1.1  Lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor

2 §.Lagens tillämpningsområde. Bestämmelsen om lagens tillämpningsområde ges en mer allmän formulering i paragrafen. Tillämpningsområdet ska omfatta också ett premiesystem som baserar sig på anbudsförfarande. Närmare bestämmelser om premiesystemet ingår i 4 kap. Tillämpningsområdet ska dessutom i större utsträckning än nuförtiden omfatta kraftverk som utnyttjar olika slags förnybara energikällor. 

5 §.Definitioner. Till paragrafen fogas nya 13—16 punkter vilka har samband med det premiesystem enligt 4 kap. som baserar sig på anbudsförfarande. Definitionen på elproducent som ingår i 12 punkten ändras inte, men punkten utgör inte längre den sista definitionen i paragrafen. 

I 13 punkten definieras solkraftverk som ett kraftverk där el produceras med hjälp av solens strålningsenergi inom ett eller flera system för solcellsenergi som är kopplade till samma mätare hos nätinnehavaren. Det skulle vara möjligt att installera solkraftverket på hustaket eller på husväggen eller på marken. 

I 14 punkten definieras ett vågkraftverk som kraftverk där el produceras från vågornas rörelseenergi i en generator eller flera generatorer som är kopplade till samma mätare hos nätinnehavaren. Tills vidare har man inga erfarenheter av vågkraftverk i de finländska förhållandena. 

I 15 punkten definieras små enheter för förnybar energi som vindkraftverk, biogaskraftverk, trädbränslekraftverk, solkraftverk eller vågkraftverk som producerar högst 10 000 megawatt el inom ett kalenderår och som bildar en självständig funktionell helhet som är belägen inom ett enhetligt område. En elproducent ska kunna delta i anbudsförfarandet genom att lägga in ett anbud som inbegriper ett kraftverk för förnybar energi som består av flera småenheter för förnybar energi. När Energimyndigheten bedömer anbuden enligt 32 § ska den bedöma huruvida kraftverken på basis av deras planerade effekt kan betraktas som små enheter för förnybar energi. Också den årliga produktionsmängden av el som elproducenten uppger i sitt anbud har då en central betydelse med tanke på bedömningen. 

I 16 punkten definieras kraftverk för förnybar energi som ett vindkraftverk, biogaskraftverk, trädbränslekraftverk, solkraftverk eller vågkraftverk som bildar en självständig funktionell helhet som är belägen inom ett enhetligt område. Ett kraftverk för förnybar energi kan inte anses vara beläget inom ett enhetligt område, om kraftverket inbegriper delar som är helt avskilda från varandra och som inte har någon gemensam mätpunkt, ett internet elnät inom kraftverket eller annan motsvarande teknisk anslutning. Däremot har det med tanke på bedömningen av kraftverksområdets enhetlighet inte någon väsentlig betydelse hur exempelvis placeringen av vägar eller kommungränser förhåller sig till kraftverket. Ett kraftverk kan inte heller anses utgöra en självständig och funktionell helhet om t.ex. endast ett system som omvandlar värmekraftverkets ånga till elenergi ansluts till ett existerande kraftverk som producerar värme. Dessutom ska ett kraftverk för förnybar energi enligt definitionen kunna bestå av en helhet av flera små enheter för förnybar energi som innehas av en elproducent och som använder sig av samma källa för förnybar energi. Dessa små enheter för förnybar energi behöver inte vara belägna inom ett enhetligt område. Målet är att förbättra möjligheterna för små enheter för förnybar energi att vara framgångsrika vid anbudsförfarandet, eftersom elproducenten kan få skalfördelar när denne slår ihop upphandlingar som hänför sig till dem samt installations-, service- och underhållstjänster i anslutning till dem. 

8 §.Särskilda förutsättningar för godkännande av skogsfliskraftverk. Till 1 mom. 2 punkten fogas en hänvisning till premiesystemet. Ett skogsfliskraftverk kan inte i syfte att hindra kumulationen av statligt stöd godkännas för tariffsystemet med inmatningspris, om kraftverket omfattas eller har omfattats av premiesystemet. Då ligger bestämmelsen i linje med bestämmelsen i 30 § 1 mom. 3 punkten. 

14 §.Ansökan. Paragrafens 2 mom. föreslås bli kompletterat. Enligt Europeiska kommissionens beslut SA.31107 (2011/N) och SA.31204 (2011/N) om godkännande av stödordningar ska åtgärderna anmälas till kommissionen på nytt senast den 15 mars 2021. Stödordningarna har godkänts med stöd av riktlinjerna för miljöstöd (Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd; 2008/C 82/01). Stödordningarna har fortsatt att vara i kraft på basis av övergångsbestämmelsen under punkt 250 i riktlinjerna för miljö- och energistöd. Riktlinjerna för miljö- och energistöd upphör att gälla den 31 december 2020. 

Biogaskraftverk och trädbränslekraftverk ska omfattas av tillämpningsområdet för det nya premiesystem som baserar sig på anbudsförfarande. Överlappande stödsystem för en och samma teknik är inte motiverade. Därför ska det nuvarande tariffsystemet med inmatningspris stängas för biogaskraftverk och trädbränslekraftverk. Ansökan om godkännande för tariffsystemet med inmatningspris för sådana kraftverks del ska inlämnas till Energimyndigheten senast den 31 december 2018. Energimyndighetens beslut om förhandsbesked som meddelats med stöd av 17 § påverkar inte den utsatta dag som nämnts. Genom beslutet om förhandsbesked fastställs inte elproducenten någon kvot av den totala kapaciteten hos biogaskraftverk och trädbränslekraftverk enligt 6 § 2 mom., utan det handlar endast om bedömning av projektets verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar. Beslutet om förhandsbesked skiljer sig väsentligt från kvotbeslutet för ett vindkraftverk, genom vilket en kvot av vindkraftverkens totala kapacitet fastställs för ett vindkraftverk. 

Enligt energi- och klimatstrategin ska behovet och utvecklingen av systemet med produktionsstöd till el som produceras med skogsflis bedömas under 2018. Då ska ställning också tas till frågan när en ansökan om godkännande av skogsfliskraftverk för tariffsystemet med inmatningspris senast ska inlämnas till Energimyndigheten. 

Enligt 9 § 1 mom. i produktionsstödslagen är ett gällande kvotbeslut en förutsättning för godkännande för tariffsystemet. Enligt 17 b § 3 mom. i produktionsstödslagen gäller kvotbeslutet i två år från det att beslutet vunnit laga kraft, dock högst till och med den 1 november 2017. En ansökan om godkännande av vindkraftverk för tariffsystemet ska ha inlämnats till Energimyndigheten senast den ovan nämnda dagen. 

4 kap. Premiesystem som baserar sig på anbudsförfarande 

30 §.Anbudsförfarande. I paragrafen föreslås bestämmelser om förutsättningarna för deltagande i anbudsförfarandet och om ordnande av anbudsförfarande. Syftet med förutsättningarna enligt 1 mom. är särskilt att säkerställa att sådana projekt som relativt sannolikt kommer att genomföras deltar i anbudsförfarandet.  

Enligt det inledande stycket i 1 mom. kan en elproducent delta i ett anbudsförfarande, om det är fråga om ett kraftverk för förnybar energi som avses i 5 § 16 punkten. Anbudet kan gälla ett vindkraftverk, biogaskraftverk, trädbränslekraftverk, solkraftverk eller vågkraftverk. Enligt 5 § i produktionsstödslagen avses med trädbränslekraftverk en anläggning för samproduktion av el och värme vilken som bränsle använder skogsflis eller sådana biprodukter från industrin som uppkommer som bi- eller restprodukt från ved i träförädlingsprocessen inom skogsindustrin. 

Anbudsförfarandena ska vara teknikneutrala. Premiesystemets tillämpningsområde ska enligt förslaget omfatta sådana förnybara energikällor som avses i RES-direktivet, till den delen det är fråga om en i finländska förhållanden betydande elproduktion som baserar sig dem, med undantag av vattenkraft. Vattenkraften är vid sidan av skogsbiomassan den viktigaste produktionsformen i fråga om förnybar el i Finland. När det gäller den storskaliga vattenkraften (över 10 MW) är potentialen för ökning av den förnybara energin begränsad, eftersom den obebyggda vattenkraftspotentialen huvudsakligen finns i skyddade vattendrag. För närvarande existerar det ett nytt vattenkraftsprojekt med en effekt på 44 MW, som har gällande tillstånd som behövs för byggande och som årligen producerar 0,155 TWh el. Investeringarna i storskalig vattenkraftsproduktion bedöms vara lönsamma också utan stöd, särskilt då någon höjning av fastighetsskatten på kraftverken inte genomförs. I praktiken begränsar sig potentialen för ökning av vattenkraftsproduktionen i Finland närmast till effekthöjningar hos befintliga kraftverk och till ökning av den småskaliga vattenkraften (högst 10 MW). Det är möjligt att ansöka om energistöd enligt energistödsförordningen för sådana investeringar i kraftverk som står utanför premiesystemets tillämpningsområde, exempelvis för effekthöjningar hos vattenkraftverk och projekt för småskalig vattenkraft. 

Enligt 1 mom. 1 punkten ska kraftverket uppfylla den allmänna förutsättningen som gäller läge enligt 7 §, dvs. kraftverket ska vara beläget i Finland eller inom Finlands territorialvatten. Det är dock inte möjligt att delta i anbudsförfarandet med ett kraftverksprojekt som är beläget inom landskapet Åland. De närmare motiveringarna till saken presenteras i förarbetena till produktionsstödslagen (RP 152/2010 rd). 

Enligt 1 mom. 2 punkten ska kraftverket, med undantag av kraftverksbyggnaden och fundamentet till den, vara helt nytt och det får inte innehålla begagnade delar. Målet är att öka investeringarna i ny produktionskapacitet för förnybar energi. Kriteriet som gäller kraftverkets nyhet tillämpas på ett sätt som avviker litet från tariffsystemet, eftersom stödnivån i premiesystemet bestäms på basis av ett anbudsförfarande och har inte fastställts administrativt utifrån vissa kostnadsantaganden. 

Som nytt kraftverk på det sätt som förutsätts i premiesystemet skulle kunna betraktas kraftverk där nya är det system som vid kraftverket omvandlar energin från den primära energikällan för förnybar energi enligt 5 § till elenergi och de tekniska system som har ett nära samband med produktionen av elenergi. Den primära energikälla som kraftverket använder är den råvara som kraftverket drivs med. Av råvarorna är skogsflis, trädbränsle och biogas förnybara energikällor enligt 5 §. Däremot är inte exempelvis ångan sådan primärenergikälla som avses i produktionsstödslagen, och också den del av kraftverket som producerar ånga från den primära energikällan ska vara ny. Nyhetsgranskningen omfattar inte kraftverksbyggnaden, som inhyser de energitekniska anordningar som behövs för att elenergi ska kunna produceras, och fundamentet till kraftverksbyggnaden, men de energitekniska anordningar som behövs för produktion av elenergi ska vara nya. Som kraftverksbyggnad betraktas också en byggnad som omger biogasreaktorn och fundamentet till ett vindkraftverk. Däremot anses vindkraftverkets torn ha ett nära samband med turbinens energitekniska egenskaper. Tornet betraktas som en teknisk konstruktion som har ett nära samband med kraftproduktionen och som också ska vara nytt på det sätt som avses i produktionsstödslagen. Om biogaskraftverket omfattar en sådan biogasanläggning som avses i 5 § 5 punkten, ska också den vara ny i sin helhet med undantag av byggnaden och fundamentet till den. Ett solkraftverks installationsställningar och andra komponenter som behövs för installation av solceller och delar till byggnaden (exempelvis taket eller väggen) anses tillhöra kraftverksbyggnaden eller fundamentet till den. Det är ofta också fråga om en konstruktion, byggnad eller anläggning som byggts i annat syfte än installation av solceller. Enligt 1 mom. 2 punkten föreligger det inte något hinder för att utnyttja sådana markområden som redan är i kraftverksbruk och existerande infrastruktur som inte omfattas av nyhetsgranskningen. En elproducents anbud kan exempelvis gälla ett projekt för utvidgning av en existerande vindkraftspark, trots att projektet ska utnyttja existerande fundament, vägar, transformatorstation eller nätanslutning.  

