1.1  Bakgrund

Lagen om främjande av integration (681/2023), nedan även integrationslagen , träder i kraft den 1 januari 2025 och upphäver den gällande lagen med samma namn, lagen om främjande av integration (1386/2010), nedan den gällande integrationslagen . I denna proposition föreslås de ändringar som förutsätts enligt regeringens ramförhandlingar, budgetförhandlingar och en språkgranskning av den svenska språkdräkten i den integrationslag som träder i kraft den 1 januari 2025.  

Ramförhandlingar för statsminister Orpos regering hölls den 15–16 april 2024. På grund av det allvarliga läget inom de offentliga finanserna beslutade regeringen vid ramförhandlingarna om ytterligare åtgärder för att stärka de offentliga finanserna. Vid ramförhandlingarna beslutades som en sparåtgärd att tiden för ersättning av kostnader för utkomststöd enligt integrationslagen förkortas från tre år till ett år. Besparingen uppskattades uppgå till 58 miljoner euro 2025. Under beredningen av regeringspropositionen observerades det dock att eventuella besparingar till följd av förkortningen av tiden för ersättning för utkomststöd till skillnad från den tidigare uppskattningen i huvudsak skulle realiseras först från och med 2027, eftersom kommunens andel av utkomststödet beaktas genom att motsvarande avdrag görs från statsandelen för kommunal basservice med två års fördröjning. Om kommunerna när arbets- och näringstjänsterna överförs från staten till kommunerna kan minska stödberoendet hos personer som omfattas av moment 32.50.30, uppstår besparingar redan tidigare. Eftersom besparingarna i utkomststödet i huvudsak sker med fördröjning, har det i budgetpropositionen för 2025 under moment 32.50.30 gjorts en ny minskning på 58 miljoner euro som riktas till de kalkylerade ersättningarna i propositionen. 

Vid statsminister Petteri Orpos budgetförhandlingar den 3 september 2024 beslutades att det på ministeriets förslag och jämfört med rambeslutet för 2025–2028 görs en extra besparing på 58 miljoner euro under moment 32.50.30 (Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet) Enligt protokollsanteckningen från budgetförhandlingarna 3.9.3034 ”Regeringen verkställer den besparing från statens ersättning som riktats till främjande av integration så att statens ersättning sänks genom normavveckling i lagen om främjande av integrationen och genom att nivån på de kalkylerade ersättningar som staten betalar på detta sätt sänks. Dessutom ökas kommunernas incitament för integrationsinsatser som främjar sysselsättningen genom att ersättningsnivån för utkomststödsutgifterna sänks från och med 2025, indrivningen av kommunernas finansieringsandel av utkomststödet förkortas betydligt från de nuvarande två åren och den tid för vilken kommunerna får ersättning förkortas från de nuvarande tre åren på det sätt som överenskoms i ramförhandlingarna.” Vid den fortsatta beredningen beslutades det dock att de ersättningar för utkomststöd som betalas med stöd av integrationslagen slopas i fråga om det grundläggande utkomststödet. Detta gäller betalning av ersättningar till kommuner som hör till landskapet Åland och till Folkpensionsanstalten. 

Vidare enligt protokollsanteckningarna ”I den fortsatta beredningen granskas de kommunala skyldigheter som fastställs i integrationslagen. I integrationslagen anges att kommunerna får en kalkylerad ersättning av statens medel för mottagande av personer, bedömning av deras kompetens och behovet av integrationstjänster, utarbetande av en integrationsplan, vägledning och rådgivning samt flerspråkig samhällsorientering, integrationsutbildning, tolkning och ordnande av andra tjänster som främjar integrationen. Normavvecklingen genomförs så att den inte försvagar språkutbildningen, tjänsterna inom småbarnspedagogik eller undervisning eller tjänster som främjar sysselsättning. Nivån på de kalkylerade ersättningarna kan vid behov också sänkas på grund av produktivitetsbesparingar. De lagändringar som behövs träder i kraft senast i februari 2025.” 

Förslagsanslaget för de kalkylerade ersättningarna är exceptionellt höga i budgetpropositionen för 2025 på grund av dem som får tillfälligt skydd. År 2023 betalades cirka 50 miljoner euro kalkylerad ersättning och uppskattningen för 2024 är cirka 100 miljoner euro. I regeringens proposition om statsbudgeten för 2025 sjunker de kalkylerade ersättningarna för flyktingar (12 039 personer) och dem som får tillfälligt skydd (31 234 personer) från 225 951 000 euro till 167 396 000 euro, det vill säga med cirka 26 procent, vilket förutsätter betydande nedskärningar i de priser per enhet som genom förordning föreskrivs för de kalkylerade ersättningarna. För att genomföra besparingen i den kalkylerade ersättningen föreslås utöver en sänkning av ersättningsnivån att vissa av kommunens och välfärdsområdets uppgifter enligt integrationslagen slopas. Dessutom föreslås vissa mer tekniska ändringar i integrationslagen i anslutning till ändringsbehov som framkommit senare. 

I samband med beredningen av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av integration och till lagar som har samband med den (RP 21/2024 rd) konstaterades det att den svenskspråkiga lagtexten i integrationslagen inte till alla delar motsvarar den finskspråkiga lagtexten. Arbetet med översättningen av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration och till lagar som har samband med den (208/2022 rd) hade på grund av brådska lagts ut till en upphandlad avtalspartner och översatts av flera olika översättare, vilket ledde till att översättningsarbetet inte motsvarade den nivå som krävs för författningsöversättning och kraven på ett gott lagspråk. Därför språkgranskades integrationslagen i sin helhet våren 2024 i fråga om den svenska språkdräkten. Som resultat av språkgranskningen konstaterades det att en del paragrafer har översatts så felaktigt att de bör rättas för att den svenskspråkiga lagtexten ska motsvara den finskspråkiga lagtexten. Dessutom innehöll den svenskspråkiga lagtexten smärre språkliga fel som lämnades till lagberedarens övervägande huruvida de ska rättas. I samband med beredningen av RP 21/2024 rd och den svenskspråkiga laggranskningen framkom också tekniska fel i den finskspråkiga lagtexten som försvårar ett enhetligt genomförande av lagen. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet. Propositionen har beretts i fråga om den svenskspråkiga översättningen med början i mars 2024 och i fråga om de beslut som fattades vid regeringens ramförhandlingar samt ändringarna av teknisk natur med början i september 2024. 

När det gäller rättelserna i den svenskspråkiga översättningen är det fråga om rättelser av den svenska språkdräkten så att den motsvarar lagens finska språkdräkt, i övrigt behöver motiveringarna till lagen inte ändras. I fråga om rättelserna i den finskspråkiga lagtexten är det fråga om smärre tekniska rättelser, i övrigt behöver motiveringarna till lagen inte ändras. 

