1
Lagförslag
3 §.Konjunkturbuffert. Det föreslås att maximibeloppet för den konjunkturbuffert som det föreskrivs om i 1 mom. höjs från ett belopp motsvarande utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 5,0 procentenheter till ett belopp motsvarande utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 7,0 procentenheter. Den föreslagna ändringen i konjunkturbufferten är i kraft till utgången av 2019.
9 §.Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Det föreslås att definitionen på Arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1 mom. ändras så att den bättre motsvarar fondens förändrade uppgifter. I den föreslagna bestämmelsen nämns fondens viktigaste uppgifter: uttaget av arbetslöshetsförsäkringspremier och ordnandet av finansieringen av förmåner som finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetslöshetsförsäkringsfondens uppgifter definieras närmare i 10 § 1 mom. i lagen. Dessutom föreskrivs i 19 a § i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) om utjämning av medlemsavgifter som Arbetslöshetsförsäkringsfonden betalar till arbetslöshetskassor i syfte att utjämna arbetslöshetsbördan inom olika branscher.
Förvaltningsrådets sammansättning enligt 2 mom. i paragrafen föreslås bli ändrad så att arbetsgivare och arbetstagare har lika många representanter i förvaltningsrådet. Platsfördelningen i förvaltningsrådet bestäms enligt det inbördes förhållandet mellan arbetsgivares och löntagares försäkringspremier. I enlighet med konkurrenskraftsavtalet ökar löntagarnas finansieringsandel av arbetslöshetsförsäkringspremierna 2017 och 2018 med sammanlagt 0,85 procentenheter. Arbetsgivarnas premieandel sjunker på motsvarande sätt med 0,85 procentenheter. År 2018 är arbetsgivarnas genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie lika stora. I enlighet med konkurrenskraftsavtalet väljs hälften av förvaltningsrådets medlemmar från 2018 på förslag av arbetsgivarnas och hälften på förslag av löntagarnas mest representativa centralorganisationer på arbetsmarknaden. Representationen för arbetsgivarparten avgörs enligt antalet arbetstagare bland medlemmarna.
Förvaltningsrådet väljs för en treårsperiod. Det nuvarande förvaltningsrådets mandatperiod löper ut vid utgången av 2016. I lagens ikraftträdandebestämmelse föreslås att det nuvarande förvaltningsrådet fortsätter till slutet av 2017. På så vis kan ett nytt förvaltningsråd för mandatperioden 2018—2020 utses i enlighet med den föreslagna bestämmelsen.
18 §.Arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp. Det föreslås att i 1 mom. föreskrivs om arbetslöshetsförsäkringspremien för 2017 och om de gränser för lönebelopp som ska tillämpas 2017. Praxis i fråga om justeringen av gränserna för lönebelopp ändrades genom lag 970/2013 så att lönebeloppen i lagen ändras så att de motsvarar lönekoefficienten för föregående år. När premierna för 2017 fastställs höjs gränsen för lönebelopp med den lönekoefficient som ska tillämpas 2016.
Det föreslås att löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier ändras så att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie höjs med 0,45 procentenheter och att arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie på motsvarande sätt sänks med 0,45 procentenheter. Förslaget innebär att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie stiger från 1,15 procent till 1,60 procent och att arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie i motsvarande utsträckning sänks från 2,85 procent till 2,40 procent. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie föreslås uppgå till 0,80 procent av lönebeloppet upp till 2 059 500 euro och 3,30 procent för den överskjutande delen av lönebeloppet. Arbetslöshetsförsäkringspremiens totala belopp kvarstår på 2016 års nivå. Enligt arbetslöshetsförsäkringsfondens beräkning, som har gjorts utifrån finansministeriets ekonomiska prognoser, kommer resultatet för 2017 i och med den föreslagna arbetslöshetsförsäkringspremien att uppvisa ett överskott på cirka 158 miljoner euro. Fondens konjunkturbuffert skulle således uppvisa en skuld på cirka 453 miljoner euro i slutet av 2017. Konjunkturbuffertens maximistorlek är ca 2 270 miljoner euro.
