7.1
Lagen om elev- och studerandevård
1 §. Lagens tillämpningsområde. Det föreslås att 4 mom. ändras så att det till momentet fogas ett omnämnande av att lagens bestämmelser om välfärdsområden även ska gälla Helsingfors stad. Preciseringen behövs eftersom Helsingfors stad i enlighet med 1 § 3 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) jämställs med välfärdsområdet som anordnare av social- och hälsovårdstjänster. På Helsingfors stad tillämpas enligt nämnda moment dock inte 7 §, där det föreskrivs om den regionala välfärdsplanen, utan Helsingfors utarbetar en kommunal välfärdsplan i enlighet med 6 § 5 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Lagens 13 a § 4 mom., som innehåller bestämmelser om den regionala elevhälsoplanen, ska således inte tillämpas på Helsingfors stad.
Bestämmelserna om välfärdsområdesfullmäktige i 13 a § och 14 § tillämpas på Helsingfors stadsfullmäktige. I lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021) finns bestämmelser om de bestämmelser i lagen om välfärdsområden och kommunallagen som tillämpas på Helsingfors stad. Enligt 17 § i den lagen utövar fullmäktige i Helsingfors stad högsta behörighet enligt kommunallagen när det gäller uppgifterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet.
Första meningen i 4 mom. förblir oförändrad. I den föreskrivs att bestämmelserna i lagen om studerande, utbildningsanordnare och läroanstalter även gäller elever, utbildningsanordnare och skolor som avses i lagen om grundläggande utbildning.
3 §.En samlad elevhälsa. Det föreslås att 4 mom. ändras så att verksamheten inom elevhälsan genomförs som undervisningsväsendets samt välfärdsområdets sektorsövergripande systematiska samarbete med de studerande och deras vårdnadshavare samt vid behov med andra samarbetsparter. Hänvisningen till social- och hälsovårdsväsendet ändras i momentet till en hänvisning till välfärdsområdet. Det är fråga om en teknisk ändring till följd av social- och hälsovårdsreformen.
12 §.Elevhälsan i välfärdsplanen för barn och unga.Det föreslås att paragrafen upphävs som onödig. Enligt den gällande paragrafen ska det i den välfärdsplan för barn och unga som avses i 12 § i barnskyddslagen (417/2007) tas in uppgifter om hur elevhälsoverksamheten genomförs i de läroanstalter som är belägna i kommunen. I denna proposition föreslås det att 13 § i lagen ändras så att utbildningsanordnaren ska ha en elevhälsoplan som fogas till välfärdsplanen för barn och unga. Förfarandet ersätter tidigare praxis.
13 §.Utbildningsanordnarens elevhälsoplan. Det föreslås att paragrafen ändras i sin helhet. Det föreslås att rubriken för den gällande paragrafen, Elevhälsoplan, preciseras så att den motsvarar paragrafens innehåll. Enligt propositionen ska utbildningsanordnarna i fortsättningen utarbeta en elevhälsoplan för varje utbildningsanordnare i stället för de nuvarande planerna för varje läroanstalt.
Enligt det föreslagna 1 mom. ska utbildningsanordnaren utarbeta en elevhälsoplan för genomförandet av den samlade elevhälsan. Utbildningsanordnarens elevhälsoplan ska innehålla målen och de centrala principerna för att genomföra elevhälsan samt åtgärder för att genomföra och följa upp elevhälsan (egenkontroll).Syftet är att främja ett målinriktat och systematiskt genomförande av den samlade elevhälsan. Det föreslås att en bestämmelse om egenkontroll inom elevhälsan tas in i 1 mom. Detta framhäver egenkontrollens uppgift uttryckligen som verksamhet på utbildningsanordnarens nivå.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om elevhälsoplanens innehåll. Utbildningsanordnaren svarar för att planen, i syfte att genomföra, utvärdera och utveckla elevhälsan, innehåller följande uppgifter för varje läroanstalt: 1) en uppskattning av det totala behovet av elevhälsa och de elevhälsotjänster som är tillgängliga, 2) läroanstaltens åtgärder för att främja den generellt inriktade elevhälsan och tillhandahålla de stödinsatser som behövs, 3) sättet att ordna samarbete med de studerande och deras familjer samt med dem som arbetar vid läroanstalten och andra aktörer som bidrar till de studerandes välbefinnande, 4) en plan för hur de studerande ska skyddas mot våld, mobbning och trakasserier samt åtgärder för att främja de studerandes hälsa och välbefinnande i enlighet med 6 §.
Den utbildningsanordnarspecifika elevhälsoplanen sammanför de separata uppgifterna för en utbildningsanordnares alla läroanstalter. Detta underlättar samordningen av samarbetet med välfärdsområdet. Utbildningsanordnaren svarar för att planen för varje läroanstalt innehåller en uppskattning av det totala behovet av elevhälsa och av de elevhälsotjänster som är tillgängliga (1 punkten). I bedömningen av det totala behovet beaktas förutom antalet elever och studerande även det uppskattade stödbehovet bland elever och studerande i olika åldrar och med olika bakgrund samt uppgifter som gäller studierna och läroanstaltsgemenskapen och som påverkar behovet av elevhälsotjänster. Ett välfärdsområde behöver en bedömning av behovet av elevhälsotjänster av utbildningsanordnarna inom sitt område för att kunna planera behovet av resurser för elevhälsotjänsterna och allokeringen av dem inom sitt område och för att ordna tjänsterna i enlighet med de studerandes behov.
Utbildningsanordnarens elevhälsoplan ska också innehålla uppgifter om läroanstaltens åtgärder för att främja den generellt inriktade elevhälsan och tillhandahålla de stödinsatser som behövs (2 punkten). Dessutom ska elevhälsoplanen också innehålla uppgifter om sättet att ordna samarbete med de studerande och deras familjer samt med dem som arbetar vid läroanstalten och andra aktörer som bidrar till de studerandes välbefinnande (3 punkten). Till planen ska också fogas en plan för hur de studerande ska skyddas mot våld, mobbning och trakasserier samt åtgärder för att främja de studerandes hälsa och välbefinnande i enlighet med 6 § i lagen (4 punkten). De uppgifter som ska tas med är motsvarande uppgifter som i 13 § 2 mom. i den gällande lagen, men det föreslås att en bestämmelse om egenkontroll tas in i 1 mom. Till planen fogas dessutom uppgifter om främjandet av de studerandes hälsa och välbefinnande.
Enligt 9 § svarar utbildningsanordnaren för att den samlade elevhälsan genomförs och samarbetar med välfärdsområdet när den anordnar elevhälsan. För att den samlade elevhälsan ska genomföras planmässigt fogas till momentet en skyldighet för utbildningsanordnaren att i elevhälsoplanen ta med sådana åtgärder som planerats och vidtagits i syfte att främja de studerandes inlärning, hälsa och välbefinnande samt förhindra utslagning i enlighet med syftet med lagen om elev- och studerandevård. I praktiken kan dessa åtgärder vara till exempel en plan för att främja psykisk hälsa, förebygga och ingripa i frånvaro samt åtgärder enligt planen för drogfrihet. Genom systematiskt arbete stöds det generella och individuella välbefinnandet, en sund och trygg inlärningsmiljö samt främjas de studerandes psykiska hälsa och förhindras utslagning i enlighet med 6 §. Dessutom kan utbildningsanordnaren till elevhälsoplanen foga sina lagstadgade planer, såsom handlingsplanen vid akuta hot och tillbud, en likabehandlingsplan och en jämställdhetsplan. På detta sätt kan utbildningsanordnaren sammanföra och utnyttja planerna så att de bildar en ändamålsenlig helhet för att på ett sektorsövergripande sätt ordna främjandet av de studerandes studieförmåga, hälsa och välbefinnande.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om att planen ska utarbetas i samverkan med läroanstalternas personal, elevhälsotjänsterna, de studerande och deras vårdnadshavare. Jämfört med den gällande bestämmelsen ändras rättsläget så, att också en eller flera representanter för elevhälsotjänsterna deltar i utarbetandet av planen. Genom ändringen säkerställs att representanter för skol- och studerandehälsovården samt för psykolog- och kuratorstjänsterna har möjlighet att delta i planeringen av genomförandet av elevhälsan.
