Senast publicerat 29-07-2025 16:29

Regeringens proposition RP 192/2024 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av integration och till lagar som har samband med den

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om främjande av integration, lagen om utkomstskydd för arbetslösa, lagen om ordnande av arbetskraftsservice, lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, lagen om fritt bildningsarbete, lagen om statsandel för kommunal basservice och lagen om utkomststöd ändras. 

Ersättningen till Folkpensionsanstalten för utbetalningen i enlighet med integrationslagen av det grundläggande utkomststöd som avses i lagen om utkomststöd slopas helt och hållet. I fortsättningen ersätts grundläggande utkomststöd i enlighet med lagen om utkomststöd också i fråga om dem som ingår i målgruppen enligt integrationslagen på så sätt, att statens finansieringsandel i fortsättningen är 50 procent. Kommuner som hör till landskapet Åland ersätts inte heller i fortsättningen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet. Tiden för betalning av ersättning för kostnader för utkomststöd till välfärdsområden och kommuner som hör till landskapet Åland förkortas från tre år till ett år. Vidare slopas vissa av kommunernas och välfärdsområdenas uppgifter enligt lagen om främjande av integration på grund av regeringens sparåtgärder. 

Dessutom rättas den svenskspråkiga lagtexten så att den motsvarar den finskspråkiga lagtexten. I den finskspråkiga lagtexten görs också vissa tekniska ändringar och i den svenskspråkiga lagtexten görs språkliga rättelser. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2025 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagarna avses huvudsakligen träda i kraft den 1 januari 2025. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Lagen om främjande av integration (681/2023), nedan även integrationslagen , träder i kraft den 1 januari 2025 och upphäver den gällande lagen med samma namn, lagen om främjande av integration (1386/2010), nedan den gällande integrationslagen . I denna proposition föreslås de ändringar som förutsätts enligt regeringens ramförhandlingar, budgetförhandlingar och en språkgranskning av den svenska språkdräkten i den integrationslag som träder i kraft den 1 januari 2025.  

Ramförhandlingar för statsminister Orpos regering hölls den 15–16 april 2024. På grund av det allvarliga läget inom de offentliga finanserna beslutade regeringen vid ramförhandlingarna om ytterligare åtgärder för att stärka de offentliga finanserna. Vid ramförhandlingarna beslutades som en sparåtgärd att tiden för ersättning av kostnader för utkomststöd enligt integrationslagen förkortas från tre år till ett år. Besparingen uppskattades uppgå till 58 miljoner euro 2025. Under beredningen av regeringspropositionen observerades det dock att eventuella besparingar till följd av förkortningen av tiden för ersättning för utkomststöd till skillnad från den tidigare uppskattningen i huvudsak skulle realiseras först från och med 2027, eftersom kommunens andel av utkomststödet beaktas genom att motsvarande avdrag görs från statsandelen för kommunal basservice med två års fördröjning. Om kommunerna när arbets- och näringstjänsterna överförs från staten till kommunerna kan minska stödberoendet hos personer som omfattas av moment 32.50.30, uppstår besparingar redan tidigare. Eftersom besparingarna i utkomststödet i huvudsak sker med fördröjning, har det i budgetpropositionen för 2025 under moment 32.50.30 gjorts en ny minskning på 58 miljoner euro som riktas till de kalkylerade ersättningarna i propositionen. 

Vid statsminister Petteri Orpos budgetförhandlingar den 3 september 2024 beslutades att det på ministeriets förslag och jämfört med rambeslutet för 2025–2028 görs en extra besparing på 58 miljoner euro under moment 32.50.30 (Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet) Enligt protokollsanteckningen från budgetförhandlingarna 3.9.3034 ”Regeringen verkställer den besparing från statens ersättning som riktats till främjande av integration så att statens ersättning sänks genom normavveckling i lagen om främjande av integrationen och genom att nivån på de kalkylerade ersättningar som staten betalar på detta sätt sänks. Dessutom ökas kommunernas incitament för integrationsinsatser som främjar sysselsättningen genom att ersättningsnivån för utkomststödsutgifterna sänks från och med 2025, indrivningen av kommunernas finansieringsandel av utkomststödet förkortas betydligt från de nuvarande två åren och den tid för vilken kommunerna får ersättning förkortas från de nuvarande tre åren på det sätt som överenskoms i ramförhandlingarna.” Vid den fortsatta beredningen beslutades det dock att de ersättningar för utkomststöd som betalas med stöd av integrationslagen slopas i fråga om det grundläggande utkomststödet. Detta gäller betalning av ersättningar till kommuner som hör till landskapet Åland och till Folkpensionsanstalten. 

Vidare enligt protokollsanteckningarna ”I den fortsatta beredningen granskas de kommunala skyldigheter som fastställs i integrationslagen. I integrationslagen anges att kommunerna får en kalkylerad ersättning av statens medel för mottagande av personer, bedömning av deras kompetens och behovet av integrationstjänster, utarbetande av en integrationsplan, vägledning och rådgivning samt flerspråkig samhällsorientering, integrationsutbildning, tolkning och ordnande av andra tjänster som främjar integrationen. Normavvecklingen genomförs så att den inte försvagar språkutbildningen, tjänsterna inom småbarnspedagogik eller undervisning eller tjänster som främjar sysselsättning. Nivån på de kalkylerade ersättningarna kan vid behov också sänkas på grund av produktivitetsbesparingar. De lagändringar som behövs träder i kraft senast i februari 2025.” 

Förslagsanslaget för de kalkylerade ersättningarna är exceptionellt höga i budgetpropositionen för 2025 på grund av dem som får tillfälligt skydd. År 2023 betalades cirka 50 miljoner euro kalkylerad ersättning och uppskattningen för 2024 är cirka 100 miljoner euro. I regeringens proposition om statsbudgeten för 2025 sjunker de kalkylerade ersättningarna för flyktingar (12 039 personer) och dem som får tillfälligt skydd (31 234 personer) från 225 951 000 euro till 167 396 000 euro, det vill säga med cirka 26 procent, vilket förutsätter betydande nedskärningar i de priser per enhet som genom förordning föreskrivs för de kalkylerade ersättningarna. För att genomföra besparingen i den kalkylerade ersättningen föreslås utöver en sänkning av ersättningsnivån att vissa av kommunens och välfärdsområdets uppgifter enligt integrationslagen slopas. Dessutom föreslås vissa mer tekniska ändringar i integrationslagen i anslutning till ändringsbehov som framkommit senare. 

I samband med beredningen av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av integration och till lagar som har samband med den (RP 21/2024 rd) konstaterades det att den svenskspråkiga lagtexten i integrationslagen inte till alla delar motsvarar den finskspråkiga lagtexten. Arbetet med översättningen av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration och till lagar som har samband med den (208/2022 rd) hade på grund av brådska lagts ut till en upphandlad avtalspartner och översatts av flera olika översättare, vilket ledde till att översättningsarbetet inte motsvarade den nivå som krävs för författningsöversättning och kraven på ett gott lagspråk. Därför språkgranskades integrationslagen i sin helhet våren 2024 i fråga om den svenska språkdräkten. Som resultat av språkgranskningen konstaterades det att en del paragrafer har översatts så felaktigt att de bör rättas för att den svenskspråkiga lagtexten ska motsvara den finskspråkiga lagtexten. Dessutom innehöll den svenskspråkiga lagtexten smärre språkliga fel som lämnades till lagberedarens övervägande huruvida de ska rättas. I samband med beredningen av RP 21/2024 rd och den svenskspråkiga laggranskningen framkom också tekniska fel i den finskspråkiga lagtexten som försvårar ett enhetligt genomförande av lagen. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet. Propositionen har beretts i fråga om den svenskspråkiga översättningen med början i mars 2024 och i fråga om de beslut som fattades vid regeringens ramförhandlingar samt ändringarna av teknisk natur med början i september 2024. 

När det gäller rättelserna i den svenskspråkiga översättningen är det fråga om rättelser av den svenska språkdräkten så att den motsvarar lagens finska språkdräkt, i övrigt behöver motiveringarna till lagen inte ändras. I fråga om rättelserna i den finskspråkiga lagtexten är det fråga om smärre tekniska rättelser, i övrigt behöver motiveringarna till lagen inte ändras. 

Utkastet till proposition var på remiss i fråga om de svenskspråkiga rättelserna och ändringarna enligt rambesluten under tiden 28 juni–9 augusti 2024 i den offentliga utlåtandetjänsten. Regeringspropositionen kompletterades i enlighet med besluten vid regeringens budgetförhandlingar och sändes på remiss 26 september–24 oktober 2024. 

Samråd enligt 11 § i kommunallagen (410/2015) har hållits om regeringspropositionen och ärendet behandlades i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning den 12 november 2024. 

Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten på https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt med identifieringskoden TEM033:00/2024. 

Nuläge och bedömning av nuläget

Integrationslagen träder i kraft den 1 januari 2025 och upphäver den gällande lagen med samma namn. Syftet med integrationslagen är att främja invandrares integration, sysselsättning eller företagsverksamhet, kompetens och arbetslivsfärdigheter, förverkligandet av likabehandling, delaktighet och jämlikhet samt invandrares välfärd och hälsa. Vidare är syftet med integrationslagen dessutom att främja goda befolkningsrelationer och samhällets mottaglighet, tillgången till behövliga och högklassiga integrationsfrämjande tjänster, sektorsövergripande samarbete mellan integrationsfrämjande aktörer samt samordningen av integrationsfrämjande planering och utveckling med övrig nationell, regional och lokal planering och utveckling. 

Finansieringen av integrationsfrämjandet hänför sig till kommuner, välfärdsområden och statliga myndigheter. Kommunernas och samkommunernas finansiering består av flera källor. För det första är ungefär hälften av deras inkomster olika slags skatteinkomster: kommunalskatt, samfundsskatt och fastighetsskatt. Dessutom utgör olika verksamhetsinkomster såsom försäljningsinkomster och avgifter en del av kommunernas och samkommunernas inkomster. Kommunerna får en betydande del av finansieringen som finansiering med allmän täckning och kalkylerad finansiering som en del av statsandelarna för kommunernas basservice. Vidare baserar sig en del av kommunernas finansiering av integrationsfrämjandet på kalkylerade ersättningar som söks separat i enlighet med integrationslagen. Statsandelen för kommunal basservice är kalkylmässig och består av utjämning av kostnadsskillnader och utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Utjämningen av kostnadsskillnader baserar sig på kommuninvånarnas servicebehov och på omständigheter som beskrivs i systemet med hjälp av olika statsandelskriterier, såsom inslaget av främmandespråkiga. Sådana kommuninvånare som avses i 2 § 3 och 4 mom. i integrationslagen ingår också i beräkningen av statsandelen för basservice. 

I 8 kap. i integrationslagen föreskrivs om ersättning för kostnader. Till kommunen och välfärdsområdet betalas ersättning av statsmedel i regel för mottagning och främjande av integration av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. i integrationslagen (till exempel personer som får internationellt skydd och deras familjemedlemmar samt personer som får tillfälligt skydd och som har en hemkommun). Staten ersätter kommunerna och välfärdsområdena för de kostnader som orsakas av åtgärder som ordnats för främjande av integration av invandrare i enlighet med integrationslagen. Kommunerna och välfärdsområdena har rätt till ersättningar som staten betalar på det sätt som föreskrivs i 8 kap. i integrationslagen. I enlighet med regeringens sparmål har ersättningstiden för den kalkylerade ersättning som med stöd av integrationslagen ska betalas till kommuner och välfärdsområden för personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. förkortats från och med den 1 januari 2025 från tre år till två år i överensstämmelse med förkortningen av maximitiden för integrationsplanen. För kvotflyktingar och deras familjemedlemmar har ersättningstiden förkortats från fyra år till tre år. 

Enligt 17 § i grundlagen och 1 § i språklagen (423/2003) är Finlands nationalspråk finska och svenska. Lagarna stiftas och publiceras på finska och svenska. För att ett ärende ska kunna göras anhängigt i riksdagen ska regeringen och andra myndigheter lämna in de handlingar som behövs i riksdagen på finska och svenska, och med stöd av detta ska regeringspropositioner lämnas samtidigt på finska och svenska. Svenska språkenheten vid statsrådets kansli svarar för översättningen av regeringspropositioner. 

Vid planeringen av översättningsarbetet och prioriteringen av översättningsbeställningarna utnyttjas bland annat regeringens lagstiftningsplan och regeringsprogrammet. Utarbetandet av en svenskspråkig författning är en del av lagberedningsprocessen som det bör satsas på som en del av en högklassig lagberedning. Båda språkversionerna är autentisk lagstiftning och lika giltiga. Beredaren ansvarar i egenskap av föredragande för båda språkversionernas innehåll, riktighet och enhetlighet, och svenska språkenheten vid statsrådets kansli stöder beredaren i att en svenskspråkig regeringsproposition är av så hög kvalitet som möjligt. 

Översättarna vid svenska språkenheten vid statsrådets kansli översätter texter från alla förvaltningsområden och deras specialiseringsområde, utbildning eller arbetserfarenhet inom ett visst område beaktas i möjligaste mån vid fördelningen av översättningsarbetet. Vid brådska och hög belastning kan svenska språkenheten besluta att översättningsarbete läggs ut till konkurrensutsatta utomstående tjänsteproducenter. 

Svenska språkenheten vid statsrådets kansli måste på grund av brådska och hög belastning lägga ut översättningsarbetet i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration och till lagar som har samband med den (RP 208/2022 rd) till en upphandlad avtalspartner. Till följd av utläggningen kunde kvaliteten på översättningsarbetet inte följas med tillräcklig noggrannhet. På grund av regeringspropositionens längd (437 sidor) måste flera olika översättare anlitas för översättningsarbetet, vilket ledde till att lagtexten på svenska inte är tillräckligt exakt och entydig. Dessutom är standardformuleringar som används i lagtext delvis felaktigt formulerade. 

Målsättning

Syftet med förslaget är att genomföra sparmålen enligt ramförhandlingarna och budgetförhandlingarna. Vid ramförhandlingarna beslutades som en sparåtgärd att tiden för betalning av ersättning för kostnader för utkomststöd enligt integrationslagen från ingången av 2025 ska förkortas från tre år till ett år. Vid budgetförhandlingarna godkändes regeringens proposition med förslag till budget för 2025, där det föreslås en extra besparing på 58 miljoner euro under moment 32.50.30 (Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet) jämfört med ministeriets förslag och rambeslutet 2025–2028. I en protokollsanteckning från budgetförhandlingarna den 3 september 2024 anges följande: ”Regeringen verkställer den besparing från statens ersättning som riktats till främjande av integration så att statens ersättning sänks genom normavveckling i lagen om främjande av integrationen och genom att nivån på de kalkylerade ersättningar som staten betalar på detta sätt sänks. Dessutom ökas kommunernas incitament för integrationsinsatser som främjar sysselsättningen genom att ersättningsnivån för utkomststödsutgifterna sänks från och med 2025, indrivningen av kommunernas finansieringsandel av utkomststödet förkortas betydligt från de nuvarande två åren och den tid för vilken kommunerna får ersättning förkortas från de nuvarande tre åren på det sätt som överenskoms i ramförhandlingarna.” 

I den fortsatta beredningen granskas de kommunala skyldigheter som fastställs i integrationslagen. I integrationslagen anges att till en kommun betalas av statens medel kalkylerad ersättning för mottagande av personer, för bedömning av deras kompetens och behovet av integrationstjänster, för utarbetande av en integrationsplan, för vägledning och rådgivning samt flerspråkig samhällsorientering, integrationsutbildning, tolkning och andra integrationsfrämjande tjänster. Normavvecklingen genomförs så att den inte försvagar språkutbildningen, tjänsterna inom småbarnspedagogik eller undervisning eller de tjänster som främjar sysselsättning. Nivån på de kalkylerade ersättningarna kan vid behov också sänkas på basis av produktivitetsbesparingar. De lagändringar som behövs träder i kraft senast i februari 2025. 

Om ersättningstiden enligt integrationslagen för det grundläggande utkomststödet förkortas till ett år och ersättningsnivån sänks till 75 procent av den fulla ersättningen, blir skillnaden i kommunens finansieringsandel enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) av kostnaderna för det grundläggande utkomststödet, som är 50 procent, kortvarig (ett år) och rätt liten. Av denna orsak stannade man vid den fortsatta beredningen, bland annat för att minska det administrativa arbetet, vid att föreslå att ersättandet av det grundläggande utkomststödet slopas helt och hållet. Däremot förkortas ersättningstiden för kompletterande och förebyggande utkomststöd från tre år till ett år, men nivån sänks inte. Andelen för kompletterande och förebyggande utkomststödet av alla utgifter för utkomststöd som ersätts enligt integrationslagen är under tio procent. Genom nedskärningarna i utkomststödet eftersträvas också en incitamentseffekt för kommunerna att öka integrations- och sysselsättningsfrämjande tjänster. Genom att slopa ersättandet av utkomststödet kan man dessutom minska det nedskärningstryck på kalkylerade ersättningar som besparingarna medför från och med 2027, när besparingarna från nedskärningarna i ersättandet av utkomststödet börjar ge utfall. 

Besparingen till följd av att ersättandet av det grundläggande utkomststödet upphör börjar ha verkan från och med 2027. För att besparingarna 2025 och 2026 ska kunna genomföras måste det dock göras betydande nedskärningar i de kalkylerade ersättningarna. Förslagsanslaget för de kalkylerade ersättningarna är på exceptionellt hög nivå i budgetpropositionen för 2025 på grund av personer som får tillfälligt skydd. År 2023 betalades cirka 50 miljoner euro kalkylerad ersättning och uppskattningen för 2024 är cirka 100 miljoner euro. I regeringens proposition om statsbudgeten för 2025 sjunker de kalkylerade ersättningarna för flyktingar (12 039 personer) och personer som får tillfälligt skydd (31 234 personer) från av arbets- och näringsministeriet föreslagna 225 396 000 euro till 167 396 000 euro, det vill säga med cirka 26 procent, vilket förutsätter betydande nedskärningar i de priser per enhet som genom förordning föreskrivs för de kalkylerade ersättningarna. 

För att genomföra besparingarna i den kalkylerade ersättningen upphävs vissa sådana uppgifter för kommunen och välfärdsområdet som kommunerna och välfärdsområdena får kalkylerad ersättning för enligt 61 § i integrationslagen. Närmare bestämmelser om ersättningsbeloppen för den kalkylerade ersättningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. Dessutom beviljas kommunerna i enlighet med lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) statsandel för skötseln av uppgifterna enligt 60 § i integrationslagen. Uppgifterna i fråga är delvis samma uppgifter enligt integrationslagen som det föreslås att ska upphävas i denna proposition. 

Slopandet av ersättningstiden för det grundläggande utkomststödet börjar inverka från och med 2027. Genom en förordningsändring höjs då nivån för de kalkylerade ersättningarna för 2027 och 2028 motsvarande den del som överstiger sparmålet. När nedskärningarna i det grundläggande utkomststödet börjar ha en spareffekt uppnås den besparing som planerats för varje ramår delvis eller helt genom nedskärningarna i ersättningar för utkomststödet. Besparingen enligt planen för de offentliga finanserna 2025–2028 uppgår till sammanlagt 58 miljoner euro 2025, sammanlagt 52 miljoner euro 2026, sammanlagt 30 miljoner euro 2027 och sammanlagt 16 miljoner euro 2028. Enligt de preciserade konsekvensbedömningarna har regeringens beslut vid budgetförhandlingarna dock en betydligt större inverkan än besluten vid ramförhandlingarna. Dessa konsekvenser beskrivs närmare i avsnitt 4.2.1. Hur stor besparing som nås påverkas emellertid av antalet personer som omfattas av ersättningarna, så besparingen kan vara antingen större eller mindre än uppskattningen, om antalet personer som omfattas av ersättningarna avviker från uppskattningen. 

Syftet med propositionen är att se till att de finsk- och svenskspråkiga paragraferna i integrationslagen till sin ordalydelse motsvarar varandra och att förenhetliga det språk som används i den svenska översättningen. 

