4.2.2.1
Konsekvenser för de offentliga finanserna
Enligt bedömning minskar de föreslagna ändringarna utgifterna i de offentliga finanserna med omkring 48,5 miljoner på årsnivå från och med år 2027. Konsekvensen hänför sig till staten (omkring 47,3 miljoner euro) och till den andel som finansieras med sjukförsäkringspremien för arbetsgivare och dagpenningsavgifterna för löntagare och företagare (omkring 1,2 miljoner euro). Konsekvenserna för försäkringsavgifterna skulle vara väldigt ringa.
Åren 2025 och 2026 är besparingskonsekvensen mindre än detta på grund av att det föreslås att de ändringar som gäller folkpension, garantipension, sjukdagpenning och rehabiliteringspenning träder i kraft enligt födelseårsklass från och med de personer som är födda år 2009. Enligt uppskattning minskar utgifterna i de offentliga finanserna med sammanlagt omkring 6,9 miljoner euro år 2025 och med sammanlagt omkring 35,8 miljoner euro år 2026. Effekten hänför sig till staten (omkring 6,6 miljoner euro år 2025 och omkring 34,8 miljoner euro år 2026) och till den andel som finansieras med sjukförsäkringspremien för arbetsgivare och dagpenningsavgiften för löntagare och företagare (omkring 0,3 miljoner euro år 2025 och omkring 1 miljon euro år 2026).
Folkpensionsutgifterna bedöms minska med cirka 1,8 miljoner euro år 2025, omkring 5,4 miljoner euro år 2026 och omkring 6,8 miljoner euro från och med år 2027. Garantipensionsutgifterna bedöms minska med cirka 0,4 miljoner euro år 2025, omkring 1,3 miljoner euro år 2026 och omkring 1,6 miljoner euro årligen från och med år 2027. Dessa besparingar hänför sig till staten.
Rehabiliteringspenningsutgifterna bedöms minska med cirka 6,0 miljoner euro år 2025, omkring 33,9 miljoner euro år 2026 och omkring 50 miljoner euro från och med år 2027. År 2027 hänför sig omkring 49,2 miljoner euro av besparingen till staten och omkring 0,8 miljoner till den andel som finansieras med sjukförsäkringspremien för arbetsgivare och dagpenningsavgiften för löntagare och företagare.
Sjukdagpenningsutgifterna bedöms minska med cirka 0,1 miljoner euro år 2025, omkring 1 miljon euro år 2026 och omkring 1,7 miljoner euro från och med år 2027. År 2027 hänför sig omkring 1,3 miljoner euro av besparingen till staten och omkring 0,4 miljoner euro till den andel som finansieras med sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare och löntagarnas och företagarnas dagpenningsavgift (år 2025 hänför sig en besparing på omkring 0,1 miljoner euro till staten och år 2026 en besparing på omkring 0,8 miljoner euro).
De utgifter som orsakas för staten av handikappförmånerna bedöms öka med cirka 0,5 miljoner euro år 2025, omkring 1,6 miljoner euro år 2026 och omkring 5,7 miljoner euro från och med år 2027.
De utgifter som orsakas av barnbidraget för staten uppskattas öka år 2025 med omkring 0,2 miljoner euro och från och med år 2026 med omkring 0,3 miljoner euro. De utgifter som orsakas av studiestödsutgifterna för staten uppskattas öka med omkring 0,3 miljoner euro år 2026 och med omkring 0,4 miljoner euro från och med år 2027. De utgifter som orsakas av det allmänna bostadsbidraget för staten uppskattas öka med omkring 0,1 miljoner euro år 2025, med omkring 0,7 miljoner euro år 2026 och med omkring 1 miljon euro från och med år 2027.
De utgifter som orsakas av grundutkomststödet bedöms öka med cirka 0,6 miljoner euro år 2025, med omkring 2,9 miljoner euro år 2026 och med omkring 4,2 miljoner euro från och med år 2027. Eftersom kommunerna finansierar hälften av utgifterna för det grundläggande utkomststödet, fördelar sig de ökade utgifterna mellan kommunerna och staten på så sätt att utgifterna för bägge ökar med uppskattningsvis 2,1 miljoner euro per år från och med år 2027.