Enligt det föreslagna 4 mom. ska Utbildningsstyrelsen i grunderna för läroplanen eller i någon annan föreskrift ange hur utbildningsanordnarens elevhälsoplan ska utarbetas. Bestämmelsen motsvarar 3 mom. i den gällande paragrafen, men i och med ändringen gäller bestämmelserna om planen utbildningsanordnaren. Till den del dessa föreskrifter gäller elevhälsotjänster ska Utbildningsstyrelsen bereda de ovannämnda föreskrifterna i samverkan med Institutet för hälsa och välfärd. Elevhälsotjänsterna är social- och hälsovårdstjänster, och därför bör ett tillräckligt samarbete med Institutet för hälsa och välfärd säkerställas.
I 5 mom. föreskrivs att utbildningsanordnaren ska följa upp genomförandet av elevhälsoplanen vid läroanstalterna och se över elevhälsoplanen vid behov. Bestämmelsen motsvarar i övrigt 4 mom. i den gällande paragrafen, men till bestämmelsen fogas en skyldighet för utbildningsanordnaren att se över elevhälsoplanen vid behov.
Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 6 mom., enligt vilket de elevhälsoplaner som utarbetats av utbildningsanordnare som är verksamma inom kommunens område ska fogas till kommunens i 12 § 1 mom. i barnskyddslagen avsedda välfärdsplan för barn och unga. Momentet ersätter den 12 § som föreslås bli upphävd, enligt vilken det i den välfärdsplan för barn och unga som avses i 12 § i barnskyddslagen ska tas in uppgifter om hur elevhälsoverksamheten genomförs i de läroanstalter som är belägna i kommunen. Genom att de elevhälsoplaner som utarbetats av utbildningsanordnare som är verksamma inom kommunens område fogas till kommunens välfärdsplan för barn och unga förtydligas det nuvarande förfarandet. Dessutom undviks överlappande arbete och stärks elevhälsans ställning som basservice för barn och unga genom att den knyts närmare än tidigare till kommunens strategi- och budgetprocess enligt kommunallagen. Om utbildningsanordnaren har läroanstalter inom flera kommuners områden, är det möjligt att från planen lämna varje kommun de uppgifter som behövs för de läroanstalter som är verksamma inom kommunens område.
Efter social- och hälsovårdsreformen är kommunens välfärdsplan för barn och unga en del av kommunens välfärdsplan. I kommunens välfärdsplan för barn och unga ingår kommunens tjänster samt annat arbete för att främja barns och ungas välfärd inom kommunens område. Planen godkänns i kommunfullmäktige och den ses över minst vart fjärde år. Avsikten är i enlighet med 6 och 7 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) att välfärdsplanerna ska fungera som ett konkret verktyg för samarbete och samordning av främjandet av hälsa och välfärd på både kommunal och regional nivå. De planer som kommunen och välfärdsområdena utarbetat ska vara kopplade till varandra. Kommunen och välfärdsområdet ska samarbeta vid utarbetandet av välfärdsplaner.
13 a §.Regional elevhälsoplan. Det föreslås att det till lagen fogas en ny 13 a § om en regional elevhälsoplan.Enligt det föreslågana 1 mom. ska välfärdsområdet för varje fullmäktigeperiod ha en regional elevhälsoplan, som godkänns av välfärdsområdesfullmäktige. Planen ska ses över vid behov. Välfärdsområdet ska se till att den regionala elevhälsoplanen utarbetas i samarbete med kommunerna i området och med andra utbildningsanordnare. Enligt den föreslagna 14 a § 2 mom. 1 punkten ska planen beredas i en regional samarbetsgrupp för elevhälsa.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska den regionala elevhälsoplanen grunda sig på de i 13 § avsedda elevhälsoplaner som utarbetats av utbildningsanordnare inom välfärdsområdets område och den ska innehålla målen och de centrala principerna för det regionala genomförandet av elevhälsotjänsterna (1 punkten), en plan för samarbetet mellan välfärdsområdet och utbildningsanordnarna för genomförandet av den samlade elevhälsan (2 punkten), sådana uppskattningar av det totala behovet av elevhälsotjänster som framgår av de elevhälsoplaner som utarbetats av utbildningsanordnare inom välfärdsområdets område samt andra eventuella behövliga åtgärder (3 punkten), en plan för fördelningen av elevhälsotjänsternas resurser (4 punkten) samt åtgärder för att genomföra och följa upp den regionala elevhälsoplanen (5 punkten).
I den regionala elevhälsoplanen ska tas med de mål och principer för ordnandet av elevhälsotjänsterna som välfärdsområdet och utbildningsanordnarna i området gemensamt kommit överens om. I planen tas med den praxis som överenskommits inom välfärdsområdets område för att genomföra elevhälsotjänsterna. Av planen ska framgå till exempel de aktörer som svarar för elevhälsan i området och deras ansvar, överenskomna samarbetsstrukturer och praxis för planering, genomförande och utvärdering av elevhälsotjänsterna samt för säkerställande av ett tillräckligt informationsutbyte mellan kommunerna och välfärdsområdet. Den regionala elevhälsoplanen ska innehålla sådana uppskattningar av det totala behovet av elevhälsotjänster som utbildningsanordnarna inom välfärdsområdets område meddelat. I bedömningen av det totala behovet beaktas förutom antalet elever och studerande även det uppskattade behovet av stöd bland elever och studerande i olika åldrar och med olika bakgrund samt uppgifter som gäller studierna och läroanstaltsgemenskaper. Välfärdsområdet behöver en bedömning av behovet av elevhälsotjänster från utbildningsanordnarna inom sitt område för att kunna planera fördelningen av resurserna inom elevhälsotjänsterna enligt de studerandes behov. Läroanstalternas situationer och studerandenas behov av stöd varierar, och därför ska välfärdsområdet, kommunerna och andra utbildningsanordnare samarbeta kontinuerligt för att säkerställa det generellt inriktade arbetet och de studerandes tillräckliga stöd.
Av den regionala elevhälsoplanen ska framgå principerna och praxis för fördelningen av resurserna inom elevhälsan samt en resursplan som utarbetats för en tillräckligt lång tid. I planen ska också tas med den praxis och de åtgärder som överenskommits i området för att genomföra den regionala elevhälsoplanen samt för att följa upp hur målen och åtgärderna i planen förverkligas och genomförs. I den regionala elevhälsoplanen ska också tas in anteckningar om utvecklingsbehov som framgår av de utbildningsanordnares elevhälsoplaner som avses 13 § i lagen om elev- och studerandevård och andra eventuella utvecklingsbehov som är väsentliga med tanke på den samlade elevhälsan samt en plan för att svara på utvecklingsbehoven. I den regionala elevhälsoplanen ska man på ett ändamålsenligt sätt beakta alla utbildningsnivåer från småbarnspedagogiken till yrkesläroanstalterna samt alla utbildningsformer.
Enligt det föreslagna 3 mom. ska tillgodoseendet av de studerandes språkliga rättigheter i elevhälsotjänsterna beaktas i den regionala elevhälsoplanen. Välfärdsområdet ska i sitt samarbete med utbildningsanordnarna, vid anordnandet av tjänsterna och fördelningen av elevhälsotjänsternas resurser tillgodose och säkerställa de studerandes språkliga rättigheter inom sitt område. I 5 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård finns det bestämmelser om servicespråket. Elevhälsotjänsterna omfattas som social- och hälsovårdstjänster av den uppföljning som görs av de språknämnder som avses i 33 § i lagen om välfärdsområden (611/2021). Enligt 33 § 2 mom. i lagen om välfärdsområden utreder, bedömer och fastställer nationalspråksnämnden vilka tjänster den språkliga minoriteten har behov av på sitt eget språk och följer tillgången på tjänsterna och deras kvalitet. Nämnden kan lägga fram åtgärdsförslag för välfärdsområdesstyrelsen om hur de tjänster som tillhandahålls på minoritetens språk ska utvecklas. Vad som föreskrivs om nationalspråksnämnden tillämpas också på samiska språknämnden i enlighet med 33 § 6 mom. i lagen om välfärdsområden.