Enligt 1 mom. 3 punkten är det inte möjligt att delta i anbudsförfarandet med ett kraftverk som fått statligt stöd för investeringen i det eller för driften av det. I 3 punkten förutsätts dessutom att ingen ansökan om godkännande för tariffsystemet eller premiesystemet är aktuell för dess del och inget ärende om beviljande av energistöd med stöd av statsunderstödslagen är aktuellt för dess del. När punkten tillämpas avses med kraftverk ett kraftverk enligt 2 punkten. Förutsättningen är något mer detaljerad än de förutsättningar som föreskrivs i fråga om tariffsystemet. Det ska inte vara möjligt att delta i anbudsförfarandet exempelvis med ett kraftverk som har godkänts för tariffsystemet med inmatningspris, antingen i fråga om stödet till skogsflisel eller annat produktionsstöd för främjande av investeringar eller i fråga om vilket ett ärende om godkännande för tariffsystemet är anhängigt på grund av ändringssökande med anledning av ett avslag. Också sådana kraftverk som godkänts för tariffsystemet med inmatningspris men vars beslut om godkännande senare har återkallats ska uteslutas från anbudsförfarandet. Om elproducentens kraftverk inte har godkänts i premiesystemet på basis av anbudsförfarandet, ska Energimyndighetens beslut i ärendet ha vunnit laga kraft innan elproducenten på nytt kan inlämna ett anbud angående samma kraftverk vid ett nytt anbudsförfarande. Ett kvotbeslut angående vindkraftverk enligt 17 b § i produktionsstödslagen utgör dock inte sådant statligt stöd som avses i 3 punkten. Elproducenten kan delta i anbudsförfarandet med ett kraftverk trots att det varit föremål för ett kvotbeslut. 

Det premiesystem som baserar sig på anbudsförfarande är inte avsett att vara det enda statliga stödet för främjande av investeringar. Därvid finns det inte något behov att bedöma kumulationen av olika former av statligt stöd och deras godtagbarhet med avseende på EU:s regler om statligt stöd. Enligt EU:s regler om statligt stöd kan många olika typer av stöd betraktas som statligt stöd. 

Enligt 1 mom. 4 punkten är en förutsättning för godkännande att kraftverket inte i sin helhet eller delvis byggs på platsen för ett sådant tidigare kraftverk som beviljats statligt stöd för investering, om kraftverket har återstående teknisk drifttid i mer än ringa utsträckning. Det är inte ändamålsenligt att uppmuntra till rivning av existerande kapacitet som har återstående teknisk drifttid i mer än ringa utsträckning. Något hinder för att inlämna anbud föreligger däremot inte i fråga om ett kraftverk som ska byggas i stället för ett sådant kraftverk som nått slutet av sin livslängd och för vilket statligt stöd hade beviljats för investering i det. När punkten tillämpas avses med kraftverk ett kraftverk enligt 2 punkten. 

Enligt 1 mom. 5 punkten är det möjligt att delta i anbudsförfarandet endast med sådant kraftverk för vars del inget bindande beslut om anskaffning av anläggningstillgångar eller inledande av byggnadsarbetena har fattats. Ett sådant bindande beslut är exempelvis ett bindande upphandlingskontrakt som hänför sig till kraftverksinvesteringen. När punkten tillämpas avses med kraftverk ett kraftverk enligt 2 punkten. Enligt riktlinjerna för miljö- och energistöd kan ett stöd anses vara förenligt med den inre marknaden endast om stödet har en stimulanseffekt. Det är fråga om stimulanseffekt om stödet får stödmottagaren att ändra sitt handlingsmönster. Om ett bindande beslut om anskaffning av anläggningstillgångar eller inledande av byggnadsarbeten har fattats före deltagandet i anbudsförfarande, kan det eventuella stödet inte anses ha en tillräcklig stimulanseffekt. 

Enligt 1 mom. 6 punkten är en förutsättning att förberedelserna inför byggande av ett kraftverk och anslutningen av det till elnätet redan är ganska långt gångna. Elproducenten ska kunna delta i anbudsförfarandet med ett kraftverk om en detaljplan, en generalplan som styr byggandet av vindkraftverk, ett avgörande som gäller planeringsbehov, ett bygglov och ett åtgärdstillstånd, vilka krävs enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och utgör förutsättningar för byggande av kraftverket, samt undantagsbeslut som avses i 171 § i den nämnda lagen, är i kraft. Kravet på laga kraft tillämpas endast på sådana planer, avgöranden, tillstånd och beslut som utgör en förutsättning för att kraftverket kan uppföras. Att en plan, ett avgörande, tillstånd eller beslut vunnit laga kraft avser en situation där det inte längre går att söka ändring i det med de egentliga rättsmedlen. Om ändringssökande är beroende av tillstånd, anses beslutet ha vunnit laga kraft när ett eventuellt besvärstillståndsärende som hänför sig till det har avgjorts genom en lagakraftvunnen dom, dvs. när en ansökan om besvärstillstånd angående ett beslut som avses i denna punkt har lämnats därhän eller avslagits eller när högsta förvaltningsdomstolen har avgjort saken. Förutsättningen tillämpas enligt sin ordalydelse, och det är inte möjligt att vid tillämpningen av bestämmelsen ställa ytterligare krav angående bl.a. planens, avgörandets, tillståndets eller beslutets eventuella verkställbarhet. Den plan, det avgörande, tillstånd eller beslut som krävs ska vara i kraft en tillräckligt lång tid med tanke på den tid som behandlingen av anbuden tar, så att det skulle vara möjligt att uppföra kraftverket och ansluta det till elnätet enligt elmarknadslagen (588/2013) i enlighet med anbudet och med beaktande av den frist som anges i 33 § 1 mom. 3 punktens underpunkt a. 

Om byggandet av kraftverk inte kräver byggnadslov eller åtgärdstillstånd, ska elproducenten till Energimyndigheten inlämna tillståndsmyndighetens utlåtande om behovet av tillstånd. Om byggandet av kraftverk förutsätter flera byggnads- eller åtgärdstillstånd, ska alla dessa ha vunnit laga kraft när anbudet lämnas in. Byggandet av ett kraftverk förutsätter inte alltid att det beaktas i planläggningen. Byggnadslov kan beviljas också på basis av en detaljplan, generalplan eller planlösning som styr vindkraftsbyggandet eller ett undantagsbeslut som inte vunnit laga kraft. I byggnadslovet ska då bestämmas att byggandet inte får inledas innan detaljplanen, generalplanen eller planlösningen som styr vindkraftsbyggandet eller undantagsbeslutet har vunnit laga kraft. 

Enligt 1 mom. 7 punkten är en ytterligare förutsättning för deltagande i anbudsförfarandet att elnätsinnehavaren har lämnat ett anbud på anslutning som gör det möjligt att ansluta kraftverket till ett i elmarknadslagen avsett elnät med beaktande av de villkor i fråga om nätets kapacitet som angetts i anbudet och den tidsfrist som anges i 33 § 1 mom. 3 punkten underpunkt a. Det elnät som avses i elmarknadslagen omfattar distributionsnätet, högspänningsdistributionsnätet och stamnätet. Om det anbud på anslutning eller det anslutningsavtal som möjliggör deltagande i anbudsförfarandet under sådana förutsättningar som beskrivs nedan lämnats av innehavaren av ett internt elnät inom en fastighet eller motsvarande grupp av fastigheter, ska den som deltar i anbudsförfarandet förete ett utlåtande enligt 3 § 9 punkten i elmarknadslagen av nätinnehavaren om att det är möjligt att ansluta kraftverket till elnätet. Om elnätsinnehavaren har lämnat flera olika anbud på anslutning som möjliggör deltagande i anbudsförfarandet, och det skulle inte vara möjligt att ansluta samtliga kraftverk som deltar i anbudsförfarandet till elnätet inom den tidsfrist som anges i 33 § 1 mom. 3 punkten underpunkt a, ska prioritetsordningen vid anbudsförfarandet bestämmas på basis av anbudsförfarandets utgång. Energimyndigheten ska kontrollera att kraftverken kan anslutas till elnätet innan något beslut angående anbudsförfarandets utgång fattas, om anbudet om anslutning är villkorligt i fråga om kapacitet. Energimyndigheten ska vid behov enligt 32 § 1 mom. begära ytterligare uppgifter av den nätinnehavare som lämnat anbud på anslutning. 

Med elnätsinnehavare avses en nätinnehavare enligt 3 § 9 punkten i elmarknadslagen eller fastighetsinnehavare som i sin besittning har ett internt elnät inom en fastighet eller motsvarande grupp av fastigheter. Elnätsinnehavaren kan lämna en projektutvecklare ett anbud på anslutning som är bundet vid anbudsförfarandets utgång, om nätets kapacitet är begränsad på den plats där kraftverket är beläget och det är inte möjligt att ansluta alla projekt som deltar i anbudsförfarandet till nätet inom den tidsfrist som anges i 33 § 1 mom. 3 punkten underpunkt a. I ett anbud på anslutning som är bundet vid anbudsförfarandets utgång ska det skrivas in att prioritetsordningen för de projekt som deltagit i anbudsförfarandet bestäms på basis av anbudsförfarandets utgång. Företräde till anslutningsavtal skulle då ha de kraftverk som godkänns för premiesystemet. Till övriga delar ska det anbud på anslutning som möjliggör deltagande i anbudsförfarandet vara bindande. 

Bestämmelser om en elnätsinnehavares skyldigheter finns i elmarknadslagen. I elmarknadslagen åläggs nätinnehavaren att på begäran från den som ska anslutas ge denne en omfattande och tillräckligt detaljerad uppskattning av anslutningskostnaderna och en bedömning av när anslutningen kan levereras. I elmarknadslagen ställs inga krav på hur länge anbudet om nätanslutning ska vara i kraft, och elnätsinnehavaren har inte någon skyldighet att lämna en projektutvecklare något anbud på anslutning som möjliggör deltagande i anbudsförfarandet. Om elnätsinnehavaren inte lämnar elproducenten något anbud på anslutning enligt 1 mom. 7 punkten som möjliggör deltagande i anbudsförfarandet, kan elproducenten deltar i anbudsförfarandet, om kraftverket har ett anslutningsavtal enligt 20 § i elmarknadslagen som gör det möjligt att ansluta kraftverket till elnätet eller ett anslutningsavtal med innehavaren av ett internt elnät inom fastigheten eller motsvarande grupp av fastigheter som gör det möjligt att ansluta kraftverket till elnätet. I annat fall ger ett anslutningsavtal inte någon rätt att delta i anbudsförfarandet. Elproducenten ska kunna bevisa att elnätsinnehavaren inte har lämnat något anbud på anslutning som skulle möjliggöra deltagande i anbudsförfarandet. Syftet med begränsningen är att minska risken för att någon av de elproducenter som deltar i anbudsförfarandet försöker reservera den lediga kapaciteten i nätet för sig själv genom att ingå ett anslutningsavtal i syfte att utesluta andra projekt inom samma område från anbudsförfarandet. En sådan situation skulle kunna uppstå, särskilt inom områden där nätets kapacitet är ytterst begränsad. Den förutsättning som motsvarar 1 mom. 7 punkten skulle kunna uppfyllas med stöd av övergångsbestämmelsen också genom ett sådant avtal om anslutning av ett kraftverk till elnätet som har ingåtts innan lagändringen träder i kraft. 

Enligt 2 mom. ska Energimyndigheten ordna anbudsförfaranden på ett opartiskt och icke diskriminerande sätt. Stödordningens godtagbarhet enligt EU:s regler om statligt stöd förutsätter att anbudsförfarandet är opartiskt och icke diskriminerande. Saken har dock inte definierats närmare i riktlinjerna för miljö- och energistödet. Enligt momentet ska Energimyndigheten informera om de tidsfrister som gäller inlämnande av anbud och om andra tidsfrister samt om sådana omständigheter som är av väsentlig betydelse vid anbudsförfarandet och inlämnandet av anbud. 

