2
Nuläge och bedömning av nuläget
Uppgörande av sammanställning av kandidatlistor vid allmänna val och tilldelning av nummer till kandidaterna
Vid riksdagsval, välfärdsområdesval, kommunalval och Europaparlamentsval uppgörs en sammanställning av kandidatlistorna med alla godkända kandidater, av vilken uppgifter om kandidaterna framgår. Bestämmelser om uppgörande av en sammanställning av kandidatlistor, inklusive de nummer som ges kandidaterna vid val, finns i 41 § i vallagen (714/1998). Vid presidentval uppgörs en kandidatförteckning över kandidaterna. Bestämmelser om kandidatförteckningar för presidentval finns i 42 § i vallagen, enligt vilken bestämmelserna om sammanställningen av kandidatlistor i 41 § i vallagen i tillämpliga delar gäller kandidatförteckningar för presidentval. I 193 § i vallagen föreskrivs därtill att justitieministeriet fastställer nödvändiga formulär för de handlingar och blanketter som används vid val samt meddelar närmare anvisningar om formen för sammanställningen av kandidatlistor och kandidatförteckningen för presidentval.
Sammanställningen av kandidatlistorna uppgörs i varje val av den myndighet som svarar för kandidatuppställningen vid ett sammanträde som hålls den 31:a dagen före valdagen. För kandidatuppställningen svarar valkretsnämnderna vid riksdagsval, välfärdsområdesvalnämnderna vid välfärdsområdesval, de kommunala centralvalnämnderna vid kommunalval och Helsingfors valkretsnämnd vid Europaparlamentsval. Kandidatförteckningen för presidentval upprättas av Helsingfors valkretsnämnd vid dess sammanträde den 38:e dagen före valdagen.
Enligt 41 § i vallagen har sammanställningen av kandidatlistorna en rubrik av vilken framgår vilket val det gäller. Kandidatlistorna grupperas på sammanställningen från vänster till höger: partier som inte hör till något valförbund och partier som har bildat ett valförbund, därefter gemensamma listor och till sist valmansföreningar som inte hör till någon gemensam lista. Den inbördes ordningen mellan partierna och de valförbund som de har bildat, den inbördes ordningen mellan de gemensamma listorna och den inbördes ordningen mellan valmansföreningarna lottas ut i enlighet med 37 § i vallagen.
Enligt 41 § i vallagen tilldelas kandidaterna nummer med 2 som första nummer. Nummer 1 används inte vid numreringen av kandidaterna. Praxis att utelämna nummer 1 i kandidatnumreringen infördes år 1952 genom lagen om riksdagsmannaval (167/1952). I regeringens proposition (RP 26/1950 rd) motiverades inledandet av numreringen med nummer 2 med skillnaden jämfört med den tidigare praxis som gällt sedan 1906 års vallag, där väljaren på röstsedeln hade antecknat ett tvärstreck vid den kandidatlista som han eller hon ville rösta på. Då hade röstsedeln innehållit alla kandidater och kandidatlistor. (Tarasti, Lauri & Jääskeläinen, Arto 2022. Vaali- ja puoluelainsäädäntö)
Utöver kandidatens nummer antecknas i sammanställningen kandidatens namn och titel, yrke eller syssla, som anges med högst två uttryck. Vid andra val än kommunalval anges därtill kandidatens hemkommun. Vid sidan av eller i stället för kandidatens förnamn kan användas ett annat allmänt känt tilltalsnamn eller en förkortning av förnamnet. Enligt vallagen får inga andra uppgifter om kandidaten antecknas, om de inte behövs för att precisera identiteten. Inga personbeteckningar antecknas i sammanställningen.
Erfarenheter av numrering av kandidater vid val som förrättas samtidigt
Två eller flera allmänna val har i regel inte förrättats samtidigt i Finland, med undantag för lagtings- och kommunalval som förrättas samtidigt i landskapet Åland och på vilka landskapets egen vallag tillämpas.
