämpar avtalet och att den betydelse som uttrycket har enligt skattelagstiftningen i denna stat äger företräde framför den betydelse uttrycket ges i annan lagstiftning.  

Artikel 4.Person med hemvist i en avtalsslutande stat. Frasen person med hemvist i en avtalsslutande stat definieras i artikel 4. I definitionen nämns också staten, dess offentligrättsliga samfund och lokala myndigheter. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska genom ömsesidig överenskommelse sträva efter att avgöra hemviststaten för en annan än en fysisk person på grundval av särskilda kriterier. Utan en sådan överenskommelse har en sådan person ingen rätt till förmåner enligt avtalet, om inte de behöriga myndigheterna har kommit överens om något annat. 

Artikel 5.Fast driftställe. Uttrycket fast driftställe, som definieras i artikel 5, är viktigt med tanke på tillämpningen av artikel 7, som gäller beskattning av inkomst av affärsverksamhet. Definitionen motsvarar bestämmelserna i artikel 5 i OECD:s modellavtal (2014), med undantag för bestämmelserna i punkt 3. I avtalet mellan Finland och Albanien utgör platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet fasta driftställen endast om verksamheten pågår under mer än nio månader. I OECD:s modellavtal är tidsgränsen tolv månader. I avtalet mellan Finland och Albanien ingår dessutom en bestämmelse om att tjänster utgör ett fast driftställe, om verksamheten pågår under en eller flera tidsperioder som sammanlagt överstiger nio månader under en period på tolv månader. I OECD:s modellavtal finns ingen sådan bestämmelse om tjänster. 

Artikel 6.Inkomst från fast egendom. Inkomst från fast egendom får beskattas i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Med sådan inkomst likställs bland annat inkomst genom bruk eller uthyrning av en lägenhet som besitts på grund av aktier eller andra andelar i fastighetssamfund. Sålunda får exempelvis inkomst som aktieägare i ett finländskt bostadsaktiebolag förvärvar genom uthyrning av sin aktielägenhet beskattas i Finland. 

Artikeln motsvarar i huvudsak artikel 6 i OECD:s modellavtal (2014 och 2017). 

Artikel 7.Inkomst av affärsverksamhet. Inkomst som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar får beskattas i den andra avtalsslutande staten endast om företaget bedriver affärsverksamhet i denna andra stat från ett där beläget fast driftställe (definierat i artikel 5). Inkomst av affärsverksamhet som den avtalsslutande stat där det fasta driftstället är beläget får beskatta omfattar endast inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället. Om det i inkomst av affärsverksamhet ingår inkomst som behandlas särskilt i andra artiklar i avtalet, tillämpas på inkomsten de specialbestämmelser som gäller den. Artikeln överensstämmer huvudsakligen med den version av artikel 7 i OECD:s modellavtal som ingick i modellavtalet ännu före versionen från 2010. 

Artikel 8.Sjö- och luftfart. Artikeln utgör ett undantag från bestämmelserna i artikel 7 i fråga om inkomst från sjö- och luftfart. Inkomst som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar från internationell sjö- och luftfart beskattas endast i denna stat, även i fall då inkomsten är hänförlig till ett fast driftställe som företaget har i den andra avtalsslutande staten. 

Artikeln motsvarar i huvudsak artikel 8 i OECD:s modellavtal (2017). 

Artikel 9.Företag med intressegemenskap. Inkomst som företag med intressegemenskap förvärvar får enligt artikeln justeras, om obehörig vinstöverföring kan påvisas. I Finland är bestämmelsen av betydelse med tanke på tillämpningen av 31 § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995). 

Artikeln motsvarar artikel 9 i OECD:s modellavtal (2014 och 2017). 

Artikel 10.Vinstutdelning. Vinstutdelning får beskattas i den avtalsslutande stat där mottagaren av vinstutdelningen har hemvist. 

Om mottagaren av vinstutdelning som betalas ut av ett albanskt bolag är ett finländskt bolag, är vinstutdelningen i Finland befriad från skatt om mottagaren direkt besitter minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar vinstutdelningen (artikel 21.1 b). I ett läge utan skatteavtal är vinstutdelning skattepliktig i Finland i enlighet med 6 a § 2 och 3 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968). 

Enligt artikel 10.2 får vinstutdelning beskattas också i den avtalsslutande stat där det bolag som betalar vinstutdelningen har hemvist (källstat). Enligt artikel 10.2 a begränsas skatten i källstaten till 5 procent av vinstutdelningens bruttobelopp, om mottagaren av vinstutdelningen är ett bolag som direkt innehar minst 25 procent av kapitalet i det utdelande bolaget. I andra fall får skatten uppgå till högst 15 procent av vinstutdelningens bruttobelopp.  

Källstaten är inte skyldig att iaktta dessa begränsningar, om den andel på grund av vilken vinstutdelningen betalas har ett verkligt samband med ett fast driftställe beläget i källstaten.  

Uppkommen dubbelbeskattning undanröjs i Finland genom skatteavräkning i enlighet med artikel 21.1 a, om det inte är fråga om fall som avses i artikel 21.1 b, då vinstutdelningen är undantagen från finsk skatt. 

Enligt 7 § i källskattelagen är källskatten på vinstutdelning som betalas från Finland 15–35 procent beroende på mottagaren. Dessa skattesatser enligt källskattelagen tillämpas dock endast om inget annat följer av skatteavtalet. Exempelvis tillämpas alltså, i stället för den skattesats på 30 procent som följer av källskattelagen, en skattesats på 15 procent på vinstutdelning som en fysisk person får. 

Artikeln motsvarar artikel 10 i OECD:s modellavtal (2014). 

Artikel 11.Ränta. Ränta får beskattas i vardera avtalsslutande staten. Den högsta skattesatsen för ränta i den avtalsslutande stat från vilken räntan härrör (källskattesats) är 5 procent. Ränta är källskattefri (beskattas endast i mottagarens hemviststat), om den betalas till den andra avtalsslutande statens regering, inbegripet dess lokala myndigheter, centralbanken eller en myndighet eller inrättning (inbegripet finansinstitut) som ägs eller kontrolleras av den regeringen eller till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten i samband med lån eller en kredit som garanteras av någon av de ovannämnda aktörerna. 

Källstaten är inte skyldig att iaktta de begränsningar som föreskrivs i punkterna 1 och 2, om den fordran för vilken vinstutdelningen betalas har ett verkligt samband med ett fast driftställe beläget i källstaten. 

Uppkommen dubbelbeskattning undanröjs i Finland genom skatteavräkning i enlighet med artikel 21.1 a. 

Bestämmelserna om källstatens beskattningsrätt har praktiskt taget ingen betydelse i Finland, eftersom begränsat skattskyldiga enligt 9 § 2 mom. i inkomstskattelagen endast i vissa exceptionella och mindre betydelsefulla fall ska betala skatt i Finland för ränta som förvärvats här. 

Artikeln motsvarar i huvudsak artikel 11 i OECD:s modellavtal (2014 och 2017), dock med den skillnaden att källstatens skattesats i OECD:s modellavtal är 10 procent, medan den i detta avtal är 5 procent. Enligt detta avtal är dessutom vissa räntor befriade från källskatt. Denna bestämmelse baserar sig på en kommentar till OECD:s modellavtal.  

Artikel 12.Royalty. Royalty får beskattas i den avtalsslutande stat där mottagaren av royaltyn har hemvist. Royalty får dock beskattas också i den avtalsslutande stat från vilken den härrör (källstat). Skatten får då vara högst 5 procent av det totala beloppet av royaltyn. Källstaten är inte skyldig att iaktta den begränsning som föreskrivs i punkt 2, om den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas har ett verkligt samband med ett fast driftställe beläget i källstaten. Royalty som betalas för nyttjanderätt till fast egendom eller för nyttjande av gruvor eller andra naturtillgångar beskattas i enlighet med artikel 6. 

Uppkommen dubbelbeskattning undanröjs i Finland genom skatteavräkning i enlighet med artikel 21.1 a. 

Enligt 7 § i källskattelagen är källskatten på royalty som betalas från Finland 20 eller 30 procent beroende på mottagaren. Dessa skattesatser enligt källskattelagen tillämpas dock endast om inget annat följer av skatteavtalet. Exempelvis tillämpas alltså, i stället för den skattesats på 20 procent som följer av källskattelagen, en skattesats på 5 procent på royalty som ett samfund får. 

Artikeln avviker från OECD:s modellavtal genom att artikeln ger också källstaten rätt att beskatta royalty. 

Artikel 13.Överlåtelsevinst. Vinst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av fast egendom som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i den stat där egendomen är belägen. Om en person med hemvist i en avtalsslutande stat har ett fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, får vinst som denne förvärvar på grund av överlåtelse av driftstället och av lös egendom som utgör en del av rörelsetillgångarna i driftstället beskattas i denna andra stat, det vill säga i den stat där driftstället är beläget.  

Försäljningsvinst som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg beskattas endast i denna stat, det vill säga företagets hemviststat.  

Vinst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådana aktier eller därmed jämförbara intressen vilkas medel (värde) till mer än 50 procent direkt eller indirekt utgörs av fast egendom belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Således får alltså vinst, som en aktieägare i ett finländskt bostadsaktiebolag förvärvar vid överlåtelse av sin aktielägenhet, beskattas i Finland.  

Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses ovan beskattas endast i överlåtarens hemviststat.  

Bestämmelserna i artikeln motsvarar i huvudsak bestämmelserna i artikel 13 i OECD:s modellavtal (2014).  

Artikel 14.Arbetsinkomst. Lön och annan betalning som en person förvärvar på grund av anställning beskattas endast i personens hemviststat, om inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten (arbetsstat). Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning för arbetet beskattas där. Arbete beskattas dock endast i hemviststaten, om samtliga följande villkor uppfylls: 

– inkomsttagaren vistas i arbetsstaten under en eller flera tidsperioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, 

– lönen betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i arbetsstaten, 

– lönen belastar inte ett fast driftställe i arbetsstaten, 

– det är inte fråga om uthyrning av arbetskraft. 

Trots de bestämmelser som beskrivs ovan får ersättning för arbete, som utförs på grund av anställning ombord på ett skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, beskattas i företagets hemviststat. 

