1.1
Utlänningslagen
3 §.Definitioner. Det föreslås att definitionen på uppehållstillstånd för näringsidkare i punkt 7 stryks i lagen och ersätts med en definition på uppehållstillstånd för företagare.
I 9 punkten föreslås att definitionen på näringsidkare stryks och ersätts med en definition på företagare. Med företagare avses en person som i ledande ställning bedriver näringsverksamhet. Definitionen bygger på definitionen på näringsidkare i den gällande lagen, och den tillämpas med beaktande av etablerad tillämpningspraxis för utlänningslagen. Tillämpningsområdet utvidgas dock något jämfört det nuvarande så att uppehållstillstånd för företagare ska kunna beviljas oberoende av företagsform.
Som företagare betraktas en bolagsman i ett öppet bolag eller en sådan delägare eller bolagsman i en annan sammanslutning eller ett annat samfund som är personligen ansvarig för sammanslutningens eller samfundets förpliktelser och förbindelser. Som företagare betraktas också en delägare som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller en person som arbetar i ledande ställning i en annan sammanslutning, om delägaren i aktiebolaget ensam äger minst 30 procent av bolagets aktiekapital eller ensam har minst 30 procent av det röstetal som aktierna medför eller om den som arbetar i ledande ställning i någon annan sammanslutning har motsvarande bestämmande inflytande i den sammanslutningen.
Med ledande ställning avses i praktiken positionen som verkställande direktör och medlemskap i styrelsen. Definitionen på företagare ska avsiktligt hållas snävare än definitionen i 3 § i lagen om pension för företagare. Familjemedlemmar och nära anhöriga ska inte betraktas som företagare. Med tanke på en smidig process för uppehållstillstånd för företagare är det befogat att hålla definitionen på företagare så enkel och avgränsad som möjligt.
Uppehållstillstånd beviljas inte enbart på grund av ägande utan förutsättningen för beviljande är arbete i ett företag och att arbetet utförs i Finland.
Enligt gällande tillämpningspraxis betraktas som företagare fortfarande även en person som bedriver företagsverksamhet så att han eller hon har en enskild firma (enskild näringsidkare). En maka eller make som arbetar i företagsverksamhet som bedrivs av en företagare under firma betraktas inte som företagare, liksom inte heller när uppehållstillstånd för näringsidkare beviljas med stöd av den gällande lagen. En bolagsman som arbetar i ett öppet bolag och en ansvarig bolagsman som arbetar i ett kommanditbolag betraktas som företagare, eftersom deras ansvar i bolaget är personligt och odelat. En tyst bolagsman som arbetar i ett kommanditbolag betraktas inte som företagare. Medlemmar i ett andelslag som arbetar i andelslaget betraktas i princip inte som företagare, eftersom de inte har personligt ansvar för andelslagets skuld. Om det däremot föreskrivs i andelslagets stadgar att dess medlemmar är obegränsat tillskottspliktiga gentemot borgenärerna, kan de medlemmar av andelslaget som arbetar i andelslaget betraktas som företagare. Den obegränsade tillskottsplikten ska vara inskriven i handelsregistret. Andelslagets verkställande direktör betraktas som företagare när förutsättningarna uppfylls.
Ändringen skulle klargöra ställningen för utlänningar som arbetar som företagare i ett aktiebolag. En utlänning som är verkställande direktör i egenskap av företagare i sitt eget aktiebolag har hittills inte kunnat beviljas uppehållstillstånd för näringsidkare även om han eller hon ensam ägt hela aktiestocken. I praktiken har utlänningslagen dock tillämpats flexibelt och uppehållstillstånd har kunnat beviljas vid förfarandet för uppehållstillstånd för arbetstagare. En del av de utlänningar som övervägt att bedriva företagsverksamhet i Finland har förmodligen inte känt till denna möjlighet, vilket i onödan har kunnat inverka på såväl etableringsbeslutet som valet av bolagsform. Förutsättningen för att uppehållstillstånd för arbetstagare ska beviljas en företagare har varit att förutsättningarna för uppehållstillstånd för arbetstagare i 5 kap. i utlänningslagen uppfylls. I praktiken har detta bl.a. inneburit att man sörjt för arbetsgivarskyldigheterna och att försörjningen har varit tryggad genom inkomster från förvärvsarbete. Den senare förutsättningen har inneburit att företagaren varit tvungen att regelbundet lyfta åtminstone det belopp som krävs för att försörjningsvillkoret ska uppfyllas i lön åt sej själv ur företaget. I och med ändringen skulle det vara klart att en utländsk företagare kan få uppehållstillstånd på grund av företagsverksamhet och då bedöms lönsamhetsförutsättningarna för näringsverksamheten och den sökandes försörjningsförutsättningar enligt 76 §.