Utkastet till proposition var på remiss i fråga om de svenskspråkiga rättelserna och ändringarna enligt rambesluten under tiden 28 juni–9 augusti 2024 i den offentliga utlåtandetjänsten. Regeringspropositionen kompletterades i enlighet med besluten vid regeringens budgetförhandlingar och sändes på remiss 26 september–24 oktober 2024. 

Samråd enligt 11 § i kommunallagen (410/2015) har hållits om regeringspropositionen och ärendet behandlades i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning den 12 november 2024. 

Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten på https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt med identifieringskoden TEM033:00/2024. 

4.1  De viktigaste förslagen

Det centrala förslaget i propositionen är att lagen om främjande av integration ändras så att ersättandet till Folkpensionsanstalten för det utkomststöd enligt 7 § i lagen om utkomststöd som utbetalas av Folkpensionsanstalten helt och hållet slopas. I fortsättningen ersätts grundläggande utkomststöd i enlighet med lagen om utkomststöd också i fråga om dem som ingår i målgruppen enligt integrationslagen på så sätt, att statens finansieringsandel i fortsättningen är 50 procent. Vidare förkortas tiden för betalning av ersättning för kostnader för utkomststöd till välfärdsområden och kommuner som hör till landskapet Åland från tre år till ett år. Kommuner som hör till landskapet Åland ersätts inte heller i fortsättningen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet. 

Beloppet för den kalkylerade ersättning som med stöd av integrationslagen betalas till kommuner och välfärdsområden för personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. i den lagen (till exempel personer som får internationellt skydd och deras familjemedlemmar samt personer som får tillfälligt skydd och som har hemkommun) minskas från ingången av 2025. Närmare bestämmelser om ersättningsnivån utfärdas genom förordning av statsrådet. I samband med minskningen av beloppet av den kalkylerade ersättningen förs ändringar i integrationslagen för att minska kommunernas och välfärdsområdenas integrationsfrämjande skyldigheter. I integrationslagen upphävs kommunens skyldighet att utarbeta ett dokument för kommunens integrationsprogram enligt 13 § 3 mom., kommunens och välfärdsområdets skyldighet att utarbeta en sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 § och en sektorsövergripande integrationsplan enligt 17 § samt kommunens skyldighet att vid behov utarbeta en integrationsplan för familjen enligt 21 §. Därför stryks dessa definitioner också på flera ställen i integrationslagen. Enligt propositionen ska välfärdsområdet dock delta i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster, i utarbetandet av integrationsplan och översyn av planen, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för. Det föreslås att 48 §, som gäller den kommunala samarbetsgruppen för invandring och integrationsfrämjande, upphävs. Vidare föreslås det att kommunens och välfärdsområdenas skyldighet att planera, utveckla och följa upp integrationsfrämjandet ändras i lagen. 

Enligt protokollsanteckningen från budgetförhandlingarna ska normavvecklingen genomföras så att den inte försvagar språkutbildningen, tjänsterna inom småbarnspedagogik eller undervisning eller de tjänster som främjar sysselsättning. Även om statsandelen för kommunal basservice täcker bland annat uppgiftsområdena småbarnspedagogik och förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, har ersättningarna enligt integrationslagen i kommunerna kunnat användas för att främja integrationen i dessa uppgifter, såsom i samarbetet mellan daghemmet och hemmet samt mellan skolan och hemmet, för stöd i övergångsfaser samt för anskaffning av material som främjar integration och språkkunskaper. Det bör dock beaktas att nedskärningen av den kalkylerade ersättningen inte eliminerar den subjektiva rätten till småbarnspedagogik för barn som omfattas av ersättningarna enligt integrationslagen och inte heller statsandelen för kommunal basservice för uppgiften i fråga. Från ingången av 2025 finansieras också uppgifter enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) och en del av uppgifterna enligt integrationslagen som en del av statsandelssystemet för kommunal basservice. I fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. i integrationslagen. för vilka kommunerna betalas kalkylerad ersättning, har integrationsutbildning som ordnas i form av som arbetskraftsutbildning inkluderats i den kalkylerade ersättningen från ingången av 2025. 

I propositionen rättas också den svenska översättningen av lagen. Syftet med rättelserna är att den svenska översättningen ska motsvara den finska lagtexten. Dessutom rättas språkdräkten i översättningen så att den motsvarar de krav som ställs på lagtext. I den svenskspråkiga författningen görs dessutom andra smärre tekniska rättelser. 

I propositionen ändras i 57 § i integrationslaget hänvisningen till 42–49 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021). De paragraferna har upphävts genom lagen om tillsyn över social- och hälsovården (741/2023), vars 5 kap. innehåller bestämmelser om myndighetstillsyn över socialservice. I propositionen föreslås det att också 68 och 98 § integrationslagen ändras, där det görs en teknisk ändring och de behövliga åländska myndigheter som ersätts för kostnader fogas till paragraferna. 

I propositionen föreslås också en ändring av 102 § 1 mom. i integrationslagen. I det momentet hänvisas felaktigt till 48 och 50 § i den gällande integrationslagen (1386/2010, i kraft till och med den 31 december 2024) i fråga om de aktörer som nämns i momentet. Den föreslagna ändringen beskrivs närmare i specialmotiveringen till 102 §. 

Genom propositionen rättas smärre tekniska fel i den finskspråkiga lagtexten, vilket förbättrar författningarnas språkdräkt och utformning samt förenhetligar de uttryck som används i lagtexten. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.1  Sätten att genomföra besparingar

Enligt remissinstanserna riktar sig de föreslagna sparåtgärderna i betydande grad till kommunernas ekonomi och i synnerhet till resurserna för integrationstjänster, vilket äventyrar tjänsternas kvalitet och tillgänglighet. Den allmänna linjen i utlåtandena var kritisk, och remissinstanserna bedömde att genomförandet av sparåtgärderna skulle försämra integrationen av invandrare och öka de offentliga kostnaderna på lång sikt. 

Kommunerna, välfärdsområdena och organisationerna betonade att sätten att genomföra besparingarna ökar trycket särskilt på små kommuner som inte har tillräckliga resurser för att bekosta integrationstjänsterna. Flera remissinstanser bedömde att genomförandet av besparingarna i praktiken överför kostnadsansvaret från staten till kommunerna utan att kommunerna på kort sikt har tillräckliga metoder för att anpassa tjänsterna. 

I utlåtandena påpekades det också att konsekvenserna av besparingarna utöver integrationstjänsterna också i större utsträckning omfattar kommunens och samhällets strukturer. Det framhölls särskilt att de minskade resurserna ökar den sociala och regionala ojämlikheten, bromsar upp sysselsättningen av invandrare och kan öka brottsligheten och den sociala segregationen. 

Flera remissinstanser betonade att sparåtgärderna kan leda till ökade kostnader också på längre sikt. I synnerhet inbesparingarna i småbarnspedagogiken och tjänsterna för barn bedömdes medföra problem med barnens språkinlärning och utvecklingen av deras sociala färdigheter, vilket skulle försvåra deras skolgång och senare integrering i samhället. Besparingarna bedömdes kunna ha betydande långvariga negativa konsekvenser för inlärningsresultaten och välbefinnandet hos de barn som omfattas av integrationstjänsterna. 

Bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna har preciserats och utvidgats utifrån remissvaren bland annat i fråga om kommuner och välfärdsområden, statsandelsåligganden och slopandet av ersättningen för grundläggande utkomststöd. 

5.2  Nedskärningar i den kalkylerade ersättningen

Nedskärningarna i de kalkylerade ersättningarna fick särskilt kritik i utlåtandena. Remissinstanserna framförde att sänkningen av de kalkylerade ersättningarna äventyrar kontinuiteten i de integrationsfrämjande tjänsterna, i synnerhet i kommunerna. I många yttranden påpekades det att de kalkylerade ersättningarna är centrala när det gäller att täcka integrationskostnaderna. Nedskärningarna bedömdes öka det ekonomiska trycket på kommunerna, och en del kommuner kan bli tvungna att avsevärt minska tjänsterna. 

Flera remissinstanser betonade att en sänkning av nivån på de kalkylerade ersättningarna försämrar integrationstjänsterna i synnerhet i små kommuner. Enligt utlåtandena leder nedskärningarna i synnerhet till att tjänsterna för barn, unga och personer i utsatt ställning försämras, vilket kan försämra deras språkinlärning och sociala integration. I många utlåtanden betonades det att nedskärningen av den kalkylerade ersättningen står i strid med regeringsprogrammets mål, i synnerhet med att öka deltagandet i småbarnspedagogiken. 

En sänkning av den kalkylerade ersättningen medför också administrativa utmaningar. Nedskärningen av de kalkylerade ersättningarna bedömdes i praktiken leda till att de pengar som riktas till integrationstjänster måste minskas betydligt, vilket äventyrar småbarnspedagogikens och den grundläggande utbildningens förmåga att tillgodose behoven hos barn med invandrarbakgrund. Remissinstanserna bedömde också att nedskärningarna i de kalkylerade ersättningarna kan försvaga kommunernas vilja att ta emot kvotflyktingar och andra asylsökande. 

5.3  Paragrafer som föreslås bli upphävda

I utlåtandena framfördes det att upphävandet av vissa lagparagrafer inte nödvändigtvis medför besparingar eller minskar den administrativa bördan. Till exempel sågs det som onödigt att slopa skyldigheten att upprätta ett dokument om integrationsprogrammet, eftersom många kommuner redan har utarbetat integrationsprogrammet i samarbete med olika aktörer. I en del av utlåtandena betonades det att dokumentationen av integrationsprogrammet är nödvändig med tanke på genomförandet och uppföljningen av integrationstjänsterna. 

Flera remissinstanser ansåg också att slopandet av skyldigheten att utarbeta sektorsövergripande bedömningar av behovet av tjänster och integrationsplaner är problematiskt. I synnerhet skyldigheten att göra en sektorsövergripande bedömning ansågs främja jämlikheten för utsatta kunder och kunder som behöver mycket stöd. En del av remissinstanserna betonade att slopandet av kravet på sektorsövergripande bedömning av behovet av tjänster kan öka risken för att invandrare i utsatt ställning inte får de tjänster de behöver. 

Det ansågs inte heller ändamålsenligt att slopa integrationsplanen för familjer. Flera remissinstanser påpekade att man med hjälp av en integrationsplan för familjen kan säkerställa att integrationsspråken och integrationsmålen är enhetliga för hela familjen, vilket främjar barnfamiljernas integration och välfärd. I vissa utlåtanden efterlystes att familjernas helhetssituation ska beaktas som en del av integrationstjänsterna. 

Utifrån remissutlåtandena frångicks inte kommunernas och välfärdsområdenas samarbete i fråga om bedömningen av behovet av tjänster och integrationsplanerna, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för. Utifrån remissvaren har det dessutom gjorts vissa ändringar av teknisk natur i 32 a, 45 och 80 § i propositionen och paragrafen med övergångsbestämmelser har kompletterats. 

5.4  Uppgifter som lättas upp

Remissinstanserna ansåg att de föreslagna lättnaderna är små i förhållande till sparmålen, och enligt flera aktörer minskar de inte avsevärt kommunernas eller välfärdsområdenas administrativa börda. En del av remissinstanserna betonade att många av de uppgifter som det föreslås att lättas upp redan i nuläget är långt integrerade i kommunernas och välfärdsområdenas verksamhet. Ett slopande av dessa uppgifter ökar kommunernas administrativa börda när de blir tvungna att anpassa sina befintliga processer. 

I flera yttranden påpekades det också att de uppgifter som det föreslås att ska lättas upp, såsom planerings- och uppföljningsskyldigheterna, är viktiga för att säkerställa integrationstjänsternas kvalitet och genomslag. Remissinstanserna bedömde att genomförandet av lättnaderna kan leda till att integrationens genomslag inte längre kan följas upp tillräckligt noggrant. Detta ansågs äventyra utvecklingen av tjänsterna och den regionala jämlikheten mellan dem. 

Flera remissinstanser rekommenderade att de uppgifter som ska lättas upp omprövas för att undvika att kommunerna och välfärdsområdena ställs inför extra administrativa utmaningar. Dessutom önskades det att man genom lättnaderna säkerställer ett så heltäckande genomförande av integrationstjänsterna som möjligt och att eventuella sparåtgärder i första hand riktas till administrativa uppgifter, som har en mindre inverkan på integrationstjänsternas kvalitet. 

6.1  Lagen om ändring av lagen om främjande av integration

1 §.Lagens syfte . Det föreslås att det görs en språklig översyn i paragrafens 2, 5 och 7 punkt.  

2 §.Tillämpningsområde . Det föreslås att den svenska ordalydelsen ”anvisande till kommuner” i det inledande stycket i 3 mom. rättas så att den motsvarar den i lagen avsedda termen "anvisande till kommunplats". Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den också i övrigt motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga rättelser.  

3 §.Tillämpning av lagen på arbetssökande . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 2 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

4 §.Tillämpning av lagen på barn . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 och 2 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också andra smärre språkliga ändringar.  

5 §.Definitioner . I 5 punkten i paragrafen stryks hänvisningen till en sektorsövergripande integrationsplan och definitionen av sektorsövergripande integrationsplan i 14 punkten upphävs. Ändringarna hänför sig till propositionens mål att minska kommunernas uppgifter för att åstadkomma besparingar, vilka har motiverats i propositionens målsättning och i motiveringen till 17 §. Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 mom. 5, 10, 12, 13 och 16–18 punkten rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

6 §.Tolkning och översättning . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

7 §.Rätten till arbetslöshetsförmån och utkomststöd . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

9 §.Kontakt för bedömning av behovet av integrationsfrämjande tjänster . Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

10 §.Vägledning och rådgivning . I 2 mom. stryks hänvisningen till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster i 15 §, eftersom det föreslås att 15 § upphävs. Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

11 §.Basinformation om det finländska samhället . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

13 §.Innehållet i kommunens integrationsprogram . I 1 mom. 1 punkten stryks hänvisningen till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster i 15 §, eftersom det föreslås att 15 § upphävs. I 1 mom. 2 punkten stryks hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen i 17 §, eftersom det föreslås att 17 § upphävs. I 3 mom. föreskrivs det om kommunens skyldighet att utarbeta ett dokument för integrationsprogrammet. Det föreslås att momentet upphävs för att gallra bland kommunernas uppgifter, och kommunerna ska inte ha någon skyldighet att utarbeta ett separat dokument för integrationsprogrammet.  

