2.1  Lagstiftning

Lagstiftningen om Tekes  

Tekes verksamhet regleras i lagen om Innovationsfinansieringsverket Tekes (717/2008, lagens namn ändrat genom lag 963/2013). Enligt 1 § hör Innovationsfinansieringsverket Tekes, som driver teknologi- och innovationspolitik, till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Enligt 2 § är syftet med Tekes verksamhet att med hjälp av teknologi och innovationer främja utvecklingen inom industri och service. Verksamheten ska reformera näringarna, öka förädlingsvärdet, förbättra produktiviteten och arbetslivets kvalitet, öka exporten samt skapa sysselsättning och välfärd. 

Tekes uppgifter anges i 3 §. Enligt 1 mom. ska Tekes genom sin sakkunskap och finansieringsverksamhet främja såväl utvecklingen av teknologier och innovationer som ett omfattande utnyttjande av forsknings- och innovationsverksamhetens resultat i näringsverksamheten, arbetslivet och på annat håll i samhället samt kapitalplaceringsmarknaden för företagens tidiga fas.  

Enligt 2 mom. utför Tekes dessutom sådana uppgifter i anslutning till planering, utredningar, försök och uppföljning inom teknologi- och innovationspolitiken som arbets- och näringsministeriet ger verket inom ramen för sin resultatstyrning eller som särskilt föreskrivs för verket genom förordning av statsrådet (3 § 2 mom.). 

Tekes får sköta uppgifter som hänför sig till det internationella forsknings- och innovationssamarbetet genom att administrera ett av staten helägt aktiebolag som bildats för dessa uppgifter och svara för ägarstyrningen av bolaget (3 § 3 mom.). Tekes sköter också statsbidragsmyndighetens uppgifter i samband med närings-, energi- och miljöpolitiska stöd (ett nytt 4 mom. trädde i kraft den 1 januari 2017). Tekes får mot ersättning producera administrativa stödtjänster till de aktiebolag som verket administrerar (3 § 5 mom.). 

Enligt 4 § leds Tekes av en generaldirektör som utnämns av statsrådet. Generaldirektören leder, övervakar och utvecklar Tekes verksamhet och ansvarar för verksamhetens resultat och för att målen uppnås. Generaldirektören kan genom arbetsordningen överföra beslutanderätt på en person som står i anställningsförhållande till Tekes, dock så att beslutanderätten i uppgifter som förutsätter betydande utövning av offentlig makt inte överförs på andra än personer i tjänsteförhållande.  

Enligt 5 § har Tekes en direktion som utnämns av statsrådet för tre år i sänder. Direktionen styr, följer och övervakar Tekes verksamhet. Direktionen beslutar om Tekes allmänna verksamhetslinjer och om verksamhetens effektmål och övriga mål med beaktande av de mål som har överenskommits med arbets- och näringsministeriet. 

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om direktionens rätt att besluta om beviljande av finansiering för företags och sammanslutningars forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och för offentliga forskningsprojekt inom ramen för de bevillningsfullmakter som anvisats Tekes i statsbudgeten (6 § 2 mom.) samt om övriga uppgifter (6 § 4 mom.). 

Direktionen beslutar om ägarstyrningen av de aktiebolag som administreras av Tekes och som avses i lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (6 § 3 mom.). Enligt 7 § har Tekes en delegation som följer Tekes verksamhet. 

Närmare bestämmelser om Innovationsfinansieringsverket Tekes uppgifter, verksamhet och organisation samt vissa administrativa omständigheter utfärdas genom förordning av statsrådet (9 §). 

Lagen om Finpro Oy  

Finpro Oy är ett bolag med specialuppdrag som staten äger helt och hållet och som har som syfte att främja och stödja den finländska ekonomins och det finländska näringslivets internationella konkurrenskraft och internationalisering (lagen om aktiebolaget Finpro Oy 1 §). Bolaget ägs av staten, är i statens besittning och det hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Ministeriet svarar för ägarstyrningen. Bestämmelser om det beslutsfattande som gäller innehav i bolaget och om ägarstyrningen av bolaget finns i lagen om statligt bolagsinnehav och ägarstyrning (1 § 2 mom.). 

Enligt 2 § har Finpro till uppgift att främja finländska företags konkurrenskraft, internationalisering och export samt utveckla kunnandet med avseende på den internationella handel företagen bedriver, främja utländska investeringar och kapitalplaceringar i Finland samt främja, utveckla och forska i turismen från utlandet till Finland. Bolaget svarar för den internationella verksamheten i anslutning till bolagets uppgift. Bolaget kan ha dotterbolag som sköter bolagets uppgifter. Närmare bestämmelser om bolagets uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. (2 §) 

Enligt 3 § är bolagets syfte inte att ge vinst. Bolagets vinst används i sin helhet till egen verksamhet i enlighet med bolagets uppgifter och till kompetensutveckling. Enligt 4 § beviljas statsunderstöd för bolagets verksamhet inom ramen för ett anslag som tas in i statsbudgeten.  

Enligt 5 § ska bolaget på begäran ge ministeriet de uppgifter som behövs för att styra och övervaka bolaget. Enligt 5 a § finns bestämmelser om utlämnande av uppgifter om bolaget för att företagstjänster ska kunna tillhandahållas i lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (293/2017). 

2.2  Nuläget för Tekes och Finpro

Tekes verksamhet 

Karakteristiskt för Tekes verksamhet är att experter i hög grad deltar i olika funktioner både i kundprocessen och i finansieringsprocessen. Av denna orsak ger en presentation av personalens storlek baserad på årsverken inte nödvändigtvis en fullständig bild av hur organisationens resurser är riktade, eftersom samma person kan delta i flera olika funktioner eller ha flera olika roller till exempel när ett kundprojekt framskrider eller en kunds företagsverksamhet utvecklas. 

Tekes ansvarsområden 

Tekes finansierings- och kundarbete är koncentrerat till tre ansvarsområden. Ansvarsområdet Start up–företag (67 årsverken) svarar för skötseln av kundförhållanden och finansieringstjänster för företag som har funnits i färre än sex år samt i det inledande skedet för utvecklingen av företagens kapitalplaceringsverksamhet tillsammans med Tekes Venture Capital Ab. Ansvarsområdet Små och medelstora företag (66 årsverken) svarar för skötseln av kundförhållanden och finansierings-, tillväxt- och internationaliseringstjänster för små och medelstora företag och tillväxtföretag som har funnits i minst sex år och sysselsätter färre än 250 personer. Ansvarsområdet Nätverksföretag och forskning (51 årsverken) svarar för skötseln av kundförhållanden och finansieringstjänster för alla offentliga organisationer samt för stora företag och tillväxtföretag som sysselsätter minst 250 personer. 

Ansvarsområdet Stöd för kundarbete och finansiering bär helhetsansvaret för de gemensamma principerna och de gemensamma verksamhetssätten för kundarbetet, att finanseringsverksamheten är fungerande, lagenlig och enhetlig och utvecklingen av den, projektuppföljningen och utbetalningarna samt tjänsterna för näringsfinansiering. Antalet årsverken för ansvarsområdet är för närvarande 95. 

Ansvarsområdet Strategi och program har som uppgift att förverkliga Tekes strategi och förvalta det styrsystem som utgår från strategin. Ansvarsområdet svarar också för planeringen av Tekes programverksamhet och gemensamma verksamhetssätt, Tekes internationella verksamhet, det internationella nätverket och EU-påverkandet samt samarbete och gemensamma program kring dem. Antalet årsverken för ansvarsområdet är 31, varav 7 vid kontor i utlandet. 

Ansvarsområdet Stödfunktioner svarar för personaltjänsterna, utvecklingsverksamheten på Tekes-nivå och personalutvecklingen samt för Tekes allmänna förvaltning, ekonomi, anskaffningar, lokaler och säkerhet. Antalet årsverken för ansvarsområdet är 27 inklusive generaldirektören och den interna revisionen. 

Det sammanlagda antalet årsverken för Tekes är för närvarande 336. 

Tekes finansieringstjänster 

Tekes erbjuder innovationsfinansiering för företag, forskningsorganisationer och producenter av offentliga tjänster. Den största målgruppen för finansieringen är små och medelstora företag som genomgår internationalisering och söker tillväxt.  

Företag kan beviljas finansiering för genomförandet av forsknings- och utvecklingsprojekt. Tekes tjänster för innovationsfinansiering är indelade enligt det primära syftet: 1) kunskapsfinansiering, med hjälp av vilken företaget skaffar den kompetens som behövs för internationaliseringen, 2) forsknings- och utvecklingsfinansiering, som kan gälla utvecklande av en ny produkt eller en produkt som ska förbättras på ett betydande sätt, en tjänst, en produktionsmetod eller en affärsmodell eller höjande av kompetensen och 3) finansiering för unga innovativa företag, vilket påskyndar tillträdet till marknaden för företag av en viss ålder. Förutom innovationsfinansieringen tillhandahåller Tekes tjänster för näringsfinansiering. Finansieringen till företagen beviljas antingen som understöd eller som lån. 

Företag kan beviljas finansiering för genomförandet av forsknings- och utvecklingsprojekt. Målet med projektet kan vara att utveckla en ny produkt eller en produkt som ska förbättras på ett betydande sätt, en tjänst, en produktionsmetod eller en affärsmodell eller att höja kompetensen. Dessutom kan finansiering beviljas för utredning av förutsättningarna för internationalisering samt för arbetslivsinnovationer och unga innovativa företag. Finansieringen till företagen kan beviljas som understöd, lån eller som en kombination av båda.  

Målet med finansieringen av offentlig forskning är att möjliggöra forskning på hög nivå med kommersiell eller samhällelig nyttopotential i samarbete med företag. Dessutom kan utvecklingen av den egna verksamheten hos producenter av offentliga tjänster finansieras. 

Tekes finansieringsbeslut grundar sig på den sökandes finansieringsansökan. Vid beredningen av finansieringsbesluten och i beslut som rör finansieringen drar Tekes nytta av uppgifter om kunderna som man skaffat genom kundarbetet och under den sökandes tidigare projekt. Beslutsfattandet i fråga om finansieringsbesluten följer en hierarkisk gradering som fastställs i Tekes arbetsordning och enligt vilken befogenheten bestäms enligt valutabeloppet i beslutet. Processen är densamma både för understöd och för lån. 