11 §.Villkor för inresa. I 1 mom. 2 punkten stryks uppehållstillstånd för näringsidkare. Begreppet uppehållstillstånd för näringsidkare ändras till uppehållstillstånd för företagare.
45 §.Beviljande av tillfälligt uppehållstillstånd för personer som befinner sig utomlands. I 1 mom. 2 punkten och 2 mom. stryks näringsidkande och ersätts med företagsverksamhet.
47 §.Beviljande av kontinuerligt uppehållstillstånd för personer som befinner sig utomlands. Ändringen i 1 mom. 3 punkten och 2 mom. är densamma som i 45 §.
47 g §.Tillväxtföretagare. Till lagen fogas en ny paragraf med en definition på s.k. tillväxtföretagare. Till paragrafen hänvisas nedan i den nya 47 h § där det föreskrivs om villkoren för uppehållstillstånd för tillväxtföretagare. Definitionen måste fogas till lagen för att skillnaden mellan uppehållstillstånd för tillväxtföretagare och uppehållstillstånd för s.k. vanliga företagare ska framgå klart av lagen.
För att värdera tillväxtföretagande skapas inga nya kriterier för syftena i utlänningslagen utan här utnyttjas Innovationsfinansieringsverket Tekes (nedan Tekes) etablerade verksamhet och sakkunskap. Tekes evaluerar redan nu tillväxtföretag som en del av Tekes Tempo-finansiering, som bygger på lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet (429/2016), statsrådets förordning om finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (1444/2014) och Tekes etablerade och offentliggjorda praxis som kompletterar dessa.
Villkoren för beviljandet av Tekes finansiering till tillväxtföretag är även utgångspunkten för vem som ska betraktas som tillväxtföretagare vid tillämpningen av utlänningslagen. Med tillväxtföretagare avses således en utlänning som på heltid innehar en ansvarsställning i ett sådant företag som är registrerat eller ska registreras i Finland och vars affärsmodell och den personliga kompetensen i företagarteamet uppfyller villkoren för finansiering från Tekes till innovativa uppstartsföretag med stor tillväxtpotential.
Det centrala vid bedömningen av ett tillväxtföretags finansieringsförutsättningar är att affärsmodellen antas ha förutsättningar för en snabb internationell tillväxt. Möjligheterna att uppnå målet kan variera enligt produkt- eller servicesektor samt från fall till fall. Det centrala är dock att förutsättningarna för internationell tillväxt är realistiska och att företagets affärsmodell bygger på en s.k. skalbar tillväxt, dvs. att företagets omsättning planeras öka snabbare än personalen. När finansieringsbeslutet fattas granskas innovationens nyhetsvärde, den potentiella internationella efterfrågan, marknadssituationen och marknadsprognosen samt de ansvarigas personliga förmåga och kompetens och andra resurser. Vid evalueringen utnyttjar Tekes vid behov förutom de inlämnade handlingarna även bl.a. intervjuer och eventuella bakgrundsutredningar via referenser. Stödmyndigheten ska också alltid enligt 4 § i lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet kartlägga projektets totalfinansiering, lönsamhet och konsekvenser för konkurrensen. Stöd kan beviljas endast för ett projekt som kan bedömas skapa eller utveckla förutsättningar att vara en lönsam affärsverksamhet i företaget.