Bestämmelserna i artikeln överensstämmer med den praxis Finland har tillämpat i sina skatteavtal och följer i huvudsak OECD:s (2014) modellavtal. I avtalet ingår en uttrycklig bestämmelse om att lönen vid uthyrning av arbetskraft får beskattas i den stat där arbetet utförs. 

Om den avtalsslutande stat som inte är Finland har beskattningsrätt i egenskap av arbetsstat med stöd av artikeln, undanröjs dubbelbeskattningen i Finland i enlighet med avräkningsmetoden i artikel 21.1. Enligt sexmånadersregeln i 77 § i inkomstskattelagen är lön för arbete som utförts utomlands inte skattepliktig inkomst, om den skattskyldiges utlandsvistelse på grund av detta arbete varar minst sex månader utan avbrott. I den bestämmelsen anges närmare villkor och avgränsningar för tillämpningen av bestämmelsen. Om sexmånadersregeln är tillämplig utgör lönen således inte skattepliktig inkomst och beaktas inte när skatten på annan inkomst bestäms. 

Artikel 15.Styrelsearvode. Styrelsearvode som en person förvärvar i egenskap av medlem i en styrelse eller något annat organ i ett bolag får beskattas i vardera avtalsslutande staten. 

Artikeln motsvarar i huvudsak artikel 16 i OECD:s modellavtal (2014 och 2017). 

Artikel 16.Artister och sportutövare. I artikeln föreskrivs det om undantag från bestämmelserna i artikel 14 i fråga om inkomst som en artist eller sportutövare förvärvar genom personlig verksamhet. Inkomst av en artists eller en sportutövares personliga verksamhet får, oberoende av om inkomsten betalas till konstnären eller sportutövaren själv eller till någon annan, beskattas i den avtalsslutande stat där verksamheten bedrivs. 

Artikeln motsvarar artikel 17 i OECD:s modellavtal (2014 och 2017). 

Artikel 17.Pension, livränta och liknande ersättning. Pension som grundar sig på privat anställning beskattas endast i mottagarens hemviststat. Pension och andra förmåner, som betalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat eller enligt en allmän ordning för annan social trygghet som gäller i en avtalsslutande stat, exempelvis pension som grundar sig på Finlands lagstadgade obligatoriska arbetspensionsförsäkring, samt livränta, som härrör från en avtalsslutande stat, får dock beskattas i denna stat, det vill säga källstaten. Uppkommen dubbelbeskattning undanröjs i Finland genom skatteavräkning i enlighet med artikel 21.1 a. 

Bestämmelserna motsvarar de alternativa bestämmelser som ingår i kommentaren till artikel 18 i OECD:s modellavtal. 

Denna reglering motsvarar den praxis som Finland strävar efter att följa vid förhandlingar om skatteavtal. 

Artikel 18.Offentlig tjänst. Inkomst av offentlig tjänst beskattas enligt huvudregeln endast i den avtalsslutande stat från vilken ersättningen betalas. Motsvarande huvudregel gäller också pension som betalas på grund av sådan tjänst. Inkomst beskattas dock endast i mottagarens hemviststat, om arbetet utförs i den staten och mottagaren är medborgare i den staten. Dessutom beskattas inkomst endast i mottagarens hemviststat, om arbetet utförs i denna stat och mottagaren inte fick hemvist i denna stat endast för att utföra arbetet. Den senare bestämmelsen gäller i praktiken så kallade lokalt anställda personer. Med avvikelse från huvudregeln beskattas pension endast i hemviststaten, om mottagaren är medborgare i den staten. 

Om det är fråga om en offentlig aktörs affärsverksamhet, tillämpas artiklarna 14–17 i avtalet. 

Artikeln motsvarar artikel 19 i OECD:s modellavtal (2014 och 2017). 

Artikel 19.Studerande. Inkomst som studerande och affärspraktikanter erhåller från källor utanför studie- eller praktikstaten beskattas inte i studie- eller praktikstaten, om de villkor som anges i artikeln uppfylls.  

Artikeln motsvarar artikel 20 i OECD:s modellavtal (2014 och 2017). 

Artikel 20.Annan inkomst. Inkomster som inte behandlas i artiklarna 6–19 beskattas endast i den avtalsslutande stat där inkomsttagaren har hemvist. 

Artikeln motsvarar artikel 20 i OECD:s modellavtal (2014 och 2017). 

Artikel 21.Undanröjande av dubbelbeskattning. Vardera avtalsslutande staten använder en avräkningsmetod som huvudsaklig metod för undanröjande av dubbelbeskattning. Avräkningsmetoden bygger på principen, som även tillämpas enligt avtalet, att inkomsttagaren beskattas i den avtalsslutande stat där han eller hon har hemvist (hemviststat), också för sådan inkomst som enligt avtalet får beskattas i den andra avtalsslutande staten (källstat). Från den skatt som betalas i hemviststaten avräknas dock den skatt som i enlighet med avtalet har betalats för samma inkomst i den andra avtalsslutande staten. I Finland gäller i fråga om undanröjande av dubbelbeskattning dessutom bestämmelserna i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning.  

Om inkomst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar, enligt en bestämmelse i avtalet är undantagen från skatt i hemviststaten, får denna stat ändå vid bestämmandet av beloppet av skatten på personens återstående inkomst beakta den inkomst som undantagits från skatt, med andra ord tillämpa en undantagandemetod med progressionsförbehåll.  

Dessutom har man när det gäller Finland avvikit från den huvudsakliga avräkningsmetoden i fall där ett bolag med hemvist i Albanien betalar vinstutdelning till ett sådant bolag med hemvist i Finland som direkt besitter minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar vinstutdelningen. Sådan vinstutdelning är undantagen från finsk skatt. 

Artikel 22.Förbud mot diskriminering. Förbudet mot diskriminering gäller skatter av varje slag och beskaffenhet. 

Artikeln motsvarar artikel 24.1 och 24.3–6 i OECD:s modellavtal (2014 och 2017). 

Artikel 23.Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse. Artikeln ger den, som anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom eller henne medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet, möjlighet att lägga fram saken för de behöriga myndigheterna. Behörig myndighet när det gäller Finland är i regel Skatteförvaltningen. Saken ska läggas fram inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som gett upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, ska myndigheten sträva efter att lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. 

Artikeln motsvarar artikel 25.1–4 i OECD:s modellavtal (2014). Artikeln innehåller inga bestämmelser om skiljeförfarande. 

Artikel 24.Utbyte av upplysningar. Utbytet av upplysningar gäller skatter av varje slag och beskaffenhet.  

Artikeln baserar sig på artikel 26 i OECD:s modellavtal (2014 och 2017). 

Artikel 25.Medlemmar av diplomatiska beskickningar och konsulat. Bestämmelserna om medlemmar av diplomatiska beskickningar och konsulat motsvarar bestämmelserna i artikel 28 i OECD:s modellavtal (2014 och 2017). 

Artikel 26.Rätt till förmåner. Artikel 26 innehåller en bestämmelse om förhindrande av missbruk av avtalet, som tillämpas trots de övriga bestämmelserna i avtalet. En förmån enligt avtalet ska inte ges i fråga om en inkomst, om det med hänsyn till alla relevanta fakta och omständigheter rimligen kan antas att ett av de huvudsakliga syftena med det arrangemang eller den transaktion som direkt eller indirekt resulterade i förmånen var att få förmånen. Förmånen kan dock beviljas, om det fastställs att det under omständigheterna är förenligt med de relevanta bestämmelsernas ändamål och syfte att förmånen ges. Bestämmelsen kallas för ett test av det huvudsakliga syftet (principal purpose test, PPT). 

Artikeln motsvarar artikel 29.9 i OECD:s modellavtal (2017). 

Artikel 27.Ikraftträdande. Artikeln innehåller bestämmelser om ikraftträdandet av avtalet. 

Artikel 28.Upphörande. Artikeln innehåller bestämmelser om upphörande av avtalet. Avtalet ska gälla tills vidare. Avtalet har upprättats på finska, albanska och engelska, vilka alla texter är lika giltiga. I händelse av tolkningsskiljaktigheter är den engelskspråkiga texten avgörande. 

Ikraftträdande

De avtalsslutande staternas regeringar ska på diplomatisk väg underrätta varandra om att de konstitutionella förutsättningarna för ikraftträdandet av avtalet har uppfyllts. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter dagen för den senare av underrättelserna.  

Bestämmelserna i avtalet tillämpas i de båda avtalsslutande staterna i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare. I fråga om övriga skatter på inkomst tillämpas bestämmelserna i avtalet på skatter som bestäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare. Bestämmelserna i artikeln om utbyte av upplysningar ska dock tillämpas från dagen för ikraftträdandet av avtalet, oberoende av vilken skatteperiod upplysningarna gäller. 

Det föreslås att den lag som ingår i propositionen ska träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 

Bifall av Ålands lagting

Om ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som Finland ingår eller förbinder sig till innehåller en bestämmelse i en fråga som enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991) faller inom landskapets behörighet, träder bestämmelsen enligt 59 § i den lagen i kraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft. Bilaterala skatteavtal innehåller bestämmelser som hör till landskapets behörighet med stöd av 18 § 5 punkten i självstyrelselagen. Ålands lagtings bifall enligt 59 § 1 mom. i självstyrelselagen behövs alltså för att den ikraftträdandelag som ingår i propositionen ska träda i kraft i landskapet Åland. 

Behovet av riksdagens samtycke samt behandlingsordning

8.1  Behovet av riksdagens samtycke

Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen krävs riksdagens godkännande bland annat för fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis avser riksdagens befogenhet att godkänna internationella förpliktelser alla de bestämmelser i internationella förpliktelser som i materiellt hänseende hör till området för lagstiftningen. En bestämmelse ska anses höra till området för lagstiftningen, om 1) den gäller utövande eller begränsning av någon grundläggande fri- eller rättighet som är skyddad i grundlagen, 2) den i övrigt gäller grunderna för individens rättigheter och skyldigheter, 3) den sak som bestämmelsen gäller enligt grundlagen ska föreskrivas i lag, 4) det finns lagbestämmelser om den sak som bestämmelsen gäller, eller om 5) det enligt rådande uppfattning i Finland ska lagstiftas om saken. Frågan påverkas inte av om bestämmelsen strider mot eller överensstämmer med en lagbestämmelse i Finland (GrUU 11/2000 rd, GrUU 12/2000 rd och GrUU 45/2000 rd). Enligt 81 § 1 mom. och 121 § 3 mom. i grundlagen ska bestämmelser om grunderna för skattskyldigheten utfärdas genom lag. Dessutom hör bestämmelser, som indirekt påverkar tolkningen och tillämpningen av materiella bestämmelser som hör till området för lagstiftningen, också själva till området för lagstiftningen (GrUU 6/2001 rd och GrUU 24/2001 rd). Sådana är till exempel definitionerna i avtalet och bestämmelserna om tillämpningsområde. 