Även om skyldigheten att utarbeta ett dokument för integrationsprogrammet slopas, ska kommunen fortfarande se till att tjänsterna enligt integrationsprogrammet bildar en konsekvent och tydlig helhet samt sörja för det samarbete mellan myndigheter och andra aktörer som behövs vid ordnandet av integrationsprogrammets tjänster. Dessutom är det viktigt att kommunen fäster särskild uppmärksamhet vid integrationsprogrammets tillgänglighet ur olika målgruppers synvinkel. Kommunen kan enligt prövning tillsammans med de centrala samarbetsparterna utarbeta ett dokument som beskriver ordnandet av tjänsterna i integrationsprogrammet, ansvaret och samarbetsparterna för att främja genomförandet av integrationsprogrammets tjänster och samarbetet. 

Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 1 mom. 

14 §.Bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster . Det föreslås att nya 5–7 punkter fogas till paragrafens 1 mom. Kommunen ska utarbeta en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster för en invandrare vars första uppehållstillstånd eller uppehållskort beviljades eller uppehållsrätt registrerades för högst tre år sedan och som, om invandraren annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd samt för ett sådant barn eller en sådan ung person som avses i 2 § 6 mom. och för ett offer för människohandel. Denna persongrupp nämns i 15 § som ska upphävas.  

Vidare införs ett nytt 4 mom. i paragrafen så att välfärdsområdet ska delta i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 1 mom., om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för. Genom bestämmelsen säkerställs det att invandrarens behov av tjänster bedöms och att man vid behov utan dröjsmål svarar på dem i samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet. En sektorsövergripande bedömning främjar också det informationsutbyte som behövs mellan centrala integrationsfrämjande myndigheter för invandrarkunder och kan således förebygga överlappningar i serviceprocesserna inom olika förvaltningsområden. 

Det kan vara särskilt behövligt att utarbeta bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster i samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet när det är fråga om en person som tagits emot i Finland som kvotflykting, ett offer för människohandel eller ett barn eller en ung person som kommit till landet som minderårig utan vårdnadshavare. Det kan bedömas att personerna på grund av sin sårbara ställning har nytta av sektorsövergripande samarbete vid bedömningen av behovet av tjänster. I fråga om dessa personer är det också viktigt att kommunen vid behov utan dröjsmål ser till att personerna hänvisas till en bedömning av servicebehovet inom socialvården eller till hälso- och sjukvårdstjänster. 

Om bedömningen görs i samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet, kan man under bedömningen utöver personens kompetens, färdigheter för sysselsättning och studier och andra integrationsförutsättningar samt de servicebehov som anknyter till dessa preliminärt också utreda till exempel behoven av socialservice, hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster. 

I paragrafen föreslås vidare ett nytt 5 mom. enligt vilket en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster inte behöver utarbetas för ett barn eller en ung person som avses i 1 mom. 6 punkten, om barnets eller den unga personens behov av tjänster kan tillgodoses genom någon annan kundplan. 

Detta har motiverats på följande sätt i RP 208/2022 rd: Någon sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster behöver dock inte göras för ett minderårigt barn som kommit till landet utan vårdnadshavare om barnets servicebehov kan tillgodoses genom någon annan kundplan. Man kan komma fram till en sådan lösning till exempel då det för barnet sektorsövergripande utarbetats en sådan bedömning av servicebehovet som avses i 36 § i socialvårdslagen och en klientplan enligt 39 §, i vilken det på ett tillräckligt sätt beaktats de faktorer som avses i bedömningen av kompetens och behov av integrationstjänster. För barn under skolåldern kan det räcka med en plan för småbarnspedagogik. 

I 6 mom. föreslås att det i fråga om tidsfristen på tre år enligt i 1 mom. när det gäller beviljande av det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet eller registrering av uppehållsrätten kan vara behövligt att kunna göra undantag för offer för människohandel. Ett sådant behov kan föranledas till exempel av att personen varit ett offer för människohandel under den första tiden efter ankomsten till landet och på grund av sin ställning inte har kunnat delta i integrationstjänster. 

Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 2 mom. 

15 §.Sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster . Paragrafen föreslås bli upphävd i sin helhet.  

Även om det inte görs någon sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster, kan behoven av integrationsfrämjande tjänster för personer som hör till paragrafens personkrets i huvudsak tillgodoses genom att utarbeta en sådan bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 14 §. Den kan vid behov också utarbetas i sektorsövergripande samarbete med välfärdsområdet. Med stöd av den paragrafen ska kommunen också vid behov hänvisa personen till andra myndigheters tjänster. Syftet med detta är att säkerställa att personer utan dröjsmål hänvisas till exempel till bedömning av servicebehovet inom socialvården och till andra behövliga tjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvaret för. 

Slopandet av den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster kan medföra små besparingar i myndigheternas resurser. I och med ändringen kan kommunen utifrån sina observationer individuellt för varje kund bedöma behovet av sektorsövergripande samarbete vid bedömningen. Det är sannolikt att det trots en sektorsövergripande bedömning i vissa situationer också görs en bedömning av servicebehovet inom socialvården för klienter som behöver socialservice, och då bedöms invandrarens behov av tjänster både i samarbete mellan myndigheterna och separat av välfärdsområdet. 

16 §.Integrationsplan . I paragrafen stryks hänvisningarna till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 §.  

17 §.Sektorsövergripande integrationsplan . Paragrafen föreslås bli upphävd i sin helhet. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska en ändring av lagen utredas för att endast en integrationsplan ska upprättas. Upphävandet av den sektorsövergripande integrationsplanen och integrationsplanen för familjer främjar således också skrivningarna i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering och förtydligar planerna enligt integrationslagen, eftersom det i fortsättningen endast föreskrivs om en typ av integrationsplan i lagen. Som det konstateras i motiveringen till 20 § ska välfärdsområdet på kommunens begäran delta i utarbetandet av integrationsplanen enligt 1 mom., om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för.  

Slopandet av den separata sektorsövergripande integrationsplanen kan förebygga överlappande myndighetsarbete och således medföra små besparingar i myndigheternas resurser. Det är sannolikt att det trots den sektorsövergripande integrationsplanen för de integrationskunder som har behov av social- och hälsovårdstjänster utarbetas kundplaner som ansluter till tjänsterna i fråga. Trots att den sektorsövergripande integrationsplanen slopas är annat samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet, till exempel vid utarbetandet av en integrationsplan enligt 16 §, viktigt när det gäller att främja integrationen och stödja integrationen av gemensamma integrationskunder. 