I 3 mom. ingår ett bemyndigande att utfärda förordning. Genom förordning av statsrådet får enligt förslaget närmare bestämmelser utfärdas närmast om de förutsättningar som anges i 1 mom. 2, 4, 6 och 7 punkten, bl.a. om kravet på nyhet enligt 2 punkten och kravet på teknisk drifttid enlig 4 punkten samt kravet angående giltighetstiden för tillstånd enligt 6 punkten och giltighetstiden för det anbud på anslutning som elnätsinnehavaren lämnar enligt 7 punkten. Giltighetstiden för anslutningsanbud ska vara tillräckligt lång, dock med beaktande samtidigt av att inom områden med begränsad nätkapacitet skulle det inte inom giltighetstiden för bindande anslutningsanbud vara möjligt för nätinnehavaren att binda sig vid nya anslutningsavtal utanför anbudsförfarandet. 

31 §.Anbud. I 1 och 2 mom. föreslås bestämmelser om anbudet och de uppgifter som ska lämnas i samband med det. Bestämmelser om elproducentens skyldighet att lämna säkerhet för att kunna delta i anbudsförfarandet föreslås i 3 mom. I 4 mom. ingår ett bemyndigande att utfärda förordning. 

Enligt 1 mom. ska elproducenten senast på en av Energimyndigheten utsatt dag lämna anbud på premien och mängden el som ska produceras el per år samt namnge det kraftverk i vilket elen ska produceras. Den mängd el som enligt anbudet ska produceras per år kan vara högst den konkurrensutsatta årsproduktionen av el, eftersom Energimyndigheten enligt 32 § för premiesystemet på basis av anbudsförfarandet kan godkänna kraftverk endast upp till den angivna årsproduktionsmängden. Efter den utsatta dagen skulle elproducenten inte längre få ändra sitt anbud på premien eller årsproduktionen av el eller sin uppgift om det kraftverk i vilket elen ska produceras. Efter den utsatta dagen skulle elproducenten inte heller längre få återkalla sitt anbud. 

Enligt 2 mom. ska i anbudet anges den prisperiod från och med vilken stödperioden börjar. Den första prisperiod som elproducenten uppger i sitt anbud ska vara senast den första prisperiod som inleds efter det att tre år har gått från det att beslut om godkännande av kraftverket för premiesystemet meddelades. Tidsfristen ligger i linje med 33 § 1 mom. 3 punkten underpunkt a. Elproducenten skulle kunna uppge också en tidigare prisperiod från vilken stödperioden börjar löpa. Stödperioden ska börja löpa från och med den angivna prisperioden oberoende av om kraftverket har hunnit anslutas till elnätet så att det producerar el till nätet eller inte. Elproducenten skulle kunna ange tidpunkten för när prisperioden inleds exempelvis genom att specificera månaden och året (t.ex. den 1 januari 2020) eller genom att specificera en prisperiod som börjar en viss tid efter det att beslut om godkännande för systemet meddelats (exempelvis den åttonde prisperioden som börjar efter det att beslut om godkännande meddelats). Elproducenten skulle kunna ändra den prisperiod från och med vilken stödtiden börjar löpa tills Energimyndigheten fattat beslut om godkännande av kraftverket för premiesystemet. 

Anbudet ska dessutom innehålla för myndighetens prövning behövliga uppgifter om elproducenten, kraftverket och de små enheter för förnybar energi som eventuellt hör till kraftverket samt om att förutsättningarna för deltagande i anbudsförfarandet är uppfyllda. Kraftverket ska uppfylla de förutsättningar som anges i 30 §. Elproducenten ska i sitt anbud lämna den information som behövs för att det ska kunna bedömas huruvida de förutsättningar som anges i 30 § är uppfyllda (t.ex. källan för förnybar energi som används i kraftverket, kraftverkets förläggningsplats inom Finlands territorium med undantag av landskapet Åland, antalet generatorer eller solcellssystem och deras nominella effekt, en plan, ett avgörande, tillstånd eller beslut som vunnit laga kraft och som utgör en förutsättning för byggandet). Eftersom kraftverket är ett projekt som endast har inletts, ska de uppgifter som elproducenten lämnat i sitt anbud kunna preciseras när genomförandet av projektet framskrider. Genomförandet av ett kraftverksprojekt kan preciseras efter den utsatta dagen exempelvis i fråga om antalet generatorer eller den sammanlagda nominella effekten av solenergisystem eller antalet solenergisystem. I anbudet ska dock anges ett variationsintervall inom vilket precisering kan göras. De uppgifter som lämnas i anbudet behöver inte vara verifierade av en kontrollör. 

Elproducenten ska på eget initiativ kunna komplettera de handlingar som denne lämnat till Energimyndigheten. Energimyndigheten ska också kunna be elproducenten att komplettera de bristfälliga handlingar som denne har lämnat in. Energimyndigheten ska dessutom vid behov kunna be elproducenten om ytterligare utredning av de omständigheter som uppgetts i anbudet. Energimyndighetens begäran om utredning skulle kunna gälla t.ex. säkerställande av att de förutsättningar som anges i 30 § 1 mom. 6 och 7 punkten är uppfyllda eller en precisering av tidpunkten för när den första prisperiod som berättigar till stöd inleds. Enligt 1 mom. ska det inte efter den utsatta dagen vara möjligt att ändra elproducentens anbud på premien eller den årliga elproduktionen eller det kraftverk som uppgetts i anbudet. 

Anbudet ska lämnas in på en blankett som Energimyndigheten har fastställt. Syftet med detta är att säkerställa att anbuden är sinsemellan jämförbara. 

Enligt 3 mom. ska elproducenten senast vid inlämnandet av anbud till förmån för Energimyndigheten lämna en deltagandesäkerhet. Beloppet av deltagandesäkerheten bestäms enligt den i anbudet angivna årliga elproduktionen i megawattimmar multiplicerad med två. Som säkerhet godkänns borgen, försäkring eller en pantsatt deposition. Den som ställer säkerheten ska vara ett kreditinstitut, en försäkringsanstalt eller något annat yrkesmässigt finansiellt institut med hemort i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Giltighetstiden för deltagandesäkerhet ska vara tillräcklig lång med beaktande av vad som i 32 § 3 mom. föreskrivs om frigörande av deltagandesäkerhet och i 57 a § 1 mom. föreskrivs om frigörande av säkerheten i fråga om kraftverk som godkänts för premiesystemet. Deltagandesäkerheten ska gälla i sex månader efter den utsatta dag som avses i 1 mom. 

Genom deltagandesäkerheten säkerställs att det ligger i elproducentens intresse att se till att ett kraftverk faktiskt kan byggas enligt anbudet och att förberedelserna inför det har gjorts noggrant, t.ex. att preliminära förhandlingar om ordnandet av finansieringen har förts. Det finns inte något behov av att bedöma de funktionella och ekonomiska förutsättningarna att genomföra projektet för en elproducent som deltar i anbudsförfarandet. Deltagandesäkerheten ska vara klart lägre än byggandesäkerheten. Bestämmelser om byggandesäkerheten finns i 33 §. Deltagandesäkerheten bedöms inte utesluta sådana elproducenter ur anbudsförfarandet vilkas planerade kraftverksprojekt är tillräckligt kostnadseffektivt. 

Enligt 4 mom. ska det vara möjligt att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas i anbudet och om anbudsblanketten. Det bör utfärdas närmare bestämmelser om bland annat anbudet på premien, så att premiens storlek anges med en cents noggrannhet per megawattimme. 

32 §.Godkännande för premiesystemet. I 1 mom. finns bestämmelser om förutsättningarna för att ett kraftverk kan godkännas för premiesystemet och om hindren för godkännande. I 2 mom. föreskrivs det om beslutet om godkännande. I 3 mom. finns bestämmelser om sådana beslut om anbudsförfarandets utgång som innebär att kraftverket inte har godkänts för premiesystemet. I 4 mom. ingår ett bemyndigande att utfärda förordning. Målet är att de beslut som avses i paragrafen ska meddelas samtidigt. Energimyndigheten bör ge en uppskattning av när besluten senast kan meddelas. 

Enligt 1 mom. kan Energimyndigheten på basis av anbudsförfarandet för premiesystemet godkänna kraftverk för förnybar energi högst upp till den årsproduktion av el som konkurrensutsätts vid anbudsförfarandet. Den maximala mängden producerad el per år som ska vara föremål för anbudsförfarandet bestäms i statsbudgeten för året i fråga. Det ska vara möjligt att för premiesystemet godkänna kraftverk endast upp till den maximala årliga elproduktion som är förenlig med fullmakten i statsbudgeten. Med stöd av bemyndigandet i 4 mom. ska närmare bestämmelser om den årliga elproduktion som konkurrensutsätts vid anbudsförfarandet, och som kan vara högst lika med den fullmakt som ingår i statsbudgeten, vid behov kunna utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet kan det också föreskrivas att den årliga elproduktionsmängd som bestämts i budgeten kan fördelas på flera anbudsförfaranden under året i fråga. 

Grunden för godkännande för premiesystemet utgörs av den premie som elproducenten uppgett i sitt anbud. Elproducenternas olika anbud ska placeras i ordning utgående från premiens storlek. Vinnande anbud är de som har den lägsta premien och där den årliga produktionen av el inte överskrider den årsproduktion som är föremål för anbudsförfarandet. Det kan anses ganska sannolikt att den årliga produktionen av el enligt de bästa anbuden inte exakt motsvarar den årsproduktion av el som konkurrensutsätts vid anbudsförfarandet. Det är också sannolikt att utgående från den årliga produktionen av el enligt det sista anbud som kan godkännas vid anbudsförfarandet skulle kraftverkets årsproduktion endast delvis rymmas inom premiesystemet. I ett sådant fall är det inte möjligt att godkänna kraftverket för premiesystemet. Det är också möjligt att precis samma premie har angetts i de två sista anbud som godkänts, men att ingendera elproducentens kraftverk utgående från den angivna årsproduktionen av el i sin helhet skulle rymmas inom premiesystemet enligt den fullmakt som står till förfogande. Med tanke på att elproducenter ska behandlas lika kan det inte betraktas som acceptabelt att endast kraftverket för den ena av de producenter som lämnat anbud på precis samma premie i sin helhet skulle godkännas för premiesystemet. I ett sådant fall ska båda elproducenters kraftverk lämnas utanför premiesystemet. 

Enligt 1 mom. förutsätter godkännande för premiesystemet dessutom att förutsättningarna enligt 30 och 31 § är uppfyllda och att det inte föreligger något annat i denna lag angivet hinder för godkännande (t.ex. att den tidsfrist som satts upp för inlämnande av anbud inte har iakttagits, att anbudet inte har avfattats på en blankett som Energimyndigheten har fastställt, att den första stödberättigande prisperioden inte är förenlig med 31 § 2 mom., att deltagandesäkerheten inte uppfyller förutsättningarna enligt 31 § 3 mom., att elproducenten enligt 34 § inte kommer att få premiebaserat stöd eller att elproducenten inte har betalat deltagaravgift enligt 58 § 1 mom.). Om de föreskrivna förutsättningarna inte uppfylldes eller om det förelåg ett lagstadgat hinder för godkännande, skulle ett kraftverk inte kunna godkännas för premiesystemet på basis av den premie som elproducenten uppgett i sitt anbud trots att premien är tillräckligt låg. När det gäller sådana anbud som på basis av den angivna premien skulle vinna anbudsförfarandet ska Energimyndigheten utreda att de föreskrivna förutsättningarna är uppfyllda och att det inte föreligger något lagstadgat hinder för godkännande. 

Ett villkor för godkännande av ett kraftverk för premiesystemet är att kraftverket uppfyller de förutsättningar som anges i 30 § och som gäller bl.a. läge, årsproduktion, nominell effekt och en plan, ett avgörande, tillstånd eller annat beslut som utgör en förutsättning för byggandet. Det viktiga med tanke på uppfyllandet av ovan nämnda förutsättningar är att de uppgifter som elproducenten lämnat är samstämmiga sinsemellan, exempelvis att den angivna nominella effekten är förenlig med den effekt som angetts i bygglovet och att årsproduktionen enligt anbudet ska stämma överens med den angivna nominella effekten. De tillstånd som behövs ska också vara giltiga en så lång tid att det är möjligt att ansluta kraftverket till elnätet enligt anbudet. Elproducenten är skyldig att i anslutning till anbudet ge tillräckliga och korrekta uppgifter för att det ska kunna utredas huruvida förutsättningarna enligt 30 § uppfylls. Energimyndigheten ska vid behov ha möjlighet att begära kompletterande information. Enligt 31 § 1 mom. kan elproducenten dock inte efter den utsatta dagen för inlämnande av anbud inte längre kunna ändra sitt anbud på premien och årsproduktionen av el eller det kraftverk som producenten uppgett. 