Artiklarna 6–20, som gäller beskattning av inkomst och i vilka det föreskrivs om fördelning av beskattningsrätten för inkomst eller om nedsättning av eller undantag från nationell skatt, innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Därför kräver avtalet till dessa delar riksdagens samtycke. 

Artikel 21, som gäller undanröjande av dubbelbeskattning, och artiklarna 22–25 innehåller bestämmelser som direkt eller indirekt hänför sig till beskattning och som därmed hör till området för lagstiftningen. Artikel 26 kan medföra att nedsättning av eller undantag från skatt inte beviljas. Också till dessa delar kräver bestämmelserna i avtalet riksdagens samtycke. 

8.2  Behandlingsordning

Eftersom avtalet inte innehåller bestämmelser som gäller grundlagen på det sätt som avses i 94 § 2 mom. eller 95 § 2 mom. i grundlagen, kan avtalet enligt regeringens uppfattning godkännas med enkel majoritet och förslaget till lag om sättande i kraft av avtalet godkännas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 1 

Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 § i grundlagen föreslås det att riksdagen godkänner det i Stockholm den 8 juni 2022 mellan Republiken Finlands regering och Republiken Albaniens ministerråd ingångna avtalet för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående av skatt och skatteundandragande. 

Kläm 2 

Eftersom avtalet innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen, föreläggs riksdagen samtidigt följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om avtalet med Albanien för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående av skatt och skatteundandragande 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i det i Stockholm den 8 juni 2022 mellan Republiken Finlands regering och Republiken Albaniens ministerråd ingångna avtalet för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående av skatt och skatteundandragande ska gälla som lag, sådana som Finland har förbundit sig till dem.  
2 § 
Bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet.  
3 § 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 8 september 2022 
Statsminister Sanna Marin 
Finansminister Annika Saarikko 
Fördragstext

Översättning

AVTAL MELLAN REPUBLIKEN FINLANDS REGERING OCH REPUBLIKEN ALBANIENS MINISTERRÅD FÖR ATT UNDANRÖJA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH FÖR ATT FÖRHINDRA KRINGGÅENDE AV SKATT OCH SKATTEUNDANDRAGANDE 

Republiken Finlands regering och Republiken Albaniens ministerråd, 

som avser att ingå avtal för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst, utan att skapa förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom kringgående av skatt eller skatteundandragande (inbegripet genom treaty shopping-arrangemang, som syftar till att personer med hemvist i tredje jurisdiktioner indirekt ska få förmåner enligt detta avtal), 

har kommit överens om följande: 

Artikel 1 

Personer på vilka avtalet tillämpas 

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. 

Artikel 2 

Skatter på vilka avtalet tillämpas 

1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst som påförs för en avtalsslutande stats eller dess lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut. 

2. Med skatter på inkomst förstås alla skatter som tas ut på inkomst i dess helhet eller på delar av inkomst, inbegripet skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom, samt skatter på värdestegring. 

3. De befintliga skatter på vilka detta avtal tillämpas är särskilt 

a) i Albanien 

(i) inkomstskatterna (tatimet mbi te ardhurat), inbegripet skatten på företagsvinster (duke perfshire tatimin mbi fitimin), inkomstskatten för fysiska personer (tatimin mbi te ardhura personale) och skatten på realisationsvinst för överlåtelse av lös eller fast egendom (tatimin e te ardhurave nga kapitali ose nga tjetersimi i pasurive te luajshme dhe te paluajtshme), och 

(ii) förenklad vinstskatt för småskalig affärsverksamhet (tatimi i thjeshtuar mbi fitimin per biznesin e vogel) 

(nedan ”albansk skatt”), 

b) i Finland 

i) de statliga inkomstskatterna, 

ii) inkomstskatterna för samfund, 

iii) kommunalskatten, 

iv) kyrkoskatten,  

v) källskatten på ränteinkomst, och 

vi) källskatten för begränsat skattskyldig  

(nedan ”finsk skatt”). 

4. Avtalet tillämpas även på alla sådana skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som efter undertecknandet av avtalet tas ut vid sidan av eller i stället för de befintliga skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska meddela varandra de väsentliga ändringar som gjorts i deras skattelagstiftning. 

Artikel 3 

Allmänna definitioner 

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse: 

a) ”Albanien” avser Republiken Albanien och avser, när uttrycket används i geografisk betydelse, Republiken Albaniens territorium inklusive territorialvatten och luftrum samt alla de områden utanför territorialvattnen inom vilka Republiken Albanien enligt albansk lagstiftning och i överensstämmelse med folkrättens regler får utöva sina rättigheter med avseende på havsbottnen och dess underlag samt naturtillgångarna där,  

b) ”Finland” avser Republiken Finland och avser, när uttrycket används i geografisk betydelse, Republiken Finlands territorium samt de områden som gränsar till Republiken Finlands territorialvatten och inom vilka Finland enligt finsk lagstiftning och i överensstämmelse med folkrättens regler får utöva sina rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen och i dess underlag samt i vattnen ovanför dem,  

c) ”person” inbegriper fysiska personer, bolag och andra sammanslutningar, 

d) ”bolag” avser en juridisk person eller en annan aktör som vid beskattningen behandlas som en juridisk person, 

e) ”företag” avser bedrivandet av varje form av affärsverksamhet, 

f) ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” avser Republiken Albanien eller Republiken Finland, beroende på sammanhanget, 

g) ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i den andra avtalsslutande staten” avser företag som drivs av en person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som drivs av en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, 

h) ”medborgare” avser i förhållande till en avtalsslutande stat 

i) en fysisk person som är medborgare i denna avtalsslutande stat, och 

ii) en juridisk person, ett konsortium eller en annan sammanslutning enligt den lagstiftning som gäller i denna avtalsslutande stat, 

i) ”internationell trafik” avser transport med skepp eller luftfartyg som används av ett företag i en avtalsslutande stat, utom när skeppet eller luftfartyget används enbart mellan platser i den andra avtalsslutande staten, 

j) ”behörig myndighet” avser 

i) i Albanien finansministeriet eller finansministeriets befullmäktigade representant, 

ii) i Finland finansministeriet, dess befullmäktigade representant eller den myndighet som finansministeriet förordnar att vara behörig myndighet, 

k) ”affärsverksamhet” innefattar utövandet av fritt yrke och annan självständig verksamhet. 

2. När en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, om inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket vid tidpunkten för tillämpningen har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas, och den betydelse som uttrycket har enligt tillämplig skattelagstiftning i denna stat äger företräde framför den betydelse uttrycket ges i annan lagstiftning i denna stat. 

Artikel 4 

Person med hemvist i en avtalsslutande stat 

1. Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” en person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning, plats för grundandet eller någon annan liknande omständighet och innefattar också denna stat, dess offentligrättsliga samfund och lokala myndigheter. Detta uttryck inbegriper emellertid inte en person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källor i denna stat. 

2. När en fysisk person i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms personens hemvist på följande sätt: 

a) personen anses ha hemvist endast i den stat där han eller hon har en bostad som stadigvarande står till hans eller hennes förfogande; om personen har en sådan bostad i båda staterna, anses han eller hon ha hemvist endast i den stat med vilken hans eller hennes personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena), 

b) om det inte kan avgöras i vilken stat personen har centrum för sina levnadsintressen eller om personen inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans eller hennes förfogande, anses personen ha hemvist endast i den stat där han eller hon stadigvarande vistas, 

c) om personen stadigvarande vistas i båda staterna eller om personen inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses personen ha hemvist endast i den stat där han eller hon är medborgare, 

d) om personen är medborgare i båda staterna eller om personen inte är medborgare i någon av dem, ska de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse. 

3. När en annan än en fysisk person i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 har hemvist i båda avtalsslutande staterna, ska de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna genom ömsesidig överenskommelse sträva efter att avgöra i vilken avtalsslutande stat personen ska anses ha hemvist vid tillämpningen av detta avtal, med hänsyn till platsen för dess verkliga ledning, platsen där den har grundats eller annars bildats och andra relevanta omständigheter. I avsaknad av sådan överenskommelse ska personen inte vara berättigad till någon nedsättning av eller befrielse från skatt enligt avtalet, utom till den del och på det sätt som de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kommer överens om. 

Artikel 5 

Fast driftställe 

1. Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs. 

2. Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt 

a) platser för företagsledning, 

b) filialer, 

c) kontor, 

d) fabriker, 

e) verkstäder, och 

f) gruvor, olje- eller gaskällor, stenbrott och andra platser för utvinning av naturtillgångar. 

3. Uttrycket ”fast driftställe” innefattar också 

a) platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, men endast om sådan verksamhet pågår under mer än nio månader, 

b) tjänster, inbegripet konsulttjänster, som ett företag tillhandahåller i en avtalsslutande stat genom arbetstagare eller annan personal som anställts för detta ändamål, men endast om sådan verksamhet pågår (i samma projekt eller i projekt som hänger samman med det) inom denna stat under en eller flera tidsperioder som sammanlagt överstiger nio månader under en period på tolv månader. 

4. Trots vad som föreskrivs ovan i denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta 

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av varor som tillhör företaget, 

b) innehavet av ett varulager som tillhör företaget uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande, 

c) innehavet av ett varulager som tillhör företaget uteslutande för sådan bearbetning eller förädling som utförs av ett annat företag, 

d) innehavet av en stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget, 

e) innehavet av en stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art, 

f) innehavet av en stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för någon kombination av verksamheter som anges i leden a–e, under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet och som grundar sig på denna kombination är av förberedande eller biträdande art. 

5. Om en person, som inte är en sådan oberoende representant på vilken punkt 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag trots bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ha fast driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som personen bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verksamhet som personen bedriver är begränsad till sådan verksamhet som anges i punkt 4 och som, om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet, inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt den punkten. 

6. Ett företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av en mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att denne därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. 

7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt) medför inte i sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra. 