Syftet med förslaget är dessutom att genomföra vissa mer tekniska ändringar för att förbättra regleringens lagtekniska kvalitet. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

Det centrala förslaget i propositionen är att lagen om främjande av integration ändras så att ersättandet till Folkpensionsanstalten för det utkomststöd enligt 7 § i lagen om utkomststöd som utbetalas av Folkpensionsanstalten helt och hållet slopas. I fortsättningen ersätts grundläggande utkomststöd i enlighet med lagen om utkomststöd också i fråga om dem som ingår i målgruppen enligt integrationslagen på så sätt, att statens finansieringsandel i fortsättningen är 50 procent. Vidare förkortas tiden för betalning av ersättning för kostnader för utkomststöd till välfärdsområden och kommuner som hör till landskapet Åland från tre år till ett år. Kommuner som hör till landskapet Åland ersätts inte heller i fortsättningen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet. 

Beloppet för den kalkylerade ersättning som med stöd av integrationslagen betalas till kommuner och välfärdsområden för personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. i den lagen (till exempel personer som får internationellt skydd och deras familjemedlemmar samt personer som får tillfälligt skydd och som har hemkommun) minskas från ingången av 2025. Närmare bestämmelser om ersättningsnivån utfärdas genom förordning av statsrådet. I samband med minskningen av beloppet av den kalkylerade ersättningen förs ändringar i integrationslagen för att minska kommunernas och välfärdsområdenas integrationsfrämjande skyldigheter. I integrationslagen upphävs kommunens skyldighet att utarbeta ett dokument för kommunens integrationsprogram enligt 13 § 3 mom., kommunens och välfärdsområdets skyldighet att utarbeta en sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 § och en sektorsövergripande integrationsplan enligt 17 § samt kommunens skyldighet att vid behov utarbeta en integrationsplan för familjen enligt 21 §. Därför stryks dessa definitioner också på flera ställen i integrationslagen. Enligt propositionen ska välfärdsområdet dock delta i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster, i utarbetandet av integrationsplan och översyn av planen, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för. Det föreslås att 48 §, som gäller den kommunala samarbetsgruppen för invandring och integrationsfrämjande, upphävs. Vidare föreslås det att kommunens och välfärdsområdenas skyldighet att planera, utveckla och följa upp integrationsfrämjandet ändras i lagen. 

Enligt protokollsanteckningen från budgetförhandlingarna ska normavvecklingen genomföras så att den inte försvagar språkutbildningen, tjänsterna inom småbarnspedagogik eller undervisning eller de tjänster som främjar sysselsättning. Även om statsandelen för kommunal basservice täcker bland annat uppgiftsområdena småbarnspedagogik och förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, har ersättningarna enligt integrationslagen i kommunerna kunnat användas för att främja integrationen i dessa uppgifter, såsom i samarbetet mellan daghemmet och hemmet samt mellan skolan och hemmet, för stöd i övergångsfaser samt för anskaffning av material som främjar integration och språkkunskaper. Det bör dock beaktas att nedskärningen av den kalkylerade ersättningen inte eliminerar den subjektiva rätten till småbarnspedagogik för barn som omfattas av ersättningarna enligt integrationslagen och inte heller statsandelen för kommunal basservice för uppgiften i fråga. Från ingången av 2025 finansieras också uppgifter enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) och en del av uppgifterna enligt integrationslagen som en del av statsandelssystemet för kommunal basservice. I fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. i integrationslagen. för vilka kommunerna betalas kalkylerad ersättning, har integrationsutbildning som ordnas i form av som arbetskraftsutbildning inkluderats i den kalkylerade ersättningen från ingången av 2025. 

I propositionen rättas också den svenska översättningen av lagen. Syftet med rättelserna är att den svenska översättningen ska motsvara den finska lagtexten. Dessutom rättas språkdräkten i översättningen så att den motsvarar de krav som ställs på lagtext. I den svenskspråkiga författningen görs dessutom andra smärre tekniska rättelser. 

I propositionen ändras i 57 § i integrationslaget hänvisningen till 42–49 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021). De paragraferna har upphävts genom lagen om tillsyn över social- och hälsovården (741/2023), vars 5 kap. innehåller bestämmelser om myndighetstillsyn över socialservice. I propositionen föreslås det att också 68 och 98 § integrationslagen ändras, där det görs en teknisk ändring och de behövliga åländska myndigheter som ersätts för kostnader fogas till paragraferna. 

I propositionen föreslås också en ändring av 102 § 1 mom. i integrationslagen. I det momentet hänvisas felaktigt till 48 och 50 § i den gällande integrationslagen (1386/2010, i kraft till och med den 31 december 2024) i fråga om de aktörer som nämns i momentet. Den föreslagna ändringen beskrivs närmare i specialmotiveringen till 102 §. 

Genom propositionen rättas smärre tekniska fel i den finskspråkiga lagtexten, vilket förbättrar författningarnas språkdräkt och utformning samt förenhetligar de uttryck som används i lagtexten. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Ekonomiska konsekvenser

Propositionens ekonomiska konsekvenser hänför sig till slopandet av ersättningarna för grundläggande utkomststöd och till förkortningen av ersättningstiden för kompletterande och förebyggande utkomststöd från tre år till ett år samt till nedskärningarna i den kalkylerade ersättningen. Propositionens ekonomiska konsekvenser gäller staten, kommunerna och välfärdsområdena. Genom genomförandet av de föreslagna sparåtgärderna genomförs i enlighet med de sparmål man enades om våren 2024 i planen för de offentliga finanserna 2025–2028 och hösten 2024 vid budgetförhandlingarna. Besparingarna har inga direkta konsekvenser för den offentliga ekonomin, utan genom dem strävar man i första hand efter att främja statens sparmål.  

Uppskattningarna av besparingarna baserar sig på antalet personer som omfattas av moment 32.50.30 åren 2025–2028. Dessa uppskattningar är förenade med många osäkerhetsfaktorer i synnerhet i fråga om dem som får tillfälligt skydd. Eftersom de faktiska besparingarna är bundna till antalet personer som omfattas av momentet, kan de vara betydligt större eller mindre än beräknat. Uppskattningen av antalet personer som omfattas av momentet har ökat efter att besluten vid höstens budgetförhandlingar fattades och budgetpropositionen för 2025 överlämnades.  

Regeringens ursprungliga sparmål för statsfinanserna enligt planen för de offentliga finanserna 2025–2028 beräknas överskridas betydligt (Tabell 1). Besparingarna uppstår 2025 och 2026 genom nedskärningar i den kalkylerade ersättningen och 2027 och 2028 genom att ersättningen för det grundläggande utkomststödet slopas under moment 32.50.30. Eftersom besparingarna baserar sig på en minskning av kommunernas finansiering försämras också kommunernas ekonomiska situation betydligt mer än vad som uppskattades vid ramförhandlingarna. Kommunerna kan dock i någon mån kompensera den minskade finansieringen genom att skära ned sina tjänster. Kommunerna kompenseras 2027 och 2028 för den del som överskrider regeringens sparmål genom att den kalkylerade ersättningen höjs genom förordning så att nedskärningarna i kommunernas ekonomi inte överstiger sparmålet vid ramförhandlingarna. 

Tabell SEQ Taulukko \* ARABIC 1. Uppskattning av hur besparingarna i statsfinanserna fördelar sig mellan det grundläggande utkomststödet och de kalkylerade ersättningarna 2025–2028 (1 000 euro). 

 

2025 

2026 

2027 

2028 

Sammanlagt 

Besparing i det grundläggande utkomststödet 

49 000 

60 000 

109 000 

Besparing i den kalkylerade ersättningen 

60 000 

56 000 

116 000 

Ökning av den kalkylerade ersättningen 

 

 

-19 000 

-44 000 

-63 000 

Sparmål vid ramförhandlingarna 

58 000 

52 000 

30 000 

16 000 

156 000 

Uppskattning av beloppet för de faktiska besparingarna 

60 000 

56 000 

30 000 

16 000 

162 000 

* Nedskärningen av den kalkylerade ersättningen eller förkortningen av ersättningstiden för förebyggande och kompletterande utkomststöd har inte beaktats som inbesparing i statsfinanserna för välfärdsområdenas del. 

De ekonomiska konsekvenserna av regeringens proposition är i huvudsak minskning av kommunernas och välfärdsområdenas finansiering och endast till en liten del besparingar som beror på att kommunernas och välfärdsområdenas uppgifter minskar. De föreslagna minskningarna av kommunernas och välfärdsområdenas uppgifter gäller nästan helt personer som omfattas av moment 32.50.30. Minskningen av uppgifterna påverkar i fråga om sektorsövergripande bedömningar av behovet av tjänster och integrationsplaner marginellt också de uppgifter som finansieras med statsandel, men eftersom både målgruppen och ändringen är liten har den inga betydande kostnadseffekter för statsandelsfinansieringen. 

Genomförandet av inbesparingarna till fullt belopp kan försvåras om kommunerna och välfärdsområdena i verkligheten inte minskar uppgifterna i motsvarande nedskärningen av den kalkylerade ersättningen. Risken är att kostnaderna i stället beaktas i statsandelen för basservice genom justering av kostnadsfördelningen. Kommunerna rapporterar integrationsfrämjande kostnader för vissa serviceklasser, från vilka som inkomst dras av den kalkylerade ersättning som har betalats till kommunen. Nettokostnaderna beskriver de kostnader som finansieras via statsandelen för kommunal basservice. Om den kalkylerade ersättningen är underdimensionerad, ökar detta de kostnader som ska beaktas i statsandelen för basservice och därmed också statsandelarna. Eftersom sänkningen av nivån på den kalkylerade ersättningen är avsedd att vara temporär och kommunerna och välfärdsområdena på kort sikt har mycket svårt att minska tjänsterna, är risken för att sänkningen av nivån på den kalkylerade ersättningen inverkar mindre än beräknat verklig. 

4.2.1.1  Utkomststöd

Välfärdsområdet och en kommun som hör till landskapet Åland samt Folkpensionsanstalten ersätts för kostnaderna för det utkomststöd som de betalar i fråga om en person som avses i 2 § 3 eller 4 mom. i integrationslagen för högst tre år från personens första anteckning om hemkommun. 

Slopandet av ersättningarna för kostnader för det grundläggande utkomststödet medför en besparing i statsfinanserna på uppskattningsvis cirka 49 miljoner euro 2027 och 60 miljoner euro 2028. I fortsättningen ersätts grundläggande utkomststöd i enlighet med lagen om utkomststöd också i fråga om dem som ingår i målgruppen enligt integrationslagen på så sätt, att statens finansieringsandel i fortsättningen är 50 procent. Förkortningen av ersättningstiden för förebyggande och kompletterande utkomststöd från tre år till ett år medför inga besparingar i statsfinanserna, eftersom välfärdsområdena, vars verksamhet baserar sig på statlig finansiering, ansvarar för dem. Regeringspropositionen bedöms inte minska användningen av förebyggande och kompletterande utkomststöd, eftersom propositionen inte har några sysselsättningsfrämjande konsekvenser. Finansieringen av det förebyggande och kompletterande utkomststödet överförs endast i fråga om det andra och tredje året för målgruppen från arbets- och näringsministeriets moment 32.50.30 till finansministeriets moment 28.89.31. 

Besparingens belopp baserar sig på uppskattningar av antalet personer som omfattas av moment 32.50.30 åren 2025–2028. När det gäller det grundläggande utkomststödet är det inte möjligt att genomföra riktlinjen från budgetförhandlingarna att avsevärt förkorta uttaget av kommunernas finansieringsandel från nuvarande två år, eftersom förkortningen är bunden till reformen av statsandelssystemet. Om reformen av statsandelssystemet träder i kraft från och med den 1 januari 2027, har detta konsekvenser också för besparingarna i statsfinanserna 2027 och 2028. Om kommunernas andel av det grundläggande utkomststödet beaktas med två månaders fördröjning i stället för nuvarande två år, skulle detta medföra uppskattningsvis ytterligare besparingar på 28 miljoner euro 2027 och 18 miljoner euro 2028. 

I fråga om kostnaderna per enhet för det grundläggande utkomststödet har utfallsuppgifterna för 2024 använts i kalkylen. Detta val underskattar sannolikt både besparingsbeloppet för statsfinanserna och beloppet för kommunernas betalningsandel. I augusti 2024 var cirka 75 procent av de personer som omfattas av moment 32.50.30 personer som får tillfälligt skydd och andelen kommer att öka under 2025. Personer som har varit tvungna att fly från Ukraina på grund av kriget och som får tillfälligt skydd har inte rätt till arbetsmarknadsstöd, eftersom de har ett tillfälligt uppehållstillstånd. Detta kan öka deras behov av utkomststöd. De som får tillfälligt skydd verkar under de första åren de vistas i landet få sysselsättning i genomsnitt snabbare än andra personer med flyktingbakgrund, men trots detta har deras sysselsättningsgrad tills vidare varit cirka 20–30 procent. 

Besparingar i den offentliga ekonomin uppkommer om beroendet av utkomststöd för de personer som ersättningarna gäller kan minskas. I enlighet med den integrationslag (681/2023) som träder i kraft vid ingången av 2025 satsar man särskilt på servicehelheten i början av integrationen, med syftet att påskynda invandrares integration och sysselsättning. I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering är målet också att effektivisera integrationssystemet. Eftersom kommunerna från ingången av 2025 utöver integrationsfrämjande tjänster också har tillgång till tjänster som främjar sysselsättning och företagande samt kompetensutveckling, kan kommunen genom sin verksamhet sträva efter att påskynda integrationen och sysselsättningen och därigenom minska beroendet av utkomststöd. Det är dock mycket osannolikt att slopandet av ersättningen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet avsevärt minskar användningen av det grundläggande utkomststödet. I nuläget har kommunerna också incitament för att snabbt få integrationskunderna sysselsatta, och de ökade kostnaderna för kommunerna ändrar inte väsentligt denna situation. Nedskärningen av finansieringen för integrationsfrämjandet kan också försämra sysselsättningen, vilket kan leda till ökade utgifter för utkomststöd. 

Som helhet försvagar slopandet av ersättandet av kostnaderna för beviljande av grundläggande försörjning kommunernas ekonomi med uppskattningsvis cirka 109 miljoner euro 2025–2028 på så sätt att konsekvensen uppskattningsvis är 49 miljoner euro 2027 och 60 miljoner euro 2028. De största konsekvenserna gäller de kommuner där det finns flest personer som omfattas av moment 32.50.30. I augusti 2024 omfattade de kalkylerade ersättningarna personer i 278 kommuner i Finland. Konsekvenserna gäller alltså nästan alla kommuner i Finland. Eftersom antalet personer som omfattas av ersättningarna under moment 32.50.30 kan variera avsevärt från år till år, kan konsekvenserna vara större eller mindre än beräknat. 

En förkortning av ersättningstiden för kompletterande och förebyggande utkomststöd från tre år till ett år minskar ersättningarna som ska betalas till välfärdsområdena med uppskattningsvis cirka 4,1 miljoner euro 2025, med 3,8 miljoner euro 2026, med 2,2 miljoner euro 2027 och med 0,9 miljoner euro 2028. Ersättningsbeloppet beräknas minska under perioden 2025–2028, eftersom uppskattningarna av beloppet av det förebyggande och kompletterande utkomststödet baserar sig på uppskattningar av antalet personer som omfattas av momentet. Eftersom staten finansierar välfärdsområdena riktas besparingen inte till statsfinanserna, utan utgifterna ska täckas genom välfärdsområdenas övriga finansiering under moment 28.89.31. 

När det gäller ersättningarna enligt integrationslagen har de föreslagna preciseringarna i 68 och 98 § inga ekonomiska konsekvenser, eftersom det är fråga om en teknisk ändring som preciserar lagstiftningen och inte en ändring som ändrar nuläget. 

4.2.1.2  Kalkylerad ersättning

För att de besparingar som förutsattes vid ram- och budgetförhandlingarna ska kunna uppnås 2025 måste den kalkylerade ersättningen minskas avsevärt. Detta genomförs delvis genom att minska de uppgifter som kommunerna och välfärdsområdena svarar för, men i huvudsak genom att sänka nivån. 

I integrationslagen är ändamålet med den kalkylerade ersättningen brett definierat. Till en kommun som inte hör till landskapet Åland betalas en kalkylerad ersättning av statens medel för mottagande av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom., för att bedöma deras kompetens och behov av integrationstjänster, för att utarbeta en integrationsplan, för vägledning och rådgivning samt för att ordna flerspråkig samhällsorientering, integrationsutbildning, tolkning och andra integrationsfrämjande tjänster. I fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. betalas till välfärdsområdet av statens medel en kalkylerad ersättning för deltagande i den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster och för deltagande i utarbetandet av den sektorsövergripande integrationsplanen samt för ordnandet av andra integrationsfrämjande tjänster och tolkning. 

Kalkylerade ersättningar har alltså inte riktats exakt till vissa tjänster enligt integrationslagen, utan kommunerna och välfärdsområdena har själva kunnat fastställa närmare användningsändamål för ersättningen. I kommunerna och välfärdsområdena främjas integrationen på bred front och det finns ingen heltäckande bokföring över hur den kalkylerade ersättningen riktas, eftersom kommunerna och välfärdsområdena i sin bokföring i regel inte specificerar de kalkylerade ersättningarna av statsandelsfinansieringen enligt användningsändamålet. Således är det inte möjligt att exakt bedöma konsekvenserna av sänkningen av de kalkylerade ersättningarna. Av samma orsak är det inte heller möjligt att exakt bedöma hur de föreslagna minskningarna av de lagstadgade tjänsterna påverkar kommunernas och välfärdsområdenas ekonomi. Kommunerna och välfärdsområdena har möjlighet att själv bestämma om användningen av de kalkylerade ersättningarna och därmed också bestämma om minskning eller indragning av de tjänster som finansieras med dem. 

Med de kalkylerade ersättningarna täcks i kommunerna till exempel lönekostnaderna för anställda inom väglednings- och rådgivningstjänster, för personer som ansvarar för mottagandet av flyktingar samt för personer som utarbetar bedömningar behovet av tjänster i kommunen och integrationsplaner. Anslagen riktas till exempel till undervisning på andra stadiet, småbarnspedagogik och grundläggande utbildning, sysselsättnings- och näringstjänster, tjänster inom kultur- och fritid, tjänster för barn, unga och familjer samt mottagningstjänster. 

Till den del som kommunerna och välfärdsområdena de facto minskar de lagstadgade tjänster som ska upphävas och andra tjänster som finansieras med kalkylerade ersättningar, har besparingarna inga ekonomiska konsekvenser för dem. Besparingarna genomförs dock till stor del genom att sänka nivån på den kalkylerade ersättningen, vilket har en negativ inverkan på kommunernas och välfärdsområdenas ekonomi. Eftersom kommunernas budgetplanering för 2025 har kommit långt vid beredningen av lagen, kommer besparingarna sannolikt inte att ha någon betydande inverkan på de tjänster som 2025 tillhandahålls personer som omfattas av ersättningarna. 

På kort sikt är de flesta kommunerna tvungna att reagera på minskningen av inkomsterna genom att ta lån. På medellång och lång sikt är det möjligt att kompensera konsekvenserna av besparingarna också genom att höja de skatter som tas ut av kommuninvånarna och minska tjänsterna. Eftersom den kalkylerade ersättningen inte har öronmärkts för vissa tjänster, kan kommunerna själv besluta vilka tjänster som det eventuellt skärs i. Det är fullt möjligt att inkomstminskningen syns också i tjänster för andra personer än enbart för dem som omfattas av ersättningarna. Eftersom kommunernas ekonomiska situation varierar mycket, är det sannolikt att sparåtgärderna har en särskilt negativ inverkan på de kommuner vars ekonomiska situation som utgångspunkt är svagare. 