Enligt det föreslagna 4 mom. ska den regionala elevhälsoplanen fogas till den regionala välfärdsplan för barn och unga som avses i 12 § 3 mom. i barnskyddslagen. Det är fråga om en motsvarande skyldighet enligt vilken kommunen ska foga utbildningsanordnarnas elevhälsoplaner till kommunens välfärdsplan för barn och unga. Välfärdsområdets regionala elevhälsoplan är en del av den regionala välfärdsplanen för barn och unga. Med hjälp av praxis stärks elevhälsotjänsternas ställning som basservice för barn och unga i välfärdsområdets strategi- och budgetprocess. Avsikten är i enlighet med 6 och 7 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård att välfärdsplanerna ska fungera som ett konkret verktyg för samarbete och samordning av främjandet av hälsa och välfärd på både kommunal och regional nivå. Kommunen och välfärdsområdet ska samarbeta vid utarbetandet av är välfärdsplanerna och planerna ska vara kopplade till varandra.
Enligt förslaget föreskrivs i 5 mom. att Helsingfors stad i kommunens välfärdsplan för barn och unga enligt 13 § ska ta in det som nämns i 2 mom. utgående från elevhälsoplanerna för utbildningsanordnare inom Helsingfors stads område. I sin elevhälsoplan ska Helsingfors stad också beakta att de studerandes språkliga rättigheter tillgodoses på det sätt som anges i 3 mom.
14 a §.Regional samarbetsgrupp för elevhälsa. Det föreslås att det till lagen fogas en ny 14 a § om en regional samarbetsgrupp för elevhälsa. I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det att välfärdsområdet tillsammans med kommunerna inom sitt område ska bilda en regional samarbetsgrupp för elevhälsa (samarbetsgrupp). Den aktör som svarar för elevhälsotjänsterna inom välfärdsområdet ansvarar för sammanställandet av och verksamheten inom samarbetsgruppen. Eftersom ett välfärdsområde ska ordna elevhälsotjänster för läroanstalterna inom sitt område och beakta behoven och synpunkterna av alla utbildningsanordnare inom sitt område när det ordnar elevhälsotjänster, är det ändamålsenligt att välfärdsområdet svarar för samarbetsgruppens verksamhet.
Om det inom välfärdsområdets område utöver kommunen finns andra utbildningsanordnare, ska dessa vara representerade i samarbetsgruppen. I en situation där det finns ett flertal utbildningsanordnare inom området ska de avtala om ett tillräckligt antal representanter. Utöver deltagandet i en representativ samarbetsgrupp ska utbildningsanordnarna ha möjlighet att göra den regionala samarbetsgruppen medveten om sina behov genom de samarbetsstrukturer som överenskommits inom området. I samarbetsgruppen ska man beakta möjligheten för utbildningsanordnarna inom regionen att vara väl representerade så att alla nivåer från småbarnspedagogik till yrkesläroanstalter och alla utbildningsformer beaktas. I samarbetsgruppen ska det dessutom ingå representanter för föräldrar och vårdnadshavare till minderåriga och för de studerande, representanter för de anställda inom elevhälsan samt vid behov andra samarbetsparter. Momentet tillåter att samarbetsgruppens sammansättning bestäms enligt de regionala behoven. Välfärdsområdet, kommunerna inom området och andra utbildningsanordnare kan komma överens om sammansättningen tillsammans med andra aktörer.
Enligt det föreslagna 2 mom. är samarbetsgruppen ett samarbetsorgan för välfärdsområdet och utbildningsanordnare som är verksamma inom dess område. Avsikten är att säkerställa ett tillräckligt samarbete och en tillräcklig växelverkan, eftersom ordnandet av den samlade elevhälsan framöver är fördelat på utbildningsanordnarnas och välfärdsområdets ansvar. För den allmänna planeringen, utvecklingen, styrningen och utvärderingen av utbildningsanordnarens elevhälsa svarar fortfarande utbildningsanordnarens sektorsövergripande styrgrupp för elevhälsan, och vid läroanstalterna finns fortfarande sektorsövergripande elevhälsogrupper för läroanstalterna.
Välfärdsområdet och kommunen som utbildningsanordnare förhandlar om sina samarbetsstrukturer och samarbetspraxis vid förhandlingar som avses i 14 § i lagen om välfärdsområden. Verksamheten för den regionala samarbetsgruppen för elevhälsa skapar en grund för samarbete i fråga om elevhälsan. Kommunerna och välfärdsområdet kan, om de så önskar, utnyttja de samarbetsstrukturer och den praxis för barn- och familjetjänster som de har utvecklat i samarbete med elevhälsan samt den årliga rapporterings- och förhandlingspraxisen för främjande av välfärd och hälsa enligt 6 och 7 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård, eller annars komma överens om ett intensivare samarbete på det sätt som de önskar.
Samarbetsgruppen har till uppgift att för välfärdsområdesfullmäktige bereda en regional elevhälsoplan som avses i 13 a § (1 punkten). Genom bestämmelsen säkerställs det att välfärdsområdet samarbetar tillräckligt med kommunerna inom sitt område när det utarbetar den ovannämnda planen. Samarbetsgruppen har också till uppgift att följa genomförandet av den regionala elevhälsoplanen. Det är fråga om uppföljning av ett ändamålsenligt samarbete mellan elevhälsotjänsterna och den generellt inriktade elevhälsan. Samarbetsgruppen bedömer således i sitt arbete hur elevhälsotjänsterna genomförs samt den regionala elevhälsoplanens aktualitet och behoven att uppdatera planen. Samarbetsgruppen kan på eget initiativ föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att den regionala elevhälsoplanen ska ses över. Samarbetsgruppen ska dessutom följa genomförandet av samarbetet mellan elevhälsotjänsterna, utbildningsanordnarna, social- och hälsovårdstjänsterna och andra behövliga tjänster (2 punkten).
Samarbetsgruppen har också till uppgift att behandla frågor som gäller samarbete mellan välfärdsområdet och utbildningsanordnare som är verksamma inom dess område (3 punkten). Samarbetsgruppen kan ta upp till behandling sådana frågor i anslutning till elevhälsan som den anser vara viktiga. Den får också i enlighet med sitt beslut komma överens om gemensam praxis för elevhälsan inom sitt område. Utbildningsanordnarnas sektorsövergripande styrgrupper för elevhälsan svarar fortfarande för planeringen, utvecklingen och utvärderingen av elevhälsan för varje utbildningsanordnare.
Samarbetsgruppen ska dessutom sköta andra uppgifter som separat tilldelats den än de som avses i 1-3 punkten (4 punkten). Detta lämnar en möjlighet att utveckla samarbetsgruppens verksamhet. Till exempel välfärdsområdesfullmäktige kan ge samarbetsgruppen uppgifter som lämpar sig för den.
Enligt det föreslagna 3 mom. ska båda nationalspråken vara representerade i den regionala samarbetsgruppen för elevhälsa inom ett tvåspråkigt välfärdsområde. Inom ett välfärdsområde där det ingår kommuner som hör till samernas hembygdsområde ska de samiskspråkiga vara representerade i den regionala samarbetsgruppen. Representationen av de språkliga minoriteterna i samarbetsgruppen främjar och säkerställer att de språkliga rättigheterna för de studerande inom området tillgodoses.
16 §.Kontakt för att få elevhälsotjänster. Det föreslås att paragrafens rubrik preciseras så att den bättre motsvarar paragrafens innehåll. Rubriken för den gällande paragrafen är Kontakt för att anlita elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster. I propositionen föreslås det att möjligheten att ta kontakt utvidgas också till skol- och studerandehälsovården.
I 1 mom. finns det bestämmelser om kontakten med elevhälsan. Det föreslås att momentet ändras så att en anställd vid läroanstalten som bedömer att den studerande eventuellt behöver elevhälsotjänster kan kontakta elevhälsopersonalen tillsammans med den studerande. Orsaken till kontakten begränsas inte längre till studiesvårigheter eller sociala eller psykiska svårigheter hos en studerande, utan som orsak räcker den anställdas oro för den studerandes hälsa, välbefinnande eller något annat problem, som den anställda observerat eller fått kännedom om och för vilken den anställda vid läroanstalten bedömer att den studerande behöver bedömningar eller stöd från elevhälsotjänsterna.