Tekes kundarbete 

Tekes använder en kundprocess bestående av tre steg som kallas QDA-modellen. Utgångspunkten för kundarbetet är en granskning av kundens situation i sin helhet, inte utgående från användningen av enskilda tjänster. Det viktigaste är att identifiera de kunder som har tillräckliga förutsättningar för tillväxt och koncentrera tjänsterna till den här målgruppen. Kundprocessen styrs av det tillväxtskede som kunden befinner sig i. Med hjälp av rådgivning och sparring kan man ta fram sådana servicelösningar för tillväxtflaskhalsar och förnyelsebehov som är lämpliga med tanke på kundens situation. Tekes har skiftat tyngdpunkten i kundarbetet från handläggning av ansökningar till sparring av potentiella kunder redan innan ansökningarna tas emot. På detta sätt säkerställer man att de kunder som är mest lovande och betydande med avseende på den potentiella effekten blir valda för finansiering. 

I det första skedet i kundprocessen (Qualify) väljer man ut potentiella Tekes-kunder samt gör en inledande utredning av kundförhållandet och en preliminär kartläggning av servicebehovet. Detta skede av kundarbetet innefattar behandling av kontakter från potentiella kunder, identifiering av potentiella kunder, utredning av kundens tillväxtvilja och grundkapacitet, kvalificering, handledning av kunden vidare på basis av den preliminära bedömningen av servicebehovet. Det är fråga om grundläggande rådgivning om förutsättningarna för innovationsverksamhet, tillväxt och internationalisering och utifrån den handleds kunden till rätt servicestig så snabbt som möjligt. Kundarbetet utförs i samarbete med Team Finland-aktörerna och för detta ändamål finns ett särskilt team av serviceexperter. Efter det här skedet övergår en del av kunderna till Tekes tjänster, andra till andra Team Finland-tjänster och en betydande del börjar utnyttja helt andra tjänster.  

I kundprocessens andra skede (Develop) är kundarbetet fokuserat på rådgivning och sparring av de kunder som har tillräckligt stor vilja att växa, utvecklas och internationaliseras, men som fortfarande har brister i förmågan till detta. Det är det skede när förmågan förbättras, när den potentiella kundens servicebehov konkretiseras och preciseras, tillväxtplanen sparras och ett mer omfattande serviceförslag utarbetas om de tjänster som står till buds. I det här skedet av kundarbetet kan kunden erbjudas Tekes tjänster för kunskapsfinansiering, till exempel Tempo och Kiito. Kundarbetet innefattar sparringdiskussioner med kunden, rådgivning om kunskapsfinansiering, kartläggning av övriga servicebehov, eventuell handläggning av ansökan om kunskapsfinansiering (beredning av förslaget), uppföljning av projekt samt fortsatta diskussioner som följer av projektet. Målet är att processen ska vara så smidig som möjligt för kunden och därför är det ofta ändamålsenligt att samma team sköter sparringen i kundarbetet ända tills projektet avslutas. En del kundförhållanden avslutas under Develop-skedet, medan andra fortsätter som ett kundförhållande som sköts på längre sikt.  

Det tredje skedet i kundprocessen (Account) fokuserar på de kunder som utöver tillväxtvilja även har tillräckligt bekräftad förmåga att växa internationellt. I det här skedet betjänas en redan utvald kundgrupp, som det är ändamålsenligt att satsa flest resurser på. Detta skede av kundarbetet inleds vanligen när en kund ansöker om Tekes finansiering för forskning och utveckling eller finansiering för unga innovativa företag. Till en början är kundarbetet fokuserat på handläggningen av finansieringsansökan (mottagande av ansökan, hörande av kunden, beredning av förslaget, beslutsfattande och meddelande om beslutet). Efter ansökningsskedet utförs kundarbetet vid servicepunkter där man följer upp hur företagets tillväxt och det finansierade projektet framskrider samt vid behov tillhandahåller olika tilläggstjänster enligt kundens situation. För kundarbetet ansvarar en kundansvarig som till stöd för sig samlar ihop ett team enligt kundens behov för att producera de tjänster som kunden behöver. 

Tekes program och internationella tjänster 

Tekes program är helheter inom finansierings- och experttjänster. Programmen varar vanligen 3–6 år. Programmen främjar Tekes strategi att fokusera på förnyelse i företagen, det vill säga på vändpunkter och förändringar inom olika branscher. Företag och forskningsorganisationer deltar i programmen med sina forsknings- och utvecklingsprojekt, som kan finansieras av Tekes. Inom programmen ordnas också olika evenemang, utbildningar och seminarier, som är avsedda också för andra än de kunder som får finansiering från Tekes. 

Genom sin verksamhet arbetar Tekes också för att finländska företag och forskningsorganisationer ska få tillgång till internationellt samarbete. Vägarna till internationellt forsknings- och innovationssamarbete går till exempel via program som finansieras av Europeiska kommissionen, de europeiska ländernas gemensamma program, europeiska samarbetsnätverk och globalt samarbete. Tekes internationaliseringstjänster innefattar information, kontakter, evenemang, rådgivning och konkreta samarbetsprojekt. Tjänsterna produceras i samarbete med de övriga Team Finland-aktörerna.  

Finpros verksamhet 

Nedan presenteras Finpro Oy:s nuvarande resurser och enheternas huvuduppgifter.  

Global Network 

All Finpros personal i utlandet hör till enheten Global Network och arbetar vid kontor som sköts av Finpro vid olika Finland Trade Center. En del av dem finns i anslutning till beskickningar i utlandet, medan andra kan vara belägna i andra städer, om ett lands centrum för affärslivet inte ligger i den administrativa huvudstaden. Det utländska nätverket är djupt integrerat med Finpros kärnfunktioner och utför Finpros kärnuppgifter, som beskrivs nedan (exportfrämjande, främjande av turismen från utlandet till Finland samt främjande av utländska investeringar i Finland). En del av personalen i det utländska nätverket är anställd lokalt och en del är utsänd från Finland. De olika bakgrunderna kompletterar varandra för att de finländska företagen ska ha tillgång till en så god förståelse för den lokala kulturen, affärsmiljön och verksamhetssätten som möjligt, men också till formellare auktoritet. En betydande del av de arbetstagare som är utsända från Finland har diplomatstatus, vilket gör det möjligt för dem att representera Finland. En enskild anställd kan ha arbetsuppgifter som hör samman med en eller flera av Finpros kärnuppgifter. Det nuvarande antalet årsverken för det utländska nätverket är 98. 

Invest in Finland 

Invest in Finland har som uppgift att främja utländska investeringar i Finland. Invest in Finland är i praktiken en nationell försäljnings- och marknadsföringsenhet som strävar efter att främja utländska företags investeringar i Finland. Invest in Finland arbetar med inriktning på utländska företag som en trovärdig och neutral aktör som erbjuder tillförlitlig information om Finland som investeringsobjekt. Som rådgivare gör Invest in Finland det också möjligt för företag att skapa diskussionskontakter med representanter för den finländska staten och kommunerna, men utövar själv inte offentlig makt. Arbetsuppgifterna förutsätter grundlig kännedom om företagsvärlden och ett konsultativt grepp. Det nuvarande antalet årsverken är 28. 

Visit Finland 

Enhetens uppgift är att främja turismen från utlandet till Finland. Enheten är en neutral, riksomfattande utvecklare av hela turismbranschen. Det är viktigt att personalen har ingående kunskaper om turismbranschen och därför kommer den oftast från den privata sektorn. Dessutom har enheten ett centralt ansvar för den kommunikation som för ut Finlandsbilden. Detta förutsätter nära samordning och flexibel arbetsfördelning med utrikesministeriet och de andra ministerierna, vilket är mycket möjligt tack vare den neutrala roll som Visit Finland har. Uppgiften förutsätter att en långsiktig strategi förverkligas, eftersom bilden av Finland och turistströmmarna långsamt förändras under en tidsperiod omfattande flera år. Det nuvarande antalet årsverken är 24. 

Export Finland 

Enhetens uppgift är att arbeta för finländska företags export och internationella tillväxt. På samma sätt som enheterna Invest in Finland och Visit Finland arbetar Export Finland som en riksomfattande, neutral aktör som är oberoende av privata intressen med att främja export och utveckla olika branscher. Enheten administrerar ett betydande antal företagsinriktade tillväxtprogram, som är ett sätt att fullgöra uppgiften att utveckla nyckelbranscherna. Det nuvarande antalet årsverken är 70. 

Utöver de funktioner som nämns ovan tillhandahåller Finpro allmänna rådgivningstjänster för företag och i och med Business Finland-reformen strävar man efter en helhet som är mer integrerad med de offentliga finansieringstjänsterna än tidigare. I verksamheten används privata partner i betydande grad genom anskaffningen av olika experttjänster. Sedan Finpro år 2014 till exempel avslutade sin avgiftsbelagda konsultationsverksamhet har privata tjänsteleverantörer utfört uppdrag riktade till företagsgrupper i synnerhet inom ramen för programverksamheten och långvarigt expertarbete riktat till enskilda företag sker på marknadsvillkor på uppdrag av privata tjänsteleverantörer. 

Gemensamma funktioner 

För de huvudfunktioner som nämns ovan har Finpro också gemensamma funktioner för allmän förvaltning, ekonomiförvaltning, marknadsföring och kommunikation. Till Finpros ansvar hör dessutom bland annat att ordna de delegationsresor till utlandet som dras av presidenten eller en minister och som används som ett verktyg för internationaliseringen samt att ordna företagsdelegationsbesök på hög nivå i utlandet. Antalet årsverken för de här funktionerna är 92. 

2.3  Nationell lagstiftning och EU-lagstiftning om stödformerna

Tekes stöd 

Innovationsfinansieringsverket Tekes nuvarande stödformer bibehålls enligt förslaget i den nya helheten. Bestämmelserna om stödformerna ändras inte. 

Rättsgrunden för finansiering av forskning, utveckling och innovationer samt energistöd och kompensation för den audiovisuella branschen i Europeiska unionen utgörs av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (nedan den allmänna gruppundantagsförordningen). På det nationella planet gäller statsrådets förordning om finansiering av forsknings-, utvecklings-, och innovationsverksamhet (1444/2014) sådan verksamhet. Finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet kan också beviljas som så kallat de minimis-stöd med stöd av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. 

På energistöd tillämpas statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av energistöd (1063/2012), som gäller till utgången av 2017.  

Tekes beviljar som så kallade de minimis-stöd understöd för internationalisering i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. På understöd för internationalisering tillämpas som nationell författning statsrådets förordning om internationaliseringsunderstöd för företags gemensamma projekt åren 2016–2020 (1734/2015). 

På kompensation inom den audiovisuella branschen tillämpas nationellt statsrådets förordning om kompensation för audiovisuella produktioner (1547/2016). 

På alla de ovannämnda formerna av stöd tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) och på stöd i form av lån lagen om statens långivning samt statsborgen och statsgaranti (449/1988). På stöden tillämpas även lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet (429/2016).  

Tekniska ändringar bereds i de aktuella författningarna efter det att lagen har trätt i kraft. Samtidigt granskas behovet av namnändringar i den övriga lagstiftningen. 

EU:s regler om statligt stöd 

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) finns regler om statligt stöd. Dessa regler är en viktig del av funktionen av den europeiska inre marknaden, och syftet med dem är att säkerställa att myndigheterna i medlemsländerna inte beviljar sådana stöd som är oförenliga med den inre marknaden och snedvrider konkurrensen. I regel kan myndigheterna bevilja endast sådana företagsstöd, som kommissionen har godkänt som förenliga med den inre marknaden. Enligt artikel 107.1 i FEUF är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. För att ett sådant stöd ska betraktas som statligt stöd förutsätts att fyra kriterier uppfylls. Det statliga stödet ska ha beviljats ur offentliga medel, stödet ska vara selektivt, stödet ska snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och stödet ska påverka handeln mellan medlemsstaterna. Statligt stöd betraktas som selektivt när det bara riktar sig till en del av företagen. Allmänna finanspolitiska åtgärder, sådana som en sänkning av samfundsskattesatsen, betraktas i allmänhet inte som selektiva åtgärder. Formen för ett ekonomiskt stöd har inte någon betydelse. Det kan utöver understöd till exempel vara fråga om ett förmånligt lån, en säkerhet med förmånligare villkor än marknadsvillkor, lägre hyra än till marknadspris och selektiv skattesänkning.  

Kommissionen konstaterade i sitt beslut som gällde Vägverket (Destia Ab) att obegränsad statsborgen för en enhet som bedriver kommersiell verksamhet alltid har konstaterats strida mot fördragets regler för statligt stöd. Även skyddet mot konkurs kan betraktas som obegränsat statligt stöd. Tröskeln för kriteriet som visar att stödet påverkar handeln överskrids lätt. Kriteriet uppfylls om stödtagaren bedriver ekonomisk verksamhet och är verksam på en marknad där det förekommer handel mellan medlemsländerna. Kriterierna för påverkan som ”snedvrider konkurrensen” och ”påverkar handeln mellan medlemsstaterna” uppfylls i regel när stödbeloppet överskrider gränsvärdena i kommissionens förordningar om stöd av mindre betydelse (nr 1998/2006, 360/2012). I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) definieras inte begreppet företag, utan begreppets innehåll bestäms i rättspraxis genom den ekonomiska verksamheten. 

EU:s regler om statligt stöd gäller endast ekonomisk verksamhet. Ekonomisk verksamhet är all slags verksamhet inriktad på att tillhandahålla varor och tjänster på marknaden. Enligt den rättspraxis som utvecklats vid EU-domstolen är alla enheter som bedriver ekonomisk verksamhet företag oberoende av deras juridiska form, finansieringssätt eller vinstsyfte. Med tanke på reglerna om statligt stöd har det ingen betydelse om företaget är privat eller statligt ägt. Begreppet ekonomisk verksamhet utvecklas ständigt och kan variera från medlemsstat till medlemsstat. Enligt artikel 108.3 i FEUF ska kommissionen underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Syftet med anmälningsförfarandet är att säkerställa att stöden är förenliga med den inre marknaden. I regel kan en stödåtgärd inte tas i bruk innan kommissionen har godkänt stödsystemet. 

2.4  Bedömning av nuläget

Tekes och Finpro hör till kärnaktörerna i nätverket Team Finland med syftet att stödja företags förnyelse, tillväxt och internationalisering i olika skeden av företagens livscykel. Tekes har även internationellt sett en stark roll när det gäller att främja forsknings- och innovationsverksamhet samt samarbete mellan företag och näringslivet. Finpro har omfattande kunskaper om möjligheterna på den internationella marknaden tack vare sitt heltäckande exportfrämjande nätverk.  

Nätverket Team Finlands verksamhet har dock inte uppfyllt alla näringslivets förväntningar och genomförandet har kommit igång långsammare än väntat. Enligt bedömning av en arbetsgrupp som tillsatts för att utveckla slagkraften och effektiviteten i Team Finlands verksamhet lider denna av missförhållanden som oklart servicelöfte, en förvaltningsmodell som inte fungerar, brist på kundorientering och ömsesidig samordning, varierande kvalitet på tjänsterna, splittrad struktur i företagstjänsterna samt svag kostnadseffektivitet.  

Speciellt stödet till små och medelstora företag för tillväxt och internationalisering är splittrat i tjänster hos olika aktörer. Team Finlands verksamhet och speciellt utvecklandet av en inhemsk servicemodell har gått framåt, men utan strukturella reformer går det mycket långsamt att märkbart förbättra klarheten. Företagen upplever att det efter Tekes innovationsfinansiering inte längre finns hjälp med att få en produkt eller tjänst kommersialiserad och få ut den på den internationella marknaden. Dock konstaterar många av Finpros kundföretag, som vill växa internationellt, att en produkt inte är konkurrenskraftig som sådan, utan kräver fortsatt utveckling. Då främjar en snabb tillgång till Tekes finansiering och tjänster en lyckad internationalisering.  

Internationella jämförelser (”Jämförelse av verksamhetsmodeller för att främja export och internationalisering”, Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 8/2017) visar att det finländska exportfrämjande nätverket i världen till och med kan vara avsevärt svagare än hos konkurrentländerna. Genom omorganisering kan arbetsinsatser inom personalen överföras från Finland till utlandet, till de länder som är av intresse för finländska företag.  

Att Tekes och Finpro i fråga om ledning och strategi fungerar som separata organisationer stöder inte på bästa möjliga sätt smidiga kundservicekedjor, tjänster av jämn kvalitet samt att tjänsterna ordnas effektivt och övergripande. Resurserna har inte utnyttjats tillräckligt smidigt och effektivt mellan organisationerna. Även med tanke på ministeriets styrning försvårar de separata organisationerna ledningen av helheten. En mer koncentrerad strategisk helhet möjliggör långsiktig utveckling av tjänsterna inom innovation och internationalisering. Åskådligare servicehelheter än i nuläget producerar mervärde för kunderna.  

2.5  Internationell jämförelse med vissa konkurrentländer

I arbets- och näringsministeriets publikation ”Team Finland –toiminnan vaikuttavuuden ja tehokkuuden kehittäminen” (TEM Yritykset 39/2016) jämförs Finlands system med motsvarande modeller i de viktigaste konkurrent- och jämförelseländerna Nederländerna, Sverige, Danmark och Irland, och ur perspektivet förvaltning av nätverket utomlands även med Schweiz verksamhetsmodell. En allmän trend att koncentrera främjandet av export och investeringar i samma organisation blev synlig, trots att det fortfarande finns många länder där de är åtskilda.  

Nederländerna 

I Nederländerna kan aktörerna som ansvarar för främjande av företags export, internationalisering och utländska investeringar delas in enligt nivån (nationell, lokal, internationell) de arbetar på. Nederländernas utrikesministerium ska främja Konungariket Nederländernas intressen utomlands. Till ministeriets ansvarsområden hör även exportfrämjande och utvecklingssamarbete. 

Ett annat viktigt ministerium är näringsministeriet som kontrollerar ärenden som gäller företagande särskilt med avseende på internationell konkurrenskraft och hållbar utveckling. I arbetet med att främja företags export och internationalisering samt utländska investeringar deltar utöver Nederländernas utrikesministerium och dess ambassader även Netherlands Enterprise Agency (RVO), som främjar företags export och internationalisering, och Netherlands Foreign Investment Agency (NFIA), som främjar utländska investeringar, och som båda lyder under näringsministeriet. RVO ansvarar också för främjandet och finansieringen av företagens forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.  

Utöver de här organisationerna är Dutch Trade and Investment Board (DTIB) en betydande aktör, som förenar den offentliga och den privata sektorn och genom sin verksamhet vill främja nederländska företags konkurrenskraft i världen genom att skapa en vision som täcker hela landet samt föra samman resurserna. Utomlands arbetar man på 150 ambassader eller beskickningar på olika håll i världen. Dessutom finns det stödkontor för företagsverksamhet runt om i världen i samband med RVO (Netherlands Business Support Offices – NBCO). 

Forsknings- och innovationsverksamheten ligger på näringsministeriets samt utbildnings-, kultur- och vetenskapsministeriets ansvar. Näringsministeriet ansvarar för politiken gällande konkurrenskraft, företagsamhet och innovationer, inklusive samarbetet mellan företag och forskningsorganisationer. Också andra ministerier sponsrar innovationsprogram i enlighet med målen för sitt eget ansvarsområde.  

Netherlands Enterprise Agency (RVO, 668 miljoner euro och 510 personer 2013) ansvarar huvudsakligen för genomförandet av näringsministeriets politiska program. Andra organisationer som finansieras av näringsministeriet är Netherlands Organisation for Scientific Research (NWO, 623 miljoner euro 2013), Technology Foundation (STW 84 miljoner euro, av vilka 44 från NWO 2013), TO2 (organisationer för tillämpad forskning), samt European Space Agency (ESA). I fråga om sektorforskningen är strukturerna mycket likartade de i Finland. Under ministerierna finns sektorforskningsinstitut eller också finansierar ministerierna enheter som koncentrerar sig på forskning på ministeriets ansvarsområde vid universiteten eller forskningsinstituten.  

Sverige 

I Sverige delas ansvaret för främjande av export och internationalisering av två departement i regeringen – utrikesdepartementet och enheten för företag och företagande vid näringsdepartementet. Genom en organisationsreform av regeringen lyder båda funktionerna under näringsministern och dennes statssekreterare. 

Förutom myndigheterna på departementsnivå är en av de viktigaste aktörerna Business Sweden, som ägs gemensamt av svenska staten och industrin som ett offentligt företag. I Business Swedens verksamhet ingår såväl exportfrämjande åtgärder som åtgärder som ska locka till investeringar. Utöver det omfattande nätverket av ambassader betjänas företagen utomlands av Business Swedens 52 kontor i 47 olika länder. Business Sweden har cirka 500 anställda av vilka 400 arbetar på kontoren utomlands. 

Förutom av Business Sweden främjas företags internationalisering, export samt utländska investeringar av följande övriga betydande organisationer: statsägda Almi Företagspartner AB som främjar företagande, verket Vinnova för innovationsfinansiering, den statsägda organisationen för främjande av energibranschen Swedish Energy Agency, The Swedish Export Credits Guarantee Board (EKN) som tillhandahåller säkerheter till exportföretag och banker för olika risker i samband med export och internationell handel, Swedish Export Credit Corporation (SEK) som erbjuder olika låne- och finansieringsinstrument till svenska exportföretag och deras internationella kunder, det statsägda bolaget för utvecklingsfinansiering under näringsdepartementet Swedfund samt regionernas egna organisationer. 

Närings- och innovationsministern och ministern för högre utbildning och forskning ansvarar för forsknings- och innovationsverksamheten. Försvarsdepartementet har starka traditioner inom forskning och utveckling samt innovativa upphandlingar (FMV och FOI). Socialdepartementet samt miljö- och energidepartementet har sina egna organisationer som finansierar forskning, FORTE och FORMAS .  

De viktigaste organisationerna som ansvarar för drivandet av innovationspolitiken är VINNOVA, Tillväxtverket samt organisationer som finansierar sektorforskningen såsom Statens energimyndighet (STEM) och Rymdstyrelsen (SNSB). I Sverige finns flera offentliga organisationer och stiftelser som finansierar forskning. Forskningsverksamhet utvecklas även nationellt via nätverket RISE. Dess uppgift är att koordinera utvecklingen av forskningsorganisationernas verksamhet och stärka deras roll i innovationssystemet. 

Team Sweden bildades för att främja export och internationalisering. Det har som mål att förena statsförvaltningens aktörer, funktioner hos offentliga organisationer som arbetar för att främja export och funktioner för att främja export och turism i utlandet till en gemensam helhet som betjänar företagen.  

VINNOVA har en årsbudget på cirka 280 miljoner euro och cirka 200 anställda. Tillväxtverket har ett kapital på cirka 200 miljoner euro som det placerar i utvecklingsbara företag. Verket har cirka 400 anställda och 9 kontor. 

Danmark 

I Danmarks statsförvaltning ligger huvudansvaret för främjandet av företagens internationalisering, export och utländska investeringar hos utrikesministeriet. Vid utrikesministeriet har främjandet av export och investeringar koncentrerats till Trade Council och för investeringarnas del till Invest in Denmark som lyder under den. Trade Council har en personalstyrka på cirka 100 anställda i Danmark som är specialiserade på företags internationalisering och över 300 anställda på ambassader, konsulat och beskickningar i sammanlagt 80 länder. 

Invest in Denmark har för sin del över 50 anställda av vilka ungefär hälften arbetar i Danmark och hälften i anslutning till ambassaderna ute i världen. Övriga viktiga organisationer med tanke på främjandet av företags export, internationalisering och utländska investeringar är Innovation Centre Denmark, som är utrikesministeriets och utbildnings- och forskningsministeriets gemensamma innovationscenter, Export Credit Agency som erbjuder riskfinansiering för danska företags exportåtgärder, utvidgande av affärsverksamhet samt för utländska investerare och inköpare för underleverantörer i Danmark samt regionernas egna organisationer som främjar företagsverksamhet och investeringar.  

Utbildnings- och forskningsministeriet har huvudansvaret för främjandet av forsknings- och innovationsverksamheten. Näringsministeriet ansvarar dessutom för säkrandet av de allmänna förutsättningarna för affärsverksamhet inklusive lagstiftningen om företagsverksamhet, den industriella äganderätten, konkurrens- och konsumentpolitiken, finansbranschen samt sjöfarten. 

De centrala organisationerna som driver innovationspolitiken är Innovationsfonden under utbildnings- och forskningsministeriet samt Vækstfonden under näringsministeriet. Dessutom främjar Markeds Modningsfonden att resultaten av forsknings- och innovationsverksamheten förs ut på marknaden. Den viktigaste finansiären för forskningsverksamheten är Det Frie Forskningsråd under utbildnings- och forskningsministeriet, vars teknologiska och produktionstekniska enhet finansierar den grundforskning som utgår från industrins behov. 

Irland 

Utrikesministeriet (Department of Foreign Affairs and Trade) ansvarar för Irlands externa ekonomiska relationer. Arbets-, företags- och innovationsministeriet (Department of Jobs, Enterprise and Innovation) svarar för företags tillväxt och utveckling, och därigenom också för deras internationalisering. Kunskaps-, forsknings- och innovationsministeriet ansvarar för forskningspolitiken. Innovation 2020 Implementation Group koordinerar forsknings- och innovationspolitiken med övriga ministerier och på hela regeringens nivå.  

Statsägda Enterprise Ireland fungerar som främjande organisation för företags export, internationalisering och innovationsverksamhet och ansvarar för irländska företags utveckling och tillväxt på den internationella marknaden. Målet är ekonomisk tillväxt på ett allmänt plan, regional utveckling och sysselsättning. Företagen beviljas årligen finansiering till ett belopp av cirka 350 miljoner euro, varav cirka 85 miljoner euro utgör kapitalplaceringar.  

För främjandet av utländska investeringar svarar i Irland statsägda Irish Development Agency (IDA). Utöver tjänster för marknadsföringen av Irland som placeringsobjekt och för placering tillhandahåller IDA finansiering för forsknings- och innovationsverksamhet, utbildning samt kapital- och sysselsättningsstöd. Årligen delas finansiering ut till ett belopp av cirka 100 miljoner euro, av vilket drygt hälften riktas till forskning och innovation. Enterprise Ireland har 1 398 anställda av vilka 180 arbetar utomlands på över 30 kontor. Det finns 10 regionala kontor. Hos IDA arbetar över 100 anställda och det finns 20 kontor utomlands.  

Irland har traditionellt haft en klar arbetsfördelning inom innovationspolitiken. Enterprise Ireland har koncentrerat sig på små och medelstora företag och IDA på storföretag. IDA koncentrerar sig huvudsakligen på att locka utländska investeringar, men till skillnad från de flesta andra länder har det även finansiella medel. I Irlands innovationspolitik framträder internationaliseringen som ett tvärgående tema som sträcker sig utanför IDA, såväl vad gäller företagsverksamhet som forskning. Det finns fortfarande ett nära samband mellan de centrala finansieringsorganisationerna.  

Jämförelse av verksamhetsmodellerna 

Danmark och Sverige har liksom Finland kombinerade funktioner för att främja företags export och internationalisering samt utländska investeringar. Nederländerna och Irland har egna organisationer för funktionerna. Nederländerna och Irland har i stället slagit samman stöd för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt funktioner för export och internationalisering i samma organisation, och därför finns också de finansiella tjänsterna för internationalisering delvis i samma organisation. I de andra länderna produceras i stället finansiella tjänster för främjandet av internationalisering av andra aktörer. Av länderna som jämförs är det endast i Finland som främjandet av turism från utlandet utgör en del av samma helhet. 

För det utländska nätverkets del stöder sig Nederländerna och Danmark kraftigt på utrikesministeriets nätverk av ambassader. Sverige och Irland har kontor för sina egna organisationer inom export och internationalisering som de har strävat efter att stationera i anslutning till ambassaderna.  

Det övriga nätverket av ambassader stöder deras verksamhet. Länderna i jämförelsegruppen har även sänt ut egna innovationsexperter i världen och de är ofta stationerade i anslutning till ambassaderna. Schweiz, som är utanför den egentliga referensgruppen, har en modell där det internationella nätverkets resurser lyder under utrikesministeriet (vid ambassaderna) och det inhemska nätverkets resurser under organisationen Switzerland Global Enterprise (SGE), det vill säga synligt i olika strukturer. 

Det serviceutbud som organisationerna i olika länder producerar är i stort sett av samma typ. Bland tjänsterna i jämförelsegruppen tillhandahålls avgiftsbelagd konsultering som en del av offentligt finansierade aktörers verksamhet, vilket skiljer Finland från de andra länderna. I till exempel Nederländerna har man dock strävat efter att strama åt den offentliga verksamheten så att den inte ska konkurrera med privata sektorn om produktionen av samma tjänster.  

Flera av länderna som jämfördes möter samma utmaningar som Finland. Funktioner för internationalisering av företag utförs av flera olika aktörer vilket orsakar överlappning. Systemen och tjänsterna de producerar ger ofta företagen ett splittrat intryck och är därför svåra att uppfatta och närma sig. 

Av länderna som jämfördes verkar Danmarks modell vara klarast. Där finns det en relativt tydlig arbetsfördelning mellan aktörerna. Den egentliga utvecklingen av affärsverksamheten och förbättrandet av förutsättningarna både för export och för internationalisering hör till den lokala och regionala nivån. När ett företag är redo att inleda export och för de ansträngningar som hör samman med detta, övergår ansvaret till den nationella aktören (Trade Council). I Finland skapar den pågående landskapsreformen en möjlighet att göra arbetsfördelningen klarare mellan aktörerna på landskapsnivå och på nationell nivå, till exempel så att landskapen speciellt koncentrerar sig på utvecklingen av nya lokala företag och företag på hemmamarknaden inklusive utvecklingen av deras förutsättningar för export. För de egentliga finansierings- och internationaliseringstjänsterna för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet kan däremot de nationella Team Finland-aktörerna ansvara. 

En smidig överföring av kundförhållandet från landskapen till nationella aktörer och tvärtom blir föremål för särskild uppmärksamhet i denna modell. I länderna som jämförs har man på samma sätt som i Finland försökt ordna mångfalden i verksamheten via gemensamma nationella strategier och mål. Bland annat i Sverige har man på samma sätt som i Finland utvecklat konceptet Team Sweden för att göra samarbetet mellan aktörerna klarare. Den målmedvetna verksamheten i Danmark har, delvis beroende på den klara strukturen, gått att föra längst. Där har de klara målen och mätningen av dem införts till och med för mållandet.  

Nederländernas och Irlands sätt att ordna forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt export och internationalisering i samma organisation har konstaterats fungera. I flera länder utförs inte enbart basfunktioner för företags export och internationalisering, utan verksamheten genomförs också programspecifikt för olika kundsegment (till exempel för företag som inleder export eller för företag som strävar efter snabb internationell tillväxt) eller för temaområden (cleantech, bioekonomi, hälsa och välmående och så vidare). I Nederländernas modell är olika slag av servicesedlar som främjar internationalisering en god praxis, och används speciellt av företag som inleder sin exportverksamhet. Småskaliga sedlar finns för olika ändamål såsom att identifiera de egna styrkorna, bedöma risker och identifiera möjligheterna på marknaden. 

I alla länder som jämfördes sköts de ekonomiska externa relationerna under utrikesministeriet, och de tjänster med hög prestige som ministeriet producerar är ett starkt stöd för företagen när de internationaliseras speciellt på marknader där statens roll är stark. Funktioner för export och internationalisering för företag och de organisationer som utför dem lyder under eller finansieras av näringsministeriet med undantag för Danmark, där de lyder under utrikesministeriet. I Sverige sköts finansieringen av organisationen på samma sätt som Finpro rf finansierades tidigare, det vill säga gemensamt av näringslivet och staten.  

Funktioner som motsvarar Finpro finns i de flesta OECD-länderna organiserade antingen som en eller som flera organisationer: funktionerna Invest in och Visit är ofta statsägda organisationer, vilket beror på uppgiftens karaktär och kravet att representera staten och kommunerna. Exportfunktionerna är antingen statsägda, baserade på handelskammare (Tyskland) eller näringslivsföreningar som delvis är statsfinansierade. Även i fråga om exportfunktionerna är det viktigt att organisationerna är beständiga och att det finns ett gemensamt avtal mellan näringslivet och den offentliga sektorn om finansieringen och förvaltningen av verksamheten. 

3.1  Målsättning

Syftet med propositionen är att tjänsterna som gäller innovationsfinansiering, internationalisering och främjande av export, utländska investeringar som inriktar sig på Finland samt främjande av turismen, den strategiska ledningen samt vissa uppgifter som kräver utövning av offentlig makt samlas i det finansieringsverk som ska bildas och i det bolag som fungerar under dess ägarstyrning. I lagen anges syftet med verksamheten och finansieringsverkets och bolagets uppgifter. Organiseringen av verksamheten sker då lagen har trätt i kraft och fortsätter inom ramen för den tid som krävs för överlåtelse av rörelserna och den övriga planeringen. 

Finansieringsverket sköter de uppgifter som är inriktade på ledning, strategi och myndighetsuppgifter, medan bolaget sköter de uppgifter som gäller den operativa kundserviceverksamheten. Helheten Business Finland, som bildas av finansieringsverket och bolaget, betjänar såväl i Finland som internationellt finländska företag som söker tillväxt genom internationalisering, finländska högskolor och forskningsorganisationer som stöder reformer av näringslivet samt organisationer inom offentliga och tredje sektorn, utländska aktörer med investeringsprojekt inriktade på Finland samt turismbranschen. 

Genom att Finpros och Tekes experter förenas genom samma ledningssystem bildar den nya aktören Business Finland en enhetligt styrd helhet för kundservice, där internationellt kunnande om affärsverksamhet förenas med kännedom om forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Tekes och Finpro Oy har i nuläget sammanlagt över 600 experter på 16 orter i Finland och vid nästan 40 kontor och i över 30 länder på olika håll i världen. Tillsammans med utrikesministeriets nät av beskickningar bildar Business Finland ett starkare Team Finland-nätverk i världen än tidigare. Tjänsterna som stöder innovationsverksamhet och internationalisering kompletterar varandra och utgör tillsammans med tjänsterna som främjar utländska investeringar och turismen en helhet som kan styras med hjälp av en enhetlig strategi.  

Förslaget stöder regeringens mål att skapa klarhet i och förenkla systemet för företagstjänster, internationalisera innovationssystemet, fördubbla små och medelstora företags export före 2020 samt stödja landskapens tillväxttjänster med hjälp av en stark riksomfattande aktör som stöder företagens tillväxt och internationalisering. Syftet med helheten Business Finland är även att rikta mer personalresurser till kundgränssnittet i Finland och i synnerhet utomlands. Verksamheten ska i fortsättningen utvecklas så att den operativa kundserviceverksamheten till största delen kan skötas inom bolaget.  

De finländska resurserna för att främja innovationsverksamhet är enligt internationella jämförelser under genomsnittet för OECD-länderna (OECD Reviews of Innovation Policy: Finland 2017). Även resurserna för internationalisering är enligt preliminära bedömningar märkbart svagare i Finland än i konkurrentländerna. Den nya strukturlösningen möjliggör en utveckling av verksamheten under kommande år så att de offentliga insatserna med tanke på den samhälleliga slagkraften kan riktas på ett sätt som effektivare stöder en förnyelse av näringslivet, den internationella konkurrenskraften och ekonomisk tillväxt.  

Genom en reform av Tekes och Finpros funktioner vill man göra strukturen i systemet för företagstjänster mindre splittrad och öka kostnadseffektiviteten samt säkerställa tjänsternas höga kvalitet och mervärde för kunder som strävar efter förnyelse och ökad internationell affärsverksamhet. Genom reformen förbättras kundservicen så att både tjänsterna för innovationsverksamheten och tjänsterna för främjande av exporten fås från samma ställe – bolaget svarar för den operativa kundservicen. Tjänsterna för innovationsverksamhet och internationalisering bildar en sammanhängande servicestig för olika skeden i företagens tillväxt och internationalisering. Ett nytt handlingssätt har bättre förutsättningar att svara mot kundernas behov och på förändringar i verksamhetsbetingelserna.  

Business Finland har som mål att hjälpa finländska aktörer inom innovation till ett tätare samarbete än tidigare med internationella kluster. Avsikten är att i Finland öka utnyttjandet av ny information som produceras i världen och hjälpa finländska aktörer att ansluta sig till de globala nätverken för kunskap och affärsverksamhet. OECD rekommenderar i sin bedömning som offentliggjordes i juni 2017 att Finlands innovationssystem internationaliseras. 

Då landskapsreformen framskrider blir Business Finland en riksomfattande samarbetspartner till landskapens näringstjänster. Den nya helheten som verket och bolaget bildar börjar förutom att driva närings- och innovationspolitiken även bygga upp ett samarbete med landskapen och de övriga regionala utvecklingsorganisationerna, såsom städerna och deras utvecklingsbolag. Både regionala och nationella insatser krävs för att få tillväxt till stånd. Landskapens tillväxttjänster kommer även att utöka Business Finlands kundkrets. En allt större del av tjänsterna produceras digitalt, vilket även ökar samarbetsmöjligheterna mellan helheten Business Finland och landskapen.  

Närmare bestämmelser om verkets uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Också bolagets uppgifter får vid behov regleras genom förordning av statsrådet 

Bolaget Business Finlands verksamhet 

I inledningsskedet ska bolagets verksamhet i huvuddrag bestå av Finpro Oy:s nuvarande verksamhet samt nya uppgifter som anges i lagen. Enligt planen ska Finpro Oy:s personal i sin helhet kvarstå inom bolaget Business Finland. I bolaget placeras också Innovationsfinansieringsverket Tekes främjandefunktioner samt vissa enklare finansieringsbeslut. I bolaget bibehålls Finpros nuvarande funktioner, som främjande av export och internationalisering, främjande av utländska investeringar som är inriktade på Finland och främjande av turismen. För en mer detaljerad beskrivning av de här funktionerna hänvisas till avsnittet Nuläge.  

Bolaget Business Finland som är en del av helheten Business Finland är ett helt statsägt aktiebolag och ägarstyrningen sköts av finansieringsverket. Bolaget hör inte direkt till statens budgetekonomi, utan finansieringsverket köper tjänster av bolaget genom ett serviceavtal. Målet med detta organisationssätt är att de uppgifter som kräver utövning av offentlig makt i regel ska avskiljas till verket medan de serviceuppgifter som ska verkställas utförs i aktiebolaget, med undantag av de mindre finansieringsbeslut som nämns ovan. I det inledande skedet överförs vissa av Tekes stöd-, rådgivnings- och kundservicefunktioner till bolaget och det totala antalet årsverken för dem kommer att vara ca 30. Organiseringen av funktionerna fortsätter dock för att det ovannämnda målet ska kunna nås. Enligt en grov uppskattning kommer den slutliga årsverkesindelningen av den nuvarande personalen att vara cirka 200 årsverken för finansieringsverket och cirka 400 för bolaget. 

Bolaget ska producera tjänster som hör samman med finansieringsverkets uppgifter enligt ett serviceavtal som upprättas med finansieringsverket. I fråga om det första skedet i Business Finlands kundprocess ansvarar bolaget för kundservicen och bedömningen av potentiella kunders servicebehov i samarbete med de andra Team Finland-aktörerna. Bolaget svarar för kundrekryteringen, insamlingen och analysen av kunduppgifterna för Business Finland, aktiveringen av kundfältet samt för marknadsföringen av Business Finlands tjänsteutbud och finansieringsmöjligheter. I enlighet med serviceavtalet producerar bolaget expert- och rådgivningstjänster för de andra skedena i kundprocessen samt svarar för produktionen av sådana informations- och rådgivningstjänster som finansieringsverket behöver för att fatta finansieringsbeslut.  

Främjandefunktioner (såsom nätverks-, aktiverings- och rådgivningsfunktioner) ska i huvudsak utföras i bolaget, vilket kommer att underlätta en snabb utveckling av verksamheten och bedömningen av om det finns en marknadsbrist. I bolaget förverkligas Business Finland-strategin under ledning av finansieringsverket. Främjande av innovationer och export är en sådan offentlig uppgift som bolaget utför på operativ nivå under ledning av finansieringsverket och i samarbete med de övriga Team Finland-aktörerna. Då helheten Business Finland utför främjandeuppgifter arbetar den i en konkurrenssituation med andra stater och i synnerhet med Finlands viktigaste konkurrentländer.  

Finansieringsbeslut 

Vid beredningen av finansieringsbeslut och andra beslut som rör finansieringen använder sig finansieringsverket av bolagets information om kunder och projekt samt marknadsanalyser. Hur finansieringsbesluten ska fattas anges mer detaljerat i arbetsordningen. Finansieringsverket kommer i ett serviceavtal överens med bolaget om de informationstjänster som det behöver. 

Både finansieringsverket och bolaget är statsbidragsmyndigheter. Bolaget kan under handledning av finansieringsverket fatta beslut som gäller sådana de minimis-villkor som avses i Europeiska unionens förordning (EU) nr 1407/2013 och vars värde inte överskrider 100 000 euro. Det är fråga om små beslut som kräver ringa prövning och finansieringsprodukter för vilka villkor och förutsättningar på förhand har bestämts under ledning av finansieringsverket. Finansieringsverket kan utöver understöd bevilja lån i enlighet med statsunderstödslagen (688/2001) och lagen om statens långivning samt statsborgen och statsgaranti (449/1988). Författningarna om dessa stödformer beskrivs i kapitel 2.2. Avsikten är att bibehålla Tekes nuvarande stödformer utan att begränsa möjligheten till nya stödformer, för vilka fullmakt getts i statsbudgeten. Förutom i finansieringen kan statligt stöd också ingå i tjänster. Efter det att lagen har trätt i kraft och i verksamhetens inledningsskede är det dock finansieringsverket som ansvarar för alla finansieringsbeslut. Detta beror framför allt på informationssystemen. 

I ljuset av grundlagsutskottets beslutandepraxis bör återkrav av utbetalda stöd, avbrytande av utbetalning, avslutande av utbetalning och granskningar av stödtagare betraktas som betydande utövning av offentlig makt. Således är det finansieringsverket som ska fatta alla beslut om återkrav och avbrytande och avslutande av utbetalningar både i fråga om statligt stöd som beviljats av finansieringsverket och statligt stöd som beviljats av bolaget samt fatta beslut om granskning av stödtagarna i enlighet med statsunderstödslagen (688/2001) och lagen om statens långivning samt statsborgen och statsgaranti (449/1988). 

På bolagets beslutsförfarande i ärenden som gäller statligt stöd tillämpas allmänna förvaltningslagar såsom förvaltningslagen (434/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). I lagen föreskrivs också om ändringssökande i finansieringsverkets och bolagets beslut i ärenden som gäller statligt stöd. Vissa interna förvaltnings- och serviceuppgifter som ska överföras från finansieringsverket till bolaget innefattar inte utövning av offentlig makt. 

3.2  Alternativ

En viktig del av statens verksamhet är stödja verksamhet kring näringsliv och innovationer. Härigenom främjas förnyelse av näringslivet, tillväxt och framgång på den internationella marknaden samt ekonomisk tillväxt och välstånd i Finland.  

Näringsministern tillsatte den 6 oktober 2016 en arbetsgrupp med uppdraget att utarbeta ett förslag om hur Team Finland-verksamhetens genomslag och effektivitet ska förbättras. Arbetsgruppen publicerade den 17 november 2016 en mellanrapport med förslag om hur verksamheten ska utvecklas och inledde en utredning av möjligheterna att sammanföra Finpros och innovationscentralen Tekes funktioner i en organisation och att förena utlandsnätverken i en helhet.  

Målen för strukturutredningen definierades på följande sätt: att förenkla systemet för företagstjänster, att fördubbla de små och medelstora företagens export genom att tillhandahålla innovations- och internationaliseringstjänster för fler företag, att internationalisera innovationssystemet enligt OECD:s utvärdering av innovationssystemet samt att stöda landskapsreformen genom en stark nationell aktör som producerar innovations- och internationaliseringstjänster. 

Ett av alternativen är att bolagisera hela helheten Business Finland. På grund av begränsningar som följer av grundlagen är det emellertid inte möjligt att helt och hållet överföra finansieringsverksamheten till ett aktiebolag. En bolagisering skulle göra det möjligt att uppnå många av de fördelar som den valda genomförandemodellen erbjuder, såsom snabbare reagerande på förändringar på marknaden med beaktande av kundernas behov samt rekryteringsverksamhet. Att stöpa om inte bara de operativa funktionerna utan hela verksamheten i form av ett bolag är emellertid inte ändamålsenligt av de skäl som nämnts ovan. 

Ett annat alternativ är att sköta hela verksamheten inom ramen för ett ämbetsverk. Genom den lösningen förlorar man dock många av de fördelar med att driva verksamheten i bolagsform som beskrivs nedan. Tjänster till företag bör på det operativa planet ordnas i bolagsform med lätt reglering och så att verksamheten vid behov kan ändras och riktas om snabbt. Det är ändamålsenligt att sköta funktioner som inte innefattar utövning av offentlig makt i bolag. När uppgifter sköts i bolag blir det också möjligt att agera snabbt och flexibelt vid eventuella framtida företagsombildningar. 

En omorganisering av Finpros nuvarande verksamhet inom ramen för ett ämbetsverk erbjuder i synnerhet inte de ovan nämnda fördelar som verksamhet i bolagsform kan ge när det gäller tillhandahållandet av tjänster och strategiska ändringar i verksamheten. 

Av de skäl som nämns ovan väljs enligt förslaget ett alternativ där ett ämbetsverk (finansieringsverket) och ett bolag (bolaget) bildar en helhet. De uppgifter som innefattar utövning av offentlig makt ska enligt den föreslagna lagen i huvudsak skötas av ämbetsverket, medan den övriga operativa verksamheten, särskilt den kundservice där innovationstjänster och tjänster som främjar internationalisering och export sammanförs, ska skötas av bolaget. Utomlands ska samarbetet intensifieras inom ramen för den nuvarande strukturen. Hela Business Finland ska styras av ett och samma organ vid arbets- och näringsministeriet i stället för nuvarande två. I nätverket utomlands ska experter från Business Finland fungera som en integrerad del av utlandsteamet för målländerna.  

När det gäller utlandsnätverket ska verksamheten enligt förslaget behålla sin nuvarande struktur, så att Business Finlands nätverk i utlandet i regel verkar inom bolaget. Samarbetet med utrikesministeriet ska enligt förslaget intensifieras. Utrikesministeriets och Business Finlands mål för sina utlandsfunktioner och resurstilldelningen för dem ska fastställas och övriga nyckelfrågor avgöras tillsammans av ministeriet och Business Finland i en process som de kommer överens om. Beskickningarnas chefers roll som chefer för de aktuella länderna ska stärkas särskilt vid styrningen av genomförandet av årsplanerna för Team Finland och samordningen av Team Finland-aktörernas samarbete. När det gäller utlandsfunktionerna ska utrikesministeriet och Business Finland fortsättningsvis ansvara för sina egna verksamheter inbegripet arbetets kvalitet och innehåll. 

Fördelarna med den valda modellen 

I en omvärld som är stadd i snabb förändring kan en aktör i form av ett bolag som särskilt fokuserar på kundservice smidigare än ett ämbetsverk svara på de förändringar i kundernas servicebehov som är svåra att prognostisera. Eventuell betydande utövning av offentlig makt (124 § i grundlagen) ska emellertid även framöver skötas av ett ämbetsverk, nämligen finansieringsverket. Detta är ett betydande skäl till att en helhet som utgörs av ett ämbetsverk och ett bolag föreslås bli struktur och ledningsmodell för den nya aktören. 

Den största fördel som modellen med samarbete mellan ett ämbetsverk och ett bolag erbjuder får likväl anses vara att helheten Business Finland i sin praktiska verksamhet på ett sätt som inte står i strid med grundlagen kan utöva offentlig makt när det är nödvändigt för att målen ska kunna uppnås. 

Ett bolag kan lättare agera när det gäller operativa frågor inom kundservicen, såsom att rekrytera experter på internationell affärsverksamhet, att snabbt ändra verksamhetens insatsområden inom det uppgiftsområde som anges i lagen och att omfördela resurser. Det arbete som ska utföras i bolaget skiljer sig avsevärt från sedvanligt ämbetsverksarbete, eftersom grundprincipen är att bolaget inte sköter uppgifter som innefattar utövning av offentlig makt med undantag för en del beslut om finansiering, ändring och utbetalning som har mindre betydelse för helheten. Bolaget ska vara en betrodd förmedlare av information och visioner mellan näringslivet och myndigheterna i planeringen av näringslivs- och innovationspolitiken. När bolaget arbetar med en serviceattityd som är karakteristisk för företagsvärlden och i intensiv växelverkan med näringslivet blir det också ett kraftfullt operativt redskap vid verkställandet av statens näringslivs- och innovationspolitik och även ett möjligt redskap vid kommande omorganiseringar av företagstjänsterna inom statskoncernen. 

Bolaget kan även utnyttjas som ram för en effektiv organisering av de interna tjänsterna inom helheten Business Finland. 

3.3  Förslag

En nya helhet bildas av Innovationsfinansieringsverket Business Finland och bolaget Business Finland som ansvarar för kundverksamheten. Här samlas funktionerna för främjande av innovationsverksamhet, internationalisering, utländska investeringar och turism. När verksamheten inleds kommer den nya helheten Business Finland att ha över 600 anställda, nästan 40 kontor utomlands och verksamhet på 16 orter i Finland. Avsikten är att Business Finland inleder verksamheten den 1 januari 2018. 

Den operativa sammanslagningen stöder regeringens allmänna näringspolitiska mål att skapa klarhet i och förenkla servicesystemet för företag, internationalisera innovationssystemet, fördubbla de små och medelstora företagens export före 2020 samt stödja landskapens tillväxttjänster med en stark riksomfattande aktör som stöder företagens tillväxt och internationalisering. Ett av målen med sammanslagningen är även att rikta mer personalresurser till kundgränssnittet samt till utlandsfunktioner genom att effektivisera funktioner i Finland. 

Finansieringsverket och bolaget bildar en integrerad funktionell helhet som ska styras som en enhet. Arbets- och näringsministeriet resultatstyr ämbetsverket och fastställer strategiska resultatmål och ställer resurser till förfogande för helheten. Finansieringsverkets generaldirektör svarar för ägarstyrningen av bolaget. Finansieringsverket ska beställa en betydande del av den operativa kundservice som ges i hemlandet och utomlands av bolaget på grundval av ett serviceavtal. I serviceavtalet fastställs årligen bolagets mål och åtgärder för varje planeringsperiod samt ersättningen som ska betalas för tjänsterna. I serviceavtalet ingår även en plan rörande verksamhetens insatsområden och utveckling under de kommande åren. 

Hur uppgifterna ska fördelas mellan finansieringsverket och bolaget ska i huvuddrag fastställas i lagen. En detaljerad fördelning av uppgifterna mellan finansieringsverket och bolaget i operativa frågor samt bolagets organisation kan preciseras efter hand som verkställigheten av reformen framskrider bland annat enligt behoven på marknaden. Avsikten är att överföra operativt forsknings- och utredningsarbete som rör ämbetsverkets beslut till bolaget och att aktivera företagen, forskningsorganisationerna och de offentliga serviceproducenterna till innovationsverksamhet och samarbete. På grund av överföringen av uppgifter övergår också personal vid Tekes som skött sådana uppgifter till bolaget genom överlåtelse av rörelse när lagen trätt i kraft. Enligt en preliminär uppskattning kommer cirka 200 personer att övergå till finansieringsverket och cirka 400 till bolaget. 

Bolaget ska huvudsakligen sköta Business Finlands kundservice. Det ska producera tjänster som anknyter till finansieringsverkets uppgifter enligt ett serviceavtal som det ingår med verket. Det ska också kunna besluta om statliga stöd vars värde inte överstiger 100 000 euro. Bolaget ska dessutom kunna utföra eller beställa undersökningar och utredningar som gäller finansiering av forskning, utveckling och innovationer samt internationalisering. Under ämbetsverkets ledning ska bolaget producera de operativa tjänster som i nuläget produceras av Finpro Oy, såsom tjänster för rådgivning och nätverkande som rör internationalisering av företag samt övriga tjänster för internationalisering och främjande av export, tjänster för utländska investeringar som inriktar sig på Finland och tjänster som främjar turism, liksom programverksamhet som gäller de delområden som nämns ovan. 

Bolaget ska sköta den internationella verksamhet som hör till dess uppdrag. Bolaget ska i samarbete med utrikesministeriet även ansvara för ledningen och samordningen av utlandskontoren. 

Finansieringsverket ansvarar för ägarstyrningen av bolaget på det sätt som anges i 6 § i lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007). 

Praktisk verksamhet inom helheten Business Finland 

De uppgifter som innefattar utövning av offentlig makt (beslut som rör finansieringen) ska i regel skötas av finansieringscentralen och de verkställande serviceuppgifterna, såsom kundservice, rådgivning och aktivering och tjänster för nätverkande, av bolaget. Enligt en uppskattning av fördelningen av årsverkena efter ändringarna kommer 200 personer att arbeta vid ämbetsverket och 400 personer vid bolaget. 

Efter hand som organiseringen av verksamheten framskrider övergår helhetsansvaret för Business Finlands kundservice för företag i den tidiga fasen till bolaget. Med denna kundservice avses identifiering av kunden, utredning av servicebehovet, rådgivning samt vägledning av kunden till de tjänster kunden behöver. Kundinformationen (kunddatabasen, företagets profil, uppgifter om händelser, kontaktuppgifter) samlas i en kunddatabas som drivs tillsammans med finansieringsverket. 

Bolaget ska svara för kundvärvningen vid Business Finland, samla uppgifter om företag, aktivera kundkretsen och marknadsföra Business Finlands tjänstepalett och finansieringstjänster. Dessa uppgifter samlas och bildar en kunddatabas som också är tillgänglig för övriga Team Finland-aktörer, såsom utrikesministeriet och Finnvera, i enlighet med tillämplig lagstiftning (lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster, 293/2017). 

Finansieringsverket ska svara för beredningen av beslut om att bifalla eller avslå ansökningar och ska också fatta besluten. I bolaget kontrolleras kunduppgifter och relevanta uppgifter om marknaden i databaser, och en omvärldsanalys utarbetas. Ett sammandrag av uppgifterna skickas till ämbetsverket som utarbetar ett beslutsförslag gällande ansökan, föredrar ärendet och fattar beslut om finansiering. 

Bolaget ska verka i nära samarbete med de aktörer som tillhandahåller företagstjänster i landskapen för att göra de exportfrämjande tjänsterna tillgängliga på ett heltäckande och sömlöst sätt för de företag som söker tillväxt genom internationalisering och för att samarbetet gällande utländska investeringar och främjande av turism ska löpa smidigt. 

Främjandefunktionerna sköts huvudsakligen i bolaget, vilket underlättar en snabb utveckling av verksamheten och en utvärdering av marknadsbristen. I bolaget verkställs också Business Finlands kundservicestrategi. Att främja internationalisering av innovationsverksamheten, export, investeringar och turism är ett offentligt uppdrag som bolaget ska sköta på det operativa planet i samarbete med övriga aktörer inom Team Finland. I sina främjandeuppgifter kommer helheten Business Finland att verka i konkurrens med andra stater, särskilt Finlands mest betydande konkurrentländer. 

4.1  Ekonomiska konsekvenser

I detta lagförslag skapas en ny ledningsmekanism för skötseln av vissa av statens uppgifter inom främjandet av närings- och innovationsverksamhet. I förslaget fastställs också vilka praktiska operativa uppgifter inom kundservicen som bolaget ska sköta. 

Verksamheten i aktiebolagsform i Business Finland är ägnad att effektivisera serviceverksamheten. Vid utvecklandet av de tjänster som hör till helheten Team Finland ger ett sådant bolag fördelar i form av ökad effektivitet. 

På grund av strukturomvandlingen och verksamhetsöverlåtelsen uppstår i början vissa kostnader av engångsnatur särskilt för ändringar i IT-systemen och för tilläggspensionsarrangemang för personal som övergår. Också det nya varumärket och omläggningen kommunikationen medför kostnader. Preliminärt beräknas de sammanlagda kostnaderna under övergångsfasen bli 7,6 miljoner euro. Tekes och Finpros varumärken ska enligt förslaget likväl skyddas med tanke på eventuell användning i framtiden och också för att stävja eventuell vilseledande och konkurrerande användning. Tilläggskostnaderna täcks med anslag under Business Finlands omkostnadsmoment eller vid behov genom omfördelningar. 

Konsekvenser för företag 

Genom Business Finland-reformen förenas exportfrämjande och internationell kompetens inom affärsverksamhet bättre än tidigare för att stödja verksamheten kring forskning, utveckling och innovation samt den tidiga fasen i företagsverksamheten. En lyckad samordning av dessa företagstjänster och företagsstöd och en smidig kundservice medverkar till att en större andel nya företag än för närvarande kommer att bedriva internationell affärsverksamhet under sina första verksamhetsår. Existerande företag, i synnerhet de små och medelstora, kommer att dra nytta av möjligheterna till affärsverksamhet på den internationella marknaden på ett effektivare sätt än i dag, och de kommer att utvidga sin affärsverksamhet på den globala marknaden snabbare. 

Företagstjänsterna behöver utvecklas i synnerhet med tanke på nya företag som snabbt internationaliseras. Särskilt de små och medelstora företagen har tillväxtpotential i Finland jämfört med referensländerna. I ett projekt finansierat av nordiska ministerrådet utredde de nordiska ländernas statistikmyndigheter vilken betydelse företag som internationaliserats i början av sin livscykel, så kallade born global-företag, det vill säga företag som bedrivit export under sina två första verksamhetsår, har för samhällsekonomin och sysselsättningen (Nordiska ministerrådet (2016): Services and Goods Exports from the Nordics – Strongholds and profiles of exporting enterprises. TemaNord 2016:555). Enligt undersökningen var årligen cirka en procent av de företag som grundades i Finland och Sverige under perioden 2008–2011 så kallade born global-företag. I undersökningen följdes företagens utveckling till år 2014. I Danmark och i Island utgjorde born global-företagen cirka fem procent och i Norge cirka två procent. Andelarna born global-företag i dessa referensländer ger vid handen att Finland skulle kunna ha flera företag som internationaliserats i ett tidigt skede. 

Företag som snabbt blir internationella sysselsätter också fler. I samtliga nordiska länder sysselsatte born global-företagen under sitt tredje verksamhetsår minst dubbelt så många jämfört med de andra unga företagen. Enligt rapporten motsvarade sysselsättningen i born global-företagen i Finland under det tredje verksamhetsåret 2,7 årsverken, medan sysselsättningen i de övriga företagen i genomsnitt motsvarade 1,2 årsverken. En större andel företag som internationaliseras snabbt bidrar följaktligen till en höjd sysselsättningsgrad.  

Under antagandet att två procent av de nystartade företagen i Finland i framtiden är born global-företag, så som är fallet i Norge, och att deras sysselsättande effekt och överlevnadsandel är de samma som i nuläget blir bruttoeffekten på sysselsättningen ett tillskott på ca 22 700 årsverken. Om andelen born global-företag bland de nystartade företagen är fem procent som i Danmark blir bruttoeffekten ca 23 700 årsverken. Om andelen företag som internationaliseras snabbt växer, kan efterfrågan på arbetskraft på så sätt öka med 400–1 400 årsverken per året. Effekten uttryckt i antalet anställda kan vara större om en del av de nya arbetsplatserna är på deltid.  

Även om born global-företagen är centrala med hänsyn till målet att öka exporten och sysselsättningen, är ett av målen med Business Finland-reformen att få ett kundsegment som innefattar också andra än nystartade företag, nämligen samtliga små och medelstora företag, att växa och internationaliseras. Det strategiska målet är att ge den finländska exporten en mångsidigare struktur och därmed även dämpa de starka konjunkturväxlingar som beror på variationerna i exportefterfrågan inom vissa branscher. 

Som tillhandahållare av tjänster blir Business Finland tydligare än de separata organisationerna Tekes och Finpro. Ett starkt bolag som fokuserar på kundservice kan vägleda ett större antal företag, och genom att överlappande kundarbete elimineras blir den tjänst som erbjuds företagen klarare. Tack vare reformen kan resurserna ökas i de länder vi exporterar till så att experter som är mera insatta kan ge företagen snabbare tillgång till information om exportmarknaden. Investeringarna i utlandet kan lättare knytas till finska nätverk och finskt samarbete, och de kan utnyttjas mera strategiskt när omvärlden utvecklas. Reformen ger tillgång till en mångsidigare instrumentuppsättning för att skaffa utländska investeringar innovationsfinansieringen inbegripen. 

4.2  Konsekvenser för myndigheterna

Innovationsfinansieringsverket Tekes och Finpro Oy är för närvarande två separata aktörer inom arbets- och näringsministeriets verksamhetsområde som främjar närings- och innovationspolitik. De styrs av två olika avdelningar vid arbets- och näringsministeriet, nämligen närings- och innovationsavdelningen och företags- och regionavdelningen. Tekes och Finpros samarbete grundar sig närmast på inbördes samordning, och en enhetlig modell för styrning och ledning saknas. Genom propositionen skapas en klar arbetsfördelning och styrning. Ministeriet koncentrerar styrningen av Business Finland till ett enda organ. 

Finansieringsverkets roll blir att styra serviceverksamheten och fungera som beställare i förhållande till bolaget, som producerar helheten Business Finlands kundservice samt stödtjänster. 

Genom propositionen utvidgas Tekes uppgifter under det nya namnet Innovationsfinansieringsverket Business Finland så att det täcker också de uppgifter som avses i 2 § i lagen om aktiebolaget Finpro Oy för att finansieringsverket ska ha befogenhet att styra och av bolaget beställa tjänster som gäller dessa uppgifter. De uppgifter som innefattar utövning av offentlig makt ska huvudsakligen skötas av finansieringsverkets med undantag av de beslut om mindre statliga stöd som bolaget fattar.  

Innovationsfinansieringsverket Tekes nuvarande verksamhetskostnader (moment 32.20.06) och statsunderstödet till Finpros verksamhet (moment 32.50.41) slås i budgeten för 2018 samman till ett omkostnadsmoment för finansieringsverket. I regeringens budgetproposition för 2018 har ca 83 miljoner euro avsatts för finansieringsverkets omkostnader. Av Finansieringsverkets verksamhetskostnader budgeteras största delen som köptjänster, eftersom ämbetsverket köper största delen av Business Finlands verksamhet (uppskattningsvis 2/3) som tjänst av bolaget.  

Statens kostnader för Business Finlands verksamhet ändras inte till följd av att Tekes och Finpro slås samman. Reformen beräknas dock medföra kostnader av engångsnatur på ca 7,6 miljoner euro. 

4.3  Konkurrenspolitiska konsekvenser och statligt stöd

Propositionen bedöms inte medföra rent konkurrenspolitiska konsekvenser. Ingen annan sammanslutning i Finland bedriver samma slags verksamhet som bolaget. Finpro i sin nuvarande form konkurrerar inte på marknaden och bedriver inte affärsverksamhet, vilket inte heller ska höra till bolagets uppgifter. 

Under beredningen har man försökt säkerställa att den valda verksamhetsmodellen inte för med sig tillvägagångssätt och penningströmmar som är kontroversiella med hänsyn till EU:s regler om statligt stöd. Eftersom det emellertid är fråga om en organisation av helt nytt slag som avviker både från den som tidigare använts i Finland och från de modeller som används i andra länder, är det möjligt att Europeiska kommissionen kommer att ställa preciserande frågor om verksamhetsmodellen. Om det på grund av uttalanden av kommissionen blir nödvändigt att modifiera den nya organisationens tillvägagångssätt, ska det ske i samarbete med kommissionen. 

4.4  Samhälleliga konsekvenser

Genom att sammanföra de tjänster som främjar innovationer och internationalisering nationellt, säkerställer man att de tjänster som riktas till företag som strävar efter innovativ förnyelse och snabb internationell tillväxt och till forskningsorganisationer som stöder förnyelse av näringslivet är kundorienterade, slagkraftiga och kostnadseffektiva. Den nuvarande operativa verksamheten ska fortsätta och utvecklas vidare i bolaget, medan de uppgifter som innefattar utövning av offentlig makt samt innehållsstyrningen och resursstyrningen ska skötas av finansieringsverket. 

Som resultat av överföringen blir aktörernas inbördes relationer klarare, och det skapas förutsättningar för en lättare förvaltning utan att arbetets innehåll äventyras. Den största nyttan och de största effekterna uppnås när de nationella och regionala lösningarna och tjänsterna passas ihop till en smidig helhet. Ledningen av aktiebolaget grundar sig på att det råder förtroende mellan den statliga ägaren och bolagets styrelse, vilket även ger staten ett kraftfullt redskap för att styra bolaget. 

När landskapsreformen framskrider skapar Business Finland tjänster i samarbete med landskapen och följer upp hur det regionala nätverkets struktur- och styrmodell fungerar. Business Finland ska dessutom tillhandahålla den bästa möjliga kundservicen för företag som siktar på tillväxt genom internationalisering i en föränderlig omvärld oavsett var kunderna finns. 

4.5  Organisatoriska konsekvenser och personalkonsekvenser

De organisatoriska konsekvenserna och personalkonsekvenserna sammanhänger med att anställda övergår i bolagets tjänst. Inget nytt ämbetsverk eller bolag bildas, utan Innovationsfinansieringsverket Tekes och Finpro Oy fortsätter verksamheten under nytt namn med ändrade uppgifter och ett nytt ledningssystem.  

Finpro Oy:s arbetstagare fortsätter i bolagets tjänst som gamla arbetstagare. De situationer där arbetsgivaren byts regleras i tjänstemanna- och arbetsrätten enligt principen om överlåtelse av rörelse. Med överlåtelse av rörelse avses enligt 5 e § i statstjänstemannalagen överlåtelse av en funktionell del av den statliga verksamheten till en annan arbetsgivare, om den del som överlåts förblir oförändrad eller likartad efter överlåtelsen. Med överlåtelse av arbetsgivarens rörelse avses enligt 1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen överlåtelse av ett företag, en rörelse, en sammanslutning eller en stiftelse eller en funktionell del därav till en annan arbetsgivare, om den rörelse som överlåts och som bedrivits som huvud- eller sidoverksamhet eller den överlåtna delen efter överlåtelsen förblir oförändrad eller likartad. Vid överlåtelse av rörelse övergår de rättigheter och skyldigheter som arbetsgivaren har med anledning av de anställningsförhållanden och tjänsteförhållanden som gäller vid tiden för överlåtelsen på den nya arbetsgivaren. I enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse ska de anställda i och med övergången av deras uppgifter övergå i bolagets tjänst när lagen trätt i kraft den 1 januari 2018 eller senare. När funktioner och personer efter att lagen trätt i kraft övergår från finansieringsverket till bolaget tillämpas bestämmelserna om överlåtelse av rörelse på övergången oavsett om kriterierna för överlåtelse av rörelse är uppfyllda. Om det senare visar sig att det är ändamålsenligt att överföra andra uppgifter till bolaget, ska bestämmelserna om överlåtelse av rörelse tillämpas på överföringen. 

På den personal som blir kvar i finansieringsverket tillämpas fortfarande bestämmelserna i statstjänstemannalagen och i arbetsavtalslagen. Lagförslaget har ingen inverkan på det totala antalet anställda inom helheten Business Finland. De anställda som övergår till bolaget övergår som så kallade gamla anställda i enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse i statstjänstemannalagen och arbetsavtalslagen, och de behåller de rättigheter och skyldigheter som de hade vid tidpunkten för övergången. Tjänsterna för de personer som övergår till bolaget upphör utan uppsägningar, och personalen övergår i anställningsförhållanden hos bolaget. På övergången tillämpas bestämmelserna om överlåtelse av rörelse i 5 e och 5 f § i statstjänstemannalagen (750/1994) och i arbetsavtalslagen (55/2001). Att tjänsterna och tjänsteförhållandena upphör kräver inte samtycke. De anställda i arbetsavtalsförhållande som sköter uppgifter som övergår till bolaget övergår liksom uppgifterna till bolaget efter det att lagen trätt i kraft. I stället för statstjänstemannalagen ska i fortsättningen arbetsavtalslagen tillämpas på den personal som övergått. Det att typen av anställning ändras inverkar inte på anställningens kontinuitet.  

Av bestämmelserna om överlåtelse av rörelse följer att de personer som överlåtelsen gäller övergår i förvärvarens, det vill säga bolagets, tjänst. De rättigheter och skyldigheter som de personer som övergår har på grundval av sina anställningsförhållanden samt tillhörande förmåner grundade på arbetsavtals- och tjänsteförhållanden övergår likaså enligt nämnda lagar direkt till förvärvaren av rörelsen. Förvärvaren är skyldig att iaktta gällande arbets- och tjänstekollektivavtal tills innevarande avtalsperiod löper ut. 

Vilka helheter som övergår fastställs i samband med överlåtelsen av rörelsen. En del av finansieringsverkets personal fortsätter i samma aktörs tjänst trots att uppgifterna omorganiseras. När lagen trätt i kraft övergår uppskattningsvis 30 årsverken till bolaget genom överlåtelse av rörelse. Enligt en preliminär utredning motsvarar detta vissa stöd-, rådgivnings- och kundservicefunktioner.