I praktiken innebär definitionen att tillväxtföretagande inte ska avse enbart ett visst slags företagsverksamhet vid tillämpningen av utlänningslagen. Definitionen på en tillväxtföretagare omfattar också tanken att tillväxtföretagandet har bedömts ha möjligheter att vara en lönsam affärverksamhet och att syftet med affärsverksamheten är att uppnå en snabb internationell tillväxt.
I stället för ett egentligt finansieringsbeslutet hänvisas i paragrafen till att finansieringsvillkoren ska vara uppfyllda i fråga om affärsmodellen. Lösningen gör det möjligt att bevilja uppehållstillstånd för tillväxtföretagare även till företagare som inte vill ta emot finansiering från Tekes. För att få ett egentligt finansieringsbeslut måste företaget också redan vara registrerat i Finland och vid behov ha den självfinansieringsandel som krävs för finansieringen som en placering i form av eget kapitel och på företagets konto. Dessa villkor kan dock inte uppfyllas om en utländsk tillväxtföretagare bara är på väg att flytta till Finland, eftersom han eller hon då inte kan få sitt företag registrerat, åtminstone inte utan en bolagspartner som är stadigvarande bosatt i Finland.
I paragrafen förutsätts för tydlighetens skull att en utlänning som söker utlåtande är verksam eller själv kommer att arbeta på heltid i det aktuella företaget och då i egenskap av företagare. Detta behövs för att syftet med grunden för uppehållstillstånd är att främja just möjligheterna för tillväxtföretagare att komma till Finland. Det kan t.ex. vara fråga om en verkställande direktör eller någon annan grundande delägare i ett företag. Viktigare än den enskilda titeln är att verksamheten till förmån för företaget är daglig och yrkesmässig till skillnad från sporadisk hobbyverksamhet. Utlåtandeförfarandet är inte heller avsett för utlänningar som arbetar som anställda, utan företagsansvar, även om de är med i företagets verksamhet redan i ett tidigt skede eller äger en andel av företagets aktiestock.
47 h §.Uppehållstillstånd för tillväxtföretagare. Till lagen fogas en ny paragraf i vilken det föreskrivs om beviljande av uppehållstillstånd för sådana tillväxtföretagare som avses i den föreslagna 47 g §. Uppehållstillståndet ska med stöd av det föreslagna 1 mom. vara kontinuerligt. Tillstånd kan sökas utomlands eller först i Finland.
Syftet med paragrafen är att i enlighet med internationella modeller göra det möjligt att bevilja tillväxtföretagare uppehållstillstånd i ett särskilt förfarande som beaktar särdragen i tillväxtföretagande. Liksom i många andra länder ska företagets affärsverksamhet redan innan uppehållstillstånd söks i stället för av uppehållstillståndsmyndigheterna evalueras av en instans som genom sin verksamhet även annars har en ingående sakkunskap om tillväxtföretagande. Den naturligaste instansen för detta i Finland är Tekes vars uppgift bl.a. är att finansiera utvecklingsprojekt i innovativa företag som är registrerade i Finland.
Förutsättningen för uppehållstillståndet är med stöd av det första momentet i paragrafen att Tekes har gett ett positivt utlåtande om att sökanden på heltid arbetar i ett tillväxtföretag som har grundats eller ska grundas i Finland enligt vad som föreskrivs i den föreslagna 47 §. Tekes utlåtande kan även innehålla ett villkorligt finansieringsbeslut. Tekes ger utlåtande om företagets affärsmodell, men det ska dock framgå av utlåtandet att sökanden på heltid innehar en ansvarsställning i det aktuella företaget. Ett positivt utlåtande från Tekes är en garanti för att den sökandes företagsverksamhet uppfyller villkoren för finansiering till tillväxtföretag i fråga om dess affärsmodell och den personliga kompetensen i företagarteamet. Därmed ska Migrationsverket inte längre evaluera företags affärsverksamhet, eftersom redan ett positivt utlåtande från Tekes innebär att företagets affärsmodell har förutsättningar för en lönsam affärsverksamhet och tillväxt.