Också utgifterna för kompletterande och förebyggande utkomststöd som verkställs av välfärdsområdena kan öka. Det är dock svårt att uppskatta en eventuell uppgång i dessa utgifter, eftersom kompletterande och förebyggande utkomststöd i stor utsträckning beviljas enligt prövning.
Utgifterna för arbetslöshetsskyddet kan minska. Ändringens konsekvens bedöms dock vara väldigt ringa.
Det faktum att personer i åldern 16–17 år inte längre från och med den åldersklass som är född år 2009 får folkpension, garantipension, rehabiliteringspenning av Folkpensionsanstalten eller sjukdagpenning innebär att dessa förmånsinkomster inte längre hör till deras inkomster heller då eventuella inkomstrelaterade klientavgifter inom social- och hälsovården fastställs. I den utsträckning som en handikappförmån som fås av en person beaktas som inkomst då klientavgifter fastställs, är denna i fortsättningen för personer under 18 år alltid handikappbidrag för personer under 18 år, som är av högre nivå än vårdbidraget för pensionstagare. I princip sänks välfärdsområdenas inkomster av klientavgifter av de sammantagna konsekvenserna av ändringarna, men enligt uppskattning i liten grad, med beaktande av det nuvarande antalet minderåriga mottagare av de nämnda förmånerna inom utkomstskyddet. Ingen information är dock tillgänglig om vilka inkomstrelaterade eller andra tjänster inom social- och hälsovården de nuvarande förmånstagarna anlitar och vilka andra omständigheter som eventuellt påverkar hur deras klientavgifter fastställs. Följaktligen finns det inte förutsättningar att precisera uppskattningen av ändringarnas konsekvens för välfärdsområdenas inkomster av klientavgifterna.
Propositionen har en koppling till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om styrning av socialskyddsfondernas besparingar till stärkande av statens och kommunernas ekonomi och om ändring av sjukdagpenningen. I den nämnda propositionen kanaliseras de besparingar som kommer från försäkringspremierna och försäkringsavgifterna och som uppkommer genom de ändringar av åldersgränserna som föreslagits i denna proposition till fullt belopp till staten och kommunerna.
Förslaget att förlänga giltighetstiden av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete påverkar inte statens utgifter jämfört med året innan.
4.2.2.2
Konsekvenser för privata hushåll
Förlängningen av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete
. Förlängningen av giltighetstiden för lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete möjliggör att en invalid- och sjukpensionstagares pension fortfarande kan lämnas vilande på grund av arbetsinkomster.
Folkpension och garantipension
. Det fulla beloppet av folkpension är 775,70 euro per månad 2024, om mottagaren av folkpension inte är gift eller i ett samboförhållande. I slutet av år 2023 uppgick den genomsnittliga folkpension som betalades till förmånstagare under 18 år till 724,93 euro per månad. Beloppet på full garantipension är 976,59 euro per månad år 2024. Om personens pensionsinkomster bildas enbart av folk- och garantipension, uppgår de till sammanlagt 976,59 euro per månad år 2024. På grund av de föreslagna ändringarna kommer dessa pensionsinkomster inte mera i fråga för de personer i åldern 16–17-år som fyller 16 år den 1 januari 2025 eller senare.
Arbetspension
. De föreslagna ändringarna av sjukdagpenningen, Folkpensionsanstaltens rehabiliteringspenning och arbetslöshetsförmånen utesluter möjligheten att en minderårig person kan tjäna in arbetspension utifrån arbetspensionsgrundande inkomster som ligger till grund för de nämnda förmånerna. Denna konsekvens för intjänande av arbetspension under så kallad oavlönad tid gäller den tid då personen fyllt 17 år, men inte ännu fyllt 18 år och har arbetsinkomster, utifrån vilka en eventuell förmån fastställs. Enligt statistik för år 2023 från Pensionsskyddscentralen hade omkring 200 personer under 18 år arbetspensionsgrundande inkomster som låg till grund för sjukdagpenning och Folkpensionsanstaltens rehabiliteringspenning. Följaktligen påverkar ändringen endast ett fåtal personer årligen och ändringens inverkan på det totala beloppet av den arbetspension som en person kan tjäna in kan bedömas vara väldigt liten.