18 §.Mål som ska överenskommas i integrationsplanen eller i den sektorsövergripande integrationsplanen . I paragrafens rubrik och i paragrafen stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §.  

Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. 

19 §.Innehållet i integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen . I paragrafens rubrik och innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §.  

Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. 

20 §.Utarbetande av integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan . I paragrafens rubrik och innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §. Vidare stryks hänvisningarna till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 §. I paragrafen föreslås ett nytt 2 mom. så att välfärdsområdet ska delta i utarbetandet av integrationsplanen enligt 1 mom., om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för.  

Det föreslås att den svenska språkdräkten i 3–5 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också andra smärre språkliga ändringar. 

21 §.Integrationsplan för familjer . Paragrafen föreslås bli upphävd i sin helhet. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska en ändring av lagen utredas för att endast en integrationsplan ska upprättas. Upphävandet av den sektorsövergripande integrationsplanen och integrationsplanen för familjer främjar således också skrivningarna i regeringsprogrammet och förtydligar planerna enligt integrationslagen, eftersom det i fortsättningen endast föreskrivs om en typ av integrationsplan i lagen. Slopandet av integrationsplanen för familjer kan förebygga överlappande myndighetsarbete och således medföra små besparingar i myndigheternas resurser. Det är sannolikt att behoven av tjänster hos målgruppen för integrationsplanen för familjer tillgodoses till exempel genom de klientplaner som utarbetas inom välfärdsområdets socialservice och tjänster för familjer. Trots att integrationsplanen för familjen slopas är annat samarbete mellan kommunens olika sektorer och välfärdsområdet viktigt för att främja tillhandahållandet av förebyggande åtgärder och tjänster som stöder integration och stärker välbefinnandet, hälsan och delaktigheten. Samarbetet med välfärdsområdet är viktigt i synnerhet när familjen utöver integrationstjänster bedöms behöva flera olika social- och hälsovårdstjänster. När integrationsplanen för familjer slopas är det också viktigt att vid utarbetandet av individuella integrationsplaner och andra kundplaner fästa uppmärksamhet vid alla familjemedlemmars möjligheter att delta i integrationsfrämjande tjänster. I synnerhet bör man beakta säkerställandet av att mödrarna i familjerna har tillgång till och deltar i verksamhet som främjar språkkunskaper, samhällsorientering och bildandet av nätverk och på motsvarande sätt sträva efter att stärka att barn under skolåldern deltar i småbarnspedagogik. När individuella integrationsplaner utarbetas bör man också fästa uppmärksamhet vid att familjemedlemmar i princip integreras på samma språk.  

22 §.Översyn av en integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan . I paragrafens rubrik och innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §. Av denna orsak upphävs 2–4 mom. som obehövliga. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. så att välfärdsområdet ska delta i översynen av integrationsplanen, om planen har utarbetats tillsammans med kommunen på det sätt som avses i 20 § 2 mom. Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

23 §.Varaktighet för och upphörande av en integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan . I paragrafens rubrik och innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §. Det föreslås att namnet på svenska på den i 3 mom. avsedda lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) rättas så att namnet på lagen motsvarar den officiella benämningen på svenska. Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den också i övrigt motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. I 6 mom. föreslås inga ändringar.  

24 §.Integrationskundens skyldighet att följa integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen . I paragrafens rubrik och innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §. Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1–3 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också andra smärre språkliga ändringar.  

25 §.Flerspråkig samhällsorientering . Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 1 mom.  

26 §.Innehållet i integrationsutbildning . Det föreslås att namnet på svenska på den i 1 mom. avsedda läropliktslagen (1214/2020) rättas så att namnet på lagen motsvarar den officiella benämningen på svenska. Paragrafens svenska språkdräkt rättas också i övrigt så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

27 §.Ordnande av integrationsutbildning . Det föreslås att den svenska språkdräkten 2 mom. rättas i fråga om den finska termen työvoimakoulutus så att den motsvarar den term som används på svenska i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Genom ändringen förenhetligas det språk som används i lagstiftningen. Paragrafens svenska språkdräkt rättas också i övrigt så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

28 §.Stöd för frivilliga studier . I 1 mom. 2 punkten stryks hänvisningen till en sektorsövergripande integrationsplan.  

29 §.Allmänna förutsättningar för stöd för frivilliga studier . Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 3 mom.  

30 §.Förutsättningar för frivilliga studier . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också andra smärre språkliga ändringar.  

31 §.Fortsatta frivilliga studier efter att maximitiden för integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen har gått ut . I paragrafens rubrik och innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §.  

Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

32 §.Tillämpning av lagen om ordnande av arbetskraftsservice på frivilliga studier . I paragrafens innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §.  

32 a §.Avgift för oanvända tjänster . I paragrafens 1 mom. stryks hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen, till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 § och till integrationsplanen för familjer, eftersom det föreslås att de upphävs.  

3 kap.Bestämmelser om minderåriga barn och unga personer som har kommit till landet utan vårdnadshavare. 

Det föreslås att den svenska språkdräkten i rubriken för 3 kap. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

33 §.Ordnande av boende för barn som är i landet utan vårdnadshavare . Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 1 mom.  

34 §.Stöd för barn och unga personer som har kommit till landet som minderåriga och utan vårdnadshavare . Det föreslås att paragrafens rubrik och 1 mom. rättas i den svenska språkdräkten så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

35 §.Förordnande av företrädare . Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

36 §.Styrning, planering och tillsyn av företrädarverksamhet . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

37 §.Företrädarens behörighet och uppgifter . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

38 §.Befriande av en företrädare från sitt uppdrag och upphörande av företrädaruppdraget . Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 2–5 mom.  

39 §.Arvodet till företrädaren och kostnader . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

40 §.Riksomfattande planering och utveckling av anvisande till kommuner . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

41 §.Regional planering och utveckling och regionalt genomförande av anvisande till kommuner . Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

42 §.Avtal om anvisande till kommunen och främjande av integration . Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

43 §.Anvisande till kommuner . Det föreslås att hänvisningen i 1 mom. 2 punkten till lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) rättas så att den motsvarar den officiella benämningen på svenska. Paragrafens svenska språkdräkt rättas också i övrigt så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

45 §.Planering, utveckling och uppföljning av integrationsfrämjandet i kommunen . Det föreslås att de skyldigheter för kommunen som nämns i paragrafen minskas och lindras.  