Å andra sidan, när besparingarna i anslutning till utkomststödet börjar ge utfall görs en nivåhöjning av de kalkylerade ersättningarna, och då lindras effekterna av de besparingar som hänför sig till dem. En nivåhöjning bedöms vara möjlig från ingången av 2027, när besparingarna i det grundläggande utkomststödet börjar ha effekt. 

4.2.1.3  Ekonomiska konsekvenser för kommunerna och välfärdsområdena

Genom regeringspropositionen stärks statsfinanserna, men besparingarna riktas i huvudsak till kommunerna (Tabell 2). Slopandet av ersättningen för grundläggande utkomststöd inverkar endast på kommunernas ekonomi. Nedskärningarna i den kalkylerade ersättningen gäller utöver kommunerna till en liten del också välfärdsområdena. Nedskärningarna i det förebyggande och kompletterande utkomststödet gäller välfärdsområdena, men i fråga om dem har minskningen av finansieringen beaktats som en överföring till moment 28.89.31 i samband med den kompletterande budgetpropositionen för 2025. 

Tabell SEQ Taulukko \* ARABIC 2. Uppskattning av hur nedskärningarna riktas till kommunerna och välfärdsområdena 2025–2028 (1 000 euro). 

 

2025 

2026 

2027 

2028 

Sammanlagt 

Konsekvenser för kommunerna 

Slopande av ersättningen för grundläggande utkomststöd 

-49 000 

-60 000 

-109 000 

Minskning av de kalkylerade ersättningarna 

-60 000 

-56 000 

-116 000 

Ökning av den kalkylerade ersättningen 

 

 

19 000 

44 000 

63 000 

Konsekvenser för kommunerna, sammanlagt 

-60 000 

-56 000 

-30 000 

-16 000 

-162 000 

 

Konsekvenser för välfärdsområdena 

Förkortning av ersättningstiden för kompletterande och förebyggande utkomststöd 

-4 100 

-3 800 

-2 200 

-900 

-11 000 

Överföring från moment 32.50.30 till moment 28.89.31 

4 100 

3 800 

2 200 

900 

11 000 

Minskning av de kalkylerade ersättningarna 

5 000 

5 000 

10 000 

Konsekvenser för välfärdsområdena, sammanlagt 

5 000 

5 000 

10 000 

De uppskattade försämrande konsekvenserna för den kommunala ekonomin är större än regeringens sparmål. Kommunerna kompenseras 2027 och 2028 för den del som överskrider regeringens sparmål genom att den kalkylerade ersättningen höjs genom förordning så att nedskärningarna i kommunernas ekonomi inte överstiger sparmålet enligt ramförhandlingarna.  

Slopandet av ersättningen för grundläggande utkomststöd beräknas försämra kommunernas ekonomi med sammanlagt 109 miljoner euro 2027–2028 (49 miljoner euro 2027 och 60 miljoner euro 2028). Om kommunernas andel av det grundläggande utkomststödet från ingången av 2027 beaktas med två månaders fördröjning i stället för nuvarande två år, försvagar slopandet av ersättningen för grundläggande utkomststöd kommunernas ekonomi med ytterligare 28 miljoner euro 2027 och 18 miljoner euro 2028. På längre sikt bedöms de kostnader som ändringen medför i kommunerna vara klart mindre, eftersom antalet personer som omfattas av moment 32.50.30 beräknas minska betydligt.  

Nedskärningarna i den kalkylerade ersättningen beräknas försämra kommunernas ekonomi med sammanlagt 116 miljoner euro 2025–2026 (60 miljoner euro 2025 och 56 miljoner euro 2026). Det beräknas medföra en försämring i välfärdsområdenas ekonomi med sammanlagt 10 miljoner euro (5 miljoner euro 2025 och 5 miljoner euro 2026). Kommunerna och välfärdsområdena har dock möjlighet att reagera på nedskärningarna genom att minska sina tjänster. 

De nedskärningar som gäller kommunerna syns på olika sätt i olika kommuner. Beloppet av nedskärningarna påverkas av antalet personer som i olika kommuner omfattas av moment 32.50.30. Åren 2025–2028 syns nedskärningarna särskilt i de kommuner som har tagit emot många ukrainare som får tillfälligt skydd. 

I augusti 2024 fanns flest personer som omfattas av moment 32.50.30 i Helsingfors (cirka 3 600), Vanda (cirka 2 600), Esbo (cirka 2 200), Åbo (cirka 1 800), Jyväskylä (cirka 1 400), Tammerfors (cirka 1 400) och i Lahtis (cirka 1 100). I genomsnitt omfattades cirka 147 personer av momentet i de kommuner till vilka kalkylerade ersättningar betalades. Medianen var dock klart lägre (34). Av alla personer som omfattas av moment 32.50.30 fanns cirka 39 procent i kommuner med över 100 000 invånare och cirka 61 procent i kommuner med under 100 000 invånare. 

I tabell 3 har fördelningen av nedskärningarna i de kalkylerade kostnaderna på kommunnivå bedömts utifrån antalet personer som omfattas av momentet. När det gäller det grundläggande utkomststödet fanns det inte tillgång till motsvarande kommunspecifika uppgifter, men andelarna är sannolikt mycket likartade. 

Tabell SEQ Taulukko \* ARABIC 3. Uppskattning av hur nedskärningarna i de kalkylerade ersättningarna riktas till olika kommuner 2025 och 2026. 

Kommun 

Andel av personer för vilka kalkylerad ersättning betalas (augusti 2024) 

Uppskattad andel av nedskärningen av den kalkylerade ersättningen 2025 (60 miljoner euro) 

Uppskattad andel av nedskärningen av den kalkylerade ersättningen 2026 (56 miljoner euro) 

Helsingfors 

9 % 

5 300 000 

4 900 000 

Vanda 

6 % 

3 900 000 

3 600 000 

Esbo 

5 % 

3 200 000 

3 000 000 

Åbo 

4 %  

2 700 000 

2 500 000 

Jyväskylä 

4 % 

2 100 000 

2 000 000 

Tammerfors 

3 % 

2 100 000 

1 900 000 

Lahtis 

3 % 

1 600 000 

1 500 000 

Kommuner med över 100 000 invånare, sammanlagt 

39 % 

23 200 000 

21 600 000 

Kommuner med under 100 000 invånare, sammanlagt 

61 % 

36 800 000 

34 400 000 

Medelvärde 

0,4 % 

216 000 

201 000 

Median 

0,08 % 

50 000 

47 000 

* Medelvärdet och medianen har beräknats för de kommuner som har personer som omfattas av moment 32.50.30. 

4.2.2  Konsekvenser för myndigheterna

Propositionen kan anses ha konsekvenser för kommunernas och välfärdsområdenas uppgifter i integrationsfrämjandet. För att nå sparmålen måste man utöver att sänka nivån på den kalkylerade ersättningen också minska på kommunernas och välfärdsområdenas lagstadgade uppgifter. Syftet med propositionen är att först och främst minska kommunernas och välfärdsområdenas administrativa uppgifter, i mindre grad minska på uppgifter som inverkar försämrande på tjänsterna för dem som integreras. En minskning av skyldigheterna i anslutning till integrationsfrämjandet, såsom minskning av kommunernas samarbetsgrupper och en lindring av kommunernas och välfärdsområdenas planerings-, utvecklings- och uppföljningsuppgifter, minskar kommunernas och välfärdsområdenas administrativa uppgifter eftersom de minskar byråkratin och effektiviserar resursanvändningen. För att nå spareffekter måste man också minska på vissa tjänster enligt integrationslagen, till exempel integrationsplaner för familjer, sektorsövergripande bedömningar av kompetens och behovet av integrationstjänster och sektorsövergripande integrationsplaner. Strävan är att på detta sätt minska de överlappningar som uppgifterna kan orsaka. Hos kommunerna kvarstår fortfarande ett omfattande ansvar för att främja invandrares integration och nedskärningen på totalt 58 miljoner euro inklusive nivåsänkningarna kommer sannolikt att inverka också på kvaliteten på och omfattningen av dessa tjänster, vilket lokalt kan försvåra den långsiktiga utvecklingen av integrationen och genomförandet av uppföljningen. 

Sänkningen av de kalkylerade ersättningarna kan också leda till ett minskat intresse hos kommunerna att till kommunplatser ta emot kvotflyktingar eller personer som fått uppehållstillstånd på basis av asylansökan. Antalet kvotflyktingar som Finland tar emot har i enlighet med regeringsprogrammet minskats kraftigt och tillsvidare har det funnits ett större utbud av kommunplatser än vad som behövs. Om nedskärningen i den kalkylerade ersättningen i betydande grad minskar på de tjänster som kommunerna tillhandahåller är det möjligt att de som får internationellt skydd eller tillfälligt skydd i ökande grad och snabbare flyttar till tillväxtcentra. 

Minskningen av beloppet av den kalkylerade ersättningen inverkar på ordnandet av integrationsfrämjande tjänster i välfärdsområdet. Välfärdsområdet måste uppfylla sina lagstadgade skyldigheter och de finansieras i huvudsak av staten. Ändringarna kan dock få konsekvenser för den interna organisationen av välfärdsområdet. I uppgifter som är särskilt inriktade på integrationsfrämjande socialarbete eller som annars fokuserar på integration kan minskningen av ersättningarna vara av betydelse för kostnadstäckningen och för tillhandahållandet av tjänster. Välfärdsområdet har dock en skyldighet att tillhandahålla social- och hälsovårdstjänster också till integrationskunder. 

De föreslagna ändringarna har konsekvenser också för utvecklings- och förvaltningscentret. Konsekvenserna gäller i synnerhet underhålls- och utvecklingsuppgifter i fråga om de kundinformationssystem som används i integrationsfrämjandet. Slopandet av den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster och av den sektorsövergripande integrationsplanen bedöms medföra utvecklingsbehov i kundinformationssystemen, som utvecklings- och förvaltningscentret ska beakta vid utvecklingen av informationssystemen och resursfördelningen för utvecklingsarbetet. Dessutom återspeglas de föreslagna ändringarna i utvecklings- och förvaltningscentrets uppgift att på riksnivå främja kompetens och utvecklingen av tjänster, tillhandahålla juridisk rådgivning samt stödja aktörerna i integrationsfrämjandet genom att för viss tid öka anvisningarna, rådgivningen och utbildningen i anslutning till ändringarna. 

4.2.3  Andra samhälleliga konsekvenser

Propositionen kan inte bedömas medföra några direkta konsekvenser för invandrarnas utkomst, eftersom de kalkylerade ersättningar enligt integrationslagen som ska skäras ned inte betalas till invandrare. Konsekvenserna kan dock också synas indirekt i och med att de tjänster som tillhandhålls dem som omfattas av ersättningarna minskar. Eftersom de kalkylerade ersättningarna inte har riktats specifikt till vissa tjänster är det även möjligt att konsekvenserna också syns i tjänsterna för andra kommuninvånare. 

Det föreslås att välfärdsområdet och en kommun som hör till landskapet Åland ska ersättas för kostnaderna för det kompletterande och förebyggande utkomststöd som de betalar i fråga om en person som avses i 2 § 3 eller 4 mom. i integrationslagen för högst ett år från personens första anteckning om hemkommun. Dessa personer är i huvudsak personer som fått internationellt skydd och deras familjemedlemmar, personer som fått tillfälligt skydd och som har en hemkommun samt kvotflyktingar och deras familjemedlemmar. I fortsättningen ersätts inte längre kostnaderna för det grundläggande utkomststödet. 

Bestämmelser om en persons rätt till utkomststöd finns i lagen om utkomststöd. Syftet med denna proposition är alltså inte att ändra individens rätt att vid behov få utkomststöd. Propositionen försämrar inte heller möjligheterna för personer att delta i integrationsfrämjande tjänster. 

Propositionen kan inte heller bedömas ha sysselsättningsfrämjande effekter för personer med flyktingbakgrund eller så kan effekten bedömas vara endast synnerligen liten. Personer med flyktingbakgrund har i allmänhet det största servicebehovet i början efter sin ankomst till landet och vanligen också mer hälsoproblem än andra. Således beräknas deras sysselsättning i allmänhet ta längre tid än för andra. Såsom det dock konstateras ovan kan det bedömas att det i någon mån försnabbar sysselsättningen av dessa personer, om kommunerna och välfärdsområdena genom åtgärder som främjar integration och sysselsättning kan minska beroendet av utkomststöd för dem som ersättningarna gäller. Detta kan vara möjligt i synnerhet i fråga om ukrainare som får tillfälligt skydd och vars utbildningsnivå är högre än i andra grupper som omfattas av ersättningarna och mot vilka samhällets allmänna attityd är positivare. För närvarande är cirka 75 procent av dem som omfattas av ersättningarna personer som får tillfälligt skydd. 

Samtidigt är det också möjligt att besparingarna har en försvagande konsekvens för sysselsättningen för personer med flyktingbakgrund och andra som behöver integrationstjänster. Även om besparingarna i enlighet med budgetförhandlingarna inte riktas direkt till sysselsättningsfrämjande tjänster, kan kommunerna reagera på besparingarna på olika sätt. En minskning av till exempel väglednings- och rådgivningstjänsterna skulle sannolikt leda till en fördröjning av övergången till sysselsättningsfrämjande tjänster, även om slopandet av ersättningen för utkomststöd ökar kommunernas incitament att främja sysselsättningen. Det är också möjligt att kommunerna riktar sparåtgärder till exempel till ordnandet av integrationsutbildning, vilket har direkta konsekvenser för invandrarnas möjligheter att utveckla de språkkunskaper som behövs i arbetslivet och i fortsatta studier och därigenom också för sysselsättningen. 

Enligt förslaget ska kommunernas och välfärdsområdenas skyldigheter att planera, utveckla och följa upp integrationsfrämjandet och goda befolkningsrelationer lättas upp. Skyldigheten att i början av integrationen i integrationsprogrammet inbegripa ett dokument över den inledande tjänstehelheten slopas och skyldigheterna att planera och följa upp integrationen lättas upp. Integrationsfrågor kan för en del kommuner beaktas mindre i kommunens strategiska planering och utveckling. Detta innebär en risk för att skillnaderna regionalt eller mellan kommuner ökar när det gäller mottagande av och tjänster för invandrare. I enlighet med 55 § 1 mom. fortgår dock närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter med utveckling, samarbete, samordning och uppföljning av främjandet av integration och etablering på regional nivå samt tillsyn över tillgången till, kvaliteten på och verkningsfullheten hos de tjänster som kommunen tillhandahåller andra integrationskunder än sådana som är registrerade som arbetssökande. Således kan risken för att skillnaderna mellan kommunerna eller mellan regionerna ökar anses vara hanterbar. 

4.2.4  Grundläggande och mänskliga rättigheter

Enligt 22 § i grundlagen ska det allmänna se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Internationella människorättskonventioner som är förpliktande för Finland är också bland annat konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen FördrS 18 och 19/1990, sådan den lyder senare ändrad i FördrS 71 och 72/1994, FördrS 85 och 86/1998, FördrS 8 och 9/2005, FördrS 6 och 7/2005 samt FördrS 50 och 51/2010) samt den reviderade Europeiska sociala stadgan (FördrS 78–80/2002). Detta förslag har eventuellt konsekvenser för hur de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna tillgodoses. Utgångspunkten för förslaget till integrationslag är tryggande av den faktiska likabehandlingen för invandrare. Med detta avses likabehandling som förverkligas i resultaten oberoende av olika utgångslägen och möjligheter. 

Hur likabehandling och icke-diskriminering av invandrare förverkligas i vardagen beror i hög grad på hur goda befolkningsrelationer förverkligas på lokal nivå. De lagändringar som påverkar tjänsterna för invandrare och den offentliga debatt som de väcker kan återspeglas i hur man förhåller sig till och talar om invandrare. Nedskärningarna i kommunernas och välfärdsområdenas kalkylerade ersättningar kan ge upphov till lokala och regionala diskussioner om hur den lucka i finansieringen av lagstadgade tjänster för invandrare som de minskande statliga ersättningarna medför ska kompenseras. De offentliga kostnader som invandrare medför för kommunerna i en situation med minskande kalkylerade ersättningar kan således öka motsättningarna i kommunala beslutsfattande organ och mellan medborgare, vilket kan ha försämrande konsekvenser för jämlikheten och vara utmanande för de goda befolkningsrelationerna. 

Enligt 17 § i grundlagen är Finlands nationalspråk finska och svenska. I 79 § 4 mom. i grundlagen fastställs lagstiftningens tvåspråkighetsprincip, enligt vilken lagtexterna på finska och svenska är jämbördiga. En lag som översatts till svenska och publicerats i den officiella författningssamlingen ska verkställas på samma sätt som lagen på finska. Den svenska texten är sålunda inte enbart en översättning, utan en autentisk lagtext. Justitieministeriets publikation: Språklagskommitténs betänkande 2000:3, Ny språklag, s. 74. För att garantera den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter ska lagtexten vara ett gott allmänspråk, men kännetecknande för lagspråket är ett sakligt, exakt och entydigt uttryck samt användning av vissa standarduttryck. Regeringspropositionen stärker verksamhetsförutsättningarna för svenskspråkiga myndigheter och svenskspråkiga personer.  

4.2.5  Konsekvenser för jämställdheten mellan könen

I regeringspropositionen föreslås det att den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster och den sektorsövergripande integrationsplanen slopas, men att välfärdsområdet ska delta i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster och i utarbetandet av integrationsplanen, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för. Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten ska svara för bedömningen av huruvida välfärdsområdets behöver delta. Även Folkpensionsanstalten hänvisar integrationskunder som får grundläggande utkomststöd till social- och hälsovårdstjänster i enlighet med 35 § i socialvårdslagen (1301/2014) och 14 e § i lagen om utkomststöd (1412/1997). Slopandet av den sektorsövergripande bedömningen av behovet av kompetens och integrationstjänster och av den sektorsövergripande integrationsplanen kan ha könsspecifika konsekvenser, eftersom det finns skillnader i behoven av social- och hälsovårdstjänster för kvinnor och män i integrationsfasen. Kvinnor och integrationskunder som tydligt uttrycker könsmångfald har oftare än män behov av social- och hälsovårdstjänster som påverkar integrationen, till exempel på grund av frågor som gäller att få barn, våld i nära relationer eller diskriminering. I de sedvanliga tjänster som tillhandahålls av kommunen eller arbetskraftsmyndigheten under början av integrationen upptäcks dessa behov inte nödvändigtvis i alla situationer och man förstår inte att be välfärdsområdet delta i bedömningen av behovet av tjänster eller i utarbetandet av en integrationsplan på ett sektorsövergripande sätt. Därmed finns det en risk för att skillnaderna mellan könen vid integrationen ökar och jämställdheten försämras. De eventuella konsekvenser av den föreslagna lagändringen som försämrar jämställdheten mellan könen kan förebyggas genom att utbilda de yrkesutbildade personer i kommuner och sysselsättningsområden som producerar tjänster under inledningen av integrationen i att bättre än tidigare upptäcka och förutse behovet av social- och hälsovårdstjänster. Den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster och den sektorsövergripande integrationsplanen finns inte i den gällande integrationslagen, så det är svårt att exakt bedöma konsekvenserna av att dessa element slopas. 