Möjligheten att ta kontakt utvidgas till att omfatta alla elevhälsotjänster, så de anställda vid läroanstalten kan i fortsättningen med den studerande ta kontakt förutom med kuratorn eller psykologen också med skol- och studerandehälsovårdspersonalen. Kontakttagandet med en läkare inom skol- och studerandehälsovården förutsätter i regel en bedömning av vårdbehovet som görs av en hälsovårdare. Omnämnandet att även en anställd inom elevhälsan ska ta kontakt med elevhälsans psykolog eller kurator stryks ur paragrafen som onödigt. På samma sätt som hittills sker kontakten utan dröjsmål och tillsammans med den studerande. Det föreslås inte heller några ändringar i att en anställd vid läroanstalten ska lämna de uppgifter som den anställda känner till och som behövs för en bedömning av behovet av stöd.
Det föreslås inga ändringar i gällande 2 mom.
Det föreslås att 3 mom. upphävs. I momentet föreskrivs att även en annan person än en sådan anställd vid läroanstalten eller inom elevhälsan som avses i 1 mom. som vid skötseln av yrkesuppgifter fått veta att en studerande behöver stöd får trots sekretessbestämmelserna kontakta elevhälsans psykolog eller kurator. Bestämmelsen anses vara onödig, eftersom möjligheten att ta kontakt enligt 1 mom. i tillräcklig utsträckning tryggar beaktandet av den studerandes behov av stöd. Den obegränsade rätten att ta kontakt med elevhälsotjänsterna utan den studerandes vetskap bedöms också i ljuset av den allmänna dataskyddsförordningen vara problematisk med tanke på den studerandes rättsskydd.
Gällande 4 mom., där det föreskrivs om uppgifter som ska lämnas till vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare, blir 3 mom. Enligt bestämmelsen ska den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare informeras om att en anställd inom elevhälsan har kontaktats i ärendet. Det är mest ändamålsenligt att information ges till föräldrarna av en anställd som har kontaktat elevhälsan. Det föreslås att hänvisningen i det gällande momentet till att kontakt ska tas preciseras. Hänvisningen riktas till 18 § 2 mom. i denna lag, där det föreskrivs om en minderårigs och en annan omyndigs rätt att förbjuda att uppgifter som gäller honom eller henne lämnas ut till vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare.
20 §.Anteckning av uppgifter inom den individuellt inriktade elevhälsan. Det föreslås att paragrafens rubrik, Elevhälsans journaler, ändras så att den bättre motsvarar paragrafens innehåll om anteckning av uppgifter inom den individuellt inriktade elevhälsan.
Det föreslås att ordalydelsen i 1 mom. preciseras så att de uppgifter som behövs för ordnandet och genomförandet av den sektorsövergripande individuellt inriktade elevhälsan antecknas i elevhälsojournalen i stället för i elevhälsans journaler. En motsvarande precisering har också gjorts i andra paragrafer i lagen. Till övriga delar föreslås inga ändringar i gällande 1 mom. Denna lag gäller inte sådana uppgifter om studerande som införs i elev- eller studeranderegister för ordnande och genomförande av undervisning eller utbildning. Denna lag reglerar inte heller anteckning av det generellt inriktade arbetet inom läroanstalten.
I 2 mom. föreslås en bestämmelse som är informativ till sin natur. Den gällande bestämmelsen preciseras så att det konstateras att bestämmelsen gäller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som tillhandahåller elevhälsa och elevhälsans kuratorer. Dessutom förtydligas det att dokumenteringsskyldigheten gäller uppgifter om individuellt inriktat arbete inom elevhälsan. Uppgifter som kräver anteckning i journal- eller klienthandlingar kan utöver vid individuella möten också uppkomma till exempel vid smågruppsmöten eller sådana kan fås per telefon. Dokumenteringsskyldigheten gäller i fortsättningen klient- och patientuppgifter som uppkommit i det individuellt inriktade arbetet. Enligt momentet ska yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som arbetar med elevhälsan anteckna uppgifter om individuellt inriktat arbete för en studerande i journalhandlingarna. Bestämmelser om behandlingen av journalhandlingar finns i 12 § i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och i förordning om journalhandlingar (298/2009) som utfärdats med stöd av den. De kuratorer som arbetar med elevhälsan ska anteckna uppgifter om individuellt inriktat arbete för en studerande i klienthandlingarna inom socialvården. Bestämmelser om behandlingen av klienthandlingar inom socialvården finns i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Bestämmelser om anteckning som görs av elevhälsans kurator i finns i lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015). Det föreslås att det till momentet också fogas en hänvisning till lagen om klienthandlingar inom socialvården.
I gällande 3 mom. föreskrivs det om i vilket syfte det görs anteckningar i elevhälsojournalen i en sektorsövergripande expertgrupp. Det föreslås att det till momentet fogas en bestämmelse om att den ansvariga personen i en sektorsövergripande expertgrupp ska redan när stöd för elevhälsa planeras göra nödvändiga anteckningar i elevhälsojournalen. I momentet preciseras också att det i elevhälsojournalen ska antecknas utredningen av den studerandes behov av insatser från elevhälsan och planeringen av stöd för elevhälsan samt planerade och överenskomna individuellt inriktade stödinsatser från elevhälsan som genomförs av medlemmarna i en sektorsövergripande expertgrupp. I elevhälsojournalen antecknas endast sådana uppgifter om en studerandes hälsotillstånd som medlemmarna i den sektorsövergripande expertgruppen för elevhälsa nödvändigt behöver för att sköta sina arbetsuppgifter. I elevhälsojournalen kan antecknas endast de uppgifter som är nödvändiga för anordnandet och genomförandet av den studerandes sektorsövergripande individuellt inriktade elevhälsa. I elevhälsojournalen kan till exempel antecknas beaktandet av elevens belastande livssituation eller psykiska välbefinnande under skoldagen genom olika undervisningsarrangemang. På samma sätt som enligt den gällande lagen får också andra medlemmar i en sektorsövergripande expertgrupp än den ansvariga personen i en sektorsövergripande expertgrupp göra sådana anteckningar trots tystnadsplikten.
Det föreslås att 4 mom. om vad som ska antecknas i elevhälsojournalen som ska föras i kronologisk form preciseras. Elevhälsojournalen ska innehålla uppgifter om en studerandes namn, personbeteckning och hemkommun samt för en minderårig eller annars omyndig studerande vårdnadshavarens eller en annan laglig företrädares namn och kontaktinformation. En studerandes kontaktuppgifter behöver inte antecknas i elevhälsojournalen, eftersom uppgifterna kan fås av utbildningsanordnaren (1 punkten). Elevhälsojournalen ska utöver vad ärendet gäller och vem som inlett ärendet, också innehålla uppgifter om ärendets bakgrund. Med ärendets bakgrund avses de orsaker och händelser som lett till att en expertgrupp har sammansatts (2 punkten). Elevhälsojournalen ska också innehålla uppgifter om behandlingen av ärendet vid expertgruppens möte, mötesdeltagarna och deras ställning (3 punkten). Elevhälsojournalen ska innehålla uppgifter om en plan för de åtgärder som behövs när den individuellt inriktade elevhälsan anordnas och genomförs. Dessutom ska elevhälsojournalen innehålla uppgifter om de aktörer som genomför planerna i fråga och följer upp genomförandet av åtgärderna (4 punkten). Eftersom det inom elevhälsan kan behandlas uppgifter om en studerandes hälsotillstånd (uppgifter som enligt den allmänna dataskyddsförordningen hör till särskilda kategorier av personuppgifter), ska endast sådana nödvändiga uppgifter om en studerande som behövs för anordnandet och genomförandet av den sektorsövergripande individuellt inriktade elevhälsan antecknas. Dessa uppgifter hänför sig till de åtgärder inom elevhälsan som redan har genomförts och som ska genomföras (5 punkten). Dessutom ska elevhälsojournalen, på samma sätt som hittills, innehålla datum för anteckningen samt vem som gjort anteckningen och hans eller hennes yrke eller tjänsteställning. Samtidigt ändras ordet yrkesställning till ordet yrke som en teknisk ändring (6 punkten).