Rehabiliteringspenningförmåner och sjukdagpenningen
. Beloppet av sjukdagpenning och rehabiliteringspenning fastställs utifrån den försäkrades årsinkomst så som beskrivits tidigare i denna proposition. Sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen till minimibelopp uppgår till 31,99 euro per vardag år 2024. Ersättningen för uppehälle är 9 euro per dag och den betalas utöver rehabiliteringspenningen. Beloppet av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning uppgår till ett belopp enligt prövning, men det uppgår till högst det belopp på en rehabiliteringspenning som räknats för sex månader för mottagaren. På grund av de föreslagna ändringarna kommer dessa förmåner inte mera i fråga för de personer i åldern 16–17-år som fyller 16 år den 1 januari 2025 eller senare.
Arbetslöshetsförmåner
. Beloppet av arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning är 37,21 euro per dag år 2024. På grund de föreslagna ändringarna kommer dessa förmåner inte mera i fråga för de personer i åldern 17 år som fyller 17 år den 1 januari 2025 eller senare och som inte fullgjort sin läroplikt.
Handikappförmåner
. Då personer som är födda den 1 januari 2009 eller senare inte längre får folkpension eller garantipension i en ålder under 18 år från och med början av år 2025, kan dessa personer inte längre utifrån dessa pensioner ha rätt till vårdbidrag för pensionstagare enligt lagen om handikappförmåner, även om de så kallade substansförutsättningarna för bidraget, det vill säga försvagad funktionsförmåga och hjälpbehov och behov av handledning och tillsyn, är uppfyllda. Däremot kan dessa personer ha rätt till handikappbidrag för personer över 16 år. Enligt uppskattning har så gott som alla som utan ändringen hade haft rätt till vårdbidrag för pensionstagare som 16–17-åringar rätt till handikappbidrag för personer över 16 år, som i allmänhet skulle beviljas på en nivå som är högre än vad som hade varit fallet om de fått vårdbidrag. Följaktligen har dessa personer med stor sannolikhet rätt till ett större handikappbidrag jämfört med att ändringen inte görs. Enligt 2024 års nivå skulle differensen vara antingen över 108 euro (differensen mellan det högsta handikappbidraget 492,70 euro per månad och det högsta vårdbidraget 383,92 euro per månad), över 170 euro (differensen mellan förhöjt handikappbidrag 254,10 euro per månad och grundvårdbidrag 83,34 euro per månad) eller över 311 euro (differensen mellan det högsta handikappbidraget 492,70 euro per månad och förhöjt vårdbidrag 181,56 euro per månad).
Handikappförmåner är skattefria förmåner och mottagaren får själv bestämma hur de används. Följaktligen utjämnas inverkan av att en person i åldern 16–17 år inte längre kan få folkpension och garantipension en aning av att beloppen på handikappförmånerna är lite större, men också på grund av handikappförmånernas skattefrihet.