Enligt propositionen ska integrationsplanerna för familjer slopas. En gemensam integrationsplan som utarbetas för en familj kompletterar familjemedlemmarnas individuella integrationsplaner där individens integrationsmål och deltagande i behövliga tjänster har antecknats. Det finns inga heltäckande uppföljningsuppgifter från senare tid om utarbetandet av integrationsplaner för familjer i kommunerna. Enligt en enkät till kommunerna 2020 utarbetades för familjer en integrationsplan för familjen nästan alltid bara i 10 procent av svarskommunerna, ibland i 22 procent och nästan aldrig i 37 procent av kommunerna. Nästan en tredjedel av kommunerna kunde inte svara. Karinen, R. & Kortelainen, J. & Luukkonen, T. & Jauhola, L. 2020. Handledning och tjänster i kommunerna för invandrarkunder utanför arbetskraften. Arbets- och näringsministeriets publikationer 2020:32, s. 12 (på finska, presentationsblad på svenska) Speciellt invandrarkvinnor som sköter sina barn under skolåldern hemma blir kan bli utanför integrationstjänsterna då information om de tjänster som tillhandahålls inte når dem på ett heltäckande sätt. Integrationsplanen för familjen har kunnat fungera som en kanal till integrationstjänsterna och den inledande kartläggningen för föräldrar som sköter barn hemma, ofta för mödrar. Slopandet av integrationsplanen för familjer eliminerar denna kanal att nå föräldrar som är hemma, ofta mödrarna, för tjänsterna. Enligt 14 § i integrationslagen ska kommunen i fortsättningen utarbeta en bedömning av kompetensen och behovet av integrationstjänster för dem som får stöd för hemvård av barn. På grund av denna nya skyldighet och på grund av att integrationsplaner för familjer hittills har utarbetats relativt lite kan man anta att slopandet av integrationsplaner för familjer dock inte avsevärt försämrar möjligheterna att nå de föräldrar som sköter barn hemma, ofta mödrarna, för integrationsfrämjande åtgärder.  

4.2.6  Konsekvenser för barn

Med konsekvenserna för barn avses direkta och indirekta konsekvenser som lagförslaget har på barnens livsmiljö, barnen och barnets bästa. Förslaget till ändring av integrationslagen har vissa eventuella direkta konsekvenser för barnen. Genom de föreslagna ändringarna sänks i betydande grad de kalkylerade ersättningar som kommunen och välfärdsområdena får särskilt för sådana barn under 7 år som avses i 2 § 3 och 4 mom. och som har flyttat till kommunen. 

När lagen tillämpas på en person under 18 år ska barnets bästa komma främst. Enligt artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter (FördrS 59–60/1991) ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Uttrycket ”i främsta rummet”, som används i artikel 3 i konventionen, innebär att barnets bästa inte får granskas på samma nivå som andra omständigheter som ska beaktas i ärendet och att barnets bästa väger tyngre vid prövningen än andra faktorer som inverkar på frågan. Finland har genom lag satt i kraft konventionen om barnets rättigheter. Konventionen förpliktar till att prioritera barnets bästa. 

Enligt 4 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) ska man vid planering, anordnande och tillhandahållande av samt beslutsfattande om småbarnspedagogik i första hand se till barnets bästa. Bestämmelser om barnets rätt till småbarnspedagogik finns i 12 § i lagen om småbarnspedagogik. Alla barn under läropliktsåldern rätt till småbarnspedagogik som ordnas av kommunen. Barn som får internationellt skydd har motsvarande rätt till småbarnspedagogik som andra barn med hemkommun i Finland. Enligt 6 § 1 mom. i lagen om småbarnspedagogik ska kommunen ordna småbarnspedagogik för de barn vars hemkommun kommunen är enligt lagen om hemkommun (201/1994). Enligt 2 mom. ska kommunen ordna småbarnspedagogik för varje barn som på grund av sina vårdnadshavares arbete, studier, sjukdom eller av motsvarande skäl är bosatt i kommunen, även om barnet inte har någon hemkommun i Finland eller barnets hemkommun enligt lagen om hemkommun är någon annan kommun. Enligt 3 mom. ska kommunen i brådskande fall eller när omständigheterna annars kräver det se till att småbarnspedagogik ordnas även för andra barn som vistas i kommunen än kommuninvånarna. 

I princip fastställs ingen hemkommun för barn som får tillfälligt skydd och ansöker om asyl, så kommunen är inte skyldig att ordna småbarnspedagogik för alla dem. Kommunen ska dock ordna småbarnspedagogik för barn som saknar hemkommun och som får tillfälligt skydd och ansöker om asyl till exempel om barnets vårdnadshavare arbetar eller studerar. Personer som får tillfälligt skydd har möjlighet att ansöka om hemkommun efter ett års vistelse i landet. Vissa barn som omfattas av tillfälligt skydd och som ansöker om asyl får direkt en hemkommun i Finland, om en familjemedlem har hemkommun i Finland. Dessa barn har subjektiv rätt enligt 12 § i lagen om småbarnspedagogik att få kommunal småbarnspedagogik. Kommunerna kan, om de så vill, ordna småbarnspedagogik också för andra barn än de som får tillfälligt skydd och ansöker om asyl, om barnets bästa och barnets utveckling kräver det. 

Eftersom asylsökande som kommer till Finland som kvotflyktingar eller som fått uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd får en hemkommun i Finland, är deras rätt till småbarnspedagogik tydlig och förenlig med 12 § i lagen om småbarnspedagogik. I enlighet med lagen om småbarnspedagogik har kommunerna möjlighet att låta bli att ordna småbarnspedagogik för dem som får tillfälligt skydd och som inte har hemkommun, om barnets förälder inte studerar eller arbetar. Det finns ingen heltäckande information om i vilken utsträckning småbarnspedagogik inte har ordnats i kommunerna i dessa situationer. För barn som får tillfälligt skydd och som omfattas av rätten till hemkommun samt för barn som vistas i landet på grund av flyktingskap eller internationellt skydd eller av någon därmed jämförbar orsak har kommunen en skyldighet enligt lagen om småbarnspedagogik att svara på den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Regeringspropositionen har inga konsekvenser för denna skyldighet. Kommunerna blir tvungna att nå besparingar huvudsakligen någon annanstans än i att ordna småbarnspedagogik för barn under 7 år som saknar hemkommun. Den föreslagna sänkningen av den kalkylerade ersättningen har således inga betydande konsekvenser för barnets jämlika subjektiva rätt att få småbarnspedagogik. 

Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet har inga exakta uppgifter om för vilka funktioner kommunerna använder de kalkylerade ersättningarna för minderåriga enligt integrationslagen. När det gäller barn under 7 år bedömer undervisnings- och kulturministeriet att ersättningen kan i kommunerna användas bland annat för att effektivisera servicehandledningen inom småbarnspedagogiken samt för att erbjuda extra stöd inom småbarnspedagogiken till exempel i form av tolknings- och assistenttjänster. Det är också möjligt att den kalkylerade ersättningen i vissa kommuner används till att ordna familje- och klubbverksamhet. Enligt kommunerna har kalkylerade ersättningar använts inom småbarnspedagogiken bland annat för tjänster, handledning och rådgivning för familjer och barn samt för tolkning och undervisning i finska som andra språk. Till följd av nedskärningen av de kalkylerade ersättningarna minskar således vissa kommuners möjligheter att producera andra än lagstadgade tjänster för invandrare i utsatt ställning. År 2023 och 2024 betalades största delen av den kalkylerade ersättningen för barn och vuxna som får tillfälligt skydd och som har en hemkommun, och nedskärningen av den kalkylerade ersättningen kommer också 2025 att gälla i synnerhet kommuner där det har funnits många personer som har kommit från Ukraina och som har fått tillfälligt skydd. 

I regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ingår en skrivning om särskilda åtgärder för att höja deltagandet i småbarnspedagogik för barn över tre år med invandrarbakgrund. Syftet med detta är enligt regeringsprogrammet att stärka kunskaperna i finska och svenska hos barn med invandrarbakgrund och barnens integration i det finländska samhället. En sänkning av ersättningsnivån för barn under 7 år kan återspeglas i en höjning av deltagandefrekvensen för barn över 3 år, eftersom den kalkylerade ersättningen i en del kommuner eventuellt har använts för servicehandledning av invandrarfamiljer till småbarnspedagogik. År 2023 hade deltagandefrekvensen i småbarnspedagogik för 3–5-åringar med ett främmande språk som modersmål (89,39 procent) redan stigit mycket nära deltagandet för finskspråkiga (90,29 procent) och svenskspråkiga (91,67 procent). En eventuell minskning av servicehandledningen på grund av att den kalkylerade ersättningen sänks kan i viss mån återspeglas i detta mål i regeringsprogrammet. Databasen Vipunen, Utbildningsförvaltningens statistiktjänst: Barn som deltar i småbarnspedagogik efter modersmål. https://vipunen.fi/sv-fi/_layouts/15/xlviewer.aspx?id=/sv-fi/Rapporter/Varhaiskasvatus%20-%20lapset%20-%20aidinkieli_SV.xlsb 

Den lagstadgade rätten till småbarnspedagogik ändras inte, men en minskning av ersättningarna kan försvåra beaktandet av specialbehoven hos nyanlända barn inom småbarnspedagogiken. Detta kan synas i den servicehandledning för invandrarfamiljer som ges i kommunerna. Eventuellt ordnas det mindre stöd för inlärning av finska eller svenska för barn som deltar i småbarnspedagogik, vilket försvårar barnens integration i gruppen och uppnåendet av målen för småbarnspedagogiken samt de språkliga färdigheterna för att börja skolan. Barnen får kanske inte assistenttjänster i enlighet med behovet och i personaldimensioneringen beaktas kanske inte andelen barn i gruppen med ett främmande språk som modersmål. Det finns dock endast sporadisk information om användningen av kommunernas resurser för de nämnda funktionerna till stöd för integrationen av barn med ett främmande språk som modersmål. Således är det omöjligt att exakt bedöma vilka konsekvenser sänkningen av den kalkylerade ersättningen har för ordnandet av dessa stödåtgärder. 

Kommunerna har ingen lagstadgad skyldighet att ordna öppen småbarnspedagogisk verksamhet, utan ordnandet baserar sig på kommunens beslut. På grund av att de kalkylerade ersättningarna sänks ordnas det eventuellt allt mindre öppen småbarnspedagogisk verksamhet i kommunerna, vilken är avsedd särskilt för de barn och familjer som inte behöver regelbunden småbarnspedagogik på heltid. Som verksamhet är den en tjänst med låg tröskel som når barnfamiljerna väl och genom verksamheten kan man stödja alla slags familjer, även andra än invandrarfamiljer. Öppen småbarnspedagogik främjar barns och familjers integration i det finländska samhället. Eftersom det inte är fråga om lagstadgad verksamhet, kan kommunernas sjunkande kalkylerade ersättning eventuellt återspeglas i förmågan att ordna verksamhet liknande öppen småbarnspedagogik i kommunen. Om den öppna småbarnspedagogiska verksamheten har genomförts med de kalkylerade ersättningarna, kan en minskning av verksamheten återspeglas i de tjänster som alla barn har tillgång till. 

De kalkylerade ersättningarna har i kommunerna kunnat styras till funktioner och tjänster som kommunen anser vara viktiga, och det finns inga uppgifter om i vilken utsträckning den höga kalkylerade ersättningen för barn under 7 år hittills har använts för tjänster som stöder integrationen av barn under skolåldern, deras familjer eller andra invandrare. Sänkningen av den kalkylerade ersättningen ger kommunerna frihet att besluta hur de ska fördela de minskade resurserna. Eftersom företrädare för det allmänna enligt artikel 3 i konventionen om barnets rättigheter (FördrS 59–60/1991) har skyldighet att beakta barnets bästa i första hand, ska också kommunerna prioritera barnets bästa när de fattar beslut om användningsändamålen för den kalkylerade ersättningen i kommunen. Således leder den föreslagna sänkningen av den kalkylerade ersättningen inte nödvändigtvis till konsekvenser som strider mot barnets bästa, utan konsekvenserna kan snarare riktas till integrationsfrämjande tjänster för vuxna eller andra kommunala tjänster. 

Både barn som söker internationellt skydd och barn som får internationellt skydd har med stöd av lagen om grundläggande utbildning rätt till förskoleundervisning och grundläggande utbildning. I och med anteckningen om hemkommun blir barn och unga läropliktiga. Alla under 18-åringar som är varaktigt bosatta i Finland är läropliktiga. Barn som flyttar till Finland och som har fått uppehållstillstånd via kvotflyktings- eller asylansökan deltar i allmänhet i förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen, för vilken kommunen får förhöjd statsandel för ett år. Sänkningen av den kalkylerade ersättningen har således inga konsekvenser under det första året för kommunernas finansiering av den förberedande. En sänkning av den kalkylerade ersättningsnivån kan däremot inverka på hur ett barn som övergår från förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen till grundläggande utbildning inkluderas i skolgemenskapen och hur man inom den grundläggande utbildningen kan anvisa resurser för inlärningen för barn i invandrarfamiljer och deras utveckling av finska eller svenska. Dessa konsekvenser, liksom konsekvenserna av sänkningen av de kalkylerade ersättningarna för barn under 7 år, beror på hur kommunen hittills har styrt användningen av den kalkylerade ersättningen och hur kommunen fördelar det resursunderskott som följer av sänkningen i sin budget. 

Sänkningen av den kalkylerade ersättningen kan ha konsekvenser för tillhandahållandet av tolkningstjänster för barnfamiljer i kommunen. I enlighet med 26 § i förvaltningslagen (434/2003) ska en myndighet ordna tolkning och översättning i ett ärende som kan inledas på myndighetens initiativ, om en part som använder ett annat språk inte behärskar finska eller svenska. Detta preciseras i fråga om småbarnspedagogiken i 15 c § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018), enligt vilken ett barn, när barnets behov av stöd förutsätter det, har rätt till sådana tolkningstjänster som behövs för att delta i småbarnspedagogiken. Tolkningstjänst kan således inte förvägras ett barn med ett främmande språk som modersmål i en situation som anknyter till ett ärende som gäller barnet inom småbarnspedagogiken, även om ärendet inleds av föräldrarna. Tolkningstjänster används inom småbarnspedagogiken också till exempel i situationer med servicehandledning samt när barnets plan för småbarnspedagogik utarbetas och vid behov också i annat samarbete med vårdnadshavarna. Även i fråga om sådana möten med vårdnadshavare inom den grundläggande utbildningen som inleds av en myndighet (till exempel diskussioner med vårdnadshavare och delgivning av beslut) ankommer ansvaret för ordnande av tolkning och för kostnaderna på kommunen med stöd av 26 § i förvaltningslagen. Om mötena ordnas på initiativ av kommunen och hänför sig till genomförandet av småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen, ska tolkning ordnas och bekostas av kommunen. Kommunen har mycket få lagstadgade möjligheter att med hänvisning till kostnadsbesparingar låta bli att ordna tolkning i ett ärende som gäller barn. Det resursunderskott som orsakas av den föreslagna sänkningen av den kalkylerade ersättningen ska således riktas till andra åtgärder i kommunen och välfärdsområdet än den tolkning som barn eller föräldrar behöver. 

Kostnaderna för välfärdsområdenas ordnande av tolkning för sina kunder ingår från ingången av 2025 i den kalkylerade ersättningen. Avsikten är att ersätta de minskade kalkylerade ersättningarna till välfärdsområdena genom att minska välfärdsområdenas skyldigheter enligt integrationslagen. De minskande resurserna antas inte försvåra ordnandet av den tolkning som barn, barnfamiljer eller andra invandrare behöver inom social- och hälsovårdstjänsterna. 

Den föreslagna sänkningen av de kalkylerade ersättningarna baserar sig på de allmänna sparmålen för den offentliga ekonomin och på behovet att få statens upplåning på en kontrollerad nivå. Tryggandet av den offentliga ekonomins hållbarhet genom besparingar som sänkningen av de kalkylerade ersättningarna gör välfärdsstatens kontinuitet möjlig. I ett långsiktigt perspektiv säkerställer de resursnedskärningar som ingår i regeringspropositionen för sin del att finska staten även i fortsättningen har resurser för att främja alla barns välfärd. På grund av nivåhöjningarna 2026–2028 är nedskärningen i de kalkylerade ersättningar som gäller barn åtminstone delvis tillfällig i fråga om 2025 och 2026, vilket minskar eventuella negativa direkta konsekvenser för barnen. 

Konsekvenserna av att de kalkylerade ersättningarna sänks påverkar sannolikt delvis de tjänster som främjar barnens integration, välbefinnande och lärande i kommunerna och välfärdsområdena. Eftersom de kalkylerade ersättningarna inte är öronmärkta och det inte finns exakta uppgifter om hur de används i kommunerna eller välfärdsområdena, kan konsekvenserna inte bedömas exakt. Konsekvenserna för barnen blir mindre om kommunerna och välfärdsområdena också i fortsättningen kan sätta barnets bästa i första rummet och rikta de sparbehov som de sjunkande kalkylerade ersättningarna medför till annat än tjänster, småbarnspedagogik och utbildning för minderåriga. Eftersom de flesta tjänster för barn och familjer samt tolkningen baserar sig på annan lagstiftning än den lag om främjande av integration som är föremål för denna regeringsproposition, har kommunerna och välfärdsområdena ingen laglig grund för att låta bli att tillhandahålla dessa tjänster trots att den kalkylerade ersättningen sjunker.  

Slopandet av integrationsplanen för familjer kan försämra möjligheten att upptäcka behoven hos barn i särskilt utsatt ställning och tillgången till stöd för föräldraskapet för deras familjer. Samarbetet mellan välfärdsområdet och kommunen när det gäller att utarbeta en integrationsplan för familjen och samordna tjänsterna har accentuerats i synnerhet i situationer där familjen har bedömts behöva stöd för föräldraskapet som en del av familjetjänsterna eller där barnet har haft sektorsövergripande utmaningar i fråga om lärandet. För att de negativa konsekvenserna för barn av slopandet av integrationsplanen för familjer ska kunna förebyggas förutsätts det ett fungerande samarbete på professionell nivå mellan kommunerna och välfärdsområdena, så att familjer i särskilt utsatt ställning identifieras och hänvisas till att omfattas av stödet. 

Konsekvenser för kommunerna och myndigheterna i landskapet Åland

I fråga om ersättningarna enligt integrationslagen förtydligar de föreslagna preciseringarna i 68 och 98 § lagstiftningen. Landskapet Åland har redan enligt den gällande lagen om främjande av integration kunnat ersättas för motsvarande kostnader och syftet med den integrationslag som träder i kraft den 1 januari 2025 har inte varit att ändra den gällande lagstiftningen till denna del. 

Remissvar

Arbets- och näringsministeriet sände den 26 september 2024 begäran om utlåtande till 465 instanser. Begäran om utlåtande finns i Statsrådets projektportal med koden TEM033:00/2024. Remisstiden gick ut den 24 oktober 2024. Under remisstiden fanns utkastet till proposition tillgängligt i den offentliga förvaltningens utlåtandetjänst (utlåtande.fi), där alla organisationer och medborgare kan lämna utlåtande. Även andra än de som nämns i sändlistan för begäran om utlåtande har kunnat lämna utlåtande. Sammanlagt 107 utlåtanden lämnades in inom utsatt tid. 

5.1  Sätten att genomföra besparingar

Enligt remissinstanserna riktar sig de föreslagna sparåtgärderna i betydande grad till kommunernas ekonomi och i synnerhet till resurserna för integrationstjänster, vilket äventyrar tjänsternas kvalitet och tillgänglighet. Den allmänna linjen i utlåtandena var kritisk, och remissinstanserna bedömde att genomförandet av sparåtgärderna skulle försämra integrationen av invandrare och öka de offentliga kostnaderna på lång sikt. 

Kommunerna, välfärdsområdena och organisationerna betonade att sätten att genomföra besparingarna ökar trycket särskilt på små kommuner som inte har tillräckliga resurser för att bekosta integrationstjänsterna. Flera remissinstanser bedömde att genomförandet av besparingarna i praktiken överför kostnadsansvaret från staten till kommunerna utan att kommunerna på kort sikt har tillräckliga metoder för att anpassa tjänsterna. 

I utlåtandena påpekades det också att konsekvenserna av besparingarna utöver integrationstjänsterna också i större utsträckning omfattar kommunens och samhällets strukturer. Det framhölls särskilt att de minskade resurserna ökar den sociala och regionala ojämlikheten, bromsar upp sysselsättningen av invandrare och kan öka brottsligheten och den sociala segregationen. 

Flera remissinstanser betonade att sparåtgärderna kan leda till ökade kostnader också på längre sikt. I synnerhet inbesparingarna i småbarnspedagogiken och tjänsterna för barn bedömdes medföra problem med barnens språkinlärning och utvecklingen av deras sociala färdigheter, vilket skulle försvåra deras skolgång och senare integrering i samhället. Besparingarna bedömdes kunna ha betydande långvariga negativa konsekvenser för inlärningsresultaten och välbefinnandet hos de barn som omfattas av integrationstjänsterna. 

Bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna har preciserats och utvidgats utifrån remissvaren bland annat i fråga om kommuner och välfärdsområden, statsandelsåligganden och slopandet av ersättningen för grundläggande utkomststöd. 

5.2  Nedskärningar i den kalkylerade ersättningen

Nedskärningarna i de kalkylerade ersättningarna fick särskilt kritik i utlåtandena. Remissinstanserna framförde att sänkningen av de kalkylerade ersättningarna äventyrar kontinuiteten i de integrationsfrämjande tjänsterna, i synnerhet i kommunerna. I många yttranden påpekades det att de kalkylerade ersättningarna är centrala när det gäller att täcka integrationskostnaderna. Nedskärningarna bedömdes öka det ekonomiska trycket på kommunerna, och en del kommuner kan bli tvungna att avsevärt minska tjänsterna. 

Flera remissinstanser betonade att en sänkning av nivån på de kalkylerade ersättningarna försämrar integrationstjänsterna i synnerhet i små kommuner. Enligt utlåtandena leder nedskärningarna i synnerhet till att tjänsterna för barn, unga och personer i utsatt ställning försämras, vilket kan försämra deras språkinlärning och sociala integration. I många utlåtanden betonades det att nedskärningen av den kalkylerade ersättningen står i strid med regeringsprogrammets mål, i synnerhet med att öka deltagandet i småbarnspedagogiken. 

En sänkning av den kalkylerade ersättningen medför också administrativa utmaningar. Nedskärningen av de kalkylerade ersättningarna bedömdes i praktiken leda till att de pengar som riktas till integrationstjänster måste minskas betydligt, vilket äventyrar småbarnspedagogikens och den grundläggande utbildningens förmåga att tillgodose behoven hos barn med invandrarbakgrund. Remissinstanserna bedömde också att nedskärningarna i de kalkylerade ersättningarna kan försvaga kommunernas vilja att ta emot kvotflyktingar och andra asylsökande. 

5.3  Paragrafer som föreslås bli upphävda

I utlåtandena framfördes det att upphävandet av vissa lagparagrafer inte nödvändigtvis medför besparingar eller minskar den administrativa bördan. Till exempel sågs det som onödigt att slopa skyldigheten att upprätta ett dokument om integrationsprogrammet, eftersom många kommuner redan har utarbetat integrationsprogrammet i samarbete med olika aktörer. I en del av utlåtandena betonades det att dokumentationen av integrationsprogrammet är nödvändig med tanke på genomförandet och uppföljningen av integrationstjänsterna. 

Flera remissinstanser ansåg också att slopandet av skyldigheten att utarbeta sektorsövergripande bedömningar av behovet av tjänster och integrationsplaner är problematiskt. I synnerhet skyldigheten att göra en sektorsövergripande bedömning ansågs främja jämlikheten för utsatta kunder och kunder som behöver mycket stöd. En del av remissinstanserna betonade att slopandet av kravet på sektorsövergripande bedömning av behovet av tjänster kan öka risken för att invandrare i utsatt ställning inte får de tjänster de behöver. 

Det ansågs inte heller ändamålsenligt att slopa integrationsplanen för familjer. Flera remissinstanser påpekade att man med hjälp av en integrationsplan för familjen kan säkerställa att integrationsspråken och integrationsmålen är enhetliga för hela familjen, vilket främjar barnfamiljernas integration och välfärd. I vissa utlåtanden efterlystes att familjernas helhetssituation ska beaktas som en del av integrationstjänsterna. 

Utifrån remissutlåtandena frångicks inte kommunernas och välfärdsområdenas samarbete i fråga om bedömningen av behovet av tjänster och integrationsplanerna, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för. Utifrån remissvaren har det dessutom gjorts vissa ändringar av teknisk natur i 32 a, 45 och 80 § i propositionen och paragrafen med övergångsbestämmelser har kompletterats. 

5.4  Uppgifter som lättas upp

Remissinstanserna ansåg att de föreslagna lättnaderna är små i förhållande till sparmålen, och enligt flera aktörer minskar de inte avsevärt kommunernas eller välfärdsområdenas administrativa börda. En del av remissinstanserna betonade att många av de uppgifter som det föreslås att lättas upp redan i nuläget är långt integrerade i kommunernas och välfärdsområdenas verksamhet. Ett slopande av dessa uppgifter ökar kommunernas administrativa börda när de blir tvungna att anpassa sina befintliga processer. 

I flera yttranden påpekades det också att de uppgifter som det föreslås att ska lättas upp, såsom planerings- och uppföljningsskyldigheterna, är viktiga för att säkerställa integrationstjänsternas kvalitet och genomslag. Remissinstanserna bedömde att genomförandet av lättnaderna kan leda till att integrationens genomslag inte längre kan följas upp tillräckligt noggrant. Detta ansågs äventyra utvecklingen av tjänsterna och den regionala jämlikheten mellan dem. 

Flera remissinstanser rekommenderade att de uppgifter som ska lättas upp omprövas för att undvika att kommunerna och välfärdsområdena ställs inför extra administrativa utmaningar. Dessutom önskades det att man genom lättnaderna säkerställer ett så heltäckande genomförande av integrationstjänsterna som möjligt och att eventuella sparåtgärder i första hand riktas till administrativa uppgifter, som har en mindre inverkan på integrationstjänsternas kvalitet. 

Specialmotivering

6.1  Lagen om ändring av lagen om främjande av integration

1 §.Lagens syfte . Det föreslås att det görs en språklig översyn i paragrafens 2, 5 och 7 punkt.  

2 §.Tillämpningsområde . Det föreslås att den svenska ordalydelsen ”anvisande till kommuner” i det inledande stycket i 3 mom. rättas så att den motsvarar den i lagen avsedda termen "anvisande till kommunplats". Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den också i övrigt motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga rättelser.  

3 §.Tillämpning av lagen på arbetssökande . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 2 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

4 §.Tillämpning av lagen på barn . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 och 2 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också andra smärre språkliga ändringar.  

5 §.Definitioner . I 5 punkten i paragrafen stryks hänvisningen till en sektorsövergripande integrationsplan och definitionen av sektorsövergripande integrationsplan i 14 punkten upphävs. Ändringarna hänför sig till propositionens mål att minska kommunernas uppgifter för att åstadkomma besparingar, vilka har motiverats i propositionens målsättning och i motiveringen till 17 §. Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 mom. 5, 10, 12, 13 och 16–18 punkten rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

6 §.Tolkning och översättning . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

7 §.Rätten till arbetslöshetsförmån och utkomststöd . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

9 §.Kontakt för bedömning av behovet av integrationsfrämjande tjänster . Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

10 §.Vägledning och rådgivning . I 2 mom. stryks hänvisningen till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster i 15 §, eftersom det föreslås att 15 § upphävs. Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

11 §.Basinformation om det finländska samhället . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

13 §.Innehållet i kommunens integrationsprogram . I 1 mom. 1 punkten stryks hänvisningen till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster i 15 §, eftersom det föreslås att 15 § upphävs. I 1 mom. 2 punkten stryks hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen i 17 §, eftersom det föreslås att 17 § upphävs. I 3 mom. föreskrivs det om kommunens skyldighet att utarbeta ett dokument för integrationsprogrammet. Det föreslås att momentet upphävs för att gallra bland kommunernas uppgifter, och kommunerna ska inte ha någon skyldighet att utarbeta ett separat dokument för integrationsprogrammet.  

Även om skyldigheten att utarbeta ett dokument för integrationsprogrammet slopas, ska kommunen fortfarande se till att tjänsterna enligt integrationsprogrammet bildar en konsekvent och tydlig helhet samt sörja för det samarbete mellan myndigheter och andra aktörer som behövs vid ordnandet av integrationsprogrammets tjänster. Dessutom är det viktigt att kommunen fäster särskild uppmärksamhet vid integrationsprogrammets tillgänglighet ur olika målgruppers synvinkel. Kommunen kan enligt prövning tillsammans med de centrala samarbetsparterna utarbeta ett dokument som beskriver ordnandet av tjänsterna i integrationsprogrammet, ansvaret och samarbetsparterna för att främja genomförandet av integrationsprogrammets tjänster och samarbetet. 

Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 1 mom. 

14 §.Bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster . Det föreslås att nya 5–7 punkter fogas till paragrafens 1 mom. Kommunen ska utarbeta en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster för en invandrare vars första uppehållstillstånd eller uppehållskort beviljades eller uppehållsrätt registrerades för högst tre år sedan och som, om invandraren annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd samt för ett sådant barn eller en sådan ung person som avses i 2 § 6 mom. och för ett offer för människohandel. Denna persongrupp nämns i 15 § som ska upphävas.  

Vidare införs ett nytt 4 mom. i paragrafen så att välfärdsområdet ska delta i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 1 mom., om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för. Genom bestämmelsen säkerställs det att invandrarens behov av tjänster bedöms och att man vid behov utan dröjsmål svarar på dem i samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet. En sektorsövergripande bedömning främjar också det informationsutbyte som behövs mellan centrala integrationsfrämjande myndigheter för invandrarkunder och kan således förebygga överlappningar i serviceprocesserna inom olika förvaltningsområden. 

Det kan vara särskilt behövligt att utarbeta bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster i samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet när det är fråga om en person som tagits emot i Finland som kvotflykting, ett offer för människohandel eller ett barn eller en ung person som kommit till landet som minderårig utan vårdnadshavare. Det kan bedömas att personerna på grund av sin sårbara ställning har nytta av sektorsövergripande samarbete vid bedömningen av behovet av tjänster. I fråga om dessa personer är det också viktigt att kommunen vid behov utan dröjsmål ser till att personerna hänvisas till en bedömning av servicebehovet inom socialvården eller till hälso- och sjukvårdstjänster. 

Om bedömningen görs i samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet, kan man under bedömningen utöver personens kompetens, färdigheter för sysselsättning och studier och andra integrationsförutsättningar samt de servicebehov som anknyter till dessa preliminärt också utreda till exempel behoven av socialservice, hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster. 

I paragrafen föreslås vidare ett nytt 5 mom. enligt vilket en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster inte behöver utarbetas för ett barn eller en ung person som avses i 1 mom. 6 punkten, om barnets eller den unga personens behov av tjänster kan tillgodoses genom någon annan kundplan. 

Detta har motiverats på följande sätt i RP 208/2022 rd: Någon sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster behöver dock inte göras för ett minderårigt barn som kommit till landet utan vårdnadshavare om barnets servicebehov kan tillgodoses genom någon annan kundplan. Man kan komma fram till en sådan lösning till exempel då det för barnet sektorsövergripande utarbetats en sådan bedömning av servicebehovet som avses i 36 § i socialvårdslagen och en klientplan enligt 39 §, i vilken det på ett tillräckligt sätt beaktats de faktorer som avses i bedömningen av kompetens och behov av integrationstjänster. För barn under skolåldern kan det räcka med en plan för småbarnspedagogik. 

I 6 mom. föreslås att det i fråga om tidsfristen på tre år enligt i 1 mom. när det gäller beviljande av det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet eller registrering av uppehållsrätten kan vara behövligt att kunna göra undantag för offer för människohandel. Ett sådant behov kan föranledas till exempel av att personen varit ett offer för människohandel under den första tiden efter ankomsten till landet och på grund av sin ställning inte har kunnat delta i integrationstjänster. 

Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 2 mom. 

15 §.Sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster . Paragrafen föreslås bli upphävd i sin helhet.  

Även om det inte görs någon sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster, kan behoven av integrationsfrämjande tjänster för personer som hör till paragrafens personkrets i huvudsak tillgodoses genom att utarbeta en sådan bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 14 §. Den kan vid behov också utarbetas i sektorsövergripande samarbete med välfärdsområdet. Med stöd av den paragrafen ska kommunen också vid behov hänvisa personen till andra myndigheters tjänster. Syftet med detta är att säkerställa att personer utan dröjsmål hänvisas till exempel till bedömning av servicebehovet inom socialvården och till andra behövliga tjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvaret för. 

Slopandet av den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster kan medföra små besparingar i myndigheternas resurser. I och med ändringen kan kommunen utifrån sina observationer individuellt för varje kund bedöma behovet av sektorsövergripande samarbete vid bedömningen. Det är sannolikt att det trots en sektorsövergripande bedömning i vissa situationer också görs en bedömning av servicebehovet inom socialvården för klienter som behöver socialservice, och då bedöms invandrarens behov av tjänster både i samarbete mellan myndigheterna och separat av välfärdsområdet. 

16 §.Integrationsplan . I paragrafen stryks hänvisningarna till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 §.  

17 §.Sektorsövergripande integrationsplan . Paragrafen föreslås bli upphävd i sin helhet. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska en ändring av lagen utredas för att endast en integrationsplan ska upprättas. Upphävandet av den sektorsövergripande integrationsplanen och integrationsplanen för familjer främjar således också skrivningarna i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering och förtydligar planerna enligt integrationslagen, eftersom det i fortsättningen endast föreskrivs om en typ av integrationsplan i lagen. Som det konstateras i motiveringen till 20 § ska välfärdsområdet på kommunens begäran delta i utarbetandet av integrationsplanen enligt 1 mom., om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för.  

Slopandet av den separata sektorsövergripande integrationsplanen kan förebygga överlappande myndighetsarbete och således medföra små besparingar i myndigheternas resurser. Det är sannolikt att det trots den sektorsövergripande integrationsplanen för de integrationskunder som har behov av social- och hälsovårdstjänster utarbetas kundplaner som ansluter till tjänsterna i fråga. Trots att den sektorsövergripande integrationsplanen slopas är annat samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet, till exempel vid utarbetandet av en integrationsplan enligt 16 §, viktigt när det gäller att främja integrationen och stödja integrationen av gemensamma integrationskunder. 

18 §.Mål som ska överenskommas i integrationsplanen eller i den sektorsövergripande integrationsplanen . I paragrafens rubrik och i paragrafen stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §.  

Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. 

19 §.Innehållet i integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen . I paragrafens rubrik och innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §.  

Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. 

20 §.Utarbetande av integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan . I paragrafens rubrik och innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §. Vidare stryks hänvisningarna till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 §. I paragrafen föreslås ett nytt 2 mom. så att välfärdsområdet ska delta i utarbetandet av integrationsplanen enligt 1 mom., om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för.  

Det föreslås att den svenska språkdräkten i 3–5 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också andra smärre språkliga ändringar. 

21 §.Integrationsplan för familjer . Paragrafen föreslås bli upphävd i sin helhet. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska en ändring av lagen utredas för att endast en integrationsplan ska upprättas. Upphävandet av den sektorsövergripande integrationsplanen och integrationsplanen för familjer främjar således också skrivningarna i regeringsprogrammet och förtydligar planerna enligt integrationslagen, eftersom det i fortsättningen endast föreskrivs om en typ av integrationsplan i lagen. Slopandet av integrationsplanen för familjer kan förebygga överlappande myndighetsarbete och således medföra små besparingar i myndigheternas resurser. Det är sannolikt att behoven av tjänster hos målgruppen för integrationsplanen för familjer tillgodoses till exempel genom de klientplaner som utarbetas inom välfärdsområdets socialservice och tjänster för familjer. Trots att integrationsplanen för familjen slopas är annat samarbete mellan kommunens olika sektorer och välfärdsområdet viktigt för att främja tillhandahållandet av förebyggande åtgärder och tjänster som stöder integration och stärker välbefinnandet, hälsan och delaktigheten. Samarbetet med välfärdsområdet är viktigt i synnerhet när familjen utöver integrationstjänster bedöms behöva flera olika social- och hälsovårdstjänster. När integrationsplanen för familjer slopas är det också viktigt att vid utarbetandet av individuella integrationsplaner och andra kundplaner fästa uppmärksamhet vid alla familjemedlemmars möjligheter att delta i integrationsfrämjande tjänster. I synnerhet bör man beakta säkerställandet av att mödrarna i familjerna har tillgång till och deltar i verksamhet som främjar språkkunskaper, samhällsorientering och bildandet av nätverk och på motsvarande sätt sträva efter att stärka att barn under skolåldern deltar i småbarnspedagogik. När individuella integrationsplaner utarbetas bör man också fästa uppmärksamhet vid att familjemedlemmar i princip integreras på samma språk.  

22 §.Översyn av en integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan . I paragrafens rubrik och innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §. Av denna orsak upphävs 2–4 mom. som obehövliga. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. så att välfärdsområdet ska delta i översynen av integrationsplanen, om planen har utarbetats tillsammans med kommunen på det sätt som avses i 20 § 2 mom. Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

23 §.Varaktighet för och upphörande av en integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan . I paragrafens rubrik och innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §. Det föreslås att namnet på svenska på den i 3 mom. avsedda lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) rättas så att namnet på lagen motsvarar den officiella benämningen på svenska. Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den också i övrigt motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. I 6 mom. föreslås inga ändringar.  

24 §.Integrationskundens skyldighet att följa integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen . I paragrafens rubrik och innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §. Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1–3 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också andra smärre språkliga ändringar.  

25 §.Flerspråkig samhällsorientering . Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 1 mom.  

26 §.Innehållet i integrationsutbildning . Det föreslås att namnet på svenska på den i 1 mom. avsedda läropliktslagen (1214/2020) rättas så att namnet på lagen motsvarar den officiella benämningen på svenska. Paragrafens svenska språkdräkt rättas också i övrigt så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

27 §.Ordnande av integrationsutbildning . Det föreslås att den svenska språkdräkten 2 mom. rättas i fråga om den finska termen työvoimakoulutus så att den motsvarar den term som används på svenska i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Genom ändringen förenhetligas det språk som används i lagstiftningen. Paragrafens svenska språkdräkt rättas också i övrigt så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

28 §.Stöd för frivilliga studier . I 1 mom. 2 punkten stryks hänvisningen till en sektorsövergripande integrationsplan.  

29 §.Allmänna förutsättningar för stöd för frivilliga studier . Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 3 mom.  

30 §.Förutsättningar för frivilliga studier . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också andra smärre språkliga ändringar.  

31 §.Fortsatta frivilliga studier efter att maximitiden för integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen har gått ut . I paragrafens rubrik och innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §.  

Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

32 §.Tillämpning av lagen om ordnande av arbetskraftsservice på frivilliga studier . I paragrafens innehåll stryks den sektorsövergripande integrationsplanen i anslutning till vad som konstateras i motiveringen till 17 §.  

32 a §.Avgift för oanvända tjänster . I paragrafens 1 mom. stryks hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen, till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 § och till integrationsplanen för familjer, eftersom det föreslås att de upphävs.  

3 kap.Bestämmelser om minderåriga barn och unga personer som har kommit till landet utan vårdnadshavare. 

Det föreslås att den svenska språkdräkten i rubriken för 3 kap. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

33 §.Ordnande av boende för barn som är i landet utan vårdnadshavare . Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 1 mom.  

34 §.Stöd för barn och unga personer som har kommit till landet som minderåriga och utan vårdnadshavare . Det föreslås att paragrafens rubrik och 1 mom. rättas i den svenska språkdräkten så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

35 §.Förordnande av företrädare . Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

36 §.Styrning, planering och tillsyn av företrädarverksamhet . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

37 §.Företrädarens behörighet och uppgifter . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

38 §.Befriande av en företrädare från sitt uppdrag och upphörande av företrädaruppdraget . Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 2–5 mom.  

39 §.Arvodet till företrädaren och kostnader . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

40 §.Riksomfattande planering och utveckling av anvisande till kommuner . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

41 §.Regional planering och utveckling och regionalt genomförande av anvisande till kommuner . Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

42 §.Avtal om anvisande till kommunen och främjande av integration . Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

43 §.Anvisande till kommuner . Det föreslås att hänvisningen i 1 mom. 2 punkten till lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) rättas så att den motsvarar den officiella benämningen på svenska. Paragrafens svenska språkdräkt rättas också i övrigt så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

45 §.Planering, utveckling och uppföljning av integrationsfrämjandet i kommunen . Det föreslås att de skyldigheter för kommunen som nämns i paragrafen minskas och lindras.  