Under 2000-talet har man i Kajanalands förvaltningsförsöksområde förrättat Kajanalands landskapsval samtidigt som kommunalvalet åren 2004 och 2008. Förvaltningsförsöksområdet omfattar städerna Kajana och Kuhmo samt kommunerna Hyrynsalmi, Paltamo, Puolanka, Ristijärvi, Sotkamo och Suomussalmi. Eftersom avsikten var att kandidatnumren i landskapsvalet inte skulle vara desamma som kandidatnumren i kommunalvalet, numrerades kandidaterna i landskapsvalet börjande med nummer 302. Numret 302 valdes som första nummer på grund av att det högsta kandidatnumret var 236 vid kommunalvalet i Kajana år 2000. Vid kommunalvalet 2004 var det högsta numret dock 199, varvid det första numret i landskapsvalet också kunde ha varit 202. Också i 2008 års landskapsval och kommunalval i Kajanaland var kandidatnumreringen på samma sätt åtskild. I dessa val grundade sig kandidatnumreringen på valanvisningar som justitieministeriet utfärdat med stöd av 10 § i vallagen, eftersom varken vallagen eller lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003) då innehöll någon sådan bestämmelse som nu föreslås i denna proposition.
Under 1990-talet förrättades Europaparlamentsvalet samtidigt som kommunalvalet år 1996. I 1996 års val började kandidatnumreringen i båda valen med nummer 2. Före detta var de senaste samtidigt förrättade valen 1988 års presidentval, där presidentkandidaterna och elektorerna valdes genom separata val. Då föreskrevs det om numreringen av kandidaterna i lagen om val av republikens president (574/1987), enligt vilken presidentkandidaternas kandidatnummer gavs börjande med nummer 2 och elektorskandidaternas nummer börjande med nummer 20.
På Åland förrättas landstingsval och kommunalval samtidigt vart fjärde år. Regleringen om förrättandet av dessa val hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Bestämmelser om kandidatnumreringen finns i 47 § 2 mom. i vallagen för Åland (2019:45), enligt vilket sammanställningen för lagtingsvalet börjar med nummer 2 och sammanställningen för kommunalvalet med nummer 502. Röstsedeln och sammanställningen för lagtingsvalet trycks på vitt papper och röstsedeln och sammanställningen för kommunalvalet på grönt papper.
Förrättandet av välfärdsområdes- och kommunalval samtidigt från och med 2025
Från och med 2025 kommer välfärdsområdesval och kommunalval att förrättas samtidigt vart fjärde år. Det första välfärdsområdesvalet förrättades 2022 och kommunalvalet förrättades senast 2021. Valdagen för de första välfärdsområdes- och kommunalvalen som förrättas samtidigt är den 13 april 2025 och förhandsröstningsperioden i hemlandet pågår under perioden 2.4–8.4.2025. Välfärdsområdesval förrättas i välfärdsområdena och kommunalval i alla kommuner utom på Åland. Helsingfors stad hör inte till något välfärdsområde, varvid Helsingforsborna är röstberättigade endast i kommunalvalet i sin hemstad. Förhandsröstning i välfärdsområdesval ordnas dock inom Helsingfors stads område på sådana allmänna förhandsröstningsställen som avses i 9 § 1 mom. 1 punkten i vallagen och vid sådana inrättningar som avses i 3 punkten i det momentet.
Kandidaterna ställs upp separat för välfärdsområdesval och kommunalval. Bestämmelser om valbarhet vid välfärdsområdesval finns i lagen om välfärdsområden och om valbarhet vid kommunalval i kommunallagen. Kandidatansökningarna för välfärdsområdesvalet lämnas till respektive välfärdsområdes välfärdsområdesvalnämnd, som gör upp en sammanställning av kandidatlistor för välfärdsområdesvalet. Kandidatansökningarna för kommunalvalet lämnas till respektive kommuns centralvalnämnd, som gör upp en sammanställning av kandidatlistor för kommunalvalet. Samma person kan vara kandidat antingen i välfärdsområdes- eller kommunalvalet eller i båda valen.
Röstsedeln för välfärdsområdesvalet är violett och röstsedeln för kommunalvalet vit. På motsvarande sätt görs sammanställningarna av kandidatlistor för välfärdsområdesvalet på violett papper och sammanställningarna för kommunalvalet på vitt papper. Röstande som är röstberättigade i både välfärdsområdesvalet och kommunalvalet kan använda sin rösträtt vid samma röstningstillfälle eller vid olika röstningstillfällen vid de olika valen. Den röstande kan således välja att exempelvis förhandsrösta i välfärdsområdesvalet och att rösta på den egentliga valdagen i kommunalvalet. Den röstande kan också utöva sin rösträtt endast i det ena valet, även om han eller hon är röstberättigad i båda valen.