Från och med början av år 2027, då åldersgränsen för handikappförmåner ändras, har minderåriga personer inte längre möjlighet att få handikappbidrag för personer över 16 år eller vårdbidrag för pensionstagare. Däremot kan personen ha rätt till handikappbidrag för barn. Enligt uppskattning skulle så gott som alla som utan ändringen hade haft rätt till handikappbidrag för personer över 16 år, ha rätt till handikappbidrag för barn på samma nivå som de hade fått om de omfattats av handikappbidrag för personer över 16 år. Enligt uppskattning skulle så gott som alla som hade haft rätt till vårdbidrag för pensionstagare ha rätt till handikappbidrag för barn och eventuellt på en nivå högre än vad som hade varit fallet om de fått vårdbidrag. I de sällsynta situationer, där en person under 18 år får till exempel full sjukpension som betalas enligt arbetspensionslagarna eller pension enligt lagstiftningen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, vilken ska betalas utifrån full arbetslöshet, och samtidigt uppfyllt förutsättningarna om nedsatt funktionsförmåga och hjälpbehov, behov av handledning och tillsyn för vårdbidrag för pensionstagare, har personen följaktligen väldigt sannolikt rätt till handikappbidrag för barn. Eftersom grunderna för att bevilja förmånen inte ändras, med undantag för det föreslagna ändringarna av åldersgränserna, ska en bedömning av om förutsättningarna är uppfyllda göras för sökanden i de nya åldersklasserna som omfattas av handikappbidrag för barn, det vill säga 16–17-åringar, genom att jämföra dem med ett friskt barn i motsvarande ålder på samma sätt som för personer som är yngre än dessa åldersklasser. Eftersom jämförelsen görs med ett friskt barn i samma ålder, även för barn under 16 år, är det möjligt att alla som fram till 16 års ålder fått handikappbidrag för personer under 16 år inte får handikappbidrag för barn då de är 16 eller 17 år gamla. Detta beror på att ett äldre barn, beroende på skadans, lytets eller sjukdomens art, kan bära större ansvar för sig själv och till exempel om sin läkemedelsbelastning, varvid belastningen för vårdnadshavarna kan minska (RP 90/2006 rd, s. 23). Det har bedömts att för celiakipatienter och diabetiker kan den individuella bedömningen leda till att villkoren för beviljande inte längre upp-fylls då barnet växer och blir äldre.
Inga ändringar i de handikappförmåner som beviljats och är i utbetalning ska dock göras från och med början av år 2027. Därtill ska de bestämmelser som gällde den 31 december 2026 tillämpas, om rätten till förmånen börjat före den 1 januari 2027. Rätten till förmåner som beviljats med stöd av de bestämmelser som gällde den 31 december 2026 fortsätter fram till följande justering enligt 32 § eller indragning enligt 33 § i den lag om handikappförmåner som gällde fram till den 31 december 2026. En person kan dock i princip inte ha rätt till flera handikappförmåner samtidigt.
Om mottagande av studiestöd
. I fråga om studier avlägger unga personer i åldern 16–17 år till exempel utbildning som handleder för examensutbildning (Hux), gymnasiet eller yrkesutbildning. I dessa åldersklasser studerar man inte ännu i en högskola. Eftersom en ung person i åldern 16–17 år i fortsättningen inte längre har rätt till rehabiliteringspenning som betalas av Folkpensionsanstalten, är det möjligt att studiestöd ansöks i större omfattning än tidigare i dessa åldersklasser. Om rätt till studiestöd uppkommer, kan den unga personen ha rätt också till studielån och han eller hon kan i princip själv besluta om att lyfta det. De unga personer som är föremål för ändringen har ofta till exempel en sjukdom som minskar funktionsförmågan, vilken kan påverka studiernas framskridande och utexamineringen trots till exempel stödåtgärder av läroanstalten. Därtill kan det vara mer utmanande att sysselsätta sig efter studierna och på grund av detta kan det också vara mer utmanande att betala tillbaka till exempel ett studielån som eventuellt lyfts.
Om en ung person i åldern 16–17 år är berättigad till studiestöd och avbryter sina studier på grund av sin sjukdom eller för tiden för sin sjukledighet, avslutas studiestödet. I dessa situationer har personen inte längre möjlighet att få sjukdagpenning. År 2023 fanns det 593 personer som var under 18 år och till vilka sjukdagpenning betalats ut och som hade varit studeranden innan arbetsoförmågan började.