I 1 mom. 1—6 punkten föreskrivs det om de grunder på vilka ett kraftverk inte ska kunna godkännas för premiesystemet, även om förutsättningarna enligt 1 mom. i övrigt skulle vara uppfyllda och det inte föreligger något lagstadgat hinder för godkännande. 

Enligt 1 mom. 1 punkten ska den premie som anges i anbudet underskrida acceptpriset vid anbudsförfarandet. Acceptpriset är högst den maximala stödnivån enligt 25 § 1 och 2 mom. På basis av det bemyndigande som ingår i 4 mom. är det möjligt att vid behov genom förordning av statsrådet fastställa ett lägre acceptpris som ska tillämpas vid ett anbudsförfarande. I princip skulle det dock vara förenligt med propositionens mål att möjligast många anbud skulle inlämnas. Då skulle det vara logiskt att som acceptpris till att börja med använda 53,5 euro/MWh enligt 1 punkten. 

Enligt 1 mom. 2 punkten får elproducenten inte ha blivit föremål för en åtgärd eller ett beslut som nämns i 18 § 2 mom. 3 punkten. Detta skulle utesluta sådana elproducenter ur anbudsförfarandet vars egendom har utmätts, som har försatts i likvidation eller i konkurs eller för vars del en domstol har fattat beslut om inledande av skuldsanerings- eller saneringsförfarande. Enlig 2 punkten får dessutom elproducenten inte vara ett företag i svårigheter. Begränsningen baserar sig på gruppundantagsförordningen samt på riktlinjerna för miljö- och energistöd. På det statliga stöd som beviljas företag i svårigheter tillämpas kommissionens meddelande Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C 249/01). En mer detaljerad definition på företag i svårigheter ingår i avsnitt 2.2 punkt 20 i nämnda riktlinjer och i artikel 2.18 i gruppundantagsförordningen. Det är inte motiverat att fastställa snävare funktionella eller ekonomiska förutsättningar för genomförande av ett projekt. Exempelvis behöver inte finansieringen av en kraftverksinvestering inte vara ordnad, när elproducenten deltar i ett anbudsförfarande. Det är också sannolikt att i anbudsförfarandet deltar projektutvecklare som inte själva genomför ett kraftverksprojekt, utan överför investeringen till en annan elproducent. Dessutom bidrar man genom byggandesäkerheten för sin del till att de projekt som vunnit anbudsförfarandet kommer att genomföras. 

Enligt 1 mom. 3 punkten är det inte möjligt att godkänna ett kraftverk för premiesystemet, om Energimyndigheten har kännedom om en i 84 § i lagen om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (1398/2016) avsedd grund som förutsätter att elproducenten ska uteslutas ur anbudsförfarandet vid ett anbudsförfarande som ordnats i enlighet med lagen i fråga. Syftet är att ur anbudsförfarandet utesluta sådana elproducenter som har gjort sig skyldiga till allvarliga brott. Målet med regleringen är att hindra att sådan brottslig verksamhet som strider mot samhället och dess ekonomiska intressen främjas med offentliga medel. 

Enligt 1 mom. 4 punkten är det inte möjligt att för premiesystemet godkänna ett kraftverk, om Energimyndigheten har grundad anledning att misstänka att den erbjudna premien leder till en situation där den ersättning som elproducenten får i betydlig grad överskrider sådana godtagbara kostnader för elproduktion som kan betraktas som skäliga. Vid bedömningen av vilka godtagbara kostnader för elproduktionen som kan betraktas som skäliga används som jämförelsepunkt avkastningskravet på placerat kapital, vilket tillämpas allmänt i samband med motsvarande projekt inom branschen. Elproducentens lönsamhetskalkyl har central betydelse när saken utreds. Om avkastningen på placerat kapital vid ett projekt på basis av lönsamhetskalkylen inte i betydande grad överskrider det avkastningskrav på placerat kapital som allmänt används vid motsvarande projekt, kan det inte anses föreligga något sådant hinder för godkännande av kraftverket för premiesystemet som avses i punkten i fråga. 

I syfte att utreda huruvida förutsättningarna enligt 1 mom. 4 punkten uppfylls ska Energimyndigheten vid behov av elproducenten kunna begära ytterligare utredning, exempelvis en detaljerad lönsamhetskalkyl på vilken den premie som angetts i anbudet baserar sig på. Detta skulle behövas närmast om endast några bland de inlämnade anbuden gällde ett kraftverk som utnyttjar en viss förnybar energikälla och det av de premier som angetts i anbuden att bedöma skulle kunna handla om strategiskt anbudsbeteende som syftar till att förutse högsta möjliga stöd och inte ansöka om stöd som motsvarar det faktiska stödbehovet. Eftersom anbudsförfarandet är teknikneutralt och det förekommer betydande skillnader i de utjämnade energiproduktionskostnaderna hos kraftverk som utnyttjar olika källor för förnybar energi, föreligger det en risk för sådant strategiskt anbudsbeteende. 

Enligt 1 mom. 5 punkten är det inte möjligt att för premiesystemet godkänna ett kraftverk, om anbudet har baserat sig på sådana avtal mellan elproducenter, på beslut av sammanslutningar av elproducenter eller på samordnade förfaranden av elproducenter, som har till syfte att på ett betydande sätt hindra, begränsa eller snedvrida anbudsförfarandet eller som leder till att anbudsförfarandet på ett betydande sätt hindras, begränsas eller snedvrids. I sådana fall är skälet till avslag elproducenternas strävan att på ett betydande sätt hindra, begränsa eller snedvrida anbudsförfarandet. Målet är att förebygga sådana konkurrensbegränsningar som kan anses ha skadliga effekter med tanke på anbudsförfarandets lyckade utgång. 

Enligt 1 mom. 6 punkten är det inte möjligt att för premiesystemet godkänna ett enda kraftverk, om anbud inte getts på årlig elproduktion som med minst 20 procent överskrider den årliga produktionskapacitet för el som på basis av anbudsförfarandet högst kan godkännas för premiesystemet. Tillräcklig konkurrens är en viktig förutsättning med tanke på anbudsförfarandets lyckade utgång. 

Enligt 2 mom. ska kraftverk godkännas för premiesystemet så att stödperioden är högst 12 år. Stödtiden skulle i praktiken kunna bli kortare, om marknadspriset på el under tre månader stiger och skulle under de prisperioder som ingår i stödtiden om 12 år vara minst lika hög som summan av premie och riktpris. I ett sådant fall betalas inte något stöd enligt 34 §. Elproducenternas skyldigheter enligt premiesystemet gäller dock under en längre period än 12 år, med beaktande av bl.a. vad som föreskrivs i 33 §. 

I 2 mom. föreskrivs dessutom om de uppgifter och bestämmelser som ska inkluderas i beslutet om godkännande för premiesystemet. I beslutet om godkännande ska det finnas uppgifter om det kraftverk som godkänts för premiesystemet och den källa för förnybar energi som används vid kraftverket samt om den elproducent som lämnat in anbudet. I beslutet om godkännande ska det också finnas en uppgift om huruvida kraftverket består av små enheter för förnybar energi. I beslutet om godkännande ska dessutom ingå uppgift om den mängd el som enligt anbudet ska produceras per år och om premien samt om den tidsperiod under vilken kraftverket omfattas av premiesystemet samt om den prisperiod från och med vilken stödperioden börjar och den prisperiod då stödperioden slutar. I beslutet om godkännande ska också inkluderas uppgifter och bestämmelser om andra omständigheter som är nödvändiga med tanke på allmänt och enskilt intresse och uppfyllandet av förutsättningarna för beslutet. Dessa kan exempelvis handla om lämnande av uppgifter till Energimyndigheten för tillsyn samt beredandet av en plan för uppföljning av produktionen eller av bränslebokföringen. 

I 3 mom. föreskrivs om Energimyndighetens beslut som innebär avslag på en elproducents anbud. Det skulle inte vara möjligt att godkänna ett kraftverk för premiesystemet, om den premie som elproducenten lagt bud på inte är tillräckligt låg. Ett kraftverk kan inte, trots att premien enligt elproducentens anbud skulle vara tillräckligt låg, godkännas för premiesystemet heller i det fall att någon av de förutsättningar som anges i 30 eller 31 § inte är uppfylld eller det föreligger något annat hinder enligt denna lag för godkännande. Dessutom kan ett kraftverk inte godkännas för premiesystemet i de situationer som avses i 1 mom. 1—6 punkten.  

Energimyndigheten bör utreda närmare till vilka delar förutsättningarna inte uppfylls eller om det föreligger något hinder för godkännande endast i fråga om sådana anbud där premien är tillräckligt låg och kraftverket skulle ha godkänts för premiesystemet om de föreskrivna förutsättningarna hade varit uppfyllda och inget hinder för godkännande hade förelegat. Om premien enligt elproducentens anbud inte är tillräckligt låg eller om den sammanlagda årsproduktionen enligt samtliga anbud inte överskrider den minsta produktionen enligt 1 mom. 6 punkten, räcker detta som grund för att ett kraftverk inte godkänns för premiesystemet. Energimyndigheten ska då inte närmare behöva utreda huruvida förutsättningarna för godkännande i övrig skulle vara uppfyllda eller om det fanns något annat hinder för godkännande. 

De beslut som avses i 3 mom. ska innehålla uppgifter om elproducenten och kraftverket. Det skulle dessutom vara möjligt att i beslutet inkludera uppgifter om andra omständigheter som är nödvändiga med tanke på allmänt eller enskilt intresse och om uppfyllandet av förutsättningarna för beslutet. Deltagandesäkerheten ska frigöras, efter det ett avslagsbeslut meddelats. Det skulle inte längre finnas något behov av deltagandesäkerhet, när kraftverket inte godkänns i premiesystemet. 

I 4 mom. ingår ett bemyndigande att utfärda förordning. Avsikten är inte att ännu i detta skede utfärda närmare bestämmelser om acceptpriset vid anbudsförfarandet, åtminstone inte i fråga om det första anbudsförfarandet. Närmare bestämmelser om den årsproduktion av el som ska konkurrensutsättas vid anbudsförfarande ska vid behov kunna utfärdas genom förordning av statsrådet redan i fråga om det första anbudsförfarandet. Statsbudgetens bestämmelser om den årsproduktion av el som ska konkurrensutsättas har en central betydelse för bedömningen av saken. 

33 §.Elproducentens skyldigheter i premiesystemet. I 1 mom. finns bestämmelser om elproducenters viktigaste skyldigheter inom premiesystemet. I 2 mom. ingår ett bemyndigande att utfärda förordning. 

Enligt 1 mom. 1 punkten ska elproducenten inom en månad från beslutet om godkännande för premiesystemet till förmån för Energimyndigheten lämna en byggandesäkerhet vars belopp i euro är lika med den i anbudet angivna årliga elproduktionen multiplicerad med 16. Byggandesäkerheten ska gälla i tre år och sex månader. Giltighetstiden har bestämts med beaktande av 1 mom. 2—4 punkter samt 57 a § 2 mom. På byggandesäkerhet tillämpas i övrigt bestämmelserna om deltagandesäkerhet i 31 § 3 mom. Som byggandesäkerhet godkänns enligt förslaget, på samma sätt som i fråga om deltagandesäkerhet, borgen, försäkring eller en pantsatt deposition. Den som ställer säkerheten ska, liksom i fallet med deltagandesäkerhet, vara ett kreditinstitut, en försäkringsanstalt eller något annat yrkesmässigt finansiellt institut med hemort i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Enligt 37 § 1 mom. ska ett beslut om godkännande för premiesystemet förfalla, om elproducenten inte lämnar byggandesäkerhet enligt 1 punkten. 

I 2 punkten föreskrivs det om elproducentens skyldighet att uppföra kraftverket så att det uppfyller de förutsättningar som anges i 30 § 1 mom. 1, 2 och 4 punkten. Det ska kontrolleras att skyldigheten har uppfyllts när elproducenten enligt 4 punkten lämnar uppgifter till Energimyndigheten. Beslutet om godkännande för premiesystemet ska förfalla enligt 37 § 1 mom., om fullgörandet av skyldigheten försummas. 