Utmaningar i anslutning till kandidatnumreringen vid välfärdsområdes- och kommunalval som förrättas samtidigt
För väljarna och kandidaterna finns det många praktiska fördelar med att förrätta välfärdsområdes- och kommunalvalen samtidigt. När valen förrättas samtidigt minskas dessutom kostnaderna för förrättandet avsevärt jämfört med om de ordnades separat. Val som förrättas samtidigt är dock också förknippade med vissa utmaningar. Kandidering i båda valen kräver att kandidaten beaktar detta i sin valkampanj. För de röstande är de viktigt att förstå vilka ärenden välfärdsområdesfullmäktige beslutar om och vilka ärenden kommunfullmäktige beslutar om och att välja sina kandidater i de två valen bland kandidaterna i sin hemkommun och i sitt välfärdsområde. I röstningssituationen ska den som är röstberättigad i båda valen kunna göra röstningsanteckningen på röstsedeln för rätt val. Vid förhandsröstning fylls följebrevet i separat för vartdera valet. Vid val som förrättas samtidigt är röstningssituationen således något mer krävande än normalt ur väljarens synvinkel. Därför kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt att handleda väljarna vid välfärdsområdes- och kommunalval. Trots god kommunikation är det dock möjligt att en liten del av väljarna skriver numret för sin kandidat i välfärdsområdesvalet på röstsedeln för kommunalvalet och numret för sin kandidat i kommunalvalet på röstsedeln för välfärdsområdesvalet.
Om numreringen av kandidaterna börjar med nummer 2 i båda valen upprepas samma kandidatnummer i både välfärdsområdesvalet och kommunalvalet. Endast i fråga om kandidatnummer som är så höga att de används endast i någotdera valet på grund av att antalet kandidater i de olika valen avviker från varandra skulle samma kandidatnummer inte upprepas. Således är utgångspunkten att exempelvis ett kandidatnummer i välfärdsområdesvalet som av misstag antecknas på kommunalvalets röstsedel godkänns i kommunalvalets rösträkning och rösten går till den kandidat som råkar ha numret i fråga i välfärdsområdesvalet. Eftersom ordningsföljden för kandidatnumreringen i val lottas ut separat för varje kandidatuppställare skulle en röst som antecknas på fel röstsedel sannolikt gynna ett annat parti eller en annan valmansförening än vad väljaren hade önskat. Om kandidatnumret däremot är så högt att det används endast i det ena valet skulle kandidatnumret som skrivits på röstsedeln för fel val ogiltigförklaras vid rösträkningen.
Vid val som förrättas samtidigt är det möjligt att antalet röstsedlar som ogiltigförklaras är något högre än vid ett enskilt val. Om kandidatnumreringen inte är överlappande (t.ex. så att den i valet A börjar med nummer 2 och i valet B med nummer 1002) kan man anta att andelen röster som ogiltigförklaras är ännu något större än om kandidatnumreringen är överlappande (så att den i båda valen börjar med nummer 2). Även om antalet ogiltigförklarade röster kan vara lägre i det förra alternativet kan det dock tänkas att valresultatet återspeglar väljarnas vilja sämre, eftersom röster som antecknats på fel röstsedel sannolikt skulle gynna någon annan kandidat än den som väljaren hade avsett.
Till exempel i 2004 års landskapsval i Kajanaland ogiltigförklarades 4 % av röstsedlarna och i de flesta fallen var orsaken den att den röstande hade antecknat kommunalvalskandidatens nummer på röstsedeln för landskapsvalet. På motsvarande sätt var man tvungen att ogiltigförklara fler röstsedlar än vanligt även i kommunalvalet. I det kombinerade kommunalvalet och Europaparlamentsvalet år 1996 användes inte olika nummerserier, utan kandidatnumreringen i båda valen började med nummer 2. Andelen röstsedlar som ogiltigförklarades i dessa val var 4,9 % i Europaparlamentsvalet och 1,6 % i kommunalvalet.