Artikel 6 

Inkomst från fast egendom 

1. Inkomst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (inbegripet inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 

2. Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid byggnader, tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomster, källor eller andra naturtillgångar; skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom. 

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, uthyrning eller annan användning av fast egendom. 

4. Om innehav av aktier eller andra andelar i ett bolag berättigar ägaren av sådana aktier eller andelar att besitta fast egendom som tillhör bolaget, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, uthyrning eller annan användning av sådan besittningsrätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen. 

5. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag. 

Artikel 7 

Inkomst av affärsverksamhet 

1. Inkomst som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar beskattas endast i denna stat, om inte företaget bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten från ett fast driftställe beläget där. Om företaget bedriver affärsverksamhet på detta sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället. 

2. Om ett företag i en avtalsslutande stat bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten från ett fast driftställe beläget där, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt beslutat om affärer med det företag till vilket driftstället hör.  

3. Vid bestämmandet av ett fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, inbegripet utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller någon annanstans. 

4. Inkomst hänförs inte till ett fast driftställe endast av den anledningen att det fasta driftstället köper in varor åt företaget. 

5. Om det i inkomst av affärsverksamhet ingår inkomst som behandlas särskilt i andra artiklar i detta avtal, berörs bestämmelserna i de artiklarna inte av reglerna i denna artikel.  

Artikel 8 

Sjö- och luftfart 

1. Inkomst som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i denna stat. 

2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, i gemensam affärsverksamhet eller i en internationell driftsorganisation, men endast på den del av inkomsten som kan hänföras till deltagaren i relation till dess andel av den gemensamma verksamheten. 

Artikel 9 

Företag med intressegemenskap 

1. I fall då 

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller 

b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital,  

och om det mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, räknas in i företagets inkomst och beskattas i överensstämmelse med detta. 

2. I fall då en avtalsslutande stat i inkomsten för ett företag i denna stat räknar in – och i överensstämmelse med detta beskattar – inkomst, för vilken ett företag i den andra avtalsslutande staten beskattats i denna andra stat, och den inkomst som därmed räknats in är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den förstnämnda staten, om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, ska denna andra stat genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten där, om denna andra stat anser att justeringen är berättigad. Vid sådan justering iakttas de övriga bestämmelserna i detta avtal, och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska vid behov överlägga med varandra. 

Artikel 10 

Vinstutdelning 

1. Vinstutdelning från ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.  

2. Vinstutdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där det bolag som betalar vinstutdelningen har hemvist, i enlighet med lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till vinstutdelningen har hemvist i den andra avtalsslutande staten, får skatten inte överstiga 

a) 5 procent av vinstutdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till vinstutdelningen är ett bolag (med undantag för sammanslutningar) som direkt innehar minst 25 procent av kapitalet i det utdelande bolaget, 

b) 15 procent av vinstutdelningens bruttobelopp i alla övriga fall. 

Denna punkt berör inte bolagets beskattning för den vinst av vilken vinstutdelningen betalas. 

3. Med uttrycket ”vinstutdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier, ”jouissance”-aktier eller ”jouissance”-rättigheter, gruvandelar, stiftarandelar eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt sådan inkomst av andra andelar i bolag som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier. 

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till vinstutdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten, där det bolag som betalar vinstutdelningen har hemvist, från ett fast driftställe beläget där, och den andel på grund av vilken vinstutdelningen betalas har ett verkligt samband med det fasta driftstället. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7. 

5. Om ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta vinstutdelning som bolaget betalar, utom i den mån vinstutdelningen betalas till en person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken vinstutdelningen betalas har ett verkligt samband med ett fast driftställe i denna andra stat, och inte heller på bolagets icke utdelade vinst ta ut en skatt som betalas på bolagets icke utdelade vinst, även om vinstutdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat. 

Artikel 11 

Ränta 

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.  

2. Ränta får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, i enlighet med lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till räntan har hemvist i den andra avtalsslutande staten, får skatten inte överstiga 5 procent av räntans bruttobelopp. 

3. Trots bestämmelserna i punkt 2 beskattas ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till en sådan person som har hemvist i den andra avtalsslutande staten och som har rätt till räntan, endast i denna andra stat, om räntan betalas 

a) till den andra avtalsslutande statens regering, inbegripet dess lokala myndigheter, centralbanken eller en myndighet eller inrättning (inbegripet finansinstitut) som helt eller huvudsakligen ägs av den regeringen,  

b) till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten i samband med lån eller kredit som garanteras av denna andra stats regering, inbegripet dess lokala myndigheter, centralbanken eller en myndighet eller inrättning (inbegripet finansinstitut) som ägs eller kontrolleras av den regeringen. 

4. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, oavsett om fordran säkerställts genom fastighetsinteckning eller inte och oavsett om fordran medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket avser särskilt inkomst av värdepapper som utfärdats av staten och inkomst av obligationer eller debenturer, inbegripet agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debenturer. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel. 

5. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från ett fast driftställe beläget där, och den fordran för vilken räntan betalas har ett verkligt samband med det fasta driftstället. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7. 

6. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbetalaren är en person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, oavsett om personen har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har ett fast driftställe i samband med vilket den skuld uppkommit för vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället, anses räntan härröra från den stat där det fasta driftstället finns. 

7. När, på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och en annan person, räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte funnits, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på det sistnämnda beloppet. I sådana fall beskattas det överskjutande beloppet i enlighet med lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av de övriga bestämmelserna i detta avtal. 

Artikel 12 

Royalty 

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 

2. Royalty får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, i enlighet med lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till royaltyn har hemvist i den andra avtalsslutande staten, får skatten inte överstiga 5 procent av royaltyns bruttobelopp. 

3. Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags betalning som tas emot som ersättning för nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till ett litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (inbegripet biograffilm samt film eller band för televisions- eller radiosändning), ett patent, ett varumärke, ett mönster eller en modell, en ritning, ett hemligt recept eller en hemlig tillverkningsmetod samt för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur. 

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från ett fast driftställe beläget där, och den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas har ett verkligt samband med det fasta driftstället. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7. 

5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbetalaren är en person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, oavsett om personen har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har ett fast driftställe i samband med vilket skyldigheten att betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fasta driftstället, anses royaltyn härröra från den stat där det fasta driftstället finns.  

6. När, på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och en annan person, royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rättighet eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte funnits, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på det sistnämnda beloppet. I sådana fall beskattas det överskjutande beloppet i enlighet med lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av de övriga bestämmelserna i detta avtal. 

Artikel 13 

Överlåtelsevinst 

1. Vinst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 

2. Vinst, som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av lös egendom som utgör en del av rörelsetillgångarna i ett fast driftställe som företaget har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av ett sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget). 

3. Vinst, som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna stat. 

4. Vinst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådana aktier eller liknande intressen vilkas värde till mer än 50 procent direkt eller indirekt kan hänföras till sådan fast egendom som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 

5. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i ovanstående punkter beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist. 

Artikel 14 

Arbetsinkomst 

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 15, 17 och 18 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av anställning, endast i denna stat, om inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning för arbetet beskattas där. 

2. Trots bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar för arbete i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om 

a) mottagaren vistas i den andra staten under en eller flera tidsperioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under kalenderåret i fråga, och 

b) ersättningen betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, och 

c) ersättningen inte belastar ett fast driftställe som arbetsgivaren har i den andra staten, och 

d) det inte är fråga om uthyrning av arbetskraft. 

3. Trots vad som föreskrivs ovan i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs på grund av anställning ombord på ett skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. 

Artikel 15 

Styrelsearvode 

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar i egenskap av medlem i en styrelse eller ett annat liknande organ i ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 

Artikel 16 

Artister och sportutövare 

1. Trots bestämmelserna i artikel 14 får inkomst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av underhållningsartist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller i egenskap av sportutövare, beskattas i denna andra stat. 

2. I fall då inkomst som förvärvas genom personlig verksamhet som en underhållningsartist eller sportutövare bedriver i denna egenskap inte tillfaller underhållningsartisten eller sportutövaren själv, utan en annan person, får denna inkomst trots bestämmelserna i artikel 14 beskattas i den avtalsslutande stat där underhållningsartisten eller sportutövaren bedriver verksamheten. 

Artikel 17 

Pension, livränta och liknande ersättning 

1. Om inte bestämmelserna i artikel 18.2 föranleder annat, beskattas pension och annan liknande ersättning, som med anledning av tidigare anställning betalas till en person med hemvist i en avtalsslutande stat, endast i denna stat. 

2. Trots bestämmelserna i punkt 1, och om inte bestämmelserna i artikel 18.2 föranleder annat, får pension och andra förmåner, som betalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat eller enligt en allmän ordning för annan social trygghet som gäller i en avtalsslutande stat, oavsett om de är periodiska eller betalas i form av en engångsersättning, eller livränta, som härrör från en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. 

3. Med uttrycket ”livränta” förstås i denna artikel ett fastställt belopp som periodiskt betalas till en fysisk person på fastställda tider under personens livstid eller under en angiven eller fastställbar tidsperiod och som grundar sig på en förpliktelse att verkställa betalningarna som ersättning för ett vederlag till fullt belopp i pengar eller pengars värde (annat än utförda tjänster). 

Artikel 18 

Offentlig tjänst 

1. a) Lön och annan liknande ersättning, som betalas av en avtalsslutande stat, ett av dess offentligrättsliga samfund eller en av dess lokala myndigheter till en fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, detta samfunds eller denna myndighets tjänst, beskattas endast i denna stat. 

b) Sådan lön och annan liknande ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna andra stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och 

i) är medborgare i denna stat, eller 

ii) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet. 

2. a) Pension och annan liknande ersättning, som betalas av eller från fonder inrättade av en avtalsslutande stat, ett av dess offentligrättsliga samfund eller en av dess lokala myndigheter till en fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, detta samfunds eller denna myndighets tjänst, beskattas trots bestämmelserna i punkt 1 endast i denna stat. 

b) Sådan pension och annan liknande ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om personen har hemvist i och är medborgare i denna andra stat. 

3. Bestämmelserna i artiklarna 14, 15, 16 och 17 tillämpas på lön, pension och annan liknande ersättning som betalas på grund av arbete som utförts i samband med affärsverksamhet som bedrivs av en avtalsslutande stat, ett av dess offentligrättsliga samfund eller en av dess lokala myndigheter. 