I gällande 5 mom. finns det bestämmelser om utlämnande av uppgifter i en elevhälsojournal till utomstående och om anteckningar som ska göras i handlingen när uppgifter lämnas ut. Det föreslås att momentet preciseras genom en definition av begreppet utomstående. Med utomstående avses en person eller aktör som inte deltar i utredningen av behovet av sektorsövergripande individuellt inriktade insatser från elevhälsan för den studerande eller i genomförandet av insatserna eller i uppgifter i anslutning till utredningen eller genomförandet.
21 §.Den individuellt inriktade elevhälsans register. Det föreslås att paragrafen ändras och förtydligas, inklusive den gällande rubriken. Den nya rubriken Den individuellt inriktade elevhälsans register motsvarar bättre paragrafens innehåll.
I det gällande 1 mom. föreskrivs det om den personuppgiftsansvarige för ett elevhälsoregister och om de uppgifter som ska föras in i elevhälsoregistret. Det föreslås att ordalydelsen i momentet förtydligas och preciseras. I det föreslagna momentet föreskrivs det att utbildningsanordnaren är personuppgiftsansvarig för ett register över sektorsövergripande individuellt inriktade insatser från elevhälsan (elevhälsoregister). Uttrycket register i momentet preciseras till elevhälsoregister. Det föreslås att det gällande momentet dessutom preciseras så att det i elevhälsoregistret utöver elevhälsojournalerna också förs in den studerandes och hans eller hennes lagliga företrädares viljeyttringar, såsom till exempel samtycken av studeranden och hans eller hennes lagliga företrädare.
Enligt den vedertagna tolkningen av dataskyddsbestämmelserna är den som tillhandahåller service personuppgiftsansvarig för de uppgifter som uppkommer i dess service. Eftersom ansvaret för att ordna den samlade elevhälsan fördelar sig på både utbildningsanordnaren och välfärdsområdet, och eftersom både utbildningsanordnarens anställda och yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården kan genomföra den sektorsövergripande individuellt inriktade elevhälsan, har det ansetts ändamålsenligt att i lagen bibehålla bestämmelsen i momentet om personuppgiftsansvaret för elevhälsojournalen.
I den gällande paragrafens 1 och 3 mom. föreskrivs om den ansvarsperson för elevhälsoregistret som den personuppgiftsansvarige har utsett. Bestämmelserna om utseende av en ansvarsperson för elevhälsoregistret och dennes uppgifter anses vara onödiga. Med beaktande av bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen är den särskilda bestämmelsen om utseende av en ansvarsperson i det gällande momentet onödig och delvis överlappande med den direkt tillämpliga allmänna dataskyddsförordningen. Enligt artikel 4.7 i den allmänna dataskyddsförordningen bestämmer den personuppgiftsansvarige medlen och ändamålen för behandlingen av personuppgifter. Bestämmandet av medlen för behandlingen inbegriper åtgärder beträffande personuppgifter, såsom till exempel beviljande av åtkomsträttigheter. Bestämmelser om den personuppgiftsansvariges ansvar finns bland annat i artikel 24 i den allmänna dataskyddsförordningen. I artiklarna 13 och 14 om information till den registrerade föreskrivs dessutom om den personuppgiftsansvariges skyldighet att till den registrerade lämna information om identitet- och kontaktuppgifter för den personuppgiftsansvarige, och i tillämpliga fall för dennes företrädare. Den personuppgiftsansvarige ska ge interna anvisningar om saken, så det är inte nödvändigt att föreskriva om detta i lag.
Det föreslås att 2 mom. (sådant det lyder i den stadfästa lagen 633/2021) ändras och preciseras. I momentet föreslås en informativ bestämmelse i fråga om välfärdsområdena. Bestämmelser om registerföring av klient- och patientuppgifter i välfärdsområdena finns i 58 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. I momentet anges separat välfärdsområdets samt privata utbildningsanordnares och statens skyldigheter att föra register. De journalhandlingar inom hälso- och sjukvården som det föreskrivs om i 20 § 2 mom. i lagen införs i ett patientregister, för vilket det välfärdsområde som tillhandahållit servicen är personuppgiftsansvarig. Det föreslås att den stadfästa lagens uttryck om klientregistret för elevhälsans kurator ändras så att den överensstämmer med lagen om klienthandlingar inom socialvården. Således ska de klientjournaler för elevhälsans kurator som avses i 20 § 2 mom. införas i socialvårdens klientregister i och med social- och hälsovårdsreformen.
I fråga om såväl patientregistret som socialvårdens klientregister ska det organ inom välfärdsområdet som tillhandahåller servicen vara personuppgiftsansvarig. När en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som genomför elevhälsa gör anteckningar i journalhandlingar eller en yrkesutbildad person inom socialvården gör anteckningar i klienthandlingar inom socialvården, bestäms åtkomsträttigheterna till dessa uppgifter på det sätt som föreskrivs i 15 § i lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (784/2021, kunduppgiftslagen). Enligt 15 § i kunduppgiftslagen ska åtkomsträttigheterna till kunduppgifter grunda sig på de arbetsuppgifter som en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården eller någon annan som behandlar kund- och patientuppgifter sköter och de tjänster som denna person tillhandahåller, så att personen har åtkomsträtt endast till de nödvändiga kunduppgifter som han eller hon behöver i sina arbetsuppgifter och beträffande vilka han eller hon har rätt att få uppgifter. Behandlingen av kunduppgifter ska grunda sig på en kund- eller vårdrelation eller någon annan lagstadgad rätt som har säkerställts datatekniskt. Bestämmelser om vilka uppgifter yrkesutbildade personer och andra personer som behandlar kunduppgifter får använda på grund av sina arbetsuppgifter och de tjänster som de tillhandahåller utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
Det föreslås att det föreskrivs i momentet att om en privat utbildningsanordnare eller staten ordnar social- och hälsovårdstjänster i enlighet med 9 § 2 mom. eller 10 § i lagen, är utbildningsanordnaren skyldig att vara personuppgiftsansvarig för journalhandlingarna eller för klientjournalerna inom socialvården. Eftersom den stadfästa lagen utöver välfärdsområdet endast identifierar sådan verksamhet som avses i 10 § som anordnare av social- och hälsovårdstjänster, fogas till momentet enligt förslaget också en skyldighet för privata utbildningsanordnare att fungera som personuppgiftsansvariga när de anordnar elevhälsotjänster i enlighet med 9 § 2 mom. Det föreslås att uttrycket utbildningsanordnare i det gällande momentet preciseras så att en privat utbildningsanordnare eller staten är personuppgiftsansvarig för journalhandlingarna eller för klientjournalerna inom socialvården när den ordnar social- och hälsovårdstjänster i enlighet med 9 § 2 mom. eller 10 § i lagen.
I det föreslagna 3 mom. föreskrivs det om ansvarspersonen för registret över en privat utbildningsanordnares och statens journalhandlingar och för klientjournalerna inom socialvården. Enligt momentet ska en privat utbildningsanordnare eller staten utse en yrkesutbildad person inom branschen i fråga till ansvarsperson för registret över journalhandlingar och klientjournaler inom socialvården. Trots att det finns bestämmelser om den personuppgiftsansvariges ansvar bland annat i artikel 24 i den allmänna dataskyddsförordningen och man i övrigt ska avhålla sig bland annat från reglering som överlappar de allmänna dataskyddsbestämmelserna om utseende av ansvarspersoner, har det ansetts ändamålsenligt att bibehålla bestämmelsen i det gällande momentet. Genom utbildningsanordnarens skyldighet att utse en yrkesutbildad person inom branschen i fråga till ansvarsperson för registret över journalhandlingar inom hälso- och sjukvården och för klientjournaler inom socialvården vill man säkerställa att handlingarna hanteras i enlighet med social- och hälsovårdslagstiftningen.
I det gällande momentet finns det bestämmelser om uppgifterna för ansvarspersonen för elevhälsoregistret. Det föreslås att bestämmelsen om uppgifterna för ansvarspersonen upphävs. Den personuppgiftsansvarige beslutar om utlämnande av uppgifter som ingår i registret. Den personuppgiftsansvarige ska genom interna förfaranden och anvisningar ordna utlämnandet av uppgifter, och det är inte nödvändigt att föreskriva om detta i en speciallag.
I det föreslagna 4 momentet föreskrivs dessutom att utbildningsanordnaren inte får använda de uppgifter som ingår i ett register som avses i denna paragraf för andra ändamål än för anordnande och genomförande av den aktuella individuellt inriktade elevhälsotjänsten, om inte något annat föreskrivs i lag. Bestämmelsen motsvarar innehållet i det gällande 3 momentet.
I 5 mom. föreslås en informativ bestämmelse och det innehåller hänvisningar till gällande dataskyddsbestämmelser. I det gällande momentet hänvisas det till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (624/1999) och personuppgiftslagen (523/1999). Eftersom personuppgiftslagen har upphävts, föreslås det att hänvisningen ändras så att det i stället för personuppgiftslagen hänvisas till Europaparlamentets och rådets allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 (den allmänna dataskyddsförordningen) och till dataskyddslagen (1050/2018). Den allmänna dataskyddsförordningen innehåller nationellt handlingsutrymme, på basis av vilket man genom den dataskyddslagen har kunnat komplettera och precisera de omständigheter som anges i förordningen. Genom dataskyddslagen upphävdes den tidigare gällande personuppgiftslagen. Det föreslås att hänvisningarna i momentet preciseras så att på behandlingen av uppgifter som införs i elevhälsans register tillämpas utöver denna lag även bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen.
Det föreslås att gällande 5 mom. upphävs som onödigt. Bestämmelsen om utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning eller på annat sätt i elektronisk form behövs inte, eftersom bestämmelser om överföring av information mellan myndigheter via tekniska gränssnitt och elektroniska förbindelser finns i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). Därmed kan de särskilda bestämmelserna om teknisk anslutning mellan myndigheter slopas som onödiga.
22 §.Sekretessbelagda uppgifter i elevhälsoregistret. Det föreslås att ordalydelsen i 1 mom. preciseras så att begreppet enskild studerande ersätts med begreppet studerande. I övrigt ändras momentet inte. Enligt momentet är de uppgifter som införts i det register över sektorsövergripande individuellt inriktade insatser från elevhälsan som avses i 21 § 1 mom., det vill säga i elevhälsoregistret, och som gäller en studerande eller någon annan enskild person sekretessbelagda enligt 24 § i offentlighetslagen. I 24 § i offentlighetslagen finns en förteckning över sekretessbelagda myndighetshandlingar. Enligt 24 § 1 mom. 30 punkten i offentlighetslagen är handlingar som gäller elevvård eller befriande av en elev från undervisning, elevers och examinanders provprestationer samt sådana av en läroanstalt utfärdade betyg och andra handlingar som innehåller uppgifter om verbala bedömningar av en elevs personliga egenskaper liksom även handlingar av vilka det framgår hur de som av studentexamensnämnden har förordnats att bedöma provsvaren har fördelat sina uppgifter mellan olika skolor, sekretessbelagda tills ett år har förflutit från examensomgången.
Det föreslås att 2 mom. ändras så att begreppet utomstående preciseras med uttrycket person som inte deltar i den sektorsövergripande individuellt inriktade elevhälsan för den studerande. I det föreslagna momentet föreskrivs det om på vilka förutsättningar läroanstaltens personal, yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som tillhandahåller elevhälsotjänster eller yrkesutbildade personer som på uppdrag av dessa personer eller annars för deras räkning medverkar i åtgärder inom elevhälsan, personer som genomgår undervisningspraktik, andra som medverkar i undervisningen eller den individuellt inriktade elevhälsan och medlemmar i organ som svarar för ordnandet av undervisning och utbildning får lämna ut uppgifter som ingår i handlingar för den sektorsövergripande individuellt inriktade elevhälsan eller sådana sekretessbelagda uppgifter om en studerande som han eller hon fått kännedom om på något annat sätt, till personer som inte deltar i den individuellt inriktade elevhälsan för studeranden i fråga.
Utlämnandet av uppgifter ska även i fortsättningen grunda sig på ett specifikt skriftligt samtycke av den berörda personen eller, om han eller hon inte har förutsättningar att bedöma samtyckets betydelse, av hans eller hennes lagliga företrädare, eller alternativt på en bestämmelse i lag som berättigar att uppgifterna lämnas ut. I elevhälsan ska det beaktas att till exempel enligt 23 § 4 mom. i läropliktslagen (1214/2020) har rektorn och en lärare som deltar i den läropliktiges undervisning rätt att trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av den läropliktigas utbildning av dem som deltar i studerandevårdsarbetet.
Det föreslås att 3 och 4 mom.upphävs. I 3 mom. definieras begreppet utomstående. Denna definition är onödig, eftersom det föreslås att begreppet utomstående definieras redan i 20 § 5 mom. Med utomstående avses en person som inte deltar i utredningen av behovet av individuellt inriktade insatser från elevhälsan för den studerande eller i genomförandet av insatserna eller i uppgifter i anslutning till utredningen eller genomförandet.
I 4 mom. hänvisas det till handlingssekretess enligt 22 § i offentlighetslagen och till tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande enligt 23 § i offentlighetslagen. Det föreslås att momentet upphävs som onödigt. I lagen hänvisas det redan tidigare till dessa bestämmelser i offentlighetslagen, och därför är hänvisningsbestämmelsen onödig här.
26 §.Tillsyn över elevhälsan. Paragrafens 1 mom. kvarstår som sådant. Enligt den stadfästa lagen (633/2021) svarar utbildningsanordnaren tillsammans med undervisningsväsendet i den kommun där läroanstalten finns och med välfärdsområdets social- och hälsovårdsväsende för att egenkontroll av den samlade elevhälsan genomförs. Bestämmelser om egenkontrollen av välfärdsområdenas tjänster finns i 40 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård.
Det föreslås att 2 mom. upphävs. Folkhälsolagen (66/1972) har i och med social- och hälsovårdsreformen upphävts genom lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (616/2021). Dessutom hänvisas det i momentet till den redan upphävda socialvårdslagen (710/1982). Bestämmelser om styrningen och tillsynen av social- och hälsovården finns i 42–49 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård och i 2 § i lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (669/2008). Därför blir 2 mom. onödigt.
I 3 mom. föreslås inga ändringar. Regionförvaltningsverket har fortfarande rätt att på eget initiativ pröva huruvida en utbildningsanordnare har ordnat den i 6 § avsedda elevhälsan på det sätt som föreskrivs i denna lag.
7.2
Hälso- och sjukvårdslagen
15 a §.Elevhälsotjänster. Det föreslås att det till lagen fogas en ny 15 a § om elevhälsotjänster. I och med den föreslagna paragrafen överförs ansvaret för att ordna tjänster inom skolhälsovården och studerandehälsovårdstjänster för studerande vid gymnasier och inom yrkesutbildning från kommunerna till välfärdsområdena på det sätt som social- och hälsovårdsreformen förutsätter. Inom elevhälsotjänsterna är det i och med social- och hälsovårdsreformen fråga om tjänster som hör till servicesystemet för social- och hälsovården, och därför är det motiverat att föreskriva om definitionen av dem samt om välfärdsområdets övriga skyldigheter i fråga om ordnande av elevhälsa i lagstiftningen om social- och hälsovården.
Enligt det föreslagna 1 mom. avses med elevhälsotjänster de skolhälsovårdstjänster som avses i 16 §, de studerandehälsovårdstjänster för studerande vid gymnasier och inom yrkesutbildning som avses i 17 § och de psykologtjänster som avses i 17 a § samt de kuratorstjänster som avses i 27 c § i socialvårdslagen (1301/2014). Studerandehälsovården för högskolestuderande ingår inte i elevhälsotjänsterna, eftersom lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) inte tillämpas på högskolestuderande.