Däremot kan de personer som trots insjuknandet kan fortsätta studierna, det vill säga att de inte avbryter sina studier, fortsättningsvis få studiestöd. I fråga om gymnasieelever och personer som avlägger grundyrkesutbildning följer Folkpensionsanstalten på hösten systematiskt hur studierna framskridit. I lagen om studiestöd finns inte bestämmelser om särskilda uppföljningsgränser för uppföljningen av framstegen och den prestationsgräns som Folkpensionsanstalten fastställt är 20 studiepoäng/kompetenspoäng per läsår. På hösten 2023 sände Folkpensionsanstalten omkring 6 700 begäranden om utredning till gymnasieelever och studeranden som avlägger grundexamensutbildning, det vill säga för det mesta till studeranden under 18 år. Omkring 80 procent av dem som fått en begäran om utredning svarade på begäran om utredning. Av dem som svarade åberopade omkring 25 procent en sjukdom eller annan svår livssituation. En sjukdom innebär inte nödvändigtvis sjukledighet, utan kan innebära till exempel neuropsykologiska utmaningar eller andra bestående utmaningar i anknytning till hälsotillståndet. I lagen om studiestöd finns endast bestämmelser om att en studerande ska avlägga ovan nämna examina inom fyra år för att det ska kunna anses att studierna framskrider tillräckligt. Om en studerande svarar på en begäran om utredning av Folkpensionsanstalten och i sitt svar berättar om en sjukdom som bromsat studierna, beaktar Folkpensionsanstalten detta och ofta är det möjligt att fortsätta utbetalningen av stödet.
När sjukdagpenning inte längre beviljas till personer under 18 år från och med början av år 2025, kan utkomsten för en studerande under 18 år inte längre basera sig på sjukdagpenning, även om studeranden arbetat till exempel vid sidan om sina studier eller under skolloven. Under år 2023 betalades dock sjukdagpenning till arbetsgivaren i endast 123 fall och i snitt betalades sjukdagpenning i dessa fall för 10 vardagar under år 2023, medan antalet sysselsatta 16–17-åringar under samma tidsperiod var uppskattningsvis 24 000 personer
Enligt definitionen i Sysselsättningsstatistiken statsitikförs sysselsättningen först från 18 års ålder (18–74 år). Arbetskraftsundersökningen omfattar alla 15–89-åringar, men databastabellerna innehåller inte längre information per årskull. Här har man använt informationen per årskull för sysselsättningen bland 16–17-åringar från arbetskraftsundersökningen för år 2018. De sysselsatta enligt definitionen i arbetskraftsundersökningen uppgick vid den tidpunkten till 17,3 % (16-åringar) och 21,5 % (17-åringar). Om detta sätts i proportion till kohorternas storlek (år 2022), innehåller dessa åldersklasser uppskattningsvis 23 947 sysselsatta.
.
Bostadsbidrag
. De nya åldersgränserna för beviljande av folkpension, garantipension, Folkpensionsanstaltens rehabiliteringspenningförmåner och sjukdagpenning tillämpas enligt förslaget på personer födda den 1 januari 2009 eller senare. De ändringar som gäller dessa förmåner påverkar följaktligen inte de personer som fyllt 16 år redan innan lagändringen träder i kraft och ändringarna leder inte till konsekvenser heller för deras ställning som mottagare av bostadsbidrag. Det faktum att unga personer i fortsättningen får rätt till folkpension, garantipension, Folkpensionsanstaltens rehabiliteringspenningar och sjukdagpenning först efter att ha fyllt 18 år påverkar indirekt möjligheten för dessa personer att få bostadsbidrag.
Om en person under 18 år bor med sin förälder eller sina föräldrar, hör han eller hon till samma hushåll som dem då bostadsbidrag beviljas. När bostadsbidraget räknas beaktas som månadsinkomster de bruttoinkomster som hushållets medlemmar får kontinuerligt eller årligen på återkommande sätt enligt vad som föreskrivs närmare i lagen om bostadsbidrag. Inkomsterna för en person under 18 år beaktas dock inte då bostadsbidrag beviljas, förutom då en minderårig själv ansöker om stöd. När en minderårig person som får en egen förmån (till exempel folkpension, garantipension, sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning) bor hos sin förälder eller sina föräldrar, har hans eller hennes förmån följaktligen inte haft en sänkande inverkan på det allmänna bostadsbidrag som hushållet fått. Bestämmelsen om att inte beakta inkomster är till fördel för hushållet, då den tillåter inkomster för en minderårig medlem, vilka inte beaktas i fastställandet av det allmänna bostadsbidraget. Då de aktuella förmånerna med anledning av lagändringen inte längre beviljas till 16–17-åringar födda år 2009 eller senare, kompenserar det allmänna bostadsbidraget å andra sidan inte heller bortfallet av dessa inkomster för hushållet, eftersom inkomsterna för en minderårig medlem i hushållet med stöd av specialbestämmelsen inte heller för närvarande påverkar det allmänna bostadsbidraget till hushållet. Med andra ord stiger inte hushållets allmänna bostadsbidrag.
Enligt etablerad avgörandepraxis för det allmänna bostadsbidraget anses en minderårig ung person i regel höra till sina föräldrars hushåll, även om han eller hon bor självständigt. Det är dock möjligt att bevilja eget allmänt bostadsbidrag till en minderårig som inte bor med sina föräldrar, om den minderårige har förvärvsinkomst eller inkomster som är jämställbara med eller som ersätter förvärvsinkomst i en sådan utsträckning att han eller hon anses försörja sig själv självständigt och själv ansvar för sina boendeutgifter. Allmänt bostadsbidrag kan beviljas till exempel då studiestöd eller arbetsmarknadsstöd beviljats till en minderårig som bor självständigt. Om statsborgen för studielån beviljats till en minderårig, anses detta vara tillräckligt för att bevilja allmänt bostadsbidrag, oberoende av om den unga personen lyfter studielånet. Den föreslagna ändringen innebär att denna förutsättning inte längre kan uppfyllas utifrån den grunden att en ung person får rehabiliteringspenning eller sjukdagpenning från Folkpensionsanstalten, eftersom dessa förmåner inte längre betalas ut till en minderårig. Såvida en ung person inte har andra inkomster som ska beaktas i bedömningen, uppkommer inte en rätt att få allmänt bostadsbidrag som ett eget hushåll, om den unga personen bor självständigt.
En minderårig person som får folkpension och/eller garantipension omfattas å sin sida för närvarande av bostadsbidraget för pensionstagare, om han eller hon bor åtskild från sina föräldrar.
Det finns väldigt få mottagare av bostadsbidrag för pensionstagare under 18 år: enligt den information som granskades i juni 2024 fick enbart 28 minderåriga personer bostadsbidrag för pensionstagare. Enligt information från Folkpensionsanstalten bodde 22 av dem i servicehus och sex i en hyresbostad. Det utbetalda bostadsbidraget var i snitt 420 euro per månad. Antalet personer under 18 år som samtidigt fått bostadsbidrag för pensionstagare har under de senaste åren varit 49 som högst.
När en minderårig person i fortsättningen inte längre får folkpension och garantipension, uppstår inte på basis av dessa rätt till bostadsbidrag för pensionstagare för honom eller henne, då han eller hon bor självständigt, utan han eller hon omfattas också i denna situation av det allmänna bostadsbidraget. I så fall ska han eller hon för att få allmänt bostadsbidrag uppfylla ovan beskrivna förutsättning om att ha förvärvsinkomster eller inkomster som kan jämställas med dessa eller som ersätter dessa i en utsträckning som gör att han eller hon kan anses försörja sig själv och själv ansvarar för sina boendeutgifter. I praktiken är det främst fråga om studiestöd eller arbetsinkomster för en ung person. Det är realistiskt att förmoda att det bland de unga personer som de föreslagna ändringarna av åldersgränserna i praktiken påverkar finns många unga personer som inte kan uppfylla denna förutsättning.
Barnfamiljer kan för tillfället omfattas av bostadsbidrag för pensionstagare i praktiken enbart i sällsynta situationer, där alla familjemedlemmar som bor i samma hushåll får pension som berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare. Då åldersgränsen för folkpension och garantipension för personer födda den 1 januari 2009 eller senare stiger till 18 år, kan dessa situationer inte längre uppkomma utifrån den grunden att ett barn som bor i familjen får folk- och/eller garantipension. Nivån på bostadsbidrag för pensionstagare är i allmänhet högre än nivån på det allmänna bostadsbidraget. Redan för tillfället kan det dock bedömas vara väldigt sällsynt att en barnfamilj får bostadsbidrag för pensionstagare.
Utkomststöd
. Ovan har det redogjorts att de föreslagna ändringarna återspeglar sig på olika sätt på beviljandet av bostadsbidragen, såväl för ett hushåll som bildas av en ung persons familj som för ett hushåll som bildas av en ung person ensam om den unga personen bildar ett eget hushåll då han eller hon bor självständigt. De föreslagna ändringarna har inte motsvarande indirekta konsekvenser för en persons förutsättningar att få tillgång till utkomststöd. Som en följd av de föreslagna ändringarna bedöms behovet av utkomststöd öka i viss mån.
Unga personer under 18 år hör då utkomststöd beviljas fortfarande i regel till samma familj som deras föräldrar. I beräkningen av utkomststöd beaktas i så fall i enlighet med lagen om utkomststöd de tillgängliga inkomsterna och tillgångarna för familjemedlemmarna och familjemedlemmarnas utgifter, vilka ligger till grund för slutresultatet av beräkningen av stödet. Enligt lagen beaktas barnets inkomster högst till de utgifter som beaktas för honom eller henne i beräkningen (i praktiken till beloppet av hans eller hennes grunddel och andra grundläggande utgifter som beaktas för honom eller henne, till exempel hälso- och sjukvårdsutgifter som beaktats separat). Om inkomsterna för den unga personen överstiger de utgifter som beaktats för honom eller henne i beräkningen, minskar inte differensens andel familjens utkomststöd, vilket är till fördel för den unga personen och hans eller hennes familj. Detta kan i typfallet ha varit fallet till exempel i fråga om pensionsinkomster, sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning vilka en minderårig fått från Folkpensionsanstalten. Eftersom dessa inkomster i fortsättningen uteblir för en minderårig, kan motsvarande nytta av differensen efter inkomsterna i fråga inte längre uppkomma.
Om en ung person dock bor självständigt, utgör han eller hon på nuvarande sätt en egen familj då grundläggande utkomststöd beviljas. I beräkningen av utkomststödet beaktas i detta fall enbart de inkomster och tillgångar som är tillgängliga för den unga personen och hans eller hennes utgifter. Enligt Folkpensionsanstaltens etablerade avgörandepraxis förutsätts inte att en person under 18 år lyfter studielån. Enligt lagen beaktas grunddelen och övriga grundutgifter, såsom boendeutgifter och hälsovårdsutgifter som är större än ringa, som utgifter i beräkningen. Då utkomststöd beviljas till en minderårig ung person som bor självständigt, utreds på samma sätt som för närvarande föräldrarnas underhållsförmåga. Om det anses att en förälder försummat sin underhållsskyldighet, även om han eller hon har underhållsförmåga, kan det grundläggande utkomststöd som beviljas till den unga personen enligt lagen om utkomststöd återkrävas av den unga personens förälder.
Det bedöms att utgifterna för Folkpensionsanstalten av det grundläggande utkomststöd som den betalar ut ökar med omkring 4,2 miljoner euro per år till följd av ändringen (omkring 4 miljoner euro per år på grund av höjningen av rehabiliteringspenningen och omkring 0,2 miljoner euro på grund av höjningen av pensionsåldersgränserna; det har uppskattats att inverkan av höjningen av åldersgränsen på sjukdagpenningen är ringa). Uppskattningen baserar sig på Folkpensionsanstaltens uppgifter om nuvarande mottagare av grundläggande utkomststöd och det kalkylmässiga antagandet om ett ökat behov av stöd hos de personer som berörs av ändringarna. Uppskattningen ger på samma gång en bild av hur det grundläggande utkomststödet riktas särskilt och vilka förmånstagare förlorar mest på grund av ändringarna.
Sammanställande synpunkter
. Ändringarna kan anses vara ägnade åt att öka ansvaret för föräldrarna för försörjningen av minderåriga unga personer. Detta är i princip konsekvent, eftersom föräldrarna har underhållsskyldighet i förhållande till deras minderåriga barn.