Artikel 19 

Studerande 

En studerande eller affärspraktikant, som har eller omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin utbildning eller praktik, beskattas inte i denna stat för belopp som studeranden eller praktikanten erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller sin praktik, om beloppen härrör från källor utanför denna stat. 

Artikel 20 

Annan inkomst 

1. Inkomst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar i detta avtal, beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör. 

2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6.2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver affärsverksamhet i den andra avtalsslutande staten från ett fast driftställe beläget där, och den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas har ett verkligt samband med det fasta driftstället. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7. 

Artikel 21 

Undanröjande av dubbelbeskattning 

1. Om inte bestämmelserna i finsk lagstiftning om undanröjande av internationell dubbelbeskattning föranleder annat (vilket inte ska påverka den allmänna princip som anges här), undanröjs dubbelbeskattning i Finland på följande sätt: 

a) Om en person med hemvist i Finland förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Albanien, ska Finland, om inte bestämmelserna i led b föranleder annat, från personens finska skatt räkna av ett belopp som motsvarar den albanska skatt som betalats i enlighet med albansk lagstiftning och i överensstämmelse med detta avtal, beräknat på samma inkomst som den på vilken den finska skatten beräknas. 

b) Vinstutdelning, som ett bolag med hemvist i Albanien betalar till ett sådant bolag med hemvist i Finland som direkt besitter minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar vinstutdelningen, är undantagen från finsk skatt. 

c) Om inkomst, som en person med hemvist i Finland förvärvar, enligt en bestämmelse i avtalet är undantagen från skatt i Finland, får Finland ändå vid bestämmandet av beloppet av skatten på personens återstående inkomst beakta den inkomst som undantagits från skatt. 

2. I Albanien undanröjs dubbelbeskattning på följande sätt: 

a) Om en person med hemvist i Albanien förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Finland, ska Albanien från den albanska skatten på personens inkomst räkna av ett belopp som motsvarar den inkomstskatt som betalats i Finland.  

Avräkningen får emellertid inte överstiga den del av den albanska inkomstskatten, beräknad innan avräkning beviljats, som hänför sig till den inkomst som kan beskattas i Finland. 

b) Om inkomst, som en person med hemvist i Albanien förvärvar, enligt en bestämmelse i avtalet är undantagen från skatt i Albanien, får Albanien ändå vid bestämmandet av beloppet av skatten på personens återstående inkomst beakta den inkomst som undantagits från skatt. 

Artikel 22 

Förbud mot diskriminering 

1. Medborgare i en avtalsslutande stat ska inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden, särskilt i fråga om hemvist, är eller kan bli underkastade. Trots bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på personer som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. 

2. Beskattningen av ett fast driftställe, som ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, ska i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av ett sådant företag i denna andra stat som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller sådan skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges personer med hemvist i den egna staten. 

3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9.1, artikel 11.7 eller artikel 12.6 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från ett företag i en avtalsslutande stat till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för företaget på samma villkor som betalning till en person med hemvist i den förstnämnda staten.  

4. Ett företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, ska inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som ett annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat. 

5. Trots bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i denna artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet. 

Artikel 23 

Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse 

1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom eller henne medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan personen, utan att detta påverkar hans eller hennes rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där personen har hemvist eller, om det är fråga om tillämpning av artikel 22.1, i den avtalsslutande stat där han eller hon är medborgare. Saken ska läggas fram inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som gett upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet. 

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, ska myndigheten sträva efter att lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. En överenskommelse som träffats ska genomföras oberoende av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning. 

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska genom ömsesidig överenskommelse sträva efter att avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet. 

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan stå i direkt kontakt med varandra, också inom en gemensam kommission som består av dem själva eller av representanter för dem, i syfte att träffa överenskommelse i den mening som avses i föregående punkter.  

Artikel 24  

Utbyte av upplysningar 

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska utbyta sådana upplysningar som kan antas vara relevanta vid tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal eller för administration eller verkställighet av intern lagstiftning i fråga om skatter av varje slag och beskaffenhet som tas ut för de avtalsslutande staterna eller för deras politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, om beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artiklarna 1 och 2. 

2. Upplysningar som en avtalsslutande stat tagit emot i enlighet med punkt 1 ska behandlas som hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (inbegripet domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, tar ut eller driver in de skatter som nämns i punkt 1, som handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter eller som utövar tillsyn över nämnda verksamheter. Dessa personer eller myndigheter får använda upplysningarna bara för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden. Trots vad som föreskrivs ovan får upplysningar som en avtalsslutande stat tagit emot användas för andra ändamål när sådana upplysningar får användas för sådana andra ändamål enligt lagstiftningen i båda staterna och den behöriga myndigheten i den stat som lämnat upplysningarna tillåtit sådant användande. 

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 medför inte skyldighet för en avtalsslutande stat att 

a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,  

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten, 

c) lämna upplysningar som skulle röja en affärshemlighet, en industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller ett förfaringssätt inom näringsverksamhet eller lämna upplysningar som det skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public) att överlämna. 

4. Om en avtalsslutande stat begär upplysningar enligt denna artikel, ska den andra avtalsslutande staten använda de medel som denna stat förfogar över för att inhämta de begärda upplysningarna, även om denna andra stat inte har behov av upplysningarna för sina egna beskattningsändamål. Förpliktelsen i föregående mening begränsas av bestämmelserna i punkt 3, men detta medför inte en rätt för en avtalsslutande stat att vägra lämna upplysningar uteslutande därför att denna stat inte har något eget intresse av sådana upplysningar. 

5. Bestämmelserna i punkt 3 medför inte rätt för en avtalsslutande stat att vägra att lämna upplysningar uteslutande därför att upplysningarna innehas av en bank, ett annat finansinstitut, en förmedlare, en representant eller en god man eller därför att upplysningarna gäller äganderätt i en person. 

Artikel 25 

Medlemmar av diplomatiska beskickningar och konsulat 

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller enligt bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer medlemmar av diplomatiska beskickningar och konsulat. 

Artikel 26 

Rätt till förmåner 

Trots de övriga bestämmelserna i detta avtal ska en förmån enligt avtalet inte ges i fråga om en inkomst, om det med hänsyn till alla relevanta fakta och omständigheter rimligen kan antas att ett av de huvudsakliga syftena med det arrangemang eller den transaktion som direkt eller indirekt resulterade i förmånen var att få förmånen, om det inte fastställs att det under omständigheterna är förenligt med de relevanta bestämmelsernas ändamål och syfte att förmånen ges. 

Artikel 27 

Ikraftträdande 

1. De avtalsslutande staternas regeringar ska på diplomatisk väg underrätta varandra om att de konstitutionella förutsättningarna för ikraftträdandet av detta avtal har uppfyllts. 

2. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter dagen för den senare av de underrättelser som avses i punkt 1, och dess bestämmelser tillämpas i de båda avtalsslutande staterna 

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare, 

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare. 

3. Trots bestämmelserna i punkt 2 tillämpas bestämmelserna i artikel 24 (Utbyte av upplysningar) från dagen för ikraftträdandet av detta avtal, oberoende av vilken skatteperiod upplysningarna gäller. 

Artikel 28 

Upphörande 

Detta avtal förblir i kraft tills det sägs upp av någondera avtalsslutande staten. Vardera avtalsslutande staten kan, när fem år förflutit från dagen för ikraftträdandet av avtalet, på diplomatisk väg säga upp avtalet genom en underrättelse om uppsägning minst sex månader före utgången av ett kalenderår. I detta fall upphör avtalet att vara tillämpligt i de båda avtalsslutande staterna 

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då underrättelsen lämnas eller senare, 

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då underrättelsen lämnas eller senare. 

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta avtal. 

Upprättat i Stockholm den 8 juni 2022 i två exemplar på finska, albanska och engelska, vilka alla texter är lika giltiga. I händelse av tolkningsskiljaktigheter är den engelskspråkiga texten avgörande. 

För Republiken Finlands regering: 

Maimo Henriksson 

För Republiken Albaniens ministerråd: 

Virgjil Kule 

AGREEMENT BETWEEN THE GOV-ERNMENT OF THE REPUBLIC OF FIN-LAND AND THE COUNCIL OF MINIS-TERS OF THE REPUBLIC OF ALBANIA FOR THE ELIMINATION OF DOUBLE TAXATION WITH RESPECT TO TAXES ON INCOME AND THE PREVENTION OF TAX EVASION AND AVOIDANCE 

The Government of the Republic of Finland and the Council of Ministers of the Republic of Albania, 

Intending to conclude an Agreement for the elimination of double taxation with respect to taxes on income without creating opportunities for non-taxation or reduced taxation through tax evasion or avoidance (including through treaty-shopping arrangements aimed at obtaining reliefs provided in this Agreement for the indirect benefit of residents of third States), 

Have agreed as follows: 

Article 1  

Persons covered 

This Agreement shall apply to persons who are residents of one or both of the Contracting States. 

Article 2 

Taxes covered 

1. This Agreement shall apply to taxes on income imposed on behalf of a Contracting State or of its local authorities, irrespective of the manner in which they are levied. 

2. There shall be regarded as taxes on income all taxes imposed on total income, or on elements of income, including taxes on gains from the alienation of movable or immovable property, as well as taxes on capital appreciation. 

3. The existing taxes to which the Agreement shall apply are in particular: 

a) in Albania: 

(i) the income taxes (tatimet mbi te ardhurat), including corporate profits tax (duke perfshire tatimin mbi fitimin), personal income tax (tatimin mbi te ardhura personale) and capital gains tax from the alienation of the movable or immovable property (tatimin e te ardhurave nga kapitali ose nga tjetersimi i pasurive te luajshme dhe te paluajtshme); and 

(ii) the simplified profit tax for small businesses (tatimi i thjeshtuar mbi fitimin per biznesin e vogel); 

(hereinafter referred to as "Albanian tax"); 

b) in Finland: 

(i) the state income taxes (valtion tuloverot; de statliga inkomstskatterna); 

(ii) the corporate income taxes (yhteisöjen tuloverot; inkomstskatterna för samfund); 

(iii) the communal tax (kunnallisvero; kommunalskatten); 

(iv) the church tax (kirkollisvero; kyrkoskatten);  

(v) the tax withheld at source from interest (korkotulon lähdevero; källskatten på ränteinkomst); and 

(vi) the tax withheld at source from non-residents' income (rajoitetusti verovelvollisen lähdevero; källskatten för begränsat skattskyldig);  

(hereinafter referred to as "Finnish tax"). 

