1  Nuläge och föreslagna ändringar

Farledsavgiften baserar sig på lagen om farledsavgifter (1122/2005), enligt vilken farledsavgift ska betalas till staten för fartyg som bedriver handelssjöfart på finskt vattenområde. Det konstaterades i regeringens beslut om ramarna för statsfinanserna av den 3 april 2014 att farledsavgiften ska halveras för åren 2015–2017 som en del av kompensationen för de negativa verkningarna av svaveldirektivet, som trädde i kraft inom sjöfarten den 1 januari 2015, och för att stödja den arbetsmarknadsuppgörelse som nåddes den 30 augusti 2013. Ändringen infördes genom lagen om ändring och temporär ändring av lagen om farledsavgift (1214/2014). Halveringen av farledsavgiften har förlängts till utgången av 2018 genom lagen om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring och temporär ändring av lagen om farledsavgift (896/2017). Målsättningen med att sänka farledsavgifterna är att minska näringslivets, särskilt industrins, kostnadsbelastning. Det föreslås att halveringen av farledsavgiften ska fortsätta till utgången av 2020 i syfte att främja Finlands konkurrenskraft och stödja förutsägbarheten för verksamhetsmiljön med tanke på näringslivet. Det planeras mera omfattande ändringar av systemet med farledsavgifter, men det kommer att ta tid att samla in behövligt informationsunderlag och bereda eventuella ändringar. Enligt preliminära bedömningar kunde det vara möjligt att genomföra dessa ändringar så att de träder i kraft vid ingången av 2021. När det gäller ändringen av farledsavgiften bör man även beakta den tolvåriga trafiksystemplan som är under planering. De planerade reformerna bidrar till att den gällande halveringen av farledsavgiften föreslås fortsätta ännu under 2019 och 2020 genom en ändring av ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av lagen om farledsavgift (1214/2014) sådan bestämmelsen lyder i lagen om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring och temporär ändring av lagen om farledsavgift (896/2017). 

2  Propositionens konsekvenser

De förväntade ekonomiska konsekvenserna för staten av propositionen uppskattas till cirka 40 miljoner euro per år. Beloppet grundar sig på en uppskattning av de inkomster som staten går miste om jämfört med att farledsavgiften skulle tas ut till fullt belopp. Beräkningen har gjorts utifrån Trafikverkets uppgifter och baserar sig på intäkterna av farledsavgiften åren 2007–2017. 

Målet med den sänkta farledsavgiften är att minska kostnadsbelastningen på näringslivet och främja Finlands konkurrenskraft. De sänkta farledsavgifterna ger en årlig kostnadsbesparing för fartygstrafiken, och därigenom också för näringslivet, på cirka 40 miljoner euro jämfört med om farledsavgifterna hade tagits ut till fullt belopp. Genom en fortsättning av halveringen av farledsavgiften stöds näringslivets konkurrenskraft och förebyggs en ökad kostnadsbelastning på näringslivet. 

3  Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid kommunikationsministeriet. Över utkastet till proposition ordnades en offentlig remissrunda och sammanlagt 16 instanser lämnade utlåtande. Dessa var Ålands landskapsregering, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Trafiksäkerhetsverket, Gränsbevakningsväsendet, Tullen, Fertilog Oy, Centralhandelskammaren, Sjömanspensionskassan, Neste Abp, Finlands Speditions- och Logistikförbund rf, Finlands Skeppsmäklareförbund rf, Suomen Satamaliitto ry, Suomen Varustamot ry, Företagarna i Finland rf och Teknologiindustrin rf. De åsikter som framfördes i utlåtandena var i huvudsak för propositionen. En fortsättning på halveringen av farledsavgiften åren 2019 och 2020 sågs som en positiv åtgärd, även om en del av remissinstanserna ansåg att farledsavgiften helst borde slopas helt och hållet. I så fall skulle underhållet av havsfarlederna och isbrytningen finansieras direkt ur statsbudgeten. 

4  Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2019 och avses bli behandlad i samband med den. 

Regeringens proposition om myndighetsreformen på kommunikationsministeriets förvaltningsområde (RP 61/2018 rd) och en kompletterande proposition (RP 104/2018 rd) har lämnats till riksdagen. 

I myndighetsreformen slås Trafiksäkerhetsverket, Kommunikationsverket och vissa av Trafikverkets verksamheter samman till en ny myndighet, Transport- och kommunikationsverket. Trafikverkets återstående uppgifter och verksamheter övertas av Trafikledsverket. Verket byter namn men i övrigt fortsätter verksamheten utan avbrott. Trafikverkets trafiklednings- och trafikstyrningstjänster (ledning av väg-, järnvägs- och sjötrafik) ombildas till ett aktiebolag och funktionerna överförs till det statliga specialuppgiftsbolaget. 

5  Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 och vara i kraft till och med den 31 december 2020.