De ekonomiska och andra resurserna för föräldrar till minderåriga unga personer varierar, vilket påverkar deras förutsättningar att ansvara för unga personers försörjning och andra behov. I familjer med barn och unga personer med en funktionsnedsättning eller långtidssjukdom är risken för ekonomisk utsatthet högre än vanligt: de krav som följer av barnets hälsotillstånd och behandling kan ofta reducera möjligheterna för en förälder att arbeta och tjäna pengar. En förälder kan till exempel ha en ställning som anhörigvårdare eller så kan hans eller hennes arbete vara föremål för andra begränsningar, som leder till exempel till att arbetet minskar eller att han eller hon uteblir från arbetslivet. I en stor riksomfattande enkät som gjordes år 2022 till föräldrar till barn med en funktionsnedsättning och barn som behöver särskilt stöd, ansåg 21 procent av svarspersonerna att deras möjlighet till arbete eller studier var för liten och 9 procent ansåg att de inte alls hade sådana möjligheter
”Kerrankin joku kysyy, miten minä jaksan” – Vammaisten ja erityistä tukea tarvitsevien lasten vanhempien hyvinvointikyselyn 2022 tuloksia, kooste 2023 (”För en gångs skull frågar någon hur jag orkar?” – Resultat av enkäten om välbefinnandet hos föräldrar till barn som har en funktionsnedsättning och behöver särskilt stöd 2022, sammandrag 2023). Vammaisperheyhdistys Jaatinen ry.
. Familjer med barn och ungdomar med funktionsnedsättning eller långtidssjukdomar upplever ofta att de varit belastade under en lång tid, vilket kan vara ägnat åt att öka också situationer med en ensamförsörjare eller två familjer. I samma familj kan det också finnas flera barn, som har specialbehov som beror på hälsotillståndet. Dessa förhållanden är ägnade åt att accentuera de utmaningar som orsakas för de unga personerna och deras familjer av att de i propositionen avsedda förmånerna inom utkomstskyddet utesluts för unga personer under 18 år. Låga inkomster och den vanliga förekomsten av utmaningar med den ekonomiska försörjningen i familjer med personer med funktionsnedsättning eller långtidssjuka barn, lyftes gång på gång fram också i de remissvar som lämnats in på denna proposition.
Familjerna har dock möjlighet att förlita sig på de förmåner som föreskrivs i lag och på allmänna och specialtjänster då familjens egna ekonomiska och andra resurser inte räcker till. En del av de lagstadgade förmånerna betalas till familjemedlemmarna, en del till familjen. De förmåner i penningform som ett barn kan få utgörs av underhållsstöd och handikappbidrag som betalas till barn. Med tanke på tryggandet av försörjningen av ett barn och hans eller hennes familj kan det följaktligen inte anses vara nödvändigt att betala en egen utkomststödsförmån till ett minderårigt barn för att separat trygga hans eller hennes försörjning.
I fortsättningen utgörs utkomstskyddet för en minderårig ung person i första hand av familjens gemensamma inkomster och underhållsskyldigheten för dem som tar hand om den unga personen. Enligt lagen är personer i åldern 16–17 år läropliktiga. Även om en person i åldern 16–17 år är i arbetslivet och insjuknar eller behöver yrkesinriktad rehabilitering, bygger hans eller hennes rätt till utkomstskydd i första hand på underhållsskyldigheten för personens föräldrar och för det andra på de förmåner inom den sociala tryggheten vilka vid behov kan betalas ut för att trygga hans eller hennes eller familjens försörjning, om förutsättningarna för förmånerna är uppfyllda.
Det faktum att utkomstskyddet för en minderårig ung person inte längre ordnas till exempel med en pension som beviljats tills vidare till en ung person är en försämring för familjen. Trots detta kan det anses vara motiverat att försörjningen för en minderårig ung person i fortsättningen tryggas på annat sätt än genom att betala en förmån inom utkomstskyddet till den unga personen själv.