Enligt 3 § i lagen om elev- och studerandevård består en samlad elevhälsa av förebyggande generellt inriktad elevhälsa som stöder hela läroanstalten och av individuellt inriktad elevhälsa. Med generellt inriktad elevhälsa avses en verksamhetskultur och åtgärder genom vilka man inom läroanstalten främjar studerandenas inlärning, välbefinnande, delaktighet samt en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö. Den generellt inriktade elevhälsan hör till uppgifterna för alla som arbetar vid läroanstalten. Med individuellt inriktad elevhälsa avses i hälso- och sjukvårdslagen skol- och studerandehälsovårdstjänster samt kurators- och psykologtjänster inom elevhälsan som ges till enskilda elever eller studerande.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska välfärdsområdet ordna elevhälsotjänster för elever och studerande vid i 1 § i lagen om elev- och studerandevård avsedda skolor och läroanstalter inom sitt område oberoende av elevernas och de studerandes hemkommun. Således har elever i grundläggande utbildning och studerande vid gymnasier och inom yrkesutbildningen även i fortsättningen rätt till skol- och studerandehälsovård, men ansvaret för ordnandet av tjänsterna överförs från kommunerna till välfärdsområdena. Innehållet i det föreslagna momentet motsvarar delvis gällande 16 § 1 mom. i fråga om ansvaret för ordnande av skolhälsovård och delvis 17 § 1 mom. i fråga om studerandehälsovård. I lagstiftningen om undervisningsväsendet hänvisar termerna skola och utbildningsanordnare till grundläggande utbildning och läroanstalt och utbildningsanordnare hänvisar till gymnasieutbildning och yrkesutbildning.
I momentet föreskrivs enligt förslaget att elevhälsotjänsterna ska bilda en enhetlig funktionell helhet. Enligt 10 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård ansvarar välfärdsområdet för att de social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls kunderna samordnas till helheter. Inom elevhälsan innebär detta att skol- och studerandehälsovården samt elevhälsans psykolog- och kuratorsverksamhet samordnas till en sammanhängande helhet så att elever och studerande utan dröjsmål får det stöd de behöver av yrkesutbildade personer inom elevhälsan. Detta förutsätter att man har kommit överens om arbetsfördelningen inom elevhälsotjänsterna, att informationsutbytet fungerar väl och att varje yrkesgrupps kunnande utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Den helhet av elevhälsotjänster som välfärdsområdet ordnar ska också samordnas med elevhälsohelheten tillsammans med utbildningsanordnarna i enlighet med 9 § i lagen om elev- och studerandevård så att både det generellt och individuellt inriktade arbetet beaktas på ett ändamålsenligt sätt.
Enligt förslaget ska välfärdsområdet vid anordnandet av elevhälsotjänster också iaktta vad som föreskrivs om elevhälsa i lagen om elev- och studerandevård och i socialvårdslagen. Momentet innehåller en informativ hänvisning till annan lagstiftning, eftersom bestämmelserna om elevhälsa finns spridda i flera olika lagar. Bestämmelser om skolhälsovård och studerandehälsovård finns i 16 och 17 § och bestämmelser om psykologtjänster i 27 c §. Kuratorstjänster inom elevhälsan är socialservice enligt 14 § 1 mom. och 27 c § i socialvårdslagen. I lagen om elev- och studerandevård föreskrivs det förutom om elevhälsan som helhet och om ordnandet och tillsynen av elevhälsan också om genomförandet av individuellt inriktad elevhälsa.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om att när välfärdsområdet anordnar elevhälsotjänster ska det samarbeta med utbildningsanordnare. Enligt förslaget ska välfärdsområdet också samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare till elever och minderåriga studerande, elever och studerande, elevhälsopersonal och undervisningspersonal och med andra relevanta aktörer. Bestämmelsen motsvarar innehållsmässigt 16 § 3 mom. i den gällande lagen, som gäller skolhälsovård, och 17 § 4 mom., som gäller studerandehälsovård. Samarbetsparterna preciseras dock så att de som använder tjänsterna, det vill säga elever och studerande, har rätt att delta i och påverka när tjänsterna utvecklas i enlighet med 29 § i lagen om välfärdsområden. I fråga om minderåriga ska man också sträva efter att säkerställa tillräcklig kontakt med föräldrarna och vårdnadshavarna samt vid behov med andra samarbetsparter. Andra relevanta aktörer kan vara till exempel myndigheter, offentliga samfund eller andra sammanslutningar som arbetar med barn och unga.
I det föreslagna 4 mom. samlas hänvisningar till välfärdsområdets samarbetsskyldigheter. Välfärdsområdet ska delta i utarbetandet av läroplanen enligt 15 § i lagen om grundläggande utbildning till den del den gäller elevvården och samarbetet mellan skolan och hemmet. Välfärdsområdet ska också delta i utarbetandet av läroplanen enligt 12 § i gymnasielagen och i det beslutsfattande om hur studerandevården ska ordnas som avses 99 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning till den del dessa gäller studerandevården och samarbetet mellan läroanstalten och hemmet. Bestämmelsen motsvarar innehållsmässigt 16 § 4 mom. och 17 § 5 mom. i den gällande lagen.
Enligt 4 mom. ska ett välfärdsområde i enlighet med den föreslagna 13 a § i lagen om elev- och studerandevård ha en regional elevhälsoplan för ordnandet av elevhälsotjänster. Den regionala elevhälsoplanen ska grunda sig på elevhälsoplanerna för utbildningsanordnarna i regionen. Den ska godkännas av välfärdsområdesfullmäktige och fogas till den regionala välfärdsplan för barn och unga som avses i 12 § i barnskyddslagen (417/2007). Välfärdsområdet ska dessutom tillsammans med kommunerna och andra utbildningsanordnare inom sitt område bilda en regional samarbetsgrupp för elevhälsa i enlighet med det föreslagna 14 a § i lagen om elev- och studerandevård. Den regionala samarbetsgruppen för elevhälsa har bland annat till uppgift att bereda en regional elevhälsoplan, följa upp hur planen genomförs samt behandla samarbetsfrågor mellan välfärdsområdet och utbildningsanordnarna i regionen.
Enligt det föreslagna 5 mom. ska elevhälsotjänsterna vara lättillgängliga för eleverna och de studerande. Välfärdsområdet ska ordna elevhälsotjänsterna i första hand i skolor eller vid läroanstalter. Rådgivningsbyråtjänster för barn i förskoleåldern ordnas i regel vid barnrådgivningen. Utbildningsanordnaren ska till välfärdsområdets förfogande ställa lokaler som är lämpliga för ordnandet av tjänsterna. Om det inte är möjligt att tillhandahålla lokaler som är lämpliga för ändamålet vid läroanstalten, ska välfärdsområdet ordna tjänsterna i sådana för ändamålet lämpliga lokaler i skolans eller läroanstaltens omedelbara närhet som utbildningsanordnaren tillhandahåller. Med omedelbar närhet avses ett skäligt promenadavstånd från en skola eller läroanstalt, exempelvis en separat byggnad som hör till samma fastighet. Utbildningsanordnaren har rätt till en ersättning av välfärdsområdet som täcker skäliga kapitalkostnader och kostnader för underhåll som orsakas av användningen av lokalerna. Eftersom elev- och studerandevårdstjänsterna är en del av välfärdsområdets tjänster, tillämpas också vid fastställandet av hyrorna för de lokaler som utbildningsanordnarna hyr ut till välfärdsområdena den förordning som utfärdats med stöd av 22 § 3 mom. i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (616/2021).
Enligt det föreslagna 6 mom. gäller bestämmelserna i 5 mom. om ordnande av elevhälsotjänster i skolor eller i deras omedelbara närhet inte sådan mun- och tandvård som avses i det föreslagna 16 § 1 mom. 4 punkten i hälso- och sjukvårdslagen och inte heller sådana specialundersökningar inom skolhälsovården som avses i 6 punkten i det momentet. Det är sällan möjligt att ordna specialundersökningar som behövs för mun- och tandvård eller för konstaterande av elevens hälsotillstånd i skolor på grund av de särskilda kraven på utrustning och lokaler. Specialundersökningar och mun- och tandvård ska ordnas i ändamålsenliga lokaler för hälso- och sjukvården.
När det föreskrevs om social- och hälsovårdsreformen fogades till 9 § i lagen om elev- och studerandevård en bestämmelse om principen om närservice inom elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster. Genom att lägga till den princip om närservice som föreslås i propositionen också till skol- och studerandehälsovården, med de föreslagna begränsningarna, tryggas det på lagnivå att alla elevhälsotjänster kvarstår som närtjänster.
Enligt det föreslagna 7 mom. kan sådana studerandehälsovårdstjänster som avses i det föreslagna 17 § 1 mom. i hälso- och sjukvårdslagen av grundad anledning också ordnas vid en annan enhet som tillhandahåller studerandehälsovårdstjänster. Det handlar om att tillåta avvikelser från principen om närservice i fråga om studerandehälsovårdstjänster. Med en enhet som tillhandahåller studerandehälsovårdstjänster avses en enhet som har tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för att tillhandahålla studerandehälsovårdstjänster. De enheter som tillhandahåller studerandehälsovård ska vara placerade så att de studerande utan svårigheter kan söka sig till dem.
Tjänsterna kan ordnas vid någon annan enhet som tillhandahåller studerandehälsovårdstjänster, om man på detta sätt bättre än genom att erbjuda tjänsterna som närservice kan säkerställa att de studerande får tillgång till högklassiga tjänster i rätt tid enligt behov. Huruvida tjänsterna ordnas som närservice eller vid någon annan enhet som tillhandahåller studerandehälsovårdstjänster ska bedömas med hänsyn till de studerandes intresse. Med hänsyn till de studerandes intresse bör det bedömas när de studerandes behov, tjänsternas kvalitet, patientsäkerheten eller någon annan därmed jämförbar orsak visar det vara ändamålsenligt att tillhandahålla tjänsterna vid en annan enhet som tillhandahåller studerandehälsovårdstjänster. Till exempel sådan specialkompetens som tjänsten förutsätter och som har koncentrerats till vissa yrkesutbildade personer eller den personal, de apparater eller den utrustning som behövs för att tillhandahålla tjänsten kan vara en grund för att ordna tjänsterna vid en annan enhet som tillhandahåller studerandehälsovårdstjänster.
Den verksamhet inom studerandehälsovården som främjar hälsan och förebygger sjukdomar för studerande samt hälso- och sjukvårdstjänsterna ska bilda en sådan enhetlig helhet som avses i 17 § 2 mom. i statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011) och som främjar de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga, även om studerandehälsovårdstjänsterna ordnas vid en annan enhet som tillhandahåller studerandehälsovårdstjänster. Studerandehälsovårdstjänsterna ska bilda en enhetlig helhet också med andra elevhälsotjänster, och att avvika från principen om närservice får inte äventyra detta. När välfärdsområdet ordnar studerandehälsovård ska det beaktas att studerandehälsovårdspersonalen samarbetar tillräckligt med andra anställda inom elevhälsan och med läroanstaltens personal, oberoende av var tjänsterna erbjuds de studerande.
16 §.Skolhälsovård. Det föreslås att hela paragrafen ändras. Innehållet i det gällande 1 mom. blir i fråga om ansvaret för att ordna tjänster onödigt, eftersom välfärdsområdets ansvar att ordna tjänsterna efter de föreslagna ändringarna framgår av det föreslagna 15 a § 2 mom. i lagen. Elever inom den grundläggande utbildningen ska också i fortsättningen ha rätt till skolhälsovård.
I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det om innehållet i skolhälsovården, om vilket det finns bestämmelser i 2 mom. i den gällande paragrafen. Innehållet i skolhälsovården ändras inte.
I det föreslagna 2 mom. föreskrivs det om hälso- och sjukvård under den tid eleven deltar i arbetslivsorientering, som hör till skolhälsovården. Momentet motsvarar till sitt innehåll det som föreskrivs i 1 mom. i den gällande paragrafen.
Det föreslagna 3 mom. har delvis samma innehåll som gällande 5 mom. I momentet ändras hänvisningen till kommunen till en hänvisning till det välfärdsområde på vars område eleven har sin hemkommun. I momentet föreskrivs det att om det inte går att kombinera resan med skolresan, svarar det välfärdsområde på vars område eleven har sin hemkommun för skäliga kostnader som orsakas av elevens och en behövlig ledsagares resa i samband med skolhälsovård. Dessutom fogas en hänvisning till lagen om hemkommun (201/1994). I praktiken är det fråga om besök inom mun- och tandvården samt om specialundersökningar som ingår i skolhälsovården. Sådana verksamhetsenheter är i allmänhet inte placerade i skolor.
Innehållet i gällande 3 mom. flyttas i fråga om skyldighet för den som ordnar skolhälsovård att samarbeta med elevernas föräldrar och undervisningspersonal delvis ändrat till det föreslagna 15 a § 3 mom. Därtill föreslås att innehållet i 4 mom. i den gällande paragrafen i fråga om skyldigheten för den myndighet som svarar för primärvården i kommunen att delta i utarbetandet av läroplanen enligt lagen om grundläggande utbildning flyttas delvis ändrat till det föreslagna 15 a § 1 och 4 mom.
I det föreslagna 4 mom. föreskrivs det att om hemkommunen för en elev som omfattas av skolhälsovård och som fått sådan specialundersökning som avses i 16 § 1 mom. 6 punkten inte finns inom det välfärdsområde inom vars område hans eller hennes skola finns, ska det välfärdsområde på vars område eleven har sin hemkommun ersätta det välfärdsområde som har anskaffat specialundersökningen för kostnaderna för undersökningen och skäliga kostnader för elevens och en behövlig ledsagares resa. I momentet ändras hänvisningarna till kommuner och hemkommuner till hänvisningar till välfärdsområdet och det välfärdsområde på vars område elevens hemkommun finns. Dessutom preciseras momentet i fråga om specialundersökningar genom att det fogas en hänvisning till 16 § 1 mom. 6 punkten om skolhälsovård, där specialundersökningarna inom skolhälsovården definieras. Det föreslagna 4 mom. har delvis samma innehåll som gällande 6 mom.
17 §.Studerandehälsovård. Det föreslås att hela paragrafen ändras. Innehållet i gällande 1 mom. som gäller ansvaret för ordnande av studerandehälsovård flyttas i fråga om studerande vid gymnasier och yrkesutbildning till det föreslagna 15 a § 2 mom. I fråga om högskolestuderande flyttas det som föreskrivs i gällande 1 mom. till det föreslagna 3 mom.
I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det om innehållet i studerandehälsovården, om vilket det föreskrivs i 2 mom. i den gällande paragrafen. Det föreslås inga ändringar i innehållet i studerandehälsovården. Studerande vid gymnasier och inom yrkesutbildning samt studerande som avses i 2 § i lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande (695/2019) ska ha rätt till studerandehälsovård. Till denna del förblir rättsläget oförändrat. Med studerande i gymnasier och inom yrkesutbildning avses sådana studerande som studerar vid läroanstalter och om vilka det föreskrivs i 3 § i statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011).
I det föreslagna 2 mom. föreskrivs det att till studerandehälsovården hör också hälso- och sjukvården under den tid den studerande deltar i annan utbildning som ordnas på arbetsplatsen än sådan som baserar sig på ett läroavtal och i arbetspraktik. Det är fråga om motsvarande bestämmelser som i 3 mom. i den gällande paragrafen, vilket innebär att förslaget inte innebär någon ändring jämfört med nuläget.
Enligt det föreslagna 3 mom. föreskrivs det i lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande om Folkpensionsanstaltens skyldighet att ordna studerandehälsovård för högskolestuderande. Det är fråga om en informativ hänvisning till lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande.
Innehållet i gällande 4 mom. i fråga om skyldigheten för den som ordnar studerandehälsovården att samarbeta med studerande och med andra relevanta aktörer flyttas i fråga om studerande i gymnasier och yrkesutbildning till det föreslagna 15 a § 3 mom och i fråga om högskolestuderande delvis ändrat till det föreslagna 6 § i lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande såsom ett nytt 2 mom.
Innehållet i gällande 5 mom. i fråga om skyldigheten för den myndighet som svarar för den kommunala primärvården att delta i utarbetandet av läroplanen enligt gymnasielagen och det beslutsfattande om hur studerandevården ska ordnas som avses i lagen om yrkesutbildning överförs delvis ändrat till de föreslagna 15 a § 1 och 4 mom.