Enligt paragrafens 1 mom. ska kommunen ha det allmänna ansvaret och samordningsansvaret för planeringen och utvecklingen av främjandet av integrationen av invandrare och integrationskunder och av goda befolkningsrelationer på lokal nivå i samarbete med välfärdsområdet när det gäller planeringen och utvecklingen av de tjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvaret för. I enlighet med sparmålen slopas kommunernas uppföljningsskyldighet i momentet. Skyldigheten att planera och utveckla goda befolkningsrelationer fogas till 1 mom. som en del av kommunens integrationsfrämjande uppgifter. Främjandet av befolkningsrelationerna ingår i lagens syfte och är en väsentlig del av integrationsfrämjandet på lokal nivå. Dessutom ingår främjandet av goda befolkningsrelationer redan nu i 2 mom., som upphävs. 

Det föreslås att 2 mom. upphävs. Kommunen behöver inte skriva in och rapportera om målen enligt momentet. 

Paragrafens 3 mom. ändras så att kommunen i sin planering ska beakta de nationella målen för främjandet av integration och de nationella målen för främjandet av sysselsättning för integrationskundernas del. Till övriga delar slopas kommunens skyldigheter.  

I fråga om 4 mom. föreslås inga ändringar.  

Som ett nytt 4 mom. föreslås att uppföljningen av integrationsfrämjandet i fråga om arbetssökande kunder ska genomföras på det sätt som föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.  

Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den också i övrigt motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. 

46 §.Ordnande av kommunala integrationsfrämjande tjänster . Det föreslås att 2 mom. i författningens svenska språkdräkt rättas så att kommunen ska beakta det sektorsövergripande samarbetet vid ordnandet av integrationsfrämjande tjänster. Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den också i övrigt motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

47 §.Samordning av integrationsfrämjande tjänster . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

48 §.Kommunal samarbetsgrupp för invandring och integrationsfrämjande . Paragrafen föreslås bli upphävd i sin helhet. Besparingen i fråga om den kalkylerade ersättningen kan inte genomföras om inte vissa av kommunens och välfärdsområdets uppgifter enligt integrationslagen slopas. Om det inom kommunens område finns en i 58 § i integrationslagen avsedd regional samarbetsgrupp för invandring och integrationsfrämjande eller någon annan grupp för invandring och främjande av integration, kan samarbetet i fortsättningen bedrivas till exempel inom ramen för denna arbetsgrupp.  

49 §.Beaktande av integrationsfrämjande i planeringen och utvecklingen av välfärdsområdets verksamhet . Det föreslås att 1 mom. ändras så att den första meningen i det nuvarande 1 mom. stryks. Välfärdsområdets planeringsskyldighet ska lindras som en avregleringsåtgärd. Välfärdsområdet ska i sin planering beakta behoven hos invandrarna i sitt område och de nationella målen för integrationsfrämjandet.  

Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

50 §.Välfärdsområdets integrationsfrämjande tjänster . Det föreslås att 2 mom. 2 punkten upphävs, eftersom det i fortsättningen inte föreskrivs om de uppgifter som nämns i den.  

Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

51 §.Riksomfattande planering, utveckling och styrning av integrationsfrämjandet . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

52 §.Statens program för integrationsfrämjande . Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 1 och 2 mom.  

53 §.Uppföljning av tillgången till tjänster och kostnadsutvecklingen . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

54 §.Samarbetsorgan mellan ministerierna . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

55 §.Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter . Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. I 3 mom. föreslås inga ändringar.  

57 §.Regionförvaltningsverkets och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens uppgifter . Det föreslås att hänvisningen i 2 mom. till 42–49 § i lagen om ordnande av social- och hälsotjänster rättas i författningens både finska och svenska språkdräkt så att den motsvarar gällande lagstiftning. Paragraferna i den lagen har upphävts genom lagen om tillsyn över social- och hälsovården (741/2023). Det föreslås att 2 mom. ändras så att bestämmelser om tillsynen över socialservice finns i 5 kap. i lagen om tillsyn över social- och hälsovården. Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

59 §.Statens ersättning till kommunen och välfärdsområdet . I paragrafen stryks skyldigheten att utarbeta ett dokument för integrationsprogrammet för att de ersättningar som föreskrivs i paragrafen ska betalas. Slopandet av utarbetandet av ett dokument för integrationsprogrammet innebär dock inte att kommunens skyldighet att ordna det integrationsprogram som avses i 13 § och de tjänster som utgör dess minimiinnehåll upphävs. Som en avregleringsåtgärd slopas alltså endast kommunens skyldighet att utarbeta ett dokument om integrationsprogrammet och lämna in dokumentet i fråga för att de ersättningar som avses i paragrafen ska betalas. Därför ändras formuleringen utarbeta till ordna i enlighet med vad som föreskrivs i 13 §.  

Även i fortsättningen ska kommunen för att ersättningar i enlighet med paragrafen ska betalas ingå ett avtal med närings-, trafik- och miljöcentralen upprätta ett i 42 § avsett avtal om anvisande till kommunen och främjande av integration. Kommunen förbinder sig i enlighet med avtalet att ordna ett integrationsprogram enligt 13 § för att få ersättningar enligt integrationslagen. 

Det föreslås att hänvisningen i 4 mom. till lagen om mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd samt om identifiering av och hjälp till offer för människohandel rättas så att namnet på lagen motsvarar den officiella benämningen på svenska. Den svenska språkdräkten i 1, 2 och 4 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också andra smärre språkliga ändringar. 

60 §.Statsandel . Det föreslås att i 2 punkten slopas hänvisningarna till den sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 §, utarbetandet av en sektorsövergripande integrationsplan eller en integrationsplan för familjer.  

61 §.Kalkylerad ersättning till kommunen . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1, 2 och 4 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

62 §.Kalkylerad ersättning till välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapetÅland . Paragrafens 1 mom. ändras så att i fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. betalas till välfärdsområdet av statens medel kalkylerad ersättning för ordnandet av andra integrationsfrämjande tjänster och tolkning. Ersättningar betalas inte för sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster och för deltagande i utarbetandet av en sektorsövergripande integrationsplan, eftersom bestämmelserna om dem upphävs i lagen.  

Det föreslås att 4 mom. i både den finskspråkiga och den svenskspråkiga författningen preciseras så att det med ersättningstid avses den ersättningstid som definieras i 3 mom. Det är fråga om en teknisk ändring med syfte är att förtydliga och förenhetliga innehållet i lagen. Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. I 3 och 5 mom. föreslås inga ändringar.  

63 §.Ersättning för utkomststöd . Det föreslås att paragrafen ändras så att ersättningen till Folkpensionsanstalten för det grundläggande utkomststöd enligt 7 § i lagen om utkomststöd som utbetalas av Folkpensionsanstalten helt och hållet slopas. I fortsättningen ersätts grundläggande utkomststöd i enlighet med lagen om utkomststöd också i fråga om dem som ingår i målgruppen enligt integrationslagen på så sätt, att statens finansieringsandel i fortsättningen är 50 procent. Inte heller kommuner som hör till landskapet Åland ersätts i fortsättningen för kostnaderna för grundläggande utkomststöd. Av denna orsak upphävs 3 mom. och ändras 2 mom. så att kommuner som hör till landskapet Åland ersätts endast för kostnader för utbetalning av kompletterande och förebyggande av utkomststöd.  

Vidare förkortas tiden för betalning av ersättning för kostnader för utkomststöd till välfärdsområden och kommuner som hör till landskapet Åland från tre år till ett år, vilket föreskrivs i 1 och 2 mom. Ändringen hänför sig till besluten vid ram- och budgetförhandlingarna.  

64 §.Ersättning för beredskap att ta emot personer . Det föreslås att paragrafens rubrik och 1 mom. rättas i den svenska språkdräkten så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

65 §.Statens ersättning för specialkostnader . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 mom. rättas så att den ersättning av statens medel som avses i paragrafen kan ersättas på grund av en persons funktionsnedsättning, inte funktionshinder. Det föreslås vidare en språklig översyn av den svenska språkdräkten i paragrafrubriken och 1–3 mom.  

66 §.Ersättning för återflyttningsbidrag . Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

68 §.Ersättning för kostnader för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel . Det föreslås att 1 mom. ändras så att kostnaderna också ersätts till hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland. De ersättningar som nämns i paragrafen ersätts redan nu till kommuner och välfärdsområden, inklusive kommuner som hör till landskapet Åland, och där ingår hälso- och sjukvårdskostnader som uppkommit för hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland. Ändringen är teknisk.  

71 §.Skyldighet att betala tillbaka ersättning . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 3 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

72 §.Användningsändamål för kunduppgifter . Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

73 §.Uppgifter som behandlas . Det föreslås att i 5 och 6 punkten slopas hänvisningen till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 § och i 6 punkten hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen.  

I 3 mom. rättas hänvisningen till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) i den svenska språkdräkten så att den motsvarar förordningens officiella namn. Paragrafens svenska språkdräkt rättas också i övrigt så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

74 §.Riksomfattande informationssystemtjänster för integrationsfrämjande . Det föreslås att i den finska språkdräkten av 1 mom. stryks ordet edistäminen, så att det är förenligt med ändringen av 78 §. Vidare rättas paragrafens svenska språkdräkt så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

75 §.Kommunens tilläggsdel till den riksomfattande kundinformationssystemhelheten för integration . Det föreslås att paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar.  

76 §.Uppgifter som sparas i det riksomfattande informationslagret . Det föreslås att i paragrafens 1 mom. slopas hänvisningen till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 §.  

Det föreslås att 2 mom. upphävs som onödigt, eftersom det föreslås att paragrafen om den sektorsövergripande integrationsplanen upphävs. 

Paragrafens svenska språkdräkt rättas också i övrigt så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

77 §.Radering av uppgifter som införts i det riksomfattande informationslagret . Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

78 §.Personuppgiftsansvariga för det riksomfattande informationslagret för integrationsfrämjande. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att i ordet integrationsfrämjande stryks ”sfrämjande”.  

Det föreslås att felet i numreringen av punkterna i 2 mom. rättas. I 2 mom. finns felaktigt två separata 2-punkter efter varandra. Den senare punkten ändras till 3 punkt, varvid också de efterföljande punkterna på motsvarande sätt blir 4 och 5 punkt. Ändringen är teknisk. Paragrafens svenska språkdräkt rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. I den svenska språkdräkten görs också smärre språkliga ändringar. 

79 §.Användarrättigheter till det kundinformationssystem som hör till de riksomfattande informationssystemtjänsterna . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 mom. rättas så att i fråga om kontroll av användarrättigheter och insamling av logguppgifter ska bestämmelserna nedan i det aktuella kapitlet iakttas. Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

80 §.Beviljande av användarrättigheter till det kundinformationssystem som hör till de riksomfattande informationssystemtjänsterna . Det föreslås att i paragrafens 1 mom. ändras så att i stället för 15 och 17 § som ska upphävas beviljar kommunen användarrättigheter för personer som är anställda vid välfärdsområdet och som deltar i utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § eller utarbetandet av en integrationsplan enligt 16 § eller i en översyn av planen enligt 22 §.  

Det föreslås att den svenska språkdräkten i 2 mom. 3 punkten rättas så att termen käyttöoikeuksienhallinta är översatt konsekvent i förhållande till andra bestämmelser. Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

81 §.Ändring och upphävande av användarrättigheter som beviljats till det kundinformationssystem som hör till de riksomfattande informationssystemtjänsterna . Det föreslås att den svenska språkdräkten rättas så att motsvarigheten på svenska för den finska termen käyttöoikeuksienmyöntäväviranomainen används konsekvent i förhållande till andra bestämmelser. I den svenskspråkiga författning som träder i kraft den 1 januari 2025 har myndigheten inte getts prövningsrätt i fråga om ändring eller upphävande av användarrättigheter. Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

82 §.Rätt att få uppgifter för den riksomfattande planeringen av anvisande till kommuner . Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

83 §.Rätt att regionalt få uppgifter för anvisande till kommuner . Det föreslås att den svenska språkdräkten i 1 mom. rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten på så sätt att Migrationsverket och förläggningen ska lämna ut de uppgifter som avses i paragrafen till närings-, trafik- och miljöcentralen. Detta motsvarar det sätt som allmänt används i lagspråket för att uttrycka en annan myndighets rätt att få information. Enligt den svenska språkdräkten i den lag som träder i kraft den 1 januari 2025 ska Migrationsverket eller förläggningen förse närings-, trafik- och miljöcentralen med de uppgifter som avses i momentet. Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten.  

84 §.Rätt att få information för att nå personer som ska omfattas av tjänster i enlighet med integrationsprogrammet. Det föreslås att paragrafens 3 och 4 mom. ändras så att hänvisningen till 15 §, som ska upphävas, ersätts med en hänvisning till 14 §. Utlämnandet av uppgifter är också i fortsättningen viktigt, eftersom bedömningen av behovet av tjänster är till avsevärd nytta för invandrare och offer för människohandel som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd.  

85 §.Rätt till information mellan kommuner . I paragrafen stryks hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen, eftersom den slopas i enlighet med vad som anförts ovan.  

Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt. 

86 §.Rätt att få information för tillhandahållande av integrationsfrämjande tjänster . Det föreslås att 2 mom. ändras så att där stryks hänvisningarna till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 §, den sektorsövergripande integrationsplan enligt 17 § och till integrationsplanen för familjer enligt 21 §. I stället ska det föreskrivas att de aktörer som nämns i paragrafen har rätt att få information i situationer där välfärdsområdet deltar i utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § och en integrationsplan enligt 16 §. När integrationsplanen utarbetas sektorsövergripande mellan olika myndigheter i enlighet med 14 § 4 mom. behövs det fortfarande motsvarande bestämmelser om rätten att få information för att genomföra tjänsten. Vidare stryks hänvisningarna till den sektorsövergripande integrationsplanen i 4 mom.  

88 §.Folkpensionsanstaltens och arbetslöshetskassornas rätt till information . Det föreslås att hänvisningarna till den sektorsövergripande integrationsplanen stryks i paragrafen, eftersom den sektorsövergripande integrationsplanen enligt 17 § slopas i lagen.  

Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

90 §.Rätt till information för ansökan om och behandling av andra ersättningar . Det föreslås att 4 mom. ändras så att det till momentet fogas en hänvisning till 68 § med anledning av motiveringen till 68 §.  

91 §.Rätt att få information för styrnings- och övervakningsuppgifter . Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt.  

95 §.Sökande av ändring . Det föreslås att hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen stryks i 3 mom. i paragrafen, eftersom den sektorsövergripande integrationsplanen enligt 17 § slopas i lagen.  

Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen rättas så att den motsvarar den finska språkdräkten. 

96 §.Tjänsteansvar . Det föreslås att hänvisningen till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 § stryks i paragrafen, eftersom det föreslås att bedömningen slopas i lagen i enlighet med vad som anförts ovan.  

Det föreslås en språklig översyn av paragrafens svenska språkdräkt. 

98 §.Stödjande av återflyttning . Paragrafen ändras så att även kommuner som hör till landskapet Åland kan ersätta de kostnader som anges i paragrafen. Enligt 66 § i integrationslagen kan välfärdsområden och kommuner som hör till landskapet Åland få ersättning för kostnaderna för stödjande av återflyttning som avses i 98 §. För att lagstiftningen ska vara tydlig bör även kommuner som hör till landskapet Åland nämnas i 98 §. Ändringen är teknisk.  

102 §.Övergångsbestämmelser . Det föreslås att 1 mom. ändras så att det motsvarar innehållet i lagen om främjande av integration (1386/2010). I 1 mom. föreskrivs det att kommunen senast den 31 december 2026 ska ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 48 § i den lag om främjande av integration som upphävts genom den lag om främjande av integration som träder i kraft den 1 januari 2025. Kommunen och välfärdsområdet ska senast den 31 december 2026 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 50 § i den lag som upphävts.  

Enligt 48 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) ersätts kommunen och välfärdsområdet för kostnaderna för tolkning som kommunen eller välfärdsområdet ordnat för en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. i den lagen. Enligt 50 § i samma lag betalas till kommunen kalkylerad ersättning för kostnader för anordnande av inledande kartläggning enligt 9 § i den lagen. 

Dessutom föreslås det att 1 mom. kompletteras så att det med stöd av momentet blir möjligt för kommuner och välfärdsområden att före utgången av december 2026 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 46 och 49 § 1 mom. 3 punkten i den upphävda lagen före utgången av december 2026. Det är fråga om ersättningar för 2023–2024 som det eventuellt ännu inte har ansökts om och som kommunerna och välfärdsområdena kan ansöka om också efter den 1 januari 2025.  

Därmed ändras paragrafen så, att i fråga om kostnader för tolkning och utkomststöd samt kostnader av särskilda skäl som kommunen eller välfärdsområdet orsakats ska kommunen och välfärdsområdet ha möjlighet att före utgången av 2026 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 46 §, 48 § och 49 § 1 mom. 3 punkten i den gällande integrationslagen, som upphävs genom integrationslagen (681/2023). När det gäller anordnande av inledande kartläggning ska endast kommunen ha möjlighet att före utgången av 2026 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 50 § i den gällande integrationslagen. 

Enligt 4 mom. i den gällande integrationslagen ska kommunen, välfärdsområdet samt utvecklings- och förvaltningscentret föra in de uppgifter som avses i 76 § i informationslagret för integrationsfrämjande från och med den 1 januari 2027. Eftersom det föreslås att 76 § 2 mom., där det föreskrivs om välfärdsområdets skyldigheter, upphävs, stryks ordet välfärdsområde i 4 mom. i denna paragraf. 

Det föreslås en språklig översyn av den svenska språkdräkten i 1 och 3 mom. 

6.2  Lagen om ordnande av arbetskraftsservice

I 3 § 1 mom. 8 punkten och 82 § 1 mom. 4 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice stryks hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen på grund av de föreslagna ändringarna i lagförslag 1. 

6.3  Lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I lagen om utkomstskydd för arbetslösa görs de ändringar av teknisk natur som följer av ändringen av integrationslagen genom att hänvisningarna till den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster som föreskrivs i 15 § i den gällande integrationslagen stryks, eftersom den paragrafen föreslås bli upphävd. 

6.4  Lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte

I 3 § 4 mom. görs en teknisk ändring så att hänvisningen till den sektorsövergripande integrationsplanen stryks på grund av de ändringar som föreslås i lagförslag 1. 

6.5  Lagen om fritt bildningsarbete

Det föreslås att 9 och 24 § i lagen om fritt bildningsarbete ändras så att i dem stryks hänvisningarna till den sektorsövergripande integrationsplanen på grund av ändringarna i lagförslag 1. 

6.6  Lagen om statsandel för kommunal basservice

Det föreslås att 29 § i lagen om statsandel för kommunal basservice ändras så att hänvisningarna till integrationslagen stryks. Från det grundläggande utkomststödet som riktats till kommunen för 2024 avdras den ersättning för grundläggande utkomststöd som har betalats till Folkpensionsanstalten i enlighet med 63 § i den lag om främjande av integration (681/2023) som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 

6.7  Lagen om utkomststöd

I 27 b i lagen om utkomststöd föreskrivs det om de förskott som ska betalas till Folkpensionsanstalten för att täcka det grundläggande utkomststödet samt om fastställande och utbetalning av förskott. I 5 mom. föreskrivs det om statlig ersättning enligt integrationslagen som ska betalas till Folkpensionsanstalten för det grundläggande utkomststödet. Eftersom det grundläggande utkomststödet i fortsättningen inte längre ersätts med stöd av integrationslagen, föreslås det att momentet i fråga upphävs som onödigt. På grund av systemändringarna vid Folkpensionsanstalten träder upphävandet i kraft först den 1 april 2025. 