Enligt paragrafens 1 mom. ska kommunen ha det allmänna ansvaret och samordningsansvaret för planeringen och utvecklingen av främjandet av integrationen av invandrare och integrationskunder och av goda befolkningsrelationer på lokal nivå i samarbete med välfärdsområdet när det gäller planeringen och utvecklingen av de tjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvaret för. I enlighet med sparmålen slopas kommunernas uppföljningsskyldighet i momentet. Skyldigheten att planera och utveckla goda befolkningsrelationer fogas till 1 mom. som en del av kommunens integrationsfrämjande uppgifter. Främjandet av befolkningsrelationerna ingår i lagens syfte och är en väsentlig del av integrationsfrämjandet på lokal nivå. Dessutom ingår främjandet av goda befolkningsrelationer redan nu i 2 mom., som upphävs. 

Det föreslås att 2 mom. upphävs. Kommunen behöver inte skriva in och rapportera om målen enligt momentet. 

Paragrafens 3 mom. ändras så att kommunen i sin planering ska beakta de nationella målen för främjandet av integration och de nationella målen för främjandet av sysselsättning för integrationskundernas del. Till övriga delar slopas kommunens skyldigheter.  

I fråga om 4 mom. föreslås inga ändringar.  

Som ett nytt 4 mom. föreslås att uppföljningen av integrationsfrämjandet i fråga om arbetssökande kunder ska genomföras på det sätt som föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.  

Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den också i övrigt motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. 

46 §.Ordnande av kommunala integrationsfrämjande tjänster . Det föreslås att 2 mom. i författningens svenska språkdräkt rättas så att kommunen ska beakta det sektorsövergripande samarbetet vid ordnandet av integrationsfrämjande tjänster. Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den också i övrigt motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

47 §.Samordning av integrationsfrämjande tjänster . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

48 §.Kommunal samarbetsgrupp för invandring och integrationsfrämjande . Paragrafen föreslås bli upphävd i sin helhet. Besparingen i fråga om den kalkylerade ersättningen kan inte genomföras om inte vissa av kommunens och välfärdsområdets uppgifter enligt integrationslagen slopas. Om det inom kommunens område finns en i 58 § i integrationslagen avsedd regional samarbetsgrupp för invandring och integrationsfrämjande eller någon annan grupp för invandring och främjande av integration, kan samarbetet i fortsättningen bedrivas till exempel inom ramen för denna arbetsgrupp.  

49 §.Beaktande av integrationsfrämjande i planeringen och utvecklingen av välfärdsområdets verksamhet . Det föreslås att 1 mom. ändras så att den första meningen i det nuvarande 1 mom. stryks. Välfärdsområdets planeringsskyldighet ska lindras som en avregleringsåtgärd. Välfärdsområdet ska i sin planering beakta behoven hos invandrarna i sitt område och de nationella målen för integrationsfrämjandet.  

Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

50 §.Välfärdsområdets integrationsfrämjande tjänster . Det föreslås att 2 mom. 2 punkten upphävs, eftersom det i fortsättningen inte föreskrivs om de uppgifter som nämns i den.  

Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

51 §.Riksomfattande planering, utveckling och styrning av integrationsfrämjandet . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

52 §.Statens program för integrationsfrämjande . Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 1 och 2 mom.  

53 §.Uppföljning av tillgången till tjänster och kostnadsutvecklingen . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

54 §.Samarbetsorgan mellan ministerierna . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

55 §.Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter . Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. I 3 mom. föreslås inga ändringar.  

57 §.Regionförvaltningsverkets och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens uppgifter . Det föreslås att hänvisningen i 2 mom. till 42–49 § i lagen om ordnande av social- och hälsotjänster rättas i författningens både finska och svenska språkdräkt så att den motsvarar gällande lagstiftning. Paragraferna i den lagen har upphävts genom lagen om tillsyn över social- och hälsovården (741/2023). Det föreslås att 2 mom. ändras så att bestämmelser om tillsynen över socialservice finns i 5 kap. i lagen om tillsyn över social- och hälsovården. Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

59 §.Statens ersättning till kommunen och välfärdsområdet . I paragrafen stryks skyldigheten att utarbeta ett dokument för integrationsprogrammet för att de ersättningar som föreskrivs i paragrafen ska betalas. Slopandet av utarbetandet av ett dokument för integrationsprogrammet innebär dock inte att kommunens skyldighet att ordna det integrationsprogram som avses i 13 § och de tjänster som utgör dess minimiinnehåll upphävs. Som en avregleringsåtgärd slopas alltså endast kommunens skyldighet att utarbeta ett dokument om integrationsprogrammet och lämna in dokumentet i fråga för att de ersättningar som avses i paragrafen ska betalas. Därför ändras formuleringen utarbeta till ordna i enlighet med vad som föreskrivs i 13 §.  

Även i fortsättningen ska kommunen för att ersättningar i enlighet med paragrafen ska betalas ingå ett avtal med närings-, trafik- och miljöcentralen upprätta ett i 42 § avsett avtal om anvisande till kommunen och främjande av integration. Kommunen förbinder sig i enlighet med avtalet att ordna ett integrationsprogram enligt 13 § för att få ersättningar enligt integrationslagen. 

Det föreslås att hänvisningen i 4 mom. till lagen om mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd samt om identifiering av och hjälp till offer för människohandel rättas så att namnet på lagen motsvarar den officiella benämningen på svenska. Den svenska språkdräkten i 1, 2 och 4 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också andra smärre språkliga ändringar. 

60 §.Statsandel . Det föreslås att i 2 punkten slopas hänvisningarna till den sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 §, utarbetandet av en sektorsövergripande integrationsplan eller en integrationsplan för familjer.  

61 §.Kalkylerad ersättning till kommunen . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1, 2 och 4 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

62 §.Kalkylerad ersättning till välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapetÅland . Paragrafens 1 mom. ändras så att i fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. betalas till välfärdsområdet av statens medel kalkylerad ersättning för ordnandet av andra integrationsfrämjande tjänster och tolkning. Ersättningar betalas inte för sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster och för deltagande i utarbetandet av en sektorsövergripande integrationsplan, eftersom bestämmelserna om dem upphävs i lagen.  

Det föreslås att 4 mom. i både den finskspråkiga och den svenskspråkiga författningen preciseras så att det med ersättningstid avses den ersättningstid som definieras i 3 mom. Det är fråga om en teknisk ändring med syfte är att förtydliga och förenhetliga innehållet i lagen. Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. I 3 och 5 mom. föreslås inga ändringar.  

63 §.Ersättning för utkomststöd . Det föreslås att paragrafen ändras så att ersättningen till Folkpensionsanstalten för det grundläggande utkomststöd enligt 7 § i lagen om utkomststöd som utbetalas av Folkpensionsanstalten helt och hållet slopas. I fortsättningen ersätts grundläggande utkomststöd i enlighet med lagen om utkomststöd också i fråga om dem som ingår i målgruppen enligt integrationslagen på så sätt, att statens finansieringsandel i fortsättningen är 50 procent. Inte heller kommuner som hör till landskapet Åland ersätts i fortsättningen för kostnaderna för grundläggande utkomststöd. Av denna orsak upphävs 3 mom. och ändras 2 mom. så att kommuner som hör till landskapet Åland ersätts endast för kostnader för utbetalning av kompletterande och förebyggande av utkomststöd.  

Vidare förkortas tiden för betalning av ersättning för kostnader för utkomststöd till välfärdsområden och kommuner som hör till landskapet Åland från tre år till ett år, vilket föreskrivs i 1 och 2 mom. Ändringen hänför sig till besluten vid ram- och budgetförhandlingarna.  

64 §.Ersättning för beredskap att ta emot personer . Det föreslås att paragrafens rubrik och 1 mom. rättas i den svenska språkdräkten så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

65 §.Statens ersättning för specialkostnader . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 mom. rättas så att den ersättning av statens medel som avses i paragrafen kan ersättas på grund av en persons funktionsnedsättning, inte funktionshinder. Det föreslås vidare en språklig översyn av den svenska språkdräkten i paragrafrubriken och 1–3 mom.  

66 §.Ersättning för återflyttningsbidrag . Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

68 §.Ersättning för kostnader för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel . Det föreslås att 1 mom. ändras så att kostnaderna också ersätts till hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland. De ersättningar som nämns i paragrafen ersätts redan nu till kommuner och välfärdsområden, inklusive kommuner som hör till landskapet Åland, och där ingår hälso- och sjukvårdskostnader som uppkommit för hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland. Ändringen är teknisk.  

71 §.Skyldighet att betala tillbaka ersättning . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 3 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

72 §.Användningsändamål för kunduppgifter . Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

73 §.Uppgifter som behandlas . Det föreslås att i 5 och 6 punkten slopas hänvisningen till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 § och i 6 punkten hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen.  

I 3 mom. rättas hänvisningen till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) i den svenska språkdräkten så att den motsvarar förordningens officiella namn. Paragrafens svenska språkdräkt rättas också i övrigt så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

74 §.Riksomfattande informationssystemtjänster för integrationsfrämjande . Det föreslås att i den finska språkdräkten av 1 mom. stryks ordet edistäminen, så att det är förenligt med ändringen av 78 §. Vidare rättas paragrafens svenska språkdräkt så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

75 §.Kommunens tilläggsdel till den riksomfattande kundinformationssystemhelheten för integration . Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

76 §.Uppgifter som sparas i det riksomfattande informationslagret . Det föreslås att i paragrafens 1 mom. slopas hänvisningen till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 §.  

Det föreslås att 2 mom. upphävs som onödigt, eftersom det föreslås att paragrafen om den sektorsövergripande integrationsplanen upphävs. 

Paragrafens svenska språkdräkt rättas också i övrigt så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

77 §.Radering av uppgifter som införts i det riksomfattande informationslagret . Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

78 §.Personuppgiftsansvariga för det riksomfattande informationslagret för integrationsfrämjande. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att i ordet integrationsfrämjande stryks ”sfrämjande”.  

Det föreslås att felet i numreringen av punkterna i 2 mom. rättas. I 2 mom. finns felaktigt två separata 2-punkter efter varandra. Den senare punkten ändras till 3 punkt, varvid också de efterföljande punkterna på motsvarande sätt blir 4 och 5 punkt. Ändringen är teknisk. Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. 

79 §.Användarrättigheter till det kundinformationssystem som hör till de riksomfattande informationssystemtjänsterna . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 mom. rättas så att i fråga om kontroll av användarrättigheter och insamling av logguppgifter ska bestämmelserna nedan i det aktuella kapitlet iakttas. Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

80 §.Beviljande av användarrättigheter till det kundinformationssystem som hör till de riksomfattande informationssystemtjänsterna . Det föreslås att i paragrafens 1 mom. ändras så att i stället för 15 och 17 § som ska upphävas beviljar kommunen användarrättigheter för personer som är anställda vid välfärdsområdet och som deltar i utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § eller utarbetandet av en integrationsplan enligt 16 § eller i en översyn av planen enligt 22 §.  

Det föreslås att den svenska språkdräkten i 2 mom. 3 punkten rättas så att termen käyttöoikeuksienhallinta är översatt konsekvent i förhållande till andra bestämmelser. Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

81 §.Ändring och upphävande av användarrättigheter som beviljats till det kundinformationssystem som hör till de riksomfattande informationssystemtjänsterna . Det föreslås att den svenska språkdräkten rättas så att motsvarigheten på svenska för den finska termen käyttöoikeuksienmyöntäväviranomainen används konsekvent i förhållande till andra bestämmelser. I den svenskspråkiga författning som träder i kraft den 1 januari 2025 har myndigheten inte getts prövningsrätt i fråga om ändring eller upphävande av användarrättigheter. Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

82 §.Rätt att få uppgifter för den riksomfattande planeringen av anvisande till kommuner . Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

83 §.Rätt att regionalt få uppgifter för anvisande till kommuner . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten på så sätt att Migrationsverket och förläggningen ska lämna ut de uppgifter som avses i paragrafen till närings-, trafik- och miljöcentralen. Detta motsvarar det sätt som allmänt används i lagspråket för att uttrycka en annan myndighets rätt att få information. Enligt den svenska språkdräkten i den lag som träder i kraft den 1 januari 2025 ska Migrationsverket eller förläggningen förse närings-, trafik- och miljöcentralen med de uppgifter som avses i momentet. Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

84 §.Rätt att få information för att nå personer som ska omfattas av tjänster i enlighet med integrationsprogrammet. Det föreslås att paragrafens 3 och 4 mom. ändras så att hänvisningen till 15 §, som ska upphävas, ersätts med en hänvisning till 14 §. Utlämnandet av uppgifter är också i fortsättningen viktigt, eftersom bedömningen av behovet av tjänster är till avsevärd nytta för invandrare och offer för människohandel som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd.  

85 §.Rätt till information mellan kommuner . I paragrafen stryks hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen, eftersom den slopas i enlighet med vad som anförts ovan.  

Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt. 

86 §.Rätt att få information för tillhandahållande av integrationsfrämjande tjänster . Det föreslås att 2 mom. ändras så att där stryks hänvisningarna till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 §, den sektorsövergripande integrationsplan enligt 17 § och till integrationsplanen för familjer enligt 21 §. I stället ska det föreskrivas att de aktörer som nämns i paragrafen har rätt att få information i situationer där välfärdsområdet deltar i utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § och en integrationsplan enligt 16 §. När integrationsplanen utarbetas sektorsövergripande mellan olika myndigheter i enlighet med 14 § 4 mom. behövs det fortfarande motsvarande bestämmelser om rätten att få information för att genomföra tjänsten. Vidare stryks hänvisningarna till den sektorsövergripande integrationsplanen i 4 mom.  

88 §.Folkpensionsanstaltens och arbetslöshetskassornas rätt till information . Det föreslås att hänvisningarna till den sektorsövergripande integrationsplanen stryks i paragrafen, eftersom den sektorsövergripande integrationsplanen enligt 17 § slopas i lagen.  

Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

90 §.Rätt till information för ansökan om och behandling av andra ersättningar . Det föreslås att 4 mom. ändras så att det till momentet fogas en hänvisning till 68 § med anledning av motiveringen till 68 §.  

91 §.Rätt att få information för styrnings- och övervakningsuppgifter . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

95 §.Sökande av ändring . Det föreslås att hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen stryks i 3 mom. i paragrafen, eftersom den sektorsövergripande integrationsplanen enligt 17 § slopas i lagen.  

Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

96 §.Tjänsteansvar . Det föreslås att hänvisningen till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 § stryks i paragrafen, eftersom det föreslås att bedömningen slopas i lagen i enlighet med vad som anförts ovan.  

Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt. 

98 §.Stödjande av återflyttning . Paragrafen ändras så att även kommuner som hör till landskapet Åland kan ersätta de kostnader som anges i paragrafen. Enligt 66 § i integrationslagen kan välfärdsområden och kommuner som hör till landskapet Åland få ersättning för kostnaderna för stödjande av återflyttning som avses i 98 §. För att lagstiftningen ska vara tydlig bör även kommuner som hör till landskapet Åland nämnas i 98 §. Ändringen är teknisk.  

102 §.Övergångsbestämmelser . Det föreslås att 1 mom. ändras så att det motsvarar innehållet i lagen om främjande av integration (1386/2010). I 1 mom. föreskrivs det att kommunen senast den 31 december 2026 ska ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 48 § i den lag om främjande av integration som upphävts genom den lag om främjande av integration som träder i kraft den 1 januari 2025. Kommunen och välfärdsområdet ska senast den 31 december 2026 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 50 § i den lag som upphävts.  

Enligt 48 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) ersätts kommunen och välfärdsområdet för kostnaderna för tolkning som kommunen eller välfärdsområdet ordnat för en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. i den lagen. Enligt 50 § i samma lag betalas till kommunen kalkylerad ersättning för kostnader för anordnande av inledande kartläggning enligt 9 § i den lagen. 

Dessutom föreslås det att 1 mom. kompletteras så att det med stöd av momentet blir möjligt för kommuner och välfärdsområden att före utgången av december 2026 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 46 och 49 § 1 mom. 3 punkten i den upphävda lagen före utgången av december 2026. Det är fråga om ersättningar för 2023–2024 som det eventuellt ännu inte har ansökts om och som kommunerna och välfärdsområdena kan ansöka om också efter den 1 januari 2025.  

Därmed ändras paragrafen så, att i fråga om kostnader för tolkning och utkomststöd samt kostnader av särskilda skäl som kommunen eller välfärdsområdet orsakats ska kommunen och välfärdsområdet ha möjlighet att före utgången av 2026 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 46 §, 48 § och 49 § 1 mom. 3 punkten i den gällande integrationslagen, som upphävs genom integrationslagen (681/2023). När det gäller anordnande av inledande kartläggning ska endast kommunen ha möjlighet att före utgången av 2026 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 50 § i den gällande integrationslagen. 

Enligt 4 mom. i den gällande integrationslagen ska kommunen, välfärdsområdet samt utvecklings- och förvaltningscentret föra in de uppgifter som avses i 76 § i informationslagret för integrationsfrämjande från och med den 1 januari 2027. Eftersom det föreslås att 76 § 2 mom., där det föreskrivs om välfärdsområdets skyldigheter, upphävs, stryks ordet välfärdsområde i 4 mom. i denna paragraf. 

Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 1 och 3 mom. 

6.2  Lagen om ordnande av arbetskraftsservice

I 3 § 1 mom. 8 punkten och 82 § 1 mom. 4 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice stryks hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen på grund av de föreslagna ändringarna i lagförslag 1. 

6.3  Lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I lagen om utkomstskydd för arbetslösa görs de ändringar av teknisk natur som följer av ändringen av integrationslagen genom att hänvisningarna till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster som föreskrivs i 15 § i den gällande integrationslagen stryks, eftersom den paragrafen föreslås bli upphävd. 

6.4  Lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte

I 3 § 4 mom. görs en teknisk ändring så att hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen stryks på grund av de ändringar som föreslås i lagförslag 1. 

6.5  Lagen om fritt bildningsarbete

Det föreslås att 9 och 24 § i lagen om fritt bildningsarbete ändras så att i dem stryks hänvisningarna till den sektorsövergripande integrationsplanen på grund av ändringarna i lagförslag 1. 

6.6  Lagen om statsandel för kommunal basservice

Det föreslås att 29 § i lagen om statsandel för kommunal basservice ändras så att hänvisningarna till integrationslagen stryks. Från det grundläggande utkomststödet som riktats till kommunen för 2024 avdras den ersättning för grundläggande utkomststöd som har betalats till Folkpensionsanstalten i enlighet med 63 § i den lag om främjande av integration (681/2023) som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 

6.7  Lagen om utkomststöd

I 27 b i lagen om utkomststöd föreskrivs det om de förskott som ska betalas till Folkpensionsanstalten för att täcka det grundläggande utkomststödet samt om fastställande och utbetalning av förskott. I 5 mom. föreskrivs det om statlig ersättning enligt integrationslagen som ska betalas till Folkpensionsanstalten för det grundläggande utkomststödet. Eftersom det grundläggande utkomststödet i fortsättningen inte längre ersätts med stöd av integrationslagen, föreslås det att momentet i fråga upphävs som onödigt. På grund av systemändringarna vid Folkpensionsanstalten träder upphävandet i kraft först den 1 april 2025. 

9.1  Samband med andra propositioner

Regeringens proposition RP 133/2024 rd med förslag till lag om ändring av lagen om utkomststöd är under behandling i riksdagen och i den föreslås ändringar i det 27 b § 5 mom. i lagen om utkomststöd som föreslås bli upphävt i detta sammanhang. Om riksdagen godkänner lagförslaget i den förstnämnda propositionen före lagförslaget i denna proposition, bör detta beaktas i det lagförslag som ingår i denna proposition. 

9.2  Förhållande till budgetpropositionen

I enlighet med planen för de offentliga finanserna för 2025–2028 och regeringens proposition om statsbudgeten för 2025 minskas kostnaderna för statsfinanserna genom att ersättningen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet upphör helt och hållet. Dessutom förkortas ersättningstiden för kostnader för kompletterande och för förebyggande utkomststöd från tre år till ett år från och med 2025. Vidare sänks nivån på de kalkylerade ersättningar som betalas till kommuner och välfärdsområden. Kostnadseffekten hänför sig till anslaget under moment 32.50.30 (Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet, förslagsanslag). Från moment 32.50.30 görs dessutom anslagsöverföringar till moment 28.89.31 (Finansiering av social- och hälsovården och räddningsväsendet inom välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen) och till moment 33.10.57 (Grundläggande utkomststöd). Avsikten är att lagförslaget ska behandlas i samband med budgetpropositionen för 2025.