Ett positivt utlåtande från Tekes är ett absolut villkor för att tillstånd ska beviljas. Uppehållstillstånd på grund av tillväxtföretagande kan således inte beviljas utan ett positivt utlåtande. Därför ställs i 2 mom. villkoret att den som söker uppehållstillstånd ska foga utlåtandet till sin ansökan. Utlåtandet kan och bör sökas före processen för uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd kan i praktiken sökas även utan positivt utlåtande, men i praktiken lönar det sig inte för den som fått ett negativt utlåtande att inleda förfarandet för uppehållstillstånd när förutsättningarna för att få tillstånd saknas om det absoluta villkoret inte uppfylls. Evalueringen av affärsmodellen och tillväxtpotentialen för ett företag som ska grundas eller som redan har grundats ska föregås av en uppehållstillståndsprocess, eftersom det när allt kommer omkring enligt internationella erfarenheter inte är alla tillväxtföretagare som fått en positiv evaluering av sin affärsmodell som ansöker om uppehållstillstånd i det aktuella landet.
Uppehållstillstånd ska med stöd av det föreslagna 2 mom. inledas inom två månader från det att utlåtandet lämnades. Evalueringen av affärsverksamheten görs utifrån rådande marknadsläge och därför är informationsvärdet av ett positivt utlåtande inte oändligt.
Villkoren för uppehållstillstånd för tillväxtföretagare skulle i praktiken skilja sig från det uppehållstillstånd som föreslås för företagare i synnerhet på den punkten att tillväxtföretagsverksamhet kännetecknas av en större risktagning än s.k. traditionell företagsverksamhet och av att verksamheten är inriktad på en snabb internationell tillväxt. Målet för verksamheten är således inte enbart en lönsam affärsverksamhet, utan i tillväxtföretagsverksamheten ingår begreppsmässigt tanken om fokusering på en snabb internationell tillväxt. Utmärkande för produkten eller tjänsten är innovativitet eller nyhetsvärde. Till skillnad från den s.k. traditionella affärsmodellen är också en fortlöpande anpassning av produkten eller tjänsten typiskt för ett sådant tillväxtföretag som avses här. Som exempel kan nämnas många företag i spelbranschen, mobilapplikationer för smarttelefoner och olika webbaserade tjänster. Däremot förekommer det färre tillväxtföretag t.ex. i restaurangbranschen.
Uppehållstillstånd fås med stöd av den föreslagna bestämmelsen om det inte finns hinder för beviljandet som beror på de allmänna villkoren för beviljande av tillstånd i utlänningslagen.
I en ansökan om uppehållstillstånd fattas därmed i praktiken ett negativt beslut främst i en situation där en utlänning inte anses uppfylla försörjningskravet i 39 § i utlänningslagen. Uppehållstillstånd kan också vägras, om den sökande anses utgöra ett hot mot allmän ordning eller säkerhet eller ha för avsikt att kringgå bestämmelserna om inresa på det sätt som föreskrivs i 36 §. Utvärderingen av synpunkter som berör allmän ordning och säkerhet inbegriper också omständigheter som ansluter sig till skyddet av den nationella säkerheten.
Utmärkande för tillväxtföretagsverksamhet i det inledande skedet är att företagaren inte kan eller vill lyfta lön från sitt företag, utan intäkterna av företagsverksamheten styrs till att upprätthålla och utveckla verksamheten. Därför skulle det vara ändamålsenligt att det allmänna försörjningsvillkoret i 39 § i den gällande lagen tillämpas på bedömningen av den sökandes försörjning. Till skillnad från när uppehållstillstånd beviljas på grund av 5 kap. förutsätter beviljande av uppehållstillstånd inte att den sökande får en tillräcklig försörjning från sin företagsverksamhet. Vid bedömningen av försörjningsvillkoret kan även den sökandes övriga förmögenhet därmed beaktas, t.ex. personliga besparingar. Migrationsverket har i skrivande stund i praktiken betraktat cirka 1 000 euro per månad som tillräckliga inkomster och tillgångar. Beviljande av uppehållstillstånd är inte heller för närvarande bundet vid absoluta inkomstgränser, utan de är riktgivande.
I tillväxtföretag är det i allmänhet fler än en person som har ställningen som företagare och därför kan uppehållstillstånd på den grund som föreslås beviljas flera än en sökande förutsatt att de nämns i Tekes utlåtande. Andra personer som arbetar i företag ska ansöka om uppehållstillstånd på grund av arbete.
Migrationsverket kan fatta ett negativt beslut om uppehållstillstånd, om utlåtandet är mer än två månader gammalt, negativt eller utlåtandet inte har fogats till ansökan.
I 3 mom. föreskrivs dessutom för tydlighetens skull om beviljande av uppehållstillstånd för familjemedlemmar. Även familjemedlemmar till en tillväxtföretagare kan beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd på ansökan som gjorts i Finland eller utomlands, om de allmänna villkoren i lagen uppfylls.
Uppehållstillstånd kan med stöd av 58 § i den gällande utlänningslagen återkallas, om villkoren för uppehållstillstånd inte längre uppfylls. Detta gäller om det framgår att utlänningen när allt kommer omkring inte grundar det företag som anges i ansökan eller i praktiken inte bedriver företagsverksamhet i Finland. Migrationsverket kan vid behov kontrollera att den tillväxtföretagare som fått uppehållstillstånd faktiskt har flyttat till Finland och registrerat ett företag i handelsregistret. Kontrolltidpunkten ska bedömas från fall till fall. På motsvarande sätt kan uppehållstillståndet återkallas, om utlänningen upprepade gånger tyr sig till utkomststödet och därmed inte kan svara för sin egen försörjning i Finland. Även till dessa delar är det möjligt att göra efterkontroller, om det finns skäl att misstänka att försörjningskravet inte uppfylls. Migrationsverket har rätt att få uppgifter om att utlänningen sökt sig till systemet för utkomststöd från Folkpensionsanstalten.
Uppehållstillstånd kan på denna grund beviljas även i situationer då personen i fråga redan har vistats i landet på någon annan grund. Ett typiskt exempel är en utländsk studerande som tidigare har vistats i landet med uppehållstillstånd för studerande.
En tillväxtföretagare har med stöd av 78 § 3 mom. 1 punkten i utlänningslagen även rätt att arbeta i anställning hos någon annan. Att vara verksam som tillväxtföretagare ska dock vara det huvudsakliga syftet med vistelsen i landet. Om det huvudsakliga syftet med vistelsen i landet förändras, ska utlänningen ansöka om ett annat uppehållstillstånd.
49 §.Beviljande av första tidsbegränsat uppehållstillstånd för utlänningar som kommit till landet utan uppehållstillstånd. I 1 mom. 3 punkten stryks begreppet uppehållstillstånd för näringsidkare och ersätts med uppehållstillstånd för företagare.
49 a §.Beviljande av uppehållstillstånd för en tredjelandsmedborgare som fått EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta i en annan medlemsstat i Europeiska unionen samt för dennes familjemedlemmar. I 3 mom. stryks omnämnandet av uppehållstillstånd för näringsidkare för idkande av näring och ersätts med uppehållstillstånd för företagare för bedrivande av företagsverksamhet.
53 §.Det första tidsbegränsade uppehållstillståndets längd. Det föreslås att ett nytt 10 mom. fogas till paragrafen. Syftet med ändringen är att underlätta förfarandet för uppehållstillstånd för utlänningar som kommer i expertuppdrag och för tillväxtföretagare så att det första tidsbegränsade uppehållstillståndet med undantag från huvudregeln på ett år enligt paragrafens 1 mom. kan beviljas direkt för två år.
Uppehållstillstånd kan således beviljas för två år, om det är fråga om en utlänning som sköter ledningsuppgifter på högsta nivå eller mellannivå i ett företag eller utför expertuppdrag som kräver specialkompetens. Även en utländsk tillväxtföretagare ska kunna beviljas uppehållstillstånd för två år, dvs. då uppehållstillstånd beviljas med stöd av den föreslagna 47 h §.
Uppehållstillstånd ska i princip beviljas sökande som avses i det nya momentet för två år för att syftet med bestämmelsen, dvs. att underlätta förfarandet för uppehållstillstånd, ska förverkligas i så stor omfattning som möjligt. Bestämmelsens ordalydelse gör det dock möjligt att bevilja uppehållstillstånd också för kortare tid än två år. En sådan situation kan t.ex. vara en anställning som är kortare än två år eller annars en uttryckt avsikt att vistas i Finland under en kortare tid än två år. Beviljande av uppehållstillstånd för två år förutsätter enligt gällande 1 mom. i praktiken även att den sökandes resedokument gäller för samma tid.
Uppehållstillstånd kan beviljas även familjemedlemmar till ovan avsedda utlänning för två år. Uppehållstillstånd kan också beviljas för kortare tid än två år, t.ex. om familjen inte kan visa försörjning för hela två år.
54 §.Beviljande av fortsatt tillstånd. I 3 mom. stryks omnämnandet av näringsidkande och ersätts med ett omnämnande av företagsverksamhet.
54 a §.Fortsatt tillstånd för tillväxtföretagare. Till lagen fogas en ny paragraf där det föreskrivs om fortsatt tillstånd för en tillväxtföretagare som fått uppehållstillstånd. Med stöd av den föreslagna 47 h § kan en utlänning som fått uppehållstillstånd för tillväxtföretagare beviljas ett nytt uppehållstillstånd för fortsatt företagsverksamhet.
Typiskt för tillväxtföretagsverksamhet är att verksamheten och tjänsterna anpassas och därför lämnas i lagen kvar möjligheten att bevilja fortsatt tillstånd även om det är inte är fråga om precis samma affärsverksamhet som i samband med det första tillståndet. Det är dock klart att det bör vara fråga om tillväxtföretagsverksamhet. Om affärsverksamheten inte längre är tillväxtföretagsverksamhet blir det fråga om uppehållstillstånd för företagare.
För att en tillväxtföretagare ska beviljas fortsatt tillstånd förutsätts i regel att företagsverksamheten är lönsam. Uppehållstillstånd kan dock trots detta beviljas om företagets affärsmodell fortfarande är förenlig med det som föreskrivs i 47 g § ovan, dvs. den uppfyller villkoren för finansieringen från Tekes till tillväxtföretagsverksamhet. Syftet med bestämmelsen är således att lämna kvar möjligheten att fortsätta bedriva företagsverksamhet i Finland även om den inte ännu går med vinst, om företagsverksamheten fortfarande anses ha faktiska förutsättningar för en lönsam affärsverksamhet och internationell tillväxt.
I samband med fortsatt tillstånd ska det inte längre förutsättas att den sökande har skaffat en evaluering av sin affärsverksamhet från Tekes. Migrationsverket kan dock vid behov också begära utlåtande från Tekes. Det är inte fråga om ett separat delbeslut, utan om ett expertutlåtande. Utlåtande begärs i praktiken i en situation där det är oklart om det är fråga om samma eller motsvarande företagsverksamhet som när det första tillståndet söktes. Utlåtande kan också begäras om det råder oklarhet om affärsverksamhetens lönsamhet. Som exempel kan nämnas en situation där det är klart att affärsverksamheten inte går med vinst, men ändå kan ha förutsättningar för tillväxt.
De allmänna villkoren för beviljande av uppehållstillstånd ska också uppfyllas vid fortsatt tillstånd. Villkoret för uppehållstillstånd är således bl.a. att sökandens försörjning är tryggad.
Vid lönsamhetsbedömningen kan utnyttjas samma slags kännetecken som i det vedertagna förfarandet för uppehållstillstånd för företagare som avses i 3 § 7 punkten. Utgångspunkten vid lönsamhetsbedömningen är en bedömning av om företaget kan göra en tillräcklig vinst. Företaget kan dock anses ha potential för en lönsam affärsverksamhet även om företaget fortfarande är under utveckling, om företaget kan visa att lönsamheten håller på att svänga i en gynnsammare riktning och att företagarens personliga försörjning är tryggad. Företagsverksamheten har inte ansetts lönsam, om företaget inte har visat att det kan sköta sina förpliktelser, som t.ex. lagbaserade skatter eller lönebikostnader. Förutsättningarna för en lönsam affärsverksamhet kan utredas t.ex. utifrån affärsplanen, bindande föravtal och finansieringen.
Längden på ett fortsatt tillstånd bestäms i enlighet med de allmänna bestämmelserna i 55 §.
60 §.Ansökan om uppehållstillstånd. Paragrafens 1 mom. ändras genom att det fogas en hänvisning till den föreslagna 47 h § till det.
60 d §Biometriska kännetecken för uppehållstillståndskort. Paragrafen ändras så att fingeravtryck inte längre tas vid ansökan om fortsatt tillstånd. Paragrafens 1 mom. ändras så att fingeravtryck inte alltid ska tas när uppehållstillstånd söks, utan endast när det första uppehållstillståndet, internationellt skydd eller permanent uppehållstillstånd söks. Fingeravtryck ska med stöd av det föreslagna 1 mom. tas också om det gått fem år sedan de föregående fingeravtrycken togs eller det finns något särskilt skäl till detta. Tidsfristen på fem år räknas från det att det föregående uppehållstillståndet beviljades.
Ansökan om fortsatt tillstånd ska i princip inte längre förutsätta ett personligt besök hos myndigheten, om den sökande inleder sin ansökan elektroniskt och även sänder in sin ansiktsbild på elektronisk väg. Att göra ansökan helt elektroniskt förutsätter en stark identifiering. Den sökandes tidigare underskrift kan överföras till ett nytt uppehållstillståndskort. I praktiken är förutsättningen också att den sökandes tidigare fingeravtryck kan utnyttjas.
Fingeravtryck tas även i fortsättningen när det första uppehållstillståndet söks eller när den sökande ansöker om internationellt skydd. Med första uppehållstillstånd avses en situation där en utlänning kommer första gången till Finland eller efter att ha varit så länge borta från landet att tillståndet inte längre är i kraft. Däremot behöver fingeravtryck inte tas om utlänningen först vistats i landet t.ex. med uppehållstillstånd för studerande och därefter ansöker om sitt första uppehållstillstånd för arbetstagare.
Fingeravtryck ska också tas om den sökande ansöker om permanent uppehållstillstånd. Permanent uppehållstillstånd är i kraft tills vidare och därför måste den sökandes identitet säkerställas även med fingeravtrycksuppgifter. Fingeravtryck tas också om den sökande ansöker om EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare.
Den tekniska läsbarheten för fingeravtryck försämras med tiden och därför lämnas det i lagen en skyldighet att ta fingeravtryck åtminstone vart femte år. Utlänningen har då i allmänhet permanent uppehållstillstånd och därför behöver uppehållstillståndet inte förnyas. Även då ska det vistelsekort som beviljas som bevis för uppehållstillståndet med stöd av 60 g § förnyas med fem års mellanrum. Den sökande ska vid behov kunna kontrollera i det elektroniska ärendehanteringssystemet om han eller hon då måste ge fingeravtryck och reservera tid för ett personligt besök.
I lagen lämnas kvar en möjlighet att ta fingeravtryck även i samband med fortsatt tillstånd. I regel ska fingeravtryck dock inte tas om det inte finns ett särskilt skäl till detta. Ett sådant skäl kan t.ex. vara en situation där Migrationsverket behöver säkerställa den sökandes identitet. Om det t.ex. misstänks att personen i fråga vistas permanent utomlands, kan det finnas ett behov av att kräva att personen identifierar sig och lämnar fingeravtryck. Likaså kan fingeravtryck behövas om det uppstår en misstanke om att innehavaren av ett uppehållstillståndskort inte är samma person som har beviljats kortet, utan att kortet t.ex. har sålts till en annan person. Fingeravtryck behöver kanske också tas, om det misstänks att en person har lämnat falska uppgifter om sin identitet i ett tidigare skede. Fingeravtryck kan också tas om de tidigare registrerade fingeravtrycken visar sig vara odugliga. Så kan till exempel vara fallet om det är fel på kortets chip eller har uppstått ett tekniskt fel när fingeravtrycken togs. Då ligger det också i den sökandes intresse att kortet för fortsatt tillstånd förses med fungerande fingeravtryck. Det kan också hända att den sökande är efterlyst eller att myndigheterna vill nå personen av något annat skäl. Fingeravtryck kan också av övervakningsskäl tas som sporadiska stickprov för att minska missbruk och undvikande av myndigheterna.
Ändringen har i praktiken ingen betydelse för en unionsmedborgares familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare. På uppehållskortet för unionsmedborgares familjemedlem tillämpas med stöd av 161 § i utlänningslagen det som föreskrivs om uppehållstillståndskort, men en unionsmedborgares familjemedlem beviljas uppehållskort för fem år. Därefter kan familjemedlemmen få ett permanent uppehållskort som är jämförbart med permanent uppehållstillstånd, dvs. för det ändamålet tas fingeravtryck på samma sätt som hittills.
76 §.Närings-, trafik- och miljöcentralens delbeslut med anledning av ansökan om uppehållstillstånd för företagare. Paragrafen ändras så att rubriken och omnämnandena av uppehållstillstånd för näringsidkare i 1 mom. ersätts med ett omnämnande av uppehållstillstånd för företagare.
78 §.Rätt att arbeta med stöd av uppehållstillstånd. Paragrafen ändras så att omnämnandet av yrkesutövning i 3 mom. 1 punkten stryks. Syftet med ändringen är att alla företagare ska ha samma ställning när det gäller rätten att arbeta. Alla företagare ska alltså ha rätt att även arbeta i ett anställningsförhållande utan ett separat uppehållstillstånd för arbetstagare. Hittills har yrkesutövare inte haft rätt att förvärvsarbeta för någon annan ens i liten omfattning. I praktiken innebär ändringen att även yrkesutövare i fortsättningen kan arbeta för någon annan. Att bedriva företagsverksamhet ska dock vara det huvudsakliga syftet med vistelsen i landet. Således får det huvudsakliga syftet med vistelsen i landet inte bli att utnyttja rätten att arbeta till andra arbeten, eftersom det då skulle vara fråga om att kringgå prövningen av tillgången på arbetskraft. I synnerhet i början av företagsverksamheten är det förståeligt att arbete i liten skala på ett annat ställe skulle vara acceptabelt på samma sätt som det med stöd av den gällande lagen har varit för innehavare av uppehållstillstånd för näringsidkare. Företagandet bör också vara verkligt, dvs. företagsverksamheten får inte existera bara i syfte att kringgå prövningen av tillgången på arbetskraft. Paragraferna 36 och 58 § i utlänningslagen blir tillämpliga, om det redan i samband med ansökan eller sedan uppehållstillstånd beviljats uppdagas att syftet med sökandens vistelse i landet är något annat än företagsverksamhet i egenskap av yrkesutövare. Ansökan om uppehållstillstånd kan således förkastas eller gällande uppehållstillstånd återkallas, om företagsverksamheten inte är verklig och det huvudsakliga syftet med vistelsen i landet.
84 §.Behörighet att bevilja uppehållstillstånd för företagare. Paragrafen ändras så att omnämnandena av uppehållstillstånd för näringsidkare och näringsverksamhet i rubriken och momenten ersätts med uppehållstillstånd för företagare och företagande.
164 §.Arbete och företagsverksamhet. Hänvisningen i paragrafen till uppehållstillstånd för näringsidkare ändras till en hänvisning till uppehållstillstånd för företagare.
192 §.Behörig förvaltningsdomstol. Hänvisningarna i 3 mom. till uppehållstillstånd för näringsidkare ändras till en hänvisning till uppehållstillstånd för företagare.