I 3 punkten föreskrivs det om elproducentens skyldighet att ansluta kraftverket till elnätet så att det producerar el till nätet. 

Enligt 1 mom. 3 punkten underpunkt a ska elproducenten inom tre år från det att beslut om godkännande för premiesystemet meddelades ansluta kraftverket åtminstone delvis till elnätet så att verket producerar el till nätet. Elproducenten skulle då förlora en del av stödet enligt premiesystemet, om kraftverket inte inom tidsfristen på tre år är helt färdigbyggt och i dess helhet anslutet till elnätet. Elproducenten skulle då kunna ha svårigheter att fullgöra sin produktionsskyldighet enligt 6 punkten, varvid elproducenten skulle hamna att betala underkapacitetsersättning enligt 36 §. Elproducenten skulle dessutom i enlighet med 57 a § 2 mom. förlora en del av byggandesäkerheten. 

Enligt 1 mom. 3 punkten underpunkt b ska elproducenten ansluta kraftverket i dess helhet till elnätet inom fem år från det att beslut om godkännande för premiesystemet meddelades så att verket i dess helhet producerar el till nätet. Beslutet om godkännande för premiesystemet ska förfalla enligt 37 § 1 mom., om skyldigheten inte fullgjorts av orsaker som beror på elproducenten. 

Enligt 1 mom. 4 punkten ska elproducenten till Energimyndigheten inom två månader från det att den frist som anges i 3 punkten underpunkt a löpt ut lämna de preciserade uppgifterna om kraftverket. De viktigaste av dem är det slutliga antalet generatorer eller solcellssystem och deras nominella effekt som tidtabellen för byggande. När preciserade uppgifter lämnas är det inte längre möjligt att lämna uppgifter inom ett visst variationsintervall. Vid fastställandet av det premiebaserade stödet och underkapacitetsersättningen beaktas endast produktionen vid den kraftverkshelhet som elproducenten har anmält till Energimyndigheten inom den utsatta tiden enligt 4 punkten. Elproducenten ska även inom två månader från det att den frist som anges i 3 punkten underpunkterna a och b löpt ut till Energiverket lämna ett av kontrollören verifierat meddelande om huruvida den skyldighet som anges i 2 punkten samt i 3 punktens underpunkt i fråga har uppfyllts. 

Enligt 1 mom. 5 punkten ska elproducenten tre månader innan den första prisperiod som berättigar till stöd inleds till Energimyndigheten lämna en uppföljningsplan för produktionen av sådan el som berättigar till stöd. Denna prisperiod bestäms enligt det som elproducenten uppgett i anbudet. Av uppföljningsplanen krävs att det på basis av planen ska gå att få en tillförlitlig utredning av elproduktionen vid kraftverket med tanke på besluten om det premiebaserade stödet och underkapacitetsersättning. Uppföljningsplanen är en motsvarande plan som förutsätts enligt tariffsystemet med inmatningspris. 

De skyldigheter om vilka det föreskrivs i 1 mom. 6 punkten gäller varje kalenderår under vilket kraftverket har omfattats av premiesystemet. Elproducenten ska beakta detta när denne i sitt anbud anger den prisperiod från och med vilken stödtiden börjar löpa. 

Enligt 1 mom. 6 punkten underpunkt a ska elproducenten i kraftverket producera en större mängd el än en småproducent enligt lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996, nedan bränsleskattelagen) producerar per kalenderår. Om kraftverket består av flera små enheter för förnybar energi, gäller skyldigheten skilt för var och en av dessa. Syftet med bestämmelsen är att hindra kumulation av stöd och andra åtgärder för främjande av förnybar energi, när den el som små producenter använder för eget bruk är skattefri. 

Enligt 2 § 5 punkten underpunkt b i bränsleskattelagen avses med småskalig producent en elproducent vars kraftverk producerar högst 800 MWh kilowattimmar elström per kalenderår. Hänvisningsbestämmelsen avser att säkerställa att den småskaliga produktionen enligt premiesystemet motsvarar den småskaliga produktion som baserar sig på bränsleskattelagen och att en eventuell ändring av bränsleskattelagen i princip tillämpas direkt även inom premiesystemet. Den el som småproducenter producerar för eget bruk främjas redan enligt bränsleskattelagen, och särskilt antalet investeringar i solenergisystem har börjat öka klart. Enligt 7 § 7 punkten i bränsleskattelagen är elström som har producerats av en småskalig producent och som inte överlåts till ett elnät fri från punktskatt och försörjningsberedskapsavgift. Enligt riktlinjerna i energi- och klimatstrategin bibehålls i fråga om den småskaliga produktionen av el de nuvarande ekonomiska styrmedlen, inklusive modellen för elskatt, så att en årsproduktion på högst 800 MWh för eget bruk har befriats från elskatten, samt hushållsavdraget för installationsarbetet. Enligt lagstiftningen om elmarknaden omfattar balansansvaret i Finland all elproduktion som anslutits till nätet, men den småskaliga produktionen omfattas av några lättnader i fråga om mätningen av el och produktionsprognoser. Eftersom elproduktionen granskas per kalenderår, tillämpas bestämmelsen också på det första och det sista kalenderår under vilket kraftverket omfattas av premiesystemet, oberoende av den tid på året då stödperioden börjar respektive slutar löpa. 

Enligt 1 mom. 6 punkten underpunkt b är elproducenten skyldig att vid ett biogaskraftverk under ett kalenderår producera minst 85 procent av elen med biogas. Om det vid ett biogaskraftverk dessutom produceras värme, ska minst 85 procent av också värmen produceras med biogas. Syftet med premiesystemet är att främja investeringar i helt nya biogaskraftverk som utnyttjar biogas. Det ska dock vara möjligt att vid ett biogaskraftverk under ett kalenderår producera högst 15 procent av elektriciteten med annat bränsle än biogas. Detsamma gäller för värmeproduktion, om biogaskraftverket producerar också värme. Skyldigheten omfattar allt bränsle som under ett kalenderår används vid biogaskraftverket. 

Enligt 1 mom. 6 punkten underpunkt c är elproducenten skyldig att vid trädbränslekraftverk under ett kalenderår producera minst 85 procent av elen och värmen med andra trädbränslen än sådan skogsflis som avses i 25 § 4 mom. Skyldigheten omfattar allt bränsle som under ett kalenderår används vid trädbränslekraftverket. Syftet med premiesystemet är att främja investeringar i helt nya trädbränslekraftverk som utnyttjar trädbränsle, men inte investeringar i sådan elproduktion som sker med hjälp av skogsflis som framställts av sådan stock- eller massaved som härstammar från avverkningsobjekt för grovt virke och som lämpar sig för förädling. Det ska dock vara möjligt att vid ett trädbränslekraftverk under ett kalenderår producera högst 15 procent av elen och värmen med andra bränslen, exempelvis med torv eller sådan skogsflis som avses i 25 § 4 mom. Det är inte motiverat att främja användningen av sådan skogsflis som bränsle inom elproduktionen, eftersom den även kan används för förädling, och det på detta sätt är möjligt att förebygga det pristryck på massaved som medförs av det premiebaserade stödet. 

Enligt 1 mom. 6 punkten underpunkterna b och c gäller kravet på 85 procent allt bränsle som under ett kalenderår används vid ett kraftverk, inklusive startbränslen, oberoende av hur mycket el och värme som produceras vid kraftverket. Det är inte möjligt att för premiesystemet godkänna en viss andel av ett kraftverks produktion. Trots att det vid ett biogaskraftverk eller trädbränslekraftverk under ett kalenderår produceras mer el än vad som elproducenten uppgett i sitt anbud, tillämpas kravet angående 85 procent. 

Premiesystemets förenlighet med EU:s regler om statligt stöd grundar sig på de berörda punkterna i riktlinjerna för miljö- och energistöd gällande el som produceras från förnybara energikällor eller i gruppundantagsförordningen. Det ska enligt 1 mom. 6 punkten underpunkterna b och c vara möjligt att vid biogaskraftverk och trädbränslekraftverk tillåta att 15 procent av bränslet härstammar från andra än förnybara energikällor, men enligt 34 § 1 mom. berättigar dock inte sådan el som producerats med dem till premiebaserat stöd. Då är det dock möjligt att det stöd som betalas för el som producerats vid kraftverken indirekt riktar sig också till en investering som utnyttjar också en fossil energikälla. Vid bedömningen av förenligheten med EU:s regler om statligt stöd kan en avvikelse av detta slag från främjandet av el som produceras från förnybara energikällor visa sig vara problematisk. Det optimala med tanke på EU:s regler om statligt stöd vore att skyldigheten att använda förnybara energikällor som bränsle skulle ha satts så högt som möjligt. 

Enligt 1 mom. 6 punkten underpunkt c är elproducenten dessutom skyldig att i ett trädbränslekraftverk i samband med elproduktionen under ett kalenderår även producera värme för nyttobruk, så att den har en total effektivitet på minst 50 procent eller, då kraftverkets generatorer har en sammanlagd nominell effekt på minst 1 megavoltampere, på minst 75 procent. Förutsättningen motsvarar den som anges i 11 § 4 och 5 punkten samt i 26 § 2 mom. i produktionsstödslagen när det gäller trädbränslekraftverk som godkänts för tariffsystemet med inmatningspris. Motiveringarna är också desamma och de baserar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG. 

Bestämmelserna i 1 mom. 6 punkten har samband med 34 och 36 §. En följd av försummelsen att fullgöra skyldigheterna enligt 6 punkten är att man förlorar det premiebaserade stödet och åläggs en skyldighet att betala underkapacitetsersättning. 

Enligt 1 mom. 7 punkten ska elproducenten under den första stödperioden (de första fyra åren av perioden) producera i genomsnitt minst 75 procent och under den andra stödperioden (det femte till det åttonde året) och tredje stödperioden (det nionde till det tolfte året) i genomsnitt minst 80 procent av den årsproduktion av el som anges i beslutet om godkännande för premiesystemet. Bestämmelser om elproducentens skyldighet att betala underkapacitetsersättning föreslås bli intagna i 36 §. 

Vindförhållanden, temperaturväxlingarna, mängden solstrålning och andra väderförhållanden påverkar mängden el som produceras årligen. Vid elproduktionen är det endast i begränsad utsträckning möjligt att beakta de föränderliga väderförhållandena. Enligt bestämmelsen ska granskningen utföras alltid på basis av en stödperiod om fyra år, varvid det är möjligt att jämna ut de årliga variationerna. Målet är att styra elproducenten att lägga in sitt anbud på årsproduktion på basis av en noggrann utredning. Ett mål är också att säkerställa att åläggandet i fråga om produktionsmängd inte ökar behovet av stöd exempelvis därför att finansiären förutsätter en ändring av förhållandet mellan kapital och lån eller kräver andra betryggande åtgärder som förorsakar extra kostnader. 

Enligt 1 mom. 8 punkten ska elproducenten informera Energimyndigheten om permanenta ändringar som gäller förutsättningen enligt 30 § eller uppföljningsplanen och om ändringar i kraftverkets besittningsförhållanden. En skyldighet av motsvarande slag gäller en elproducent vid ett kraftverk som enligt 22 § 1 mom. 1 och 2 punkten har godkänts för tariffsystemet med inmatningspris. 

Enligt 1 mom. 9 punkten ska elproducenten iaktta vad som i 22 § 2 mom. föreskrivs om elproducentens bokföringsskyldighet inom tariffsystemet med inmatningspris. Om kraftverket kan använda olika slags bränslen, är elproducenten skyldig att ha en tillförlitlig bokföring över de bränslen som används i kraftverket och deras energiinnehåll för varje prisperiod. 

I 2 mom. föreskrivs det om ett bemyndigande att utfärda förordning. Det skulle vara behövligt att eventuellt utfärda närmare tekniska bestämmelser om anslutande av kraftverket till elnätet och om produktion av el till nätet. Bestämmelser kan behöva utfärdas om nyttiggjord värme och den totala effektiviteten på motsvarande sätt som om tariffsystemet med inmatningspris i 10 och 11 § i produktionsstödsförordningen. När det gäller uppföljningsplanen och bränslebokföringen kan det finnas behov att utfärda bestämmelser på motsvarande sätt i fråga om tariffsystemet i 7—9 i produktionsstödsförordningen eller att i tillämpliga delar avvika från bestämmelserna. 

34 §.Premiebaserat stöd. I 1 mom. föreslås bestämmelser om mängden elproduktion som utgör grunden för det stöd som baserar sig på premien. I 2 mom. föreslås bestämmelser om hur det premiebaserade stödet beräknas. I 3 mom. föreslås bestämmelser om det premiebaserade stödet. I 4 mom. ingår ett bemyndigande att utfärda förordning. 

Enligt 1 mom. grundar sig det premiebaserade stödet på den mängd el som producerats vid ett kraftverk i enlighet med besluten om godkännande för premiesystemet och godkännande av uppföljningsplanen, från vilken den elenergi som kraftverkets apparatur för egen förbrukning förbrukar dragits av. Det ska dessutom preciseras att stödet grundar sig på sådan elproduktion vid ett biogaskraftverk som baserar sig på biogas och sådan elproduktion vid ett trädbränslekraftverk som baserar sig på trädbränsle, dock inte el som producerats med sådan skogsflis som avses i 25 § 4 mom. Begränsningen motsvarar den begränsning som finns i tariffsystemet enligt 24 § 3 mom., men i fråga om biogaskraftverk är också annan biogas än den som uppstår vid biogaskraftverket stödberättigande. Enligt riktlinjerna för miljö- och energistöd kan man i produktionsstödssystem sätta begränsningar bl.a. i fråga om biomassa, då motiveringen är behovet att undvika att stödets snedvridande effekt på råvarumarknaden. 

Enligt 1 mom. förutsätts dessutom att elproducenten fullgjort de skyldigheter som anges i 33 § 1 mom. 6 punkten. Om mängden el som produceras vid kraftverket inte överskrider den mängd elektricitet som en småproducent enligt bränsleskattelagen i enlighet med 33 § 1 mom. 6 punkten underpunkt a producerar under ett kalenderår, skulle mängden el som utgör grunden för premien vara noll. Om mängden el som produceras vid någon av de små enheter som tillhör ett kraftverk som består av små enheter för förnybar energi inte överskrider den mängd elektricitet som en småproducent enligt bränsleskattelagen producerar under ett kalenderår, skulle mängden el som utgör grunden för det premiebaserade stödet för denna småenhets del vara noll. Om minst 85 procent av den el och, om kraftverket även producerar värme, av den värme som under kalenderåret producerats vid ett biogaskraftverk i enlighet med 33 § 1 mom. 6 punkten underpunkt b inte har producerats med biogas, skulle mängden el som utgör grunden för det premiebaserade stödet också vara noll. Om minst 85 procent av den el och värme som under kalenderåret producerats vid ett trädbränslekraftverk i enlighet med 33 § 1 mom. 6 punkten underpunkt c inte har producerats med hjälp av andra trädbränslen än den skogsflis som avses i 25 § 4 mom. och nyttiggjord värme inte har producerats enligt den förutsatta totala effektiviteten, skulle den mängd el som utgör grunden för stödet vara likaså noll. 

Det ska vara möjligt att utreda fullgörandet av de skyldigheter som hänför sig till el som producerats under kalenderåret först i samband med ansökan om utbetalning av stöd för den sista prisperioden under kalenderåret. Om det då skulle komma fram att elproducenten inte har fullgjorts skyldigheterna enligt 33 § 1 mom. 6 punkten, skulle producenten med stöd av 50 § vara skyldig att återbetala det stöd som producenten fått under kalenderårets första prisperioder. Energimyndigheten skulle dessutom kunna återkräva stödet enligt 51 § eller tillämpa kvittning enligt 54 §. 

I 1 mom. föreslås en hänvisning till 24 § 1 och 2 mom. Samma definition på apparatur för egen förbrukning ska användas i premiesystemet och i tariffsystemet med inmatningspris. Också i premiesystemet avses med apparater för egen förbrukning enligt 24 § 1 mom. sådana anordningar och aggregat som kraftverket behöver för att producera antingen el eller både el och värme för att upprätthålla produktionsberedskapen samt anordningar och aggregat som behövs för att undanröja och minska de miljöskador som anläggningen orsakar. På sådan elproduktion som berättigar till premiebaserat stöd tillämpas dessutom vad som i 24 § 2 mom. föreskrivs om elproduktion som berättigar till riktpris och rörligt produktionsstöd. Också inom premiesystemet bestäms den elproduktion som berättigar till riktpris och rörligt produktionsstöd enligt mätarställningen hos den nätinnehavare till vars nät elproducenten är ansluten. Elproduktionen skulle kunna fastställas också enligt mätarställningen hos elproducenten eller elanvändaren, när det är fråga om annan el en sådan som matats in i nätet. Elproduktionen berättigar dock inte till något premiebaserat stöd för de timmar då marknadspriset på el är negativt på den ort där kraftverket är beläget. 

Bestämmelser om den begränsning på den maximala elproduktion som utgör grunden för premien ingår dessutom i 1 mom. Under stödperioden om fyra år kan premiebaserat stöd erhållas i genomsnitt högst på basis av den mängd el som produceras per år enligt beslutet om godkännande för premiesystemet. Under stödperioden kan årsproduktionen variera. Om elproduktionen exempelvis under de tre första åren av stödperioden överskrider den maximala årsproduktionen enligt anbudet, ska mängden el som räknas till premien eller det premiebaserade stödet under det fjärde året minskas i motsvarande mån. Det är inte möjligt att överföra underskottet eller överskottet av elproduktionen till följande stödperiod. 

Enligt 2 mom. beräknas beloppet av det premiebaserade stödet utgående från den mängd el som producerats under prisperioden, som enligt 1 mom. utgör grunden för det premieenliga stödet, samt på basis av premien enligt beslutet om godkännande och riktpriset på el (30 euro/MWh). Elproducenten får inte något premiebaserat stöd, om den mängd el som utgör grunden för det premiebaserade stödet är noll i enlighet med 1 mom. 

I 2 mom. finns dessutom en informativ hänvisning till 16 § 1 mom. Kalenderåret indelas i prisperioder om tre månader. Närmare bestämmelser om dem utfärdas i produktionsstödsförordningen. 

Enligt 3 mom. ska elproducenten få stöd som beräknats enligt den premie som anges i beslutet om godkännande när medelvärdet av marknadspriset på el för tre månader på kraftverkets förläggningsort är högst lika med riktpriset på el. Då ska stödbeloppet beräknas enligt en fast premie. Det premiebaserade stödet ska minskas med skillnaden mellan medelvärdet av marknadspriset på el och riktpriset på el, när marknadspriset är högre än riktpriset, men lägre än summan av riktpriset och premien. Då ska stödbeloppet beräknas som en premie som varierar enligt marknadspriset på el. Något stöd ska inte betalas om marknadspriset på el är lika eller högre än summan av riktpriset och premien. 

I 4 mom. ingår ett bemyndigande att utfärda förordning. Närmare bestämmelser om hur mängden el som utgör grunden för premien fastställs och hur det premiebaserade stödet beräknas får enligt förslaget utfärdas genom förordning av statsrådet. 

35 §.Betalning av premiebaserat stöd. I 1 mom. föreskrivs om elproducentens skyldighet angående prisperioden. I 2 mom. föreslås bestämmelser om Energimyndighetens beslut angående uppföljningsplanen och beslut om utbetalning enligt prisperioden. I 3 mom. ingår ett bemyndigande att utfärda förordning. 

I 1 mom. föreskrivs att elproducenten inom två månader från det att prisperioden löpt ut ska lämna Energimyndigheten en tillförlitlig rapport om elproduktionen enligt 34 § under prisperioden och en ansökan om premiebaserat stöd samt korrekta och tillräckliga uppgifter om andra omständigheter som behövs för att det premiebaserade stödet ska kunna betalas ut. Till rapporten ska fogas en verifiering från kontrollören av att de uppgifter som lämnats i rapporten är riktiga. Förfarandet ska vara detsamma som i fråga om tariffsystemet med inmatningspris, och bestämmelsen är förenlig med 27 och 28 § som handlar om tariffsystemet. 

Enligt 2 mom. ska Energimyndigheten fatta beslut om premiebaserat stöd på basis av ansökan och rapporten. Energimyndigheten ska betala elproducenten premiebaserat stöd för prisperioden, om elproducenten lämnat in en ansökan enligt 1 mom. och de övriga förutsättningarna enligt denna lag är uppfyllda, exempelvis att marknadspriset på el inte överstiger summan av riktpriset på el och premien eller att den mängd el som under kalenderåret producerats vid kraftverket, eller, om det består av små enheter för förnybar energi, mängden el som producerats vid sådan småenhet är större än den mängd el som avses i 33 § 1 mom. 6 punkten underpunkt a. En förutsättning för utbetalning av stöd är dessutom att elproducenten har iakttagit vad som i 33 § 1 mom. 5 punkten föreskrivs om uppföljningsplanen. 

Enligt 2 mom. ska Energimyndigheten godkänna den uppföljningsplan som avses i 33 § 1 mom. 5 punkten innan något premiebaserat stöd kan betalas till elproducenten. Godkännande förutsätter att det på basis av uppföljningsplanen kan fås en tillförlitlig utredning av elproduktionen under prisperioden med tanke på besluten om det premiebaserade stödet och underkapacitetsersättningen. I beslutet om godkännande av uppföljningsplanen ska sådana uppgifter och bestämmelser ges som är nödvändiga med tanke på allmänt eller enskilt intresse och som hänför sig till uppfyllandet av förutsättningarna för beslutet. Avsikten är att följa ett motsvarande förfarande som vid godkännandet av uppföljningsplanerna i samband med tariffsystemet med inmatningspris. Eftersom elproducenten är skyldig att i enlighet med 33 § 1 mom. 5 punkten lämna uppföljningsplanen till Energimyndigheten tre månader före inledandet av den första prisperiod som berättigar till stöd enligt anbudet, bedöms Energimyndigheten ha tillräckligt lång tid på sig för behandling och godkännande av uppföljningsplanen innan den första stödposten ska betalas ut. 

Enligt 3 mom. ska det vara möjligt att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om innehållet i rapporten och inlämnandet av ansökan samt om de uppgifter som ska lämnas i ansökan och om verifieringen av dessa. Några motsvarande närmare bestämmelser har inte behövt utfärdas i anslutning till tariffsystemet. 

36 §.Underkapacitetsersättning och betalning av den. I paragrafen finns bestämmelser om elproducentens skyldighet att betala underkapacitetsersättning. 

Enligt 1 mom. ska en elproducent betala underkapacitetsersättning till Energimyndigheten, om den mängd el som producerats under stödperioden inte uppgår till minst den mängd som anges i 33 § 1 mom. 7 punkten. Under den första stödperioden om fyra år ska mängden el som produceras vara i genomsnitt minst 75 procent och under de följande stödperioderna i genomsnitt minst 80 procent av den årsproduktion som anges i beslutet om godkännande för premiesystemet. Underkapacitetsersättning ska betalas för den mängd el med vilken den mängd som krävs under stödperioden underskrids. 

Elproducenten är dock inte skyldig att betala underkapacitetsersättning till den delen att underkapaciteten uppstår av orsaker som beror på elnätsinnehavaren och inte för de timmar under vilka marknadspriset på el på den ort där kraftverket är beläget är negativt. Mängden underkapacitet som baserar sig på ovan nämnda orsaker och orsakerna ska vara verifierade av en kontrollör, för att Energimyndigheten ska ta hänsyn till dem när den fastställer den mängd producerad el som utgör grunden för underkapacitetsersättning. 

På den elproduktion som förpliktar till betalning av underkapacitetsersättning ska i övrigt tillämpas vad som i 34 § 1 mom. föreskrivs om den elproduktion som utgör grunden för det premiebaserade stödet. 

Enligt 2 mom. beräknas underkapacitetsersättningens belopp enligt mängden producerad el som enligt 1 mom. utgör grunden för ersättningen och utifrån premien enligt beslutet om godkännande för premiesystemet. 

Enligt 3 mom. ska Energimyndigheten efter utgången av en stödperiod fatta beslut om underkapacitetsersättning, om förutsättningarna för påförande av underkapacitetsersättning uppfylls. Om den premie som godkänts enligt anbudet är exempelvis 25 euro/MWh och från den elproduktion som krävs fattas exempelvis 60 000 MWh beräknat enligt 1 mom., är underkapacitetsersättningen 1,5 miljoner euro. 

Elproducenten är skyldig att betala underkapacitetsersättningen inom ett år från det att beslutet om påförande av underkapacitetsersättning vunnit laga kraft. Energimyndigheten skulle då ha ett år på sig att kvittera underkapacitetsersättningen mot det stöd som betalas till elproducenten. Om marknadspriset på el under hela året är så högt att något stöd inte betalas, är kvittning inte möjligt. Elproducenten ska då betala underkapacitetsersättning till den del som Energimyndigheten inte kvitterat enligt 54 §. 

I 4 mom. ingår ett bemyndigande att utfärda förordning. Närmare bestämmelser om hur exempelvis underkapacitetsersättningen beräknas får enligt förslag utfärdas genom förordning av statsrådet. 

37 §.När besluten om premiesystemet förfaller, ändras, återkallas eller överförs. I 1 mom. föreskrivs det om hur ett beslut om godkännande för premiesystemet förfaller, i 2 mom. om hur beslutet ändras, i 3 mom. om hur beslutet återkallas och i 4 om hur beslutet överförs. I 2 mom. föreskrivs dessutom om ändring av beslutet om godkännande av uppföljningsplanen. 

Enligt 1 mom. ska ett beslut om godkännande för premiesystemet förfalla, om elproducenten inte lämnar byggandesäkerhet enligt 33 § 1 mom. 1 punkten eller uppför kraftverket enligt 33 § 1 mom. 2 punkten. Bedömningen av huruvida förutsättningen om byggande har fullgjorts kan ske när elproducenten lämnar de uppgifter som avses i 33 § 1 mom. 4 punkten och ett meddelande som verifierats av kontrollören till Energimyndigheten. Ett beslut om godkännande för premiesystemet förfaller om kraftverket, av orsaker som beror på elproducenten, inte har anslutits till elnätet enligt 33 § 1 mom. 3 punkten underpunkt b så att kraftverket producerar el till nätet. Efter det att beslutet har förfallit producerar elproducentens kraftverk inte någon sådan el som berättigar till stöd. Av förfallet beslut följer också att elproducenten då inte skulle ha någon skyldighet att betala underkapacitetsersättning. Beslutet om godkännande förfaller också när stödperioden enligt beslutet har löpt ut och elproducenten betalat underkapacitetsersättningarna enligt besluten om dem. Om elproducenten fullgör skyldigheterna enligt 33 § 1 mom. 1 och 2 punkten samt 3 punkten underpunkt b, är elproducenten bunden till premiesystemet och kan t.ex. inte bli fri från skyldigheten att betala underkapacitetsersättning genom att meddela att han lämnar premiesystemet. När det gäller förfall av beslutet avviker beslutet om godkännande för premiesystemet till denna del från bestämmelserna i 18 § 3 mom. om hur beslutet om godkännande för tariffsystemet med inmatningspris förfaller.  

Enligt 37 § 1 mom. förfaller dock ett beslut om godkännande för premiesystemet inte om det finns en orsak, som inte är beroende av elproducenten, till att skyldigheten enligt 33 § 1 mom. 3 punkten underpunkt b inte fullgjorts, t.ex. att nätanslutningen blir färdig senare än vad som överenskommits med elnätsinnehavaren eller att kraftverksleverantören inte följer avtalas tidtabell. Elproducenten bör dock vid planeringen av projektets tidtabell förbereda sig på sedvanliga dröjsmål, som beror exempelvis på väderförhållanden (vindförhållanden, omslag i väderleken på grund av årstidsväxlingar) eller fel på anordningarna. 

Enligt 2 mom. kan Energimyndigheten ändra beslutet om godkännande för premiesystemet, om bränslet i fråga till följd av ändring av EU-lagstiftningen inte längre godkänns som förnybar energikälla eller främjandet av användningen av det genom en stödordning inte längre är tillåtet. Detta kan komma i fråga exempelvis när stödet till användningen av fast biomassa för energibruk enligt EU:s lagstiftning skulle förutsätta att bestämmelserna om hållbarhetskriterierna följs. Energimyndigheten ska dessutom kunna ändra beslutet om godkännande av uppföljningsplanen, om det sker en ändring i grunden för en bestämmelse som utfärdats i beslutet och ändringen anses vara permanent. Det är fråga om en sådan ändring exempelvis när arrangemangen för mätning av stödberättigad elproduktion som specificerats i kraftverket uppföljningsplan ändras eller när nya bränslen tas i bruk vid kraftverket. 

Enligt 3 mom. ska Energimyndigheten också kunna återkalla beslutet om godkännande för premiesystemet på motsvarande grunder som det är möjligt att med stöd av 20 § återkalla beslutet om godkännande för tariffsystemet med inmatningspris. Till skillnad från tariffsystemet ska Energimyndigheten vid prövningen även beakta huruvida elproducentens verkliga målsättning är att bli fri från skyldigheterna enligt premiesystemet. I sådana fall ska beslutet om godkännande inte återkallas. 

Enligt 4 mom. ska Energimyndigheten överföra beslutet om godkännande till annan elproducent på motsvarande grunder som beslutet om godkännande för tariffsystemet kan överföras med stöd av 21 §. Någon bedömning av de funktionella och ekonomiska förutsättningarna för elproduktion ska dock inte göras, eftersom dessa inte heller är någon förutsättning för deltagande i anbudsförfarandet eller någon förutsättning för godkännande för premiesystemet. 

40 §.Kontrollörens uppgifter. Det föreslås att det till 1 mom. fogas en hänvisning till 33, 35 och 36 §. 

43 §.Rätt att få information. I 2 mom. 3 punkten görs en hänvisning till stödsystemet och stödet i stället för hänvisning tilltariffsystemet och inmatningspriset, vilket gör att bestämmelserna omfattar både tariffsystemet och premiesystemet och det stöd som betalas enligt dem, och fogas en hänvisning till elproducentens betalningsskyldighet. Bestämmelser om elproducentens skyldighet att betala underkapacitetsersättning föreslås bli intagna i 36 §. I 2 momentets inledande stycke ändras ämbetsverkets namn Energimarknadsverket till Energimyndigheten. Ämbetsverkets namn ändrades den 1 januari 2014. 

48 §.Brott mot bestämmelserna om produktionsstöd. I paragrafens rubrik och inne i paragrafen ska brottsbenämningen ändras till en mer allmän benämning, brott mot bestämmelserna om produktionsstöd. 

Till 1 mom. 1 punkten fogas en hänvisning till 33 § 1 mom. 8 och 9 punkten. De nämnda bestämmelserna om bokförings- och anmälningsskyldighet inom premiesystemet motsvarar de bestämmelser om tariffsystemet med inmatningspris som det numera hänvisas till i paragrafen. Inom tariffsystemet med inmatningspris har försummelse att fullgöra skyldigheten enligt 22 § 1 mom. 1 punkten närmast samband med att man eftersträvar ekonomisk nytta. Straffbart ska vara exempelvis brott mot anmälningsskyldigheten som sker av uppsåt eller av oaktsamhet och som har att göra med de ändringar som skett i förutsättningarna för godkännande för tariffsystemet. Här handlar det exempelvis om att delar i ett vindkraftverk som godkänts för tariffsystemet ska bytas ut mot begagnade delar eller att den sammanlagda effekten hos kraftverkets generatorer inte längre överskrider den minimieffekt som fastställs i 9 § 3 punkten. När det gäller premiesystemet straffbart är brott mot bokförings- eller anmälningsskyldigheten enligt 33 § 1 mom. 8 eller 9 punkten som är uppsåtligt eller sker av oaktsamhet. Anmälningsskyldigheten gäller närmast sådana uppgifter som har betydelse för tillämpningen av förutsättningarna för förfall av beslutet om godkännande för premiesystemet med stöd av 37 § 1 mom. eller förutsättningarna för återkallelse av det beslutet med stöd av 37 § 3 mom. eller förutsättningarna för återkallelse av beslutet om godkännande av uppföljningsplanen med stöd av 37 § 2 mom. En sådan förseelse skulle bestå av exempelvis försummelse av att anmäla en ändring av uppföljningsplanen för ett kraftverk som godkänts för premiesystemet, såsom ändring av mätningen av elproduktion som berättigar till stöd eller införande av nytt bränsle. Till följd av försummelsen att anmäla ändringarna skulle man inte längre med hjälp av uppföljningsplanen kunna få en tillförlitlig utredning om ett kraftverks elproduktion som berättigar till stöd under prisperioden, och detta skulle kunna leda till att alltför högt stöd betalas till elproducenten. 

Det föreslås att till 1 mom. 2 punkten fogas en hänvisning till 35 §. De nämnda bestämmelserna om premiesystemet är motsvarande som de bestämmelser om tariffsystemet med inmatningspris som det numera hänvisas till i paragrafen. Straffbart ska vara det att elproducenten uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar en felaktig uppgift t.ex. om produktion som berättigar till stöd i en utredning som avses i 35 §. 

49 §.Avbrytande av utbetalningen. I det inledande stycket i 1 och 2 mom. ändras ämbetsverkets namn från Energimarknadsverket till Energimyndigheten. I det inledande stycket i 1 mom. byts ordet inmatningspris ut mot ordet stöd och till 1 punkten fogas en hänvisning till 30 § som innehåller bestämmelser om förutsättningarna för godkännande för premiesystemet på motsvarande sätt som det i 7—11 § i den gällande produktionsstödslagen föreskrivs om förutsättningarna för godkännande för tariffsystemet. Till 1 mom. 2 punkten fogas en hänvisning till beslutet om godkännande för premiesystemet och beslutet om godkännande av uppföljningsplanen i samband med premiesystemet. Om godkännande av uppföljningsplanen i anslutning till tariffsystemet med inmatningspris bestäms i beslutet om godkännande av kraftverk i tariffsystemet. I 2 mom. ändras dessutom rubriken för lag 300/2001 till sådan som den lyder ändrad genom lag 1016/2015. 

50 §.Återbetalning. I paragrafen ersätts ordet inmatningspris med ordet stöd, vilket åsyftar både stödet enligt tariffsystemet och stödet enligt premiesystemet. 

51 §.Återkrav. I 1 och 2 momentets inledande stycke ändras ämbetsverkets namn Energimarknadsverket till Energimyndigheten och ordet inmatningspris ersätts med ordet stöd. Ordet stöd ska användas också i 1 mom. 2 punkten. Till 2 mom. 2 punkten fogas en hänvisning till hur underkapacitetsersättningen bestäms. 

53 §.Frist för återkrav och återbetalning. I 1 mom. ändras ämbetsverkets namn Energimarknadsverket till Energimyndigheten. I 2 mom. ersätts ordet inmatningspris med ordet stöd, vilket innebär att det åsyftar utöver inmatningspriset också det premiebaserade stödet. 

54 §.Kvittning. I 1 och 2 mom. ändras ämbetsverkets namn Energimarknadsverket till Energimyndigheten. Paragrafens 2 mom. kompletteras så att en post av den vindkraftsavgift som ska betalas med stöd av lagen om kompensationsområden för vindkraft kvittas mot det stöd som ska betalas ut enligt 35 §. Dessutom ska 2 mom. kompletteras så att en ersättning för underkapacitet som elproducenten ålagts att betala enligt 36 § kan kvittas mot det stöd som ska betalas ut enligt 35 §. 

55 §.Överklagande av Energimyndighetens beslut. Till 1 mom. ska fogas en hänvisning till 32, 33, 35—37 §. Omprövning av Energimyndighetens beslut angående anbudsförfarandets utgång liksom också myndighetens beslut om godkännande av uppföljningsplanen, om premiebaserat stöd och underkapacitetsersättning samt beslut som fattats med stöd av 37 § får begäras på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003). Enligt 2 mom. ska ändring i ett beslut med anledning av begäran om omprövning sökas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I förvaltningsdomstolens beslut som gäller Energimyndighetens beslut enligt 1 mom. får ändring sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Inga ändringar föreslås i 2 mom. 