4. The Agreement shall apply also to any identical or substantially similar taxes that are imposed after the date of signature of the Agreement in addition to, or in place of, the existing taxes. The competent authorities of the Contracting States shall notify each other of any significant changes that have been made in their taxation laws. 

Article 3 

General definitions 

1. For the purposes of this Agreement, unless the context otherwise requires: 

a) the term "Albania" means the Republic of Albania, and when used in a geographical sense means the territory of the Republic of Albania including territorial waters and air space above them as well as any area beyond the territorial waters of the Republic of Albania which, under its laws and in accordance with international law, is an area within which the Republic of Albania may exercise its rights with respect to the seabed and subsoil and their natural resources;  

b) the term "Finland" means the Republic of Finland and, when used in a geographical sense, means the territory of the Republic of Finland, and any area adjacent to the territorial waters of the Republic of Finland within which, under the laws of Finland and in accordance with international law, the rights of Finland with respect to the exploration for and exploitation of the natural resources of the sea bed and its sub-soil and of the superjacent waters may be exercised; 

c) the term "person" includes an individual, a company and any other body of persons; 

d) the term "company" means any body corporate or any entity that is treated as a body corporate for tax purposes; 

e) the term “enterprise” applies to the carrying on of any business; 

f) the terms “a Contracting State” and “the other Contracting State” mean the Republic of Albania and the Republic of Finland as the context requires; 

g) the terms "enterprise of a Contracting State" and "enterprise of the other Contracting State" mean respectively an enterprise carried on by a resident of a Contracting State and an enterprise carried on by a resident of the other Contracting State; 

h) the term "national" in relation to a Contracting State, means: 

(i) any individual possessing the nationality or citizenship of that Contracting State; and 

(ii) any legal person, partnership or association deriving its status as such from the laws in force in that Contracting State. 

i) the term "international traffic" means any transport by a ship or aircraft operated by an enterprise of a Contracting State, except when the ship or aircraft is operated solely between places in the other Contracting State; 

j) the term "competent authority" means: 

(i) in Albania, the Ministry of Finance or an authorized representative of the Ministry of Finance; 

(ii) in Finland, the Ministry of Finance, its authorised representative or the authority which, by the Ministry of Finance, is designated as competent authority. 

k) the term “business” includes the performance of professional services and of other activities of an independent character. 

2. As regards the application of the Agreement at any time by a Contracting State, any term not defined therein shall, unless the context otherwise requires, have the meaning that it has at that time under the law of that State for the purposes of the taxes to which the Agreement applies, any meaning under the applicable tax laws of that State prevailing over a meaning given to the term under other laws of that State. 

Article 4 

Resident 

1. For the purposes of this Agreement, the term "resident of a Contracting State" means any person who, under the laws of that State, is liable to tax therein by reason of his domicile, residence, place of management, place of incorporation or any other criterion of a similar nature, and also includes that State and any statutory body or local authority thereof. This term, however, does not include any person who is liable to tax in that State in respect only of income from sources in that State. 

2. Where by reason of the provisions of paragraph 1 an individual is a resident of both Contracting States, then his status shall be determined as follows: 

a) he shall be deemed to be a resident only of the State in which he has a permanent home available to him; if he has a permanent home available to him in both States, he shall be deemed to be a resident only of the State with which his personal and economic relations are closer (centre of vital interests); 

b) if the State in which he has his centre of vital interests cannot be determined, or if he has not a permanent home available to him in either State, he shall be deemed to be a resident only of the State in which he has an habitual abode; 

c) if he has an habitual abode in both States or in neither of them, he shall be deemed to be a resident only of the State of which he is a national; 

d) if he is a national of both States or of neither of them, the competent authorities of the Contracting States shall settle the question by mutual agreement. 

3. Where by reason of the provisions of paragraph 1 a person other than an individual is a resident of both Contracting States, the competent authorities of the Contracting States shall endeavour to determine by mutual agreement the Contracting State of which such person shall be deemed to be a resident for the purposes of the Agreement, having regard to its place of effective management, the place where it is incorporated or otherwise constituted and any other relevant factors. In the absence of such agreement, such person shall not be entitled to any relief or exemption from tax provided by this Agreement except to the extent and in such manner as may be agreed upon by the competent authorities of the Contracting States. 

Article 5 

Permanent establishment 

1. For the purposes of this Agreement, the term "permanent establishment" means a fixed place of business through which the business of an enterprise is wholly or partly carried on. 

2. The term "permanent establishment" includes especially: 

a) a place of management; 

b) a branch; 

c) an office; 

d) a factory; 

e) a workshop; and 

f) a mine, an oil or gas well, a quarry or any other place of extraction of natural resources. 

3. The term “permanent establishment” likewise encompasses: 

(a) a building site or construction or installation project but only if it lasts more than nine months; and 

(b) the furnishing of services, including consultancy services, within a Contracting State by an enterprise through employees or other personnel engaged by the enterprise for such purpose, but only if activities of that nature continue (for the same or a connected project) within that State for a period or periods aggregating more than nine months in any twelve month period. 

4. Notwithstanding the preceding provisions of this Article, the term "permanent establishment" shall be deemed not to include: 

a) the use of facilities solely for the purpose of storage, display or delivery of goods or merchandise belonging to the enterprise; 

b) the maintenance of a stock of goods or merchandise belonging to the enterprise solely for the purpose of storage, display or delivery; 

c) the maintenance of a stock of goods or merchandise belonging to the enterprise solely for the purpose of processing by another enterprise; 

d) the maintenance of a fixed place of business solely for the purpose of purchasing goods or merchandise or of collecting information, for the enterprise; 

e) the maintenance of a fixed place of business solely for the purpose of carrying on, for the enterprise, any other activity of a preparatory or auxiliary character; 

f) the maintenance of a fixed place of business solely for any combination of activities mentioned in sub-paragraphs a) to e), provided that the overall activity of the fixed place of business resulting from this combination is of a preparatory or auxiliary character. 

5. Notwithstanding the provisions of paragraphs 1 and 2, where a person – other than an agent of an independent status to whom paragraph 6 applies – is acting on behalf of an enterprise and has, and habitually exercises, in a Contracting State an authority to conclude contracts in the name of the enterprise, that enterprise shall be deemed to have a permanent establishment in that State in respect of any activities which that person undertakes for the enterprise, unless the activities of such person are limited to those mentioned in paragraph 4 which, if exercised through a fixed place of business, would not make this fixed place of business a permanent establishment under the provisions of that paragraph. 

6. An enterprise shall not be deemed to have a permanent establishment in a Contracting State merely because it carries on business in that State through a broker, general commission agent or any other agent of an independent status, provided that such persons are acting in the ordinary course of their business. 

7. The fact that a company which is a resident of a Contracting State controls or is controlled by a company which is a resident of the other Contracting State, or which carries on business in that other State (whether through a permanent establishment or otherwise), shall not of itself constitute either company a permanent establishment of the other. 

Article 6 

Income from immovable property 

1. Income derived by a resident of a Contracting State from immovable property (including income from agriculture or forestry) situated in the other Contracting State may be taxed in that other State. 

2. The term "immovable property" shall have the meaning which it has under the law of the Contracting State in which the property in question is situated. The term shall in any case include buildings, property accessory to immovable property, livestock and equipment used in agriculture and forestry, rights to which the provisions of general law respecting landed property apply, usufruct of immovable property and rights to variable or fixed payments as consideration for the working of, or the right to work, mineral deposits, sources and other natural resources; ships, boats and aircraft shall not be regarded as immovable property. 

3. The provisions of paragraph 1 shall apply to income derived from the direct use, letting, or use in any other form of immovable property. 

4. Where the ownership of shares or other corporate rights in a company entitles the owner of such shares or corporate rights to the enjoyment of immovable property held by the company, the income from the direct use, letting, or use in any other form of such right to enjoyment may be taxed in the Contracting State in which the immovable property is situated. 

5. The provisions of paragraphs 1 and 3 shall also apply to the income from immovable property of an enterprise. 

Article 7 

Business profits 

1. The profits of an enterprise of a Contracting State shall be taxable only in that State unless the enterprise carries on business in the other Contracting State through a permanent establishment situated therein. If the enterprise carries on business as aforesaid, the profits of the enterprise may be taxed in the other State but only so much of them as is attributable to that permanent establishment. 

2. Subject to the provisions of paragraph 3, where an enterprise of a Contracting State carries on business in the other Contracting State through a permanent establishment situated therein, there shall in each Contracting State be attributed to that permanent establishment the profits which it might be expected to make if it were a distinct and separate enterprise engaged in the same or similar activities under the same or similar conditions and dealing wholly independently with the enterprise of which it is a permanent establishment. 

3. In determining the profits of a permanent establishment, there shall be allowed as deductions expenses which are incurred for the purposes of the permanent establishment, including executive and general administrative expenses so incurred, whether in the State in which the permanent establishment is situated or elsewhere. 

4. No profits shall be attributed to a permanent establishment by reason of the mere purchase by that permanent establishment of goods or merchandise for the enterprise. 

5. Where profits include items of income which are dealt with separately in other Articles of this Agreement, then the provisions of those Articles shall not be affected by the provisions of this Article. 

Article 8 

Shipping and air transport 

1. Profits of an enterprise of a Contracting State from the operation of ships or aircraft in international traffic shall be taxable only in that State. 

2. The provisions of paragraph 1 shall also apply to profits from the participation in a pool, a joint business or an international operating agency but only to so much of the profits so derived as is attributable to the participant in proportion to its share in the joint operation. 

Article 9 

Associated enterprises 

1. Where 

a) an enterprise of a Contracting State participates directly or indirectly in the management, control or capital of an enterprise of the other Contracting State, or 

b) the same persons participate directly or indirectly in the management, control or capital of an enterprise of a Contracting State and an enterprise of the other Contracting State, 

and in either case conditions are made or imposed between the two enterprises in their commercial or financial relations which differ from those which would be made between independent enterprises, then any profits which would, but for those conditions, have accrued to one of the enterprises, but, by reason of those conditions, have not so accrued, may be included in the profits of that enterprise and taxed accordingly. 