Bestämmelser på lägre nivå än lag

I 61 § i integrationslagen finns bestämmelser om kalkylerad ersättning till kommunen och i 62 § om kalkylerad ersättning till välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland. Närmare bestämmelser om grunderna för och utbetalningen av ersättning får utfärdas genom förordning av statsrådet. Ersättningsbeloppen har fastställts genom förordning. För att nå propositionens sparmål bereds som bäst en förordning om grunderna för och betalningen av ersättningar. I förordningen kommer nya ersättningsbelopp att fastställas från och med den 1 januari 2025. 

Ikraftträdande

Lagarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2025. Upphävandet av 27 b § 5 mom. i lagen om utkomststöd föreslås träda i kraft den 1 april 2025. 

Förhållande till andra propositioner

9.1  Samband med andra propositioner

Regeringens proposition RP 133/2024 rd med förslag till lag om ändring av lagen om utkomststöd är under behandling i riksdagen och i den föreslås ändringar i det 27 b § 5 mom. i lagen om utkomststöd som föreslås bli upphävt i detta sammanhang. Om riksdagen godkänner lagförslaget i den förstnämnda propositionen före lagförslaget i denna proposition, bör detta beaktas i det lagförslag som ingår i denna proposition. 

9.2  Förhållande till budgetpropositionen

I enlighet med planen för de offentliga finanserna för 2025–2028 och regeringens proposition om statsbudgeten för 2025 minskas kostnaderna för statsfinanserna genom att ersättningen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet upphör helt och hållet. Dessutom förkortas ersättningstiden för kostnader för kompletterande och för förebyggande utkomststöd från tre år till ett år från och med 2025. Vidare sänks nivån på de kalkylerade ersättningar som betalas till kommuner och välfärdsområden. Kostnadseffekten hänför sig till anslaget under moment 32.50.30 (Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet, förslagsanslag). Från moment 32.50.30 görs dessutom anslagsöverföringar till moment 28.89.31 (Finansiering av social- och hälsovården och räddningsväsendet inom välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen) och till moment 33.10.57 (Grundläggande utkomststöd). Avsikten är att lagförslaget ska behandlas i samband med budgetpropositionen för 2025. 

10  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

I propositionen föreslås det ändringar i den integrationslag (681/2023) som träder i kraft den 1 januari 2025. I regeringens proposition 208/2022 rd och i den regeringsproposition som kompletterar den (21/2024 rd) beskrivs på ett övergripande sätt hur ändringarna i integrationslagen förhåller sig till grundlagen. Syftet med denna proposition är att nå sparmålen i enlighet med ramförhandlingarna och budgetförhandlingarna, och därför upphävs vissa uppgifter som i lagen ålagts kommunerna och välfärdsområdena. Dessutom slopas ersättningen för grundläggande utkomststöd från staten till Folkpensionsanstalten och ersättningstiden för kompletterande och förebyggande utkomststöd förkortas. Flera andra ändringar som föreslås här är närmast förslag av teknisk natur som rättar ovannämnda propositioner och som inte kan anses ha några konsekvenser med tanke på grundlagen.  

De konsekvenser propositionen väntas medföra för tillgodoseendet av grundläggande och mänskliga rättigheter samt internationella människorättsförpliktelser behandlas i avsnitt 4.2.  

Bestämmelser i grundlagen som är av betydelse med tanke på propositionen är i synnerhet 6, 17, 80 och 121 §. 

Jämlikhet

Enligt 6 § 1 mom. i grundlagen är alla lika inför lagen. Enligt 6 § 2 mom. i grundlagen får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. 

Enligt 22 § i grundlagen ska det allmänna se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Internationella människorättskonventioner som är förpliktande för Finland är också bland annat konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen FördrS 18 och 19/1990, sådan den lyder senare ändrad i FördrS 71 och 72/1994, FördrS 85 och 86/1998, FördrS 8 och 9/2005, FördrS 6 och 7/2005 samt FördrS 50 och 51/2010) samt den reviderade Europeiska sociala stadgan (FördrS 78–80/2002). Detta förslag har eventuellt konsekvenser för hur de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna tillgodoses. Utgångspunkten för förslaget till integrationslag är tryggande av den faktiska likabehandlingen för invandrare. Med detta avses likabehandling som förverkligas i resultaten oberoende av olika utgångslägen och möjligheter. 

Hur likabehandling och icke-diskriminering av invandrare förverkligas i vardagen beror i hög grad på hur goda befolkningsrelationer förverkligas på lokal nivå. De lagändringar som påverkar tjänsterna för invandrare och den offentliga debatt som de väcker kan återspeglas i hur man förhåller sig till och talar om invandrare. Nedskärningarna i kommunernas och välfärdsområdenas kalkylerade ersättningar kan ge upphov till lokala och regionala diskussioner om hur den lucka i finansieringen av lagstadgade tjänster för invandrare som de minskande statliga ersättningarna medför ska kompenseras. De offentliga kostnader som invandrare medför för kommunerna i en situation med minskande kalkylerade ersättningar kan således öka motsättningarna i kommunala beslutsfattande organ och mellan medborgare, vilket kan ha försämrande konsekvenser för jämlikheten och vara utmanande för de goda befolkningsrelationerna. 

Ordnande av kommunernas och välfärdsområdenas tjänster

Likabehandlingen kan påverkas av att kommunerna tillhandahåller integrationsfrämjande tjänster. Till likabehandlingen hänför sig också frågor som gäller finansieringen av tjänsterna. Beskattningsrätten och kommunernas rätt att bestämma över sin egen ekonomi har ansetts höra till den kommunala självstyrelsens centrala särdrag. Grundlagsutskottet har också förutsatt att när den lagstiftning som påverkar kommunernas ekonomi tillämpas ska seriös hänsyn tas till att invånare i kommuner i olika delar av landet bemöts jämlikt och till deras faktiska möjligheter att få tjänster som är nödvändiga för att tillgodose deras grundläggande fri- och rättigheter (se GrUU 67/2014 rd och GrUU 37/2006 rd, s. 2–3). 

Syftet med ändringarna i lagförslag 1 är inte att försämra de tjänster som i enlighet med integrationslagen tillhandahålls invandrare, och propositionen ingriper inte i invandrarens rätt att vid behov få utkomststöd. De sparåtgärder som ingår i lagförslaget kan dock inverka på tillhandahållandet av integrationstjänster i kommunerna och välfärdsområdena. Ändringarna bedöms dock inte ha några konsekvenser med tanke på likabehandlingen. Syftet med propositionen är att först och främst minska kommunernas och välfärdsområdenas administrativa uppgifter, i mindre grad att minska på uppgifter som inverkar försämrande på tjänsterna för dem som integreras. 

Kommunal och annan regional självstyrelse

I 121 § i grundlagen föreskrivs det om kommunal och annan regional självstyrelse. Enligt 121 § 3 mom. har kommunerna beskattningsrätt. Enligt 121 § 4 mom. i grundlagen bestäms det om självstyrelse på större förvaltningsområden än kommuner genom lag. 

Den besparing i kalkylerade ersättningar som ingår i propositionen kan inte genomföras om inte vissa av kommunens och välfärdsområdets uppgifter för vilka kommunerna och välfärdsområdena får kalkylerad ersättning enligt 61 § i integrationslagen upphävs i integrationslagen. De ekonomiska konsekvenserna av propositionen är i huvudsak minskningar av statlig finansiering och endast till en liten del besparingar som beror på att kommunernas och välfärdsområdenas uppgifter minskar. Kommunerna och välfärdsområdena har möjlighet att själv bestämma om användningen av de kalkylerade ersättningarna och därmed också bestämma om minskning eller indragning av de tjänster som finansieras med dem. Till den del som kommunerna och välfärdsområdena de facto minskar de lagstadgade tjänster som ska upphävas har besparingarna inga ekonomiska konsekvenser för dem.  

Grundlagsutskottet har i sin praxis betonat att när bestämmelser om kommunernas uppgifter införs måste man också se till att kommunerna har faktiska förutsättningar att klara av dem (GrUU 41/2002 rd, s. 3/II, GrUU 50/2005 rd, s. 2/I, GrUU 42/2010 rd, s. 5 samt GrUU 17/2021 rd). Som det konstateras ovan har det för att nå sparmålen utöver sänkningen av nivån för den kalkylerade ersättningen också gallrats i kommunernas och välfärdsområdenas lagstadgade uppgifter i propositionen. En minskning av skyldigheterna i anslutning till integrationsfrämjandet, såsom minskning av kommunernas samarbetsgrupper och en lindring av kommunernas och välfärdsområdenas planerings-, utvecklings- och uppföljningsuppgifter, minskar kommunernas och välfärdsområdenas administrativa uppgifter eftersom de minskar byråkratin och effektiviserar resursanvändningen. 

Det finns orsak att granska rättelsen av författningens svenska språkdräkt så att den motsvarar författningens finska språkdräkt med utgångspunkt i de grundläggande språkliga rättigheterna. Enligt 17 § 1 mom. i grundlagen är Finlands nationalspråk finska och svenska. I 79 § 4 mom. i grundlagen fastställs lagstiftningens tvåspråkighetsprincip, enligt vilken lagtexterna på finska och svenska är jämbördiga. En lag som översatts till svenska och publicerats i den officiella författningssamlingen ska verkställas på samma sätt som lagen på finska. Den svenska texten är sålunda inte enbart en översättning, utan en autentisk lagtext. Justitieministeriets publikation: Språklagskommitténs betänkande 2000:3, Ny språklag, s. 74. För att garantera den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter ska lagtexten vara ett gott allmänspråk men med ett för lagspråket kännetecknande sakligt, exakt och entydigt uttryck samt användning av vissa standarduttryck. Genom propositionen rättas författningens svenska språkdräkt så att den motsvarar författningen på finska. Integrationslagen träder i kraft den 1 januari 2025, och därför har skillnaderna mellan ordalydelsen i den svenskspråkiga författningen och ordalydelsen i den finskspråkiga författningen inte kunnat äventyra de grundläggande språkliga rättigheterna.  

På de grunder som anges ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av lagen om främjande av integration 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om främjande av integration (681/2023) 13 § 3 mom. samt 15, 17, 21 och 48 § och  
ändras 5 och 10 §, 13 § 1 mom., 14, 16, 18–20 och 22 §, rubriken för 23 §, 23 § 1–5 mom., rubriken för 24 §, 24 § 1–3 mom., 28 § 1 mom. 2 punkten, 31 §, 32 § 1 mom., 32 a § 1 mom., 45, 49, 50, 57 och 59 §, 60 § 1 mom. 2 punkten, 62 och 63 §, 68 § 1 mom., 73, 74, 76, 78 och 80 §, 84 § 3 och 4 mom., 85 §, 86 § 2 och 4 mom., 88 §, 90 § 4 mom., 95, 96 och 98 § och 102 § 1 och 4 mom., samt den svenska språkdräkten i 1 § 2, 5 och 7 punkten, 2 §, 3 § 2 mom., 4 § 1 och 2 mom., 6, 7 och 9 §, 11 § 1 mom., 25 § 1 mom., 26 och 27 §, 29 § 3 mom., 30 § 1 mom., rubriken för 3 kap., 33 § 1 mom., rubriken för 34 §, 34 § 1 mom., 35–37 §, 38 § 2–5 mom., 39–43 §, 46, 47 och 51 §, 52 § 1 och 2 mom., 53 och 54 §, 55 § 1 och 2 mom., 61 § 1, 2 och 4 mom., rubriken för 64 §, 64 § 1 mom., rubriken för 65 §, 65 § 1–3 mom., 66 §, 71 § 3 mom., 72, 75, 77, 79, 81–83 och 91 §,  
av dem 5, 62 och 95 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 322/2024, 32 § 1 mom., 32 a § 1 mom., 60 § 1 mom. 2 punkten, 68 § 1 mom., 84 § 3 och 4 mom., 86 § 2 och 4 mom. och 90 § 4 mom. sådana de lyder i lag 322/2024 samt 2 och 39 § i sin svenska språkdräkt sådana de lyder delvis ändrade i lag 322/2024, som följer: 
1 § Lagens syfte 
Syftet med denna lag är att främja 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) invandrares sysselsättning eller företagande, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5) invandrares välbefinnande och hälsa, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7) tillgången till behövliga och högklassiga integrationsfrämjande tjänster, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2 § Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på den som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen (301/2004). Denna lag tillämpas även på den vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats ett uppehållskort i enlighet med utlänningslagen. Lagen tillämpas även på en nordisk medborgare vars uppehållsrätt har registrerats i enlighet med vad som har överenskommits mellan de nordiska länderna om registrering av befolkningen. 
Med avvikelse från 1 mom. tillämpas 10 § även på andra invandrare som vistas i Finland. Med avvikelse från 1 mom. tillämpas 68 § även på finska medborgare som är offer för människohandel i enlighet med 3 § 7 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011). 
Bestämmelserna i 4 kap. om anvisande till kommunplats och i 61–66 § om ersättning för kostnader till kommuner eller välfärdsområden tillämpas på den som 
1) får internationellt skydd enligt utlänningslagen, 
2) efter att ha ansökt om internationellt skydd har beviljats uppehållstillstånd enligt 51, 52 eller 89 § i utlänningslagen, 
3) på grundval av 93 § i utlänningslagen har tagits till Finland på särskilda humanitära grunder eller för uppfyllande av internationella förpliktelser, 
4) har beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd enligt 52 a § 2 mom. eller 54 § 5 mom. i utlänningslagen, eller 
5) har beviljats uppehållstillstånd enligt 110 § i utlänningslagen och som uppfyller villkoren i 4 § i lagen om hemkommun (201/1994). 
Bestämmelserna i 4 kap. och 61–66 § tillämpas dessutom på en familjemedlem eller annan anhörig till en person som avses i 3 mom., om familjebandet till den som avses i 3 mom. har funnits redan innan den personen kom till Finland. 
Bestämmelserna i 61, 62 och 65 § om ersättning för kostnader till kommunen eller välfärdsområdet tillämpas på ett barn till en person som avses i 3 eller 4 mom., om barnet har fötts i Finland. 
Bestämmelserna i 3 kap. och bestämmelserna om ersättning av kostnader i 69 § tillämpas på en person under 23 år som 
1) har kommit till Finland som minderårig utan vårdnadshavare och har beviljats uppehållstillstånd efter att som minderårig ha ansökt om internationellt skydd eller har tagits till Finland inom en flyktingkvot enligt 90 § i utlänningslagen, 
2) har anvisats till Finland inom en flyktingkvot enligt 90 § i utlänningslagen när han eller hon var minderårig och utan vårdnadshavare, och har uppnått myndighetsåldern innan han eller hon anlänt till Finland, 
3) har tagits till Finland som minderårig utan vårdnadshavare på särskilda humanitära grunder eller för uppfyllande av internationella förpliktelser med stöd av 93 § i utlänningslagen, 
4) har kommit till Finland som minderårig utan vårdnadshavare, har beviljats ett uppehållstillstånd som avses i 110 § i utlänningslagen och har en hemkommun enligt lagen om hemkommun, 
5) är minderårig och efter att ha kommit till Finland har förlorat sin vårdnadshavare och
a) har beviljats uppehållstillstånd efter att ha ansökt om internationellt skydd som minderårig,
b) har tagits till Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen,
c) på grundval av 93 i utlänningslagen har tagits till Finland på särskilda humanitära grunder eller för uppfyllande av internationella förpliktelser, eller
d) har beviljats ett uppehållstillstånd som avses i 110 § i utlänningslagen och har en hemkommun enligt lagen om hemkommun,
 