Det lämnas åt rättspraxisen att avgöra huruvida endast den elproducent som beslutet avser anses ha rätt att i enlighet med 55 § söka ändring i beslut enligt 32 § om anbudsförfarandets utgång. Ett beslut om godkännande av en viss elproducents kraftverk för premiesystemet påverkar inte direkt andra elproducenters rätt, skyldighet eller fördel på det sätt som avses i 6 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen. Den årsproduktion av el som på basis av anbudsförfarandet godkänns i premiesystemet har begränsats i budgeten för året i fråga och eventuellt ännu noggrannare genom en förordning av statsrådet. Energimyndighetens beslut om godkännande av kraftverk för premiesystemet (förbindelser) ska fattas under det år som fullmakten avser. Av denna anledning kan ett eventuellt upphävande av ett beslut om godkännande av ett kraftverk i premiesystemet eller återförvisande av ärendet till ny behandling dock inte resultera i att någon annan elproducents kraftverk skulle kunna godkännas i premiesystemet. En elproducent vars kraftverk inte har godkänts för premiesystemet ska dock ha en möjlighet att få gottgörelse om de villkor som anges i 55 a § uppfylls. 

55 a §.Gottgörelse. Enligt 1 mom. har en elproducent vars anbud om godkännande för premiesystemet Energimyndigheten genom sitt beslut har avslagit i strid med denna lag rätt att få gottgörelse av Energimyndigheten. I sådana fall är tillämpningen av realmedel omöjlig. Det ska vara möjligt att i premiesystemet godkänna kraftverk högst upp till den elproduktion per år som ska konkurrensutsättas vid anbudsförfarande. Därför kan upphävande av Energimyndighetens beslut om godkännande av ett kraftverk för premiesystemet och återupptagande av ärendet till ny behandling inte resultera i att kraftverket godkänns för premiesystemet, så som närmare förklaras i motiveringarna till 55 §. 

En högsta nivå ska fastställas för gottgörelsen. Gottgörelsen kan vara högst fyra procent av det stödbelopp som skulle ha kunnat betalas till elproducenten under den första stödperioden. Stödbeloppet räknas fram på basis av den premie som elproducenten uppgivit i sitt anbud och mängden producerad el, och medelvärdet av marknadspriset på el för tre månader påverkar inte denna kalkyl. Om exempelvis den premie som elproducenten uppgett i sitt anbud är 20 euro/MWh och mängden producerad el 0,2 TWh per år och 0,8 TWh per fyra år, skulle gottgörelsens maximibelopp vara 640 000 euro per år. 

Enligt 2 mom. ska yrkandet på gottgörelse behandlas som ett förvaltningstvistemål vid en förvaltningsdomstol. Yrkandet ska inlämnas till förvaltningsdomstolen inom sex månader. Tidsfristen börjar löpa när Energimyndighetens beslut enligt 1 mom. har delgetts elproducenten. 

När domstolen behandlar frågan om gottgörelse i samband med ett förvaltningstvistemål, bedömer domstolen först huruvida elproducenten har rätt till gottgörelse enligt 1 mom. Domstolen ska då bedöma huruvida anbudet har avslagits i strid med lagen. Det är inte nödvändigt att konstatera att Energimyndighetens beslut strider mot lagen i något annat förfarande före behandlingen av ärendet med gottgörelse. 

57 §.Verkställighet av beslut. Till paragrafens 1 mom. fogas en hänvisning till Energimyndighetens beslut som utfärdats med stöd av 32 § 1 och 2 mom. och som gäller godkännande av ett kraftverk för premiesystemet. Samtidigt ändras namnet Energimarknadsverket till Energimyndigheten. 

Energimyndighetens beslut genom vilket ett kraftverk godkänns för premiesystemet är ett förvaltningsbeslut som ger fördel för elproducenten. En elproducent vars kraftverk har godkänts för premiesystemet, ska enligt 1 mom. få skydd för berättigade förväntningar i fråga om beslutets giltighet och skulle kunna inleda förberedelserna inför kraftverksinvesteringen. Verkställande av beslutet utan att det vunnit laga kraft skulle inte på det sätt som närmare förklaras i motiveringarna till 55 § direkt påverka en sådan elproducents rätt, skyldigheter eller fördelar vars kraftverk inte har godkänts för premiesystemet. Rättsskyddet för en sådan elproducent skulle säkerställas i sista hand genom den gottgörelse som anges i 55 a §. 

57 a §. Frigörande av deltagandesäkerhet och byggandesäkerhet. I paragrafen föreslås bestämmelser om frigörande av en deltagarsäkerhet enligt 31 § och frigörande av en byggandesäkerhet enligt 33 §. Om energimyndigheten dock fattar ett beslut om avslag enligt 32 § 3 mom. frigörs deltagandesäkerheten direkt med stöd av den nämnda bestämmelsen. 

Enligt 1 mom. ska Energimyndigheten utan dröjsmål frigöra en deltagandesäkerhet, om elproducenten inom en månad från det att ett beslut om godkännande för premiesystemet meddelades till förmån för Energimyndigheten lämnar en byggandesäkerhet som ställts på basis av den årliga elproduktion som angetts i anbudet. Om elproducenten inte lämnar någon byggandesäkerhet enligt 33 § 1 mom. 1 punkten ska Energimyndigheten omsätta deltagandesäkerheten i pengar och redovisa dem till staten. I ett sådant fall förfaller dessutom beslutet om godkännande för premiesystemet enligt 37 § 1 mom. 

Enligt 2 mom. ska Energimyndigheten utan dröjsmål frigöra en byggandesäkerhet, om elproducenten fullgjort de skyldigheter som anges i 33 § 1 mom. 2 punkten och 3 punkten underpunkt a och de skyldigheter enligt 4 punkten som har samband med dem. Av byggandesäkerheten frigörs dock endast en del, om kraftverket inte i sin helhet anslutits till elnätet så att den inom den frist som avses i 3 punkten underpunkt a producerar el till nätet. Av byggandesäkerheten frigörs den andel som motsvarar den del av kraftverkets nominella effekt som anslutits till elnätet så att den producerar el till nätet. Om då exempelvis hälften av kraftverket definierat enligt generatorernas eller solcellssystemens nominella effekt hade anslutits till elnätet så att kraftverket producerar el till nätet, ska Energimyndigheten frigöra hälften av byggandesäkerheten och omsätta hälften av säkerheten i pengar och redovisa dem till staten. Om elproducenten inte inom tre år från det att beslutet om godkännande för premiesystemet meddelades anslutit kraftverket till någondera delen till elnätet så att det producerar el, ska Energimyndigheten omsätta byggandesäkerheten i dess helhet i pengar och redovisa dem till staten. Fastän elproducenten skulle ha fullgjort sin skyldighet enligt 33 § 1 mom. 3 punkten underpunkt a, ska byggandesäkerheten i dess helhet omsättas i pengar och redovisas till staten, om elproducenten skulle ha försummat skyldigheten enligt 33 § 1 mom. 2 eller 4 punkten. Om däremot ett kraftverk som uppförts enligt 33 § 1 mom. 2 punkten inom den tidsfrist som anges i 3 punkten underpunkt a i sin helhet hade anslutits till elnätet så att det producerar el till nätet och elproducenten skulle också ha fullgjort skyldigheterna enligt 33 § 1 mom. 4 punkten, ska Energimyndigheten frigöra byggandesäkerheten i dess helhet. Elproducenten skulle också kunna bygga kraftverket färdigt i dess helhet och ansluta det till elnätet så att kraftverket producerar el redan innan tre år har gått från det att beslut om godkännande för premiesystemet meddelades. Energimyndigheten ska då utan dröjsmål frigöra byggandesäkerheten i dess helhet efter att ha fått ett av kontrollören verifierat meddelande om att den nämnda skyldigheten är fullgjord och att kraftverket uppfyller de förutsättningar som anges i 30 § 1 mom. 1, 2 och 4 punkten. 

58 §.Avgifter. Till 1 mom. fogas en bestämmelse om deltagaravgift som de elproducenter som deltar i anbudsförfarandet ska betala till Energimyndigheten senast på den utsatta dag som fastställts för inlämning av anbud. 

Ordnandet av anbudsförfarande medför administrativa kostnader för Energimyndigheten vilka måste täckas. Sådana kostnader är i första hand personalkostnader som hänför sig direkt till anbudsförfarandet. De totala kostnader som medförs för ordnandet av anbudsförfarandet ska uppbäras i form av deltagaravgift. Bestämmelser om deltagaravgiften ska utfärdas genom arbets- och näringsministeriets förordning. Deltagaravgiften är anbudsspecifik och dess storlek uppskattas vara cirka 2 500 euro. Deltagaravgiften består av kostnader som uppstår i anslutning till jämförelse av anbud, granskning av att de anbud som godkänns uppfyller förutsättningarna i lag samt fattande av beslut. Deltagaravgiften bör dessutom täcka kostnaderna för utarbetande och översättning av anvisningar och blanketter som har samband med anbudsförfarandet samt kostnader för rådgivning och information om anbudsförfarandet. När deltagaravgiftens storlek har uppskattats har antagandet varit att Energimyndigheten ordnar två anbudsförfaranden och antalet lämnade anbud är totalt cirka 50. 

De beslut om anbudsförfarandets utgång som meddelas efter anbudsförfarandet föreslås vara avgiftsfria, och också de kostnader som medförs av dessa beslut ska täckas genom deltagaravgifter. Deltagaravgiften återbetalas inte heller i det fall att en elproducents kraftverk inte godkänns för premiesystemet. 

Bestämmelser om de allmänna grunderna för när de prestationer som hänför sig till premiesystemet är avgiftsbelagda, om de allmänna grunderna för storleken på avgifterna och om andra grunder för avgifterna finns i övrigt i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 

59 §.Bevaring av uppgifter. I paragrafen ersätts ordet inmatningspris med ordet stöd, varvid ordet stöd utöver inmatningspriset också åsyftar premiebaserat stöd, och uttrycket ”beslut om godkännande” klarläggs så att det åsyftar beslutet om godkännande för stödsystemet. 

60 §.Hur uppgifter ska lämnas till Energimyndigheten. I rubriken till paragrafen och i 1 mom. ändras namnet Energimarknadsverket till Energimyndigheten. Till paragrafen föreslås bli fogad en hänvisning till 35 §. Elproducenten ska lämna en rapport om elproduktionen under prisperioden och en verifiering från kontrollören som hänför sig till den, en ansökan om premiebaserat stöd och annat material enligt 35 § 1 mom. till Energimyndigheten på elektronisk väg. 

60 a §.Anbudsdokumentens offentlighet. I paragrafen föreslås att de anbudshandlingar som hänför sig till premiesystemet, Energimyndighetens begäranden om komplettering samt de utredningar som avfattats med tanke på behandlingen av ett anbudsärende och övriga handlingar ska bli offentliga när de beslut som avses i 32 § har fattats, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs något annat om en handlings offentlighet eller sekretess eller om någon annan begränsning av rätten att ta del av den. Om nämnda dokument blev offentliga innan besluten om anbudsförfarandets utgång hade fattats, skulle en fungerande konkurrens kunna äventyras och anbudsförfarandets utgång påverkas, särskilt med beaktande av att elproducenter har möjlighet att ändra sina anbud fram till ett utsatt datum och komplettera anbudet i fråga om uppgifter enligt 31 § 2 mom. fram till det att beslut meddelas. Därför kan det inte anses ändamålsenligt att de ovan nämnda handlingarna blir offentliga innan beslut enligt 32 § har meddelats. 

I bestämmelsen följs samma princip som i 6 § 1 mom. 3 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), där det föreskrivs om tidpunkten när en begäran om komplettering av ett anbud som gäller upphandling och entreprenad, liksom även någon annan rättshandling som avgörs på basis av anbud, samt utredningar och andra handlingar som har sammanställts för behandlingen av anbudsärendet blir offentliga. 

1.2  Lagen om kompensationsområden för vindkraft

6 §.Betalning av vindkraftsavgiften. Till 2 mom. fogas en hänvisning till det premiebaserade stöd om vilket det föreskrivs i produktionsstödslagen och namnet Energimarknadsverket ändras till Energimyndigheten. Enligt 5 § 1 mom. i lagen om kompensationsområden för vindkraft är de elproducenter som innehar har ett vindkraftverk som är beläget inom ett kompensationsområde för vindkraft skyldiga att betala vindkraftsavgift. Enligt 4 § 2 mom. utgör vindkraftsområdet vid Bottenviken ett sådant kompensationsområde för vindkraft som avses i lagen.