I 2 mom. föreslås det bestämmelser om löntagarpremier för delägare i företag och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag. Arbetslöshetsförsäkringspremier för delägare ska enligt 14 och 16 § i lagen bestämmas så att de motsvarar finansieringen av de förmåner som delägarna är berättigade till. När arbetslöshetsförsäkringspremierna för delägare bestäms beaktas därmed inte den finansieringsandel som arbetslöshetsförsäkringsfonden betalar till arbetslöshetskassorna för finansiering av förmåner, och inte heller det belopp som betalas till statskontoret för finansiering av pensioner. För 2017 föreslås det att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag är 0,70 procent av lönen och att arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag är 0,80 procent av lönen.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk. Enligt 12 § 2 mom. i den gällande lagen har också statliga affärsverk som omfattas av lagen om statliga affärsverk (1062/2010) skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. När premien bestäms beaktas de finansieringsandelar som arbetslöshetsförsäkringsfonden betalat till arbetslöshetskassorna och Utbildningsfonden samt arbetslöshetsförsäkringsfondens förvaltningskostnader. För 2015 föreslås arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk vara 0,80 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 2 059 500 euro och 2,05 procent för den överskjutande delen av lönen.
I 4 mom. föreslås bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet. Enligt 11 § i lagen om införande av universitetslagen (559/2009) omfattas anställda som är födda före 1980 av statens pensionsskydd. För deras del används inte arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för finansiering av pension som intjänas under arbetslöshetstiden. Av denna anledning föreslås det i enlighet med försäkringsprincipen att universitetens premie ska vara lägre än den allmänna arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet föreslås 2017 uppgå till 0,80 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 2 059 500 euro och 2,33 procent för den överskjutande delen av lönen.
Det föreslås att gränserna för lönebeloppen i 5 mom. ska höjas med den lönekoefficient som tillämpas 2016. Till momentet föreslås bli fogat en bestämmelse enligt vilken löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie är lika stora. Bestämmelsen tillämpas när bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremien utfärdas för 2018. Det föreslås dessutom att bestämmelsen om minsta belopp för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie stryks i momentet. Eftersom löntagares försäkringspremie från 2018 är lika stor som arbetsgivares genomsnittliga premie är bestämmelsen onödig. I övrigt motsvarar paragrafen gällande lag.
21 k §.Beräkning av räntan vid förändringar i arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp. Det föreslås att det till lagen fogas en ny 21 k §. I 21 e § föreskrivs om uttag av ränta. Bestämmelsen fungerar inte på ändamålsenligt sätt i situationer där det görs ändringar i den slutliga premie som fastställts för arbetsgivare. Bestämmelsen leder till att ränta betalas även på sådana arbetslöshetsförsäkringspremier som redan rättats genom tidigare beslut. Oftast beror detta på att premien för försäkringsåret sedan arbetsgivaren lämnat in en korrigerad anmälan om lönebeloppet rättas först efter det att premien redan har fastställts. Även Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan i ett tillsynsförfarande i efterhand rätta ett premiebeslut som den upptäcker är felaktigt.
I 1 mom. föreskrivs om beräkning av räntan när utjämningspremiens eller den uppskattade premiens belopp ökar. Enligt bestämmelsen beräknas räntan på utjämningspremien för den premie som tas ut till följd av ändringen till den förfallodag som vid årets ingång bestäms för utjämningspremien. För den premie som tas ut till följd av ändringen utfärdas en ny faktura med betalningsfrist, och dröjsmålsränta på denna premie börjar löpa när den nya fakturan förfaller till betalning.
I 1 mom. föreskrivs endast om situationer där utjämningspremiens eller den uppskattade premiens belopp ökar. När utjämningspremiens eller den uppskattade premiens belopp sjunker tillämpas fortfarande 21 e § i finansieringslagen, enligt vars 2 mom. räntan på utjämningspremien beräknas från ingången av året efter försäkringsåret till förfallodagen för utjämningspremien. Om en rättad utjämningspremie redan har betalats återbetalas den utjämningspremie som betalats till ett för stort belopp samt räntorna på den utjämningspremie som betalats till ett för stort belopp till arbetsgivaren.
24 §.Betalningsskyldighet. Den gräns för lönebelopp som nämns i ingressen till 1 mom. ändras så att den motsvarar den lönekoefficient som tillämpas 2016.
Paragrafens 1 och 2 punkt motsvarar gällande lag.
24 a §.Självriskpremiens belopp. Det föreslås att de gränser för lönebeloppen som föreskrivs i 3 mom. ändras så att de motsvarar den lönekoefficient som ska tillämpas 2016.