2. Where a Contracting State includes in the profits of an enterprise of that State – and taxes accordingly – profits on which an enterprise of the other Contracting State has been charged to tax in that other State and the profits so included are profits which would have accrued to the enterprise of the first-mentioned State if the conditions made between the two enterprises had been those which would have been made between independent enterprises, then that other State shall make an appropriate adjustment to the amount of tax charged therein on those profits, where that other State considers the adjustment justified. In determining such adjustment, due regard shall be had to the other provisions of this Agreement and the competent authorities of the Contracting States shall if necessary consult each other. 

Article 10 

Dividends 

1. Dividends paid by a company which is a resident of a Contracting State to a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State.  

2. However, such dividends may also be taxed in the Contracting State of which the company paying the dividends is a resident and according to the laws of that State, but if the beneficial owner of the dividends is a resident of the other Contracting State, the tax so charged shall not exceed: 

a) 5 per cent of the gross amount of the dividends if the beneficial owner is a company (other than a partnership) which holds directly at least 25 per cent of the capital of the company paying the dividends; 

b) 15 per cent of the gross amount of the dividends in all other cases. 

This paragraph shall not affect the taxation of the company in respect of the profits out of which the dividends are paid. 

3. The term "dividends" as used in this Article means income from shares, “jouissance” shares or “jouissance” rights, mining shares, founders’ shares or other rights, not being debt-claims, participating in profits, as well as income from other corporate rights which is subjected to the same taxation treatment as income from shares by the laws of the State of which the company making the distribution is a resident. 

4. The provisions of paragraphs 1 and 2 shall not apply if the beneficial owner of the dividends, being a resident of a Contracting State, carries on business in the other Contracting State of which the company paying the dividends is a resident, through a permanent establishment situated therein, and the holding in respect of which the dividends are paid is effectively connected with such permanent establishment. In such case the provisions of Article 7 shall apply. 

5. Where a company which is a resident of a Contracting State derives profits or income from the other Contracting State, that other State may not impose any tax on the dividends paid by the company, except insofar as such dividends are paid to a resident of that other State or insofar as the holding in respect of which the dividends are paid is effectively connected with a permanent establishment situated in that other State, nor subject the company's undistributed profits to a tax on the company's undistributed profits, even if the dividends paid or the undistributed profits consist wholly or partly of profits or income arising in such other State. 

Article 11 

Interest 

1. Interest arising in a Contracting State and paid to a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State.  

2. However, such interest may also be taxed in the Contracting State in which it arises and according to the laws of that State, but if the beneficial owner of the interest is a resident of the other Contracting State the tax so charged shall not exceed 5 per cent of the gross amount of the interest. 

3. Notwithstanding the provisions of paragraph 2, interest arising in a Contracting State and paid to a resident of the other Contracting State who is the beneficial owner thereof shall be taxable only in that other State if such interest is paid: 

a) to the Government of the other Contracting State, including any local authority thereof, the Central Bank or any agency or instrumentality (including a financial institution) wholly or mainly owned by that Government;  

b) to a resident of the other Contracting State in connection with any loan or credit guaranteed by the Government of the other State, including any local authority thereof, the Central Bank or any agency or instrumentality (including a financial institution) owned or controlled by that Government. 

4. The term "interest" as used in this Article means income from debt-claims of every kind, whether or not secured by mortgage and whether or not carrying a right to participate in the debtor's profits, and in particular, income from government securities and income from bonds or debentures, including premiums and prizes attaching to such securities, bonds or debentures. Penalty charges for late payment shall not be regarded as interest for the purpose of this Article. 

5. The provisions of paragraphs 1 and 2 shall not apply if the beneficial owner of the interest, being a resident of a Contracting State, carries on business in the other Contracting State in which the interest arises, through a permanent establishment situated therein, and the debt-claim in respect of which the interest is paid is effectively connected with such permanent establishment. In such case the provisions of Article 7 shall apply. 

6. Interest shall be deemed to arise in a Contracting State when the payer is a resident of that State. Where, however, the person paying the interest, whether he is a resident of a Contracting State or not, has in a Contracting State a permanent establishment in connection with which the indebtedness on which the interest is paid was incurred, and such interest is borne by such permanent establishment, then such interest shall be deemed to arise in the State in which the permanent establishment is situated. 

7. Where, by reason of a special relationship between the payer and the beneficial owner or between both of them and some other person, the amount of the interest, having regard to the debt-claim for which it is paid, exceeds the amount which would have been agreed upon by the payer and the beneficial owner in the absence of such relationship, the provisions of this Article shall apply only to the last-mentioned amount. In such case, the excess part of the payments shall remain taxable according to the laws of each Contracting State, due regard being had to the other provisions of this Agreement. 

Article 12 

Royalties 

1. Royalties arising in a Contracting State and paid to a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State. 

2. However, such royalties may also be taxed in the Contracting State in which they arise, and according to the laws of that State, but if the beneficial owner of the royalties is a resident of the other Contracting State the tax so charged shall not exceed 5 per cent of the gross amount of the royalties. 

3. The term "royalties" as used in this Article means payments of any kind received as a consideration for the use of, or the right to use, any copyright of literary, artistic or scientific work including cinematograph films, and films or tapes for television or radio broadcasting, any patent, trade mark, design or model, plan, secret formula or process, or for information concerning industrial, commercial or scientific experience. 

4. The provisions of paragraphs 1 and 2 shall not apply if the beneficial owner of the royalties, being a resident of a Contracting State, carries on business in the other Contracting State in which the royalties arise, through a permanent establishment situated therein, and the right or property in respect of which the royalties are paid is effectively connected with such permanent establishment. In such case the provisions of Article 7 shall apply. 

5. Royalties shall be deemed to arise in a Contracting State when the payer is a resident of that State. Where, however, the person paying the royalties, whether he is a resident of a Contracting State or not, has in a Contracting State a permanent establishment in connection with which the liability to pay the royalties was incurred, and such royalties are borne by such permanent establishment, then such royalties shall be deemed to arise in the State in which the permanent establishment is situated.  

6. Where, by reason of a special relationship between the payer and the beneficial owner or between both of them and some other person, the amount of the royalties, having regard to the use, right or information for which they are paid, exceeds the amount which would have been agreed upon by the payer and the beneficial owner in the absence of such relationship, the provisions of this Article shall apply only to the last-mentioned amount. In such case, the excess part of the payments shall remain taxable according to the laws of each Contracting State, due regard being had to the other provisions of this Agreement. 

Article 13 

Capital gains 

1. Gains derived by a resident of a Contracting State from the alienation of immovable property referred to in Article 6 and situated in the other Contracting State may be taxed in that other State. 

2. Gains from the alienation of movable property forming part of the business property of a permanent establishment which an enterprise of a Contracting State has in the other Contracting State, including such gains from the alienation of such a permanent establishment (alone or with the whole enterprise), may be taxed in that other State. 

3. Gains derived by an enterprise of a Contracting State from the alienation of ships or aircraft operated in international traffic or movable property pertaining to the operation of such ships or aircraft, shall be taxable only in that State. 

4. Gains derived by a resident of a Contracting State from the alienation of shares or comparable interests deriving more than 50 per cent of their value directly or indirectly from immovable property situated in the other Contracting State may be taxed in that other State. 

5. Gains from the alienation of any property other than that referred to in the preceding paragraphs of this Article, shall be taxable only in the Contracting State of which the alienator is a resident. 

Article 14 

Income from employment 

1. Subject to the provisions of Articles 15, 17 and 18, salaries, wages and other similar remuneration derived by a resident of a Contracting State in respect of an employment shall be taxable only in that State unless the employment is exercised in the other Contracting State. If the employment is so exercised, such remuneration as is derived therefrom may be taxed in that other State. 

2. Notwithstanding the provisions of paragraph 1, remuneration derived by a resident of a Contracting State in respect of an employment exercised in the other Contracting State shall be taxable only in the first-mentioned State if: 

a) the recipient is present in the other State for a period or periods not exceeding in the aggregate 183 days in any twelve-month period commencing or ending in the calendar year concerned, and 

b) the remuneration is paid by, or on behalf of, an employer who is not a resident of the other State, and 

c) the remuneration is not borne by a permanent establishment which the employer has in the other State, and 

d) the employment is not a case of hiring out of labour. 

3. Notwithstanding the preceding provisions of this Article, remuneration derived in respect of an employment exercised aboard a ship or aircraft operated in international traffic by an enterprise of a Contracting State, may be taxed in that State. 

Article 15 

Directors' fees 

Directors' fees and other similar payments derived by a resident of a Contracting State in his capacity as a member of the board of directors or any other similar organ of a company which is a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State. 

Article 16 

Artistes and sportspersons 

1. Notwithstanding the provisions of Article 14, income derived by a resident of a Contracting State as an entertainer, such as a theatre, motion picture, radio or television artiste, or a musician, or as a sportsperson, from that resident´s personal activities as such exercised in the other Contracting State, may be taxed in that other State. 

2. Where income in respect of personal activities exercised by an entertainer or a sportsperson acting as such accrues not to the entertainer or sportsperson but to another person, that income may, notwithstanding the provisions of Article 14, be taxed in the Contracting State in which the activities of the entertainer or sportsperson are exercised. 

Article 17 

Pensions, annuities and similar payments 

1. Subject to the provisions of paragraph 2 of Article 18, pensions and other similar remuneration in consideration of past employment paid to a resident of a Contracting State shall be taxable only in that State. 

2. Notwithstanding the provisions of paragraph 1, and subject to the provisions of paragraph 2 of Article 18, pensions paid and other benefits, whether periodic or lump-sum compensation, awarded under the social security legislation of a Contracting State or under any public scheme organised by a Contracting State for social welfare purposes, or any annuity arising in a Contracting State, may be taxed in that State. 

3. The term "annuity" as used in this Article means a stated sum payable periodically to an individual at stated times during his life, or during a specified or ascertainable period of time, under an obligation to make the payments in return for adequate and full consideration in money or money's worth (other than services rendered). 

Article 18 

Government service 

1. a) Salaries, wages and other similar remuneration paid by a Contracting State or a statutory body or a local authority thereof to an individual in respect of services rendered to that State or body or authority shall be taxable only in that State. 

b) However, such salaries, wages and other similar remuneration shall be taxable only in the other Contracting State if the services are rendered in that State and the individual is a resident of that State who: 

(i) is a national of that State; or 

(ii) did not become a resident of that State solely for the purpose of rendering the services. 

2. a) Notwithstanding the provisions of paragraph 1, pensions and other similar remuneration paid by, or out of funds created by, a Contracting State or a statutory body or a local authority thereof to an individual in respect of services rendered to that State or body or authority shall be taxable only in that State. 

b) However, such pension and other similar remuneration shall be taxable only in the other Contracting State if the individual is a resident of, and a national of, that State. 

3. The provisions of Articles 14, 15, 16 and 17 shall apply to salaries, wages, pensions, and other similar remuneration in respect of services rendered in connection with a business carried on by a Contracting State or a statutory body or a local authority thereof. 

Article 19 

Students 

Payments which a student or business apprentice who is or was immediately before visiting a Contracting State a resident of the other Contracting State and who is present in the first-mentioned State solely for the purpose of his education or training receives for the purpose of his maintenance, education or training shall not be taxed in that State, provided that such payments arise from sources outside that State. 

Article 20 

Other income 

1. Items of income of a resident of a Contracting State, wherever arising, not dealt with in the foregoing Articles of this Agreement shall be taxable only in that State. 

2. The provisions of paragraph 1 shall not apply to income, other than income from immovable property as defined in paragraph 2 of Article 6, if the recipient of such income, being a resident of a Contracting State, carries on business in the other Contracting State through a permanent establishment situated therein, and the right or property in respect of which the income is paid is effectively connected with such permanent establishment. In such case the provisions of Article 7 shall apply. 

Article 21 

Elimination of double taxation 

1. Subject to the provisions of Finnish law regarding the elimination of international double taxation (which shall not affect the general principle hereof), double taxation shall be eliminated in Finland as follows: 

a) Where a resident of Finland derives income which, in accordance with the provisions of this Agreement, may be taxed in Albania, Finland shall, subject to the provisions of sub-paragraph b), allow as a deduction from the Finnish tax of that person, an amount equal to the Albanian tax paid under Albanian law and in accordance with the Agreement, as computed by reference to the same income by reference to which the Finnish tax is computed. 

b) Dividends paid by a company being a resident of Albania to a company which is a resident of Finland and which controls directly at least 10 per cent of the voting power in the company paying the dividends shall be exempt from Finnish tax. 

c) Where in accordance with any provision of the Agreement income derived by a resident of Finland is exempt from tax in Finland, Finland may nevertheless, in calculating the amount of tax on the remaining income of such person, take into account the exempted income. 

2. In Albania double taxation shall be eliminated as follows: 

a) Where a resident of Albania derives income which, in accordance with the provisions of this Agreement may be taxed in Finland, Albania shall allow as a deduction from Albanian tax on the income of that resident an amount equal to the income tax paid in Finland.  

Such deduction shall not, however, exceed that part of the Albanian tax on income as computed before the deduction is given, which is attributable to the income which may be taxed in Finland. 

b) Where in accordance with any provision of the Agreement income derived by a resident of Albania is exempt from tax in Albania, Albania may nevertheless, in calculating the amount of tax on the remaining income of such resident, take into account the exempted income. 

Article 22 

Non-discrimination 

1. Nationals of a Contracting State shall not be subjected in the other Contracting State to any taxation or any requirement connected therewith, which is other or more burdensome than the taxation and connected requirements to which nationals of that other State in the same circumstances, in particular with respect to residence, are or may be subjected. This provision shall, notwithstanding the provisions of Article 1, also apply to persons who are not residents of one or both of the Contracting States. 

2. The taxation on a permanent establishment which an enterprise of a Contracting State has in the other Contracting State shall not be less favourably levied in that other State than the taxation levied on enterprises of that other State carrying on the same activities. This provision shall not be construed as obliging a Contracting State to grant to residents of the other Contracting State any personal allowances, reliefs and reductions for taxation purposes on account of civil status or family responsibilities which it grants to its own residents. 

3. Except where the provisions of paragraph 1 of Article 9, paragraph 7 of Article 11, or paragraph 6 of Article 12, apply, interest, royalties and other disbursements paid by an enterprise of a Contracting State to a resident of the other Contracting State shall, for the purpose of determining the taxable profits of such enterprise, be deductible under the same conditions as if they had been paid to a resident of the first-mentioned State.  

4. Enterprises of a Contracting State, the capital of which is wholly or partly owned or controlled, directly or indirectly, by one or more residents of the other Contracting State, shall not be subjected in the first-mentioned State to any taxation or any requirement connected therewith which is other or more burdensome than the taxation and connected requirements to which other similar enterprises of the first-mentioned State are or may be subjected. 

5. The provisions of this Article shall, notwithstanding the provisions of Article 2, apply to taxes of every kind and description. 

Article 23 

Mutual agreement procedure 

1. Where a person considers that the actions of one or both of the Contracting States result or will result for him in taxation not in accordance with the provisions of this Agreement, he may, irrespective of the remedies provided by the domestic law of those States, present his case to the competent authority of the Contracting State of which he is a resident or, if his case comes under paragraph 1 of Article 22, to that of the Contracting State of which he is a national. The case must be presented within three years from the first notification of the action resulting in taxation not in accordance with the provisions of the Agreement. 

2. The competent authority shall endeavour, if the objection appears to it to be justified and if it is not itself able to arrive at a satisfactory solution, to resolve the case by mutual agreement with the competent authority of the other Contracting State, with a view to the avoidance of taxation which is not in accordance with the Agreement. Any agreement reached shall be implemented notwithstanding any time limits in the domestic law of the Contracting States. 

3. The competent authorities of the Contracting States shall endeavour to resolve by mutual agreement any difficulties or doubts arising as to the interpretation or application of the Agreement. They may also consult together for the elimination of double taxation in cases not provided for in the Agreement. 

4. The competent authorities of the Contracting States may communicate with each other directly, including through a joint commission consisting of themselves or their representatives, for the purpose of reaching an agreement in the sense of the preceding paragraphs.  

Article 24 

Exchange of information 

1. The competent authorities of the Contracting States shall exchange such information as is foreseeably relevant for carrying out the provisions of this Agreement or to the administration or enforcement of the domestic laws concerning taxes of every kind and description imposed on behalf of the Contracting States, or of their political subdivisions or local authorities, insofar as the taxation thereunder is not contrary to the Agreement. The exchange of information is not restricted by Articles 1 and 2. 

2. Any information received under paragraph 1 by a Contracting State shall be treated as secret in the same manner as information obtained under the domestic laws of that State and shall be disclosed only to persons or authorities (including courts and administrative bodies) concerned with the assessment or collection of, the enforcement or prosecution in respect of, the determination of appeals in relation to the taxes referred to in paragraph 1, or the oversight of the above. Such persons or authorities shall use the information only for such purposes. They may disclose the information in public court proceedings or in judicial decisions. Notwithstanding the foregoing, information received by a Contracting State may be used for other purposes when such information may be used for such other purposes under the laws of both States and the competent authority of the supplying State authorises such use. 

3. In no case shall the provisions of paragraphs 1 and 2 be construed so as to impose on a Contracting State the obligation: 

a) to carry out administrative measures at variance with the laws and administrative practice of that or of the other Contracting State;  

b) to supply information which is not obtainable under the laws or in the normal course of the administration of that or of the other Contracting State; 

c) to supply information which would disclose any trade, business, industrial, commercial or professional secret or trade process, or information, the disclosure of which would be contrary to public policy (ordre public). 

4. If information is requested by a Contracting State in accordance with this Article, the other Contracting State shall use its information gathering measures to obtain the requested information, even though that other State may not need such information for its own tax purposes. The obligation contained in the preceding sentence is subject to the limitations of paragraph 3 but in no case shall such limitations be construed to permit a Contracting State to decline to supply information solely because it has no domestic interest in such information. 

5. In no case shall the provisions of paragraph 3 be construed to permit a Contracting State to decline to supply information solely because the information is held by a bank, other financial institution, nominee or person acting in an agency or a fiduciary capacity or because it relates to ownership interests in a person. 

Article 25 

Members of diplomatic missions and consular posts 

Nothing in this Agreement shall affect the fiscal privileges of members of diplomatic missions or consular posts under the general rules of international law or under the provisions of special agreements. 

Article 26 

Entitlement to Benefits 

Notwithstanding the other provisions of this Agreement, a benefit under this Agreement shall not be granted in respect of an item of income if it is reasonable to conclude, having regard to all relevant facts and circumstances, that obtaining that benefit was one of the principal purposes of any arrangement or transaction that resulted directly or indirectly in that benefit, unless it is established that granting that benefit in these circumstances would be in accordance with the object and purpose of the relevant provisions of this Agreement. 

Article 27 

Entry into force 

1. The Governments of the Contracting States shall notify each other, through diplomatic channels that the constitutional requirements for the entry into force of this Agreement have been complied with. 

2. The Agreement shall enter into force thirty days after the date of the later of the notifications referred to in paragraph 1 and its provisions shall have effect in both Contracting States: 

a) in respect of taxes withheld at source, on income derived on or after 1 January in the calendar year next following the year in which the Agreement enters into force; 

b) in respect of other taxes on income for taxes chargeable for any tax year beginning on or after 1 January in the calendar year next following the year in which the Agreement enters into force. 

3. Notwithstanding the provisions of paragraph 2 of this Article, the provisions of Article 24 (Exchange of Information) shall have effect from the date on which the Agreement enters into force without regard to the taxable period to which the information relates. 

Article 28 

Termination 

This Agreement shall remain in force until terminated by a Contracting State. Either Contracting State may terminate the Agreement, through diplomatic channels, by giving notice of termination at least six months before the end of any calendar year following after the period of five years from the date on which the Agreement enters into force. In such event, the Agreement shall cease to have effect in both Contracting States: 

a) in respect of taxes withheld at source, on income derived on or after 1 January in the calendar year next following the year in which the notice is given; 

b) in respect of other taxes on income for taxes chargeable for any tax year beginning on or after 1 January in the calendar year next following the year in which the notice is given. 

In witness whereof the undersigned, duly authorised thereto, have signed this Agreement. 

Done in duplicate at Stockholm this 8 day of June 2022, in the Finnish, Albanian and English languages, all three texts being equally authentic. In the case of divergence of interpretation the English text shall prevail. 

For the Government of the Republic of Finland: 

Maimo Henriksson 

For the Council of Ministers of the Republic of Albania: 

Virgjil Kule