1
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid arbets- och näringsministeriet. Utlåtanden om propositionen har begärts av finansministeriet, Energimyndigheten, Finsk Energiindustri rf, Suomen Kaasuyhdistys ry, Fingrid Oyj, Gasgrid Finland Oy och Lokalkraft rf.
2
Nuläge och de viktigaste förslagen
Energimyndighetens verksamhet finansieras huvudsakligen genom tillståndsavgifter som tas ut från dem som omfattas av övervakningen samt genom el- och naturgasnätsavgifter som betalas till staten enligt lagen om el- och naturgasnätsavgifter (950/2012). Avgifterna höjdes senast 2017. Elnätsavgiften för en innehavare av eldistributionsnät och en innehavare av högspänningsdistributionsnät är för närvarande 1,3 promille av försäljningsintäkterna av nätverksamheten under den senast avslutade räkenskapsperioden, dock minst 6 000 euro. Elnätsavgiften för en stamnätsinnehavare med systemansvar är 600 000 euro. Naturgasnätsavgiften för en innehavare av distributionsnät för naturgas är 1,3 promille av försäljningsintäkterna av nätverksamheten under den senast avslutade räkenskapsperioden, dock minst 6 000 euro. Naturgasnätsavgiften för en överföringsnätsinnehavare med systemansvar är 170 000 euro. År 2016 tog Energimyndigheten ut el- och naturgasnätsavgifter till ett belopp av 2,73 miljoner euro, år 2017 till ett belopp av 3,53 miljoner euro, år 2018 till ett belopp 3,75 miljoner euro, år 2019 till ett belopp av 3,86 miljoner euro och år 2020 till ett belopp av 3,91 miljoner euro.
På grund av den ökade reglering som gäller el- och naturgasnätsinnehavare kräver övervakningen mer resurser av Energimyndigheten än vad de el- och naturgasnätsavgifter som tas ut hos nätinnehavarna ger staten inkomster. Regleringen och därmed också övervakningen ökar och kräver tilläggsresurser under de närmaste åren.
Inom nätövervakningen medför genomförandet av elmarknadsdirektivet (EU) 2019/944, som ingår i Europeiska unionens paket för ren energi, extra arbete motsvarande uppskattningsvis 2,7 årsverken. En regeringsproposition om genomförandet av elmarknadsdirektivet håller på att beredas och överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2021. Genomförandet av elmarknadsdirektivet inbegriper också tillsynen över utvecklingsplanerna för elnätet. Ändringarna i anslutning till det har genomförts genom lagen om ändring av elmarknadslagen (730/2021). I motiveringen till den lagen konstateras det att den i förslaget avsedda noggrannare tillsynen över elnätsinnehavarnas mer omfattande utvecklingsplaner och kostnadseffektivitet bedöms öka behovet av personal vid Energimyndigheten med cirka fyra årsverken. Ett årsverke kan genomföras som visstidsanställning så att anställningsförhållandet upphör när de första utvecklingsplanerna enligt den nya lagen har samlats in och kontrollerats. Förslagen ökar i sin helhet behovet av personal vid Energimyndigheten i det första skedet med fyra årsverken, vilket motsvarar ett årligt behov av tilläggsanslag på ca 320 000 euro. Efter granskningen av de första utvecklingsplanerna minskar behovet till tre årsverken, vilket motsvarar ett årligt behov av tilläggsanslag på ca 240 000 euro.
En ökad tillsyn leder också till att registratorsuppgifterna ökar. Uppgifterna i anslutning till förbättringen av informationssäkerheten och dataskyddet inom nätövervakningen ökar behovet av personal med 1,5 årsverken. De extra uppgifterna på naturgasmarknaden, som i synnerhet gäller övervakningen av nätverksamheten, medför ett tilläggsbehov på ett årsverke.
Dessutom ska Energimyndigheten från och med 2022 finansiera den positionsdatatjänst-verksamhet som upprätthålls av Transport- och kommunikationsverket till den del det gäller elnätsinnehavarnas andel, vilken utgör en tredjedel av de totala kostnaderna för verksamheten. År 2022 utgör avgiften 100 000 euro och under de därpå följande åren från och med 2023 400 000 euro per år.
El- och naturgasnätsavgifterna ska höjas med ett belopp som motsvarar merkostnaderna, så att de fortsättningsvis täcker kostnaderna för nätövervakningen.
3
De huvudsakliga konsekvenserna
Genomförandet av förslaget höjer i viss grad utgifterna för innehavare av distributionsnät för el och naturgas och för den stamnätsinnehavare för el och den naturgasnätsinnehavare som förordnats till systemansvariga. Förhöjningarna av distributionsnätsverksamheten för el och naturgas kan höja distributionspriserna med några promille. Förhöjningen uppskattas inte påverka de stamnätsavgifter som Fingrid Oyj tar ut eller de överföringsavgifter som Gasgrid Finland Oy tar ut.
Genomförandet av lagförslaget ökar skatteintäkten med 822 000 euro.