6) är minderårig och har anlänt som familjemedlem eller annan anhörig till en person som avses i 1–5 punkten, eller 
7) är en i 1–6 punkten avsedd person som har fått finskt medborgarskap. 
3 § Tillämpning av lagen på arbetssökande 
Kläm 
När tjänster som avses i 14–24 § ordnas och tillhandahålls för en i 5 § 5 punkten avseddintegrationskund som är registrerad som arbetssökande iakttas dessutom vad som föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om inte något annat föreskrivs i denna eller någon annan lag. 
4 § Tillämpning av lagen på barn 
När denna lag tillämpas på personer under 18 år ska barnets bästa beaktas i första hand. Vid bedömningen av barnets bästa ska 4 § 2 mom. i barnskyddslagen (417/2007) tillämpas. 
Vid genomförandet av åtgärder och tjänster enligt denna lag ska barnets önskemål och åsikter utredas, och de ska beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Ett barn ska enligt sin ålder och utvecklingsnivå och på ett språk som barnet förstår tillförsäkras möjlighet att få information i ett ärende som gäller barnet och att framföra sina åsikter och önskemål i ärendet. 
Kläm 
5 § Definitioner 
I denna lag avses med 
1) integration invandrarens individuella process som försiggår i växelverkan med samhället och under vilken invandrarens likabehandling och jämlikhet i samhället samt delaktighet i arbets- och näringslivet, utbildning, organisationsverksamhet eller annan samhällelig verksamhet fördjupas och blir mångsidigare,  
2) integrationsfrämjande stödjande av integration genom att för invandrare tillhandahålla tjänster som avses i denna lag, genom att stödja invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur samt genom att främja samhällets mottaglighet,  
3) främjandeav etablering stödjande åtgärder utanför kommunens integrationsprogram, avsedda i synnerhet för integration av en invandrare som i avsikt att arbeta eller studera flyttar till kommunen,  
4) invandrare en person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort,  
5) integrationskund en invandrare som har en gällande integrationsplan,  
6) arbetssökande en person som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice,  
7) arbetslös arbetssökande en person som uppfyller definitionerna av en arbetslös och en arbetssökande i 3 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice,  
8) offer för människohandel en person som avses i 3 § 7 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel,  
9) integrationsprogram tjänstehelhet som kommunen ordnar för invandrare i inledningsskedet av integrationen,  
10) tjänster som ingår i integrationsprogrammet tjänster som kommunen ordnar i inledningsskedet av integrationen och som har till syfte att främja invandrares integration, sysselsättning eller företagande, kompetens och arbetslivsfärdigheter, förverkligandet av likabehandling, delaktighet och jämlikhet, invandrares hälsa och välbefinnande, medborgarfärdigheter för vardagen samt deltagande i organisationsverksamhet och annan samhällelig verksamhet,  
11) övriga integrationsfrämjande tjänster sådana tjänster utanför integrationsprogrammet som anordnas som en del av arbetskraftsservicen, övrig kommunal basservice, det nationella utbildningssystemet, välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster, Folkpensionsanstaltens tjänster och organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet,  
12) samhällsorientering studier som ingår i integrationsprogrammet och som förstärker integrationskundens förståelse för det finländska samhället, för medborgarfärdigheterna för vardagen samt för de egna rättigheterna och skyldigheterna och som ordnas på integrationskundens eget språk eller ett språk som denne har goda kunskaper i,  
13) integrationsplan en individuell plan som utarbetas för främjande av integrationen och där kommunen tillsammans med invandraren kommer överens om individuella mål och tjänster för integration och sysselsättning samt om deltagande i tjänsterna,  
14) serviceproducent aktör som producerar en sådan tjänst åt kommunen som avses i 10 § eller i 13 § 1 mom. 3 eller 4 punkten,  
15) kommunplats en anmälan som baserar sig på ett i 42 § avsett avtal mellan närings-, trafik- och miljöcentralen och kommunen om kommunens beredskap att ordna bostad, mottagande och tjänster och att ta emot en invandrare som avses i 2 § 3 eller 4 mom. inom förfarandet för anvisande till kommuner enligt 4 kap.,  
16) anvisande till kommun förfarande där närings-, trafik- och miljöcentralen på det sätt som anges i 43 § anvisar en i 2 § 3 eller 4 mom. avsedd person till en kommunplats som kommunen har beviljat eller där personen flyttar till kommunen från en förläggning med hjälp av förläggningens stödåtgärder eller självständigt,  
17) sektorsövergripande samarbete samarbete mellan myndigheter från olika sektorer, organisationer, föreningar, sammanslutningar, stiftelser, utbildningsproducenter, läroanstalter, serviceproducenter och andra aktörer,  
18) goda befolkningsrelationer relationer mellan befolkningsgrupper som baserar sig på positiva attityder, en fungerande växelverkan, en känsla av trygghet och deltagande i samhället.  
6 § Tolkning och översättning 
Bestämmelser om myndigheters skyldighet att sörja för tolkning eller översättning i ett ärende finns i 26 § i förvaltningslagen (434/2003). 
7 § Rätten till arbetslöshetsförmån och utkomststöd 
Bestämmelser om invandrares rätt till arbetslöshetsförmån finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och bestämmelser om invandrares rätt till utkomststöd i lagen om utkomststöd (1412/1997). 
9 § Kontakt för bedömning av behovet av integrationsfrämjande tjänster 
Om en myndighet i sitt arbete har fått kännedom om en person som bedöms vara i behov av i denna lag avsedda integrationsfrämjande tjänster och vars första uppehållstillstånd eller uppehållskort har beviljats eller vars uppehållsrätt har registrerats för högst tre år sedan, ska myndigheten hänvisa personen till integrationsfrämjande tjänster eller, om personen ger sitt samtycke, ta kontakt med den myndighet i kommunen som svarar för integrationsfrämjande tjänster så att behovet av tjänster kan bedömas. 
Kommunen ska utse den aktör som ska kontaktas och när denna kontaktats börja behandla saken utan dröjsmål, samt efter behov inleda de åtgärder som avses i 2 kap. 
10 § Vägledning och rådgivning 
Kommunen ska sörja för allmän vägledning och rådgivning för invandrare och integrationskunder. Kommunen svarar för att det inom dess område finns verksamhetsställen eller tjänster som motsvarar behovet och där invandraren kan få personlig vägledning och rådgivning oavsett orsaken till invandringen och hur länge vistelsen i landet har varat. Vägledning och rådgivning kan genomföras av kommunen eller en serviceproducent. 
Kommunen ska vid behov ge invandrare information om det finländska samhället, service- och utbildningssystemet, arbetslivet samt invandrares rättigheter och skyldigheter i Finland. Kommunen ska vid behov hänvisa invandraren till en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § eller till tjänster eller verksamhet som tillhandahålls av kommunen, välfärdsområdet, någon annan myndighet eller en läroanstalt, högskola, organisation, förening eller sammanslutning eller någon annan aktör som främjar integration eller etablering. 
11 § Basinformation om det finländska samhället 
Myndigheter som tillämpar denna lag ska informera invandrare om deras rättigheter och skyldigheter i det finländska samhället och arbetslivet i samband med delgivningen av beslutet om uppehållstillstånd, registreringen av uppehållsrätt, beviljandet av uppehållskort eller registreringen av hemkommuns- och befolkningsuppgifter. 
Kläm 
13 § Innehållet i kommunens integrationsprogram 
Kommunen ska ordna ett integrationsprogram som ska innehålla 
1) en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §, 
2) utarbetande av en integrationsplan enligt 16 §, 
3)flerspråkig samhällsorientering enligt 25 §, 
4) i 26 § avsedd och annan utbildning och tjänster som främjar kunskaper i finska och svenska, läs- och skrivkunnighet, samhälls- och arbetslivsfärdigheter samt sysselsättning och företagande, 
5) vägledning och rådgivning under programmet, och 
6) sluttestning av språkkunskaperna enligt 26 §. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
14 § Bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster 
Kommunen ska utarbeta en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster för en invandrare vars första uppehållstillstånd eller uppehållskort beviljades eller uppehållsrätt registrerades för högst tre år sedan och som 
1) är en arbetslös arbetssökande, 
2) är en sådan person som avses i 2 § 3 eller 4 mom., 
3) får stöd för hemvård av barn enligt 2 § 1 mom. 3 punkten i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), 
4) ber om en bedömning eller i fråga om vilken kontakt tagits på det sätt som avses i 9 § och invandraren anses behöva en bedömning, 
5) annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd, 
6) är ett sådant barn eller en sådan ung person som avses i 2 § 6 mom., eller 
7) är offer för människohandel. 
Kommunen ska bedöma invandrarens kompetens och förutsättningar för sysselsättning och studier samt andra förutsättningar för integration samt dennes behov av utbildning och andra integrationsfrämjande tjänster som tillhandahålls av kommunen eller en serviceproducent och behovet av deltagande i organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet. Under bedömningen utreds invandrarens mål och önskemål, tidigare utbildning, arbetshistorik, språkkunskaper, arbets- och funktionsförmåga som påverkar förutsättningarna för anställning och integration samt andra faktorer som har avsevärd betydelse för anställning och integration. För utredningen av behovet av tjänster kan invandraren hänvisas till behövliga expertbedömningar och undersökningar. Bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster ska inledas utan dröjsmål när kommunen får kännedom om en sådan person. 
Åtgärder som ingår i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster kan ordnas i stället för de kompletterande samtal om jobbsökning som avses i 32 § 1 mom. 1 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 
Välfärdsområdet ska delta i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 1 mom., om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för. 
En bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster behöver inte utarbetas för ett barn eller ung person som avses i 1 mom. 6 punkten, om barnets eller den unga personens behov av tjänster kan tillgodoses genom någon annan kundplan. 
Beträffande ett offer för människohandel kan bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster göras också efter utgången av den tidsfrist på tre år som anges i 1 mom., om personen fås att omfattas av kommunens integrationsfrämjande tjänster först när tidsfristen har gått ut. 
Utifrån bedömningen ska kommunen vid behov hänvisa personen också till andra myndigheters tjänster. Kommunen kan vid behov även hänvisa personen till en serviceproducents integrationsfrämjande tjänst samt till en organisations, förenings eller sammanslutnings verksamhet. 
Närmare bestämmelser om innehållet i och genomförandet av bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
16 § Integrationsplan 
Kommunen ska utarbeta en integrationsplan för en sådan invandrare som avses i 14 § 1 mom. om personen utifrån bedömningen enligt den paragrafen bedöms vara i behov av en sådan för att främja sin integration. 
18 § Mål som ska överenskommas i integrationsplanen 
Kommunen och invandraren ska i integrationsplanen komma överens om de individuella långsiktiga målen för integrationen och sysselsättningen eller företagandet samt om målen under tiden för integrationsplanen. När de individuella målen ställs ska invandrarens önskemål, kompetens, livssituation samt arbets- och utbildningshistorik beaktas. 
Som mål för en invandrare som är arbetssökande ska, vid sidan av andra integrationsfrämjande mål, ställas sysselsättning eller företagande. 
Som mål för en annan invandrare än en sådan som avses i 2 mom. ska, vid sidan av andra integrationsfrämjande mål, i regel ställas förstärkande av arbetslivsfärdigheter och arbetslivsorientering samt sysselsättning eller företagande. 
Med avvikelse från 2 och 3 mom. ska som mål för en integrationskund som är under 25 år i regel ställas att personen åtminstone ska genomgå utbildning på andra stadiet. 
19 § Innehållet i integrationsplanen 
Kommunen och invandraren ska i integrationsplanen i den omfattning som invandrarens egna mål, kompetens och behov av integrationstjänster förutsätter komma överens om tjänster som främjar integration, sysselsättning eller företagande, hälsa och välbefinnande samt samhälleliga färdigheter, om deltagande i organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet, om studier i finska eller svenska samt om vägledning och rådgivning. I integrationsplanen för en invandrare som registrerats som arbetssökande ska en jobbsökningsskyldighet i enlighet med 44 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice uppställas, om inte något annat följer av den lagen. I planen ska det också överenskommas om uppföljningen av genomförandet av tjänsterna. 
Kommunen svarar för att de tjänster som ingår i integrationsplanen utgör en ändamålsenlig och vid behov en sektorsövergripande tjänstehelhet som främjar invandrarens integration. Integrationsplanen ska innehålla tjänster som ingår i integrationsprogrammet enligt 13 § eller andra integrationsfrämjande tjänster. 
I integrationsplanen ska de överenskomna tjänsternas ändamålsenlighet motiveras med avseende på uppnåendet av det mål som har ställts för invandrarens integration och sysselsättning eller företagande. 
20 § Utarbetande av integrationsplanen 
Kommunen ska utarbeta en integrationsplan utan dröjsmål efter att invandraren har genomgått den bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 4 §. Integrationsplanen kan utarbetas i samband med den inledande intervju som ingår i bedömningen. 
Välfärdsområdet ska delta i utarbetandet av integrationsplanen enligt 1 mom., om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för. 
Integrationsplanen ska utarbetas senast inom tre år efter det att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller den första uppehållsrätten registrerades. 
Beträffande offer för människohandel får avvikelse göras från den tidsfrist på tre år som anges i 3 mom., om personen fås att omfattas av kommunens integrationsfrämjande tjänster först när tidsfristen har gått ut. 
Integrationskunden ska hänvisas att söka sig till utbildning eller andra integrations- och sysselsättningsfrämjande tjänster som motsvarar kundens individuella behov, i enlighet med vad som överenskommits i integrationsplanen, inom en månad från det att integrationsplanen utarbetades. Hänvisandet ska vid behov göras i samarbete med den myndighet som ansvarar för att ordna tjänsten, med en serviceproducent eller med en organisation, förening eller sammanslutning. 
22 § Översyn av integrationsplanen 
Kommunen ska följa genomförandet av en integrationsplan. Integrationsplanen ska ses över på initiativ av kommunen med anledning av förändringar som skett i integrationskundens behov av tjänster eller livssituation eller på begäran av integrationskunden. Integrationsplanen ska dock ses över minst var sjätte månad. 
Välfärdsområdet ska delta i översynen av integrationsplanen, om planen har utarbetats tillsammans med kommunen på det sätt som avses i 20 § 2 mom. 
23 § Integrationsplanens varaktighet och upphörande 
Varaktigheten för en integrationsplan bestäms individuellt för en integrationskund 
1) på grundval av de mål som överenskommits i integrationsplanen, 
2) på grundval av den samlade arbets- och utbildningshistoriken och annan kompetens, och 
3) på grundval av de tjänster som planerats och tillhandahållits. 
Den första integrationsplanen kan utarbetas för högst ett år. Den sammanlagda maximala varaktigheten för integrationsplaner är två år från det att den första integrationsplanen utarbetades. 
Den maximala varaktighet som anges i 2 mom. kan förlängas med högst två år om det är motiverat på grund av integrationskundens knappa utbildningsbakgrund eller behovet av sektorsövergripande tjänster och om det behövs särskilda åtgärder för att stödja integrationskundens integration och sysselsättning eller för att den maximala varaktighet som anges i 2 mom. har gått ut medan invandraren fått stöd för hemvård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn och på deltid deltagit i integrationsplanen. 
Den maximala varaktigheten kan även förlängas för en tid som motsvarar orsakens varaktighet om integrationsplanen tillfälligt inte kunnat genomföras på grund av skada eller sjukdom eller för att invandraren använt sina graviditets- eller föräldrapenningsdagar enligt 9 kap. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller av någon annan med dessa jämförbar orsak. 
Bestämmelser om förlängning av varaktigheten för och fortsatt giltighet för en integrationsplan för genomförande av frivilliga studier för en integrationskund som är registrerad som arbetssökande finns i 31 §. 
Kläm 
24 § Integrationskundens skyldighet att följa integrationsplanen  
Kommunen ska för integrationskunden redogöra vilka rättigheter och skyldigheter som följer av planen och de anknytande tjänsterna. Redogörelsen ska ges så att integrationskunden förstår vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har. 
Integrationskunden ska 
1) delta i utarbetandet och översynen av integrationsplanen, 
2) genomföra den plan som utarbetats med honom eller henne, 
3) söka sig till och regelbundet delta i de tjänster som överenskommits i planen, 
4) underrätta kommunen hur han eller hon har genomfört planen, och 
5) underrätta kommunen om betydande förändringar i sitt behov av tjänster eller sin livssituation eller andra förändringar som kan påverka uppnåendet av de mål som överenskommits i planen och deltagandet i tjänsterna. 
Dessutom ska en integrationskund som är registrerad som arbetssökande informera om genomförandet av planen på det sätt som anges i 39 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 
Kläm 
25 § Flerspråkig samhällsorientering 
Kommunen ska ordna samhällsorientering för integrationskunderna, i den mån det är möjligt på deras modersmål eller på språk som de annars har goda kunskaper i, med beaktande av integrationskundernas behov av tjänster och språkliga behov i kommunen. Flerspråkig samhällsorientering kan genomföras av kommunen eller av en serviceproducent. 
Kläm 
26 § Innehållet i integrationsutbildning 
Som integrationsutbildning för en integrationskund som inte är läropliktig enligt läropliktslagen (1214/2020) ordnas på basis av dennes integrationsmål, kompetens och behov av integrationsfrämjande tjänster 
1) undervisning i finska eller svenska, 
2) undervisning i yrkesfärdigheter eller andra färdigheter som behövs i arbetslivet, karriärvägledning eller yrkesplanering och vägledning med avseende på fortsatta studier, sysselsättningsfrämjande tjänster eller arbetsmarknaden, 
3) annan undervisning som främjar beredskap i anslutning till samhälleliga och kulturella färdigheter samt medborgarfärdigheter för vardagen. 
Integrationsutbildningen ska även innehålla en period av inlärning i arbete eller verksamhet som stöder arbets- och funktionsförmågan. Dessutom ska den innefatta identifiering av tidigare förvärvade kompetenser. 
Det språkliga målet i integrationsutbildningen ska vara att integrationskunden når fungerande och grundläggande språkkunskaper i finska eller svenska. Sluttestning i finska eller svenska ska ordnas som en del av integrationsutbildningen. 
Utbildningsstyrelsen fastställer läroplansgrunderna för integrationsutbildningen för vuxna invandrare och bestämmer hur sluttestningen av språkkunskaper i finska och svenska ska genomföras. I läroplansgrunderna fastställs utbildningens mål och huvudinnehåll och bedömningen av en studerandes kunnande samt den information som ska ingå i den personliga studieplanen och intyget. Den som producerar utbildningstjänsterna ska utifrån läroplansgrunderna utarbeta en plan för genomförandet av utbildningen. Utbildningsproducenten får av grundad anledning avvika från läroplansgrunderna. 
Med avvikelse från 1–4 mom. kan som integrationsutbildning i enlighet med kundens behov genomföras 
1) utbildning i läs- och skrivkunnighet, som ges i enlighet med Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete, eller 
2) grundläggande utbildning för vuxna, som ges i enlighet med Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen för vuxna. 
27 § Ordnande av integrationsutbildning 
Kommunen svarar för att det i kommunen erbjuds integrationsutbildning motsvarande behovet hos de integrationskunder som bor i kommunen. Kommunen ska hänvisa en integrationskund som inte är läropliktig till integrationsutbildning som genomförs av kommunen eller någon annan aktör. 
Integrationsutbildningen för en integrationskund som är registrerad som arbetssökande ordnas i regel som arbetskraftsutbildning i enlighet med lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga studier. 
Kommunen ska dessutom samordna integrationsutbildningen med de tjänster som ingår i integrationsprogrammet, kommunens övriga tjänster och de tjänster som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice samt med det nationella utbildningssystemet så att integrationskunden har tillgång till samordnade tjänstehelheter som främjar sysselsättning och yrkeskompetens. 
28 § Stöd för frivilliga studier 
En integrationskund som bedriver frivilliga studier har rätt till arbetslöshetsförmån under de förutsättningar som anges i denna lag och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) studierna har överenskommits i integrationsplanen, och 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
29 § Allmänna förutsättningar för stöd för frivilliga studier 
Kläm 
I frivilliga studier som stöds kan utöver studierna ingå inlärning i arbete eller verksamhet inom en frivilligorganisation eller annan frivilligverksamhet. Minst hälften av tiden för frivilliga studier som stöds ska bestå av studier. 
30 § Förutsättningar för frivilliga studier 
När förutsättningarna i 28 och 29 § uppfylls kan som frivilliga studier stödjas studier 
1) om vilka föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), om integrationskunden inte har de kunskaper och färdigheter som nås i den grundläggande utbildningen och studierna kan anses vara ändamålsenliga med beaktande av de mål som fastställts i integrationskundens integrationsplan, 
2) om vilka föreskrivs i gymnasielagen (714/2018), om avsaknaden av utbildning utgör ett hinder för yrkesmässig utveckling, 
3) om vilka föreskrivs i lagen om yrkesutbildning (531/2017), yrkeshögskolelagen (932/2014) eller universitetslagen (558/2009) och som leder till yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller till lägre eller högre högskoleexamen som avläggs vid universitet eller yrkeshögskola, och som syftar till att avlägga delar av nämnda examina eller som utgör tilläggsutbildning, fortbildning eller specialiseringsutbildning enligt de lagarna, yrkeshögskolornas förberedande utbildning för invandrare och öppen undervisning vid universitet och yrkeshögskolor, 
4) om vilka föreskrivs i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020), 
5) om vilka föreskrivs i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), om utbildningen utgör sådan integrationsutbildning som avses i 26 § i denna lag, utbildning inom läs- och skrivkunnighet eller utbildning som ökar yrkesfärdigheterna och yrkesbehörigheten, förutsatt att en utbildnings- eller studieplan över studierna uppvisas, 
6) som gör integrationskunden behörig i sitt yrke i Finland. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
31 § Fortsatta frivilliga studier efter att maximitiden för integrationsplanen har gått ut 
Integrationsplanens varaktighet för en integrationskund som inte har fyllt 25 år kan förlängas med högst ett år för slutförande av de frivilliga studierna om kundens studier som stöds med arbetslöshetsförmån i enlighet med denna lag fortfarande pågår när den i 23 § avsedda maximitiden för integrationsplanen går ut. 
Om studier som stöds med arbetslöshetsförmån i enlighet med denna lag fortfarande pågår för en integrationskund som har fyllt 25 år när den i 23 § avsedda maximitiden för integrationsplanen går ut kan stödet för studierna fortsätta trots att maximitiden för planen har gått ut. 
I den situation som avses i 2 mom. fortsätter integrationsplanen att gälla i fråga om stödet för frivilliga studier till dess att det för personen utarbetas en sysselsättningsplan enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice eller någon annan plan som ersätter en sysselsättningsplan än en integrationsplan. En sysselsättningsplan eller en annan plan som ersätter en sysselsättningsplan än en integrationsplan ska utarbetas utan onödigt dröjsmål efter det att integrationsplanens maximitid har gått ut. 
32 § Tillämpning av lagen om ordnande av arbetskraftsservice på frivilliga studier 
I fråga om frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån enligt 28 § och som ingår i en integrationsplan eller, i den situation som avses i 31 § 2 mom., en annan sådan plan som avses i 3 mom. i den paragrafen tillämpas 75–80 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice på överenskommelsen om studierna, på stödtiden, på integrationskundens skyldigheter, på uppföljningen och avbrytandet av studierna och på skyldigheten för integrationskunden och producenten av utbildningstjänster att lämna information. Frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån kan i en situation som avses i 31 § 2 mom. inkluderas i planen trots vad som i 75 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice föreskrivs om överenskommelse i planen innan studierna inleds. Frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån kan i en situation som avses i 31 § 2 mom. inkluderas i planen trots vad som i 75 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice föreskrivs om överenskommelse i planen innan studierna inleds. 
Kläm 
32 a § Avgift för oanvända tjänster 
Om en invandrare eller en integrationskund har bokat en mottagningstid eller om en mottagningstid har bokats för invandraren eller integrationskunden för vägledning eller rådgivning enligt 10 §, bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §, utarbetande av en integrationsplan enligt 20 § eller översyn av integrationsplanen enligt 22 § och invandraren eller integrationskunden utan godtagbart skäl och utan att ha avbokat tiden inte har kommit till mottagningen vid bokad tid, får kommunen eller arbetskraftsmyndigheten av invandraren eller integrationskunden ta ut kostnaderna för ordnandet av tolkning, dock högst 56,70 euro. Avgiften får emellertid tas ut endast om uttaget av avgiften inte ska anses oskäligt och kommunen eller arbetskraftsmyndigