1  Bakgrund och beredning

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område, nedan ramdirektivet om en marin strategi, antogs den 17 juni 2008. Direktivet har genomförts i Finland genom lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004, nedan vatten- och havsvårdslagen), och genom statsrådets förordning om havsvårdsförvaltningen (980/2011, nedan havsvårdsförordningen). 

Europeiska kommissionen lämnade 2015 en förfrågan till Finland som gällde genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi. I förfrågan lyfte kommissionen fram några bestämmelser i ramdirektivet som enligt kommissionens tolkning inte hade införlivats i Finlands lagstiftning eller vars införlivande i lagstiftningen hade varit bristfällig. I sitt genmäle förband sig Finland att komplettera och precisera den nationella lagstiftningen till vissa delar. Dessa kompletteringar och preciseringar i lagstiftningen trädde i kraft år 2017. 

Efter det har Finland den 11 oktober 2019 tagit emot en formell underrättelse från Europeiska kommissionen, där kommissionen har tagit upp några nya preciseringsbehov i fråga om Finlands nationella lagstiftning. Dessutom ansåg kommissionen att de ändringar som Finland gjorde 2017 till vissa delar inte var tillräckliga. Kommissionens anmärkningar gäller bestämmelserna om bedömningen av havsvattnets tillstånd, fastställandet av en god miljöstatus, miljömålen, övervakningsprogrammen gällande havets tillstånd och det internationella samarbetet i fråga om havsvården. Anmärkningarna är tekniska till sin natur. 

Denna regeringsproposition gäller de lagtekniska preciseringar som ska göras i vatten- och havsvårdslagen för att komplettera genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi. Med anledning av kommissionens underrättelse görs utöver ändringarna i lagen även preciseringar i statsrådets förordning om havsvårdsförvaltningen till behövliga delar. 

2  EU-rättsaktens målsättning och huvudsakliga innehåll

Genom ramdirektivet om en marin strategi fastställs det en ram för de åtgärder som behövs för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön senast 2020. Ramdirektivet om en marin strategi förpliktar medlemsstaterna att utarbeta sådana nationella marina strategier för sina marina regioner som i Finland kallas havsförvaltningsplaner. En havsförvaltningsplan består av tre delar, av vilka den första innehåller definitioner av en god miljöstatus i den marina miljön, en bedömning av den marina miljöns tillstånd samt miljömålen och indikatorer i anslutning till dem. Den andra delen av havsförvaltningsplanen består av upprättandet av ett övervakningsprogram, och den tredje delen består av upprättandet av ett åtgärdsprogram i syfte att uppnå målen vad gäller miljö och tillstånd. De olika delarna av en havsförvaltningsplan justeras vart sjätte år och rapporteras till Europeiska kommissionen vid de tidpunkter som fastställs i direktivet.  

I direktivet betonas vikten av internationellt samarbete i varje marin region både mellan EU-medlemsstater och tillsammans med tredjeländer. Vid genomförandet av direktivet bör så långt möjligt befintliga strukturer, t.ex. regionala avtal om marint skydd, utnyttjas. 

3  Nuläge och bedömning av nuläget

Ramdirektivet om en marin strategi genomfördes i Finland genom en ändring av lagen om vattenvårdsförvaltningen (1299/2004). Lagens rubrik ändrades och till lagen fogades ett nytt 4 a kap. om havsvårdsförvaltningen (272/2011). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2011. Med stöd av lagen utfärdades dessutom en förordning av statsrådet om havsvårdsförvaltningen (980/2011), som trädde i kraft den 1 september 2011. 

En del av bestämmelserna i vatten- och havsvårdslagen och havsvårdsförordningen fick bli mer allmänna än direktivets, eftersom det inte ansågs ändamålsenligt att upprepa innehållet i den ursprungliga bestämmelsen i den nationella bestämmelsen. På basis av Europeiska kommissionens förfrågan år 2015 och den formella underrättelsen år 2019 bör de nationella bestämmelserna dock preciseras. Utöver att bestämmelserna i vatten- och havsvårdslagen preciseras är avsikten att också havsvårdsförordningen ska preciseras till behövliga delar. 

Det bör noteras att man vid utarbetandet av Finlands nationella havsförvaltningsplaner utöver på den nationella lagstiftningen även har stött sig på ramdirektivet om en marin strategi och på de rekommendationsdokument och övriga handlingar som utarbetats i anslutning till den. Så har man även gjort i fråga om de bestämmelser i direktivet som kommissionen hänvisat till i sin underrättelse till Finland. De lagstiftningstekniska brister som kommissionen uppdagat anses således inte ha lett till ett bristfälligt genomförande av direktivet inom det praktiska havsvårdsarbetet. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

Det föreslås att vatten- och havsvårdslagen ändras på ett sådant sätt att nödvändiga preciseringar görs i lagen i syfte att komplettera genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi. Vissa ordalydelser i lagen kompletteras och preciseras i fråga om bedömningen av havsvattnets tillstånd, fastställandet av en god miljöstatus, miljömålen och övervakningsprogrammen gällande havets tillstånd. 

Det föreslås i propositionen att 26 c, 26 d och 26 h § i vatten- och havsvårdslagen ändras. Ändringarna gäller bedömningen av havsvattnen enligt artikel 8, fastställande av god miljöstatus enligt artikel 9 och övervakningsprogram enligt artikel 11 i ramdirektivet om en marin strategi. 

Enligt förslaget preciseras i vatten- och havsvårdslagen 26 c §, som gäller en inledande bedömning av den marina miljöns tillstånd och fastställande av vad som avses med en god miljöstatus i fråga om de faktorer som ska beaktas vid den inledande bedömningen. Till 26 c § 1 mom. 1 punkten fogas utöver havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden ett omnämnande av en analys av det rådande tillståndet. I fråga om de viktigaste belastningarna i 1 mom. 2 punkten preciseras att belastningarna också omfattar kvalitativa och kvantitativa kombinationer av dem. Ordalydelsen i punkten preciseras dessutom så, att mänskliga aktiviteter nämns i samband med belastningar på den marina miljöns tillstånd. 

Bestämmelserna i 26 d § om havsvårdens miljömål preciseras i fråga om de faktorer som ska beaktas vid uppställandet av miljömålen och fastställandet av de egenskaper som beskriver dessa samt vid fastställandet av belastningar och påverkan. Utöver gränsöverskridande inverkan införs i 2 mom. också gränsöverskridande egenskaper. Dessutom fogas till 26 h § som gäller havsförvaltningsplanens övervakningsprogram ett preciserande omnämnande om att övervakningsprogrammen utarbetas på basis av den inledande bedömning av den marina miljöns tillstånd som uppgjorts enligt 26 c §. 

Förslagen har karaktären av lagtekniska preciseringar och påverkar inte det praktiska havsvårdsarbetet. 

5  Remissvar

Utkastet till regeringens proposition var på remiss i tjänsten Utlåtande.fi 3.4.– 11.5.2020. Yttrande om propositionen begärdes av följande instanser: jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, justitieministeriet, utrikesministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, statsrådets kansli, regionförvaltningsverken, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Forststyrelsens naturtjänster, Trafikledsverket, Transport- och kommunikationsverket Traficom, Institutet för hälsa och välfärd THL, Livsmedelsverket, Finlands Kommunförbund, Finlands näringsliv EK, Centralförbundet för Fiskerihushållning rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Finlands naturskyddsförbund rf, WWF Finland, Luonto-Liitto ry, Natur och Miljö r.f. och Birdlife Finland rf. 

Det kom in sammanlagt 10 utlåtanden om utkastet av följande instanser: kommunikationsministeriet, utrikesministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Naturresursinstitutet, Forststyrelsens naturtjänster, Transport- och kommunikationsverket Traficom, Centralförbundet för Fiskerihushållning rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf och Finlands naturskyddsförbund rf. 

De föreslagna ändringarna ansågs i utlåtandena vara värda att understödja eller också hade man inget att anmärka i fråga om dem. Endast Forststyrelsen föreslog i sitt utlåtande att till 26 c § 1 mom. 2 punkten skulle fogas ett omnämnande av att de rådande belastningarna innefattar mänskliga aktiviteter. Förslaget motiverades med att mänskliga aktiviteter också nämns i artikel 8.1 i ramdirektivet om en marin strategi. Fortstyrelsens åsikt ansågs motiverad, och man beslutade sig för att precisera ordalydelsen i 26 c § 1 mom. 2 punkten så att mänskliga aktiviteter nämns i samband med belastningar på den marina miljöns tillstånd. 

6  Bestämmelser på lägre nivå än lag

Utöver de ändringar som görs i vatten- och havsvårdslagen ska även 5, 6, och 8 § i havsvårdsförordningen preciseras. 

Till 5 § 1 mom. om utredning av havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden fogas ett omnämnande om havsvattnens fysikalisk-kemiska förhållanden, livsmiljöer, biologiska förhållanden och hydromorfologi som en del av de faktorer som ska beaktas vid utredningen. Till paragrafen fogas dessutom ett nytt moment om det internationella samarbete som bedrivs vid utredningen av havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden. 

Tillägget om internationellt samarbete ska utöver i 5 § också göras i 6 §, som gäller bedömningen av verksamhet som påverkar den marina miljön. Dessutom preciseras hänvisningen till bilagorna till ramdirektivet om en marin strategi i förordningens 8 § 1 mom. 

7  Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. 

8  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

De ändringar som görs i syfte att komplettera genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi förverkligar för sin del bestämmelsen i 20 § 2 mom. i grundlagen. Enligt bestämmelsen ska det allmänna verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. 

Med stöd av vad som anges ovan kan propositionen med förslag till lag om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen behandlas i vanlig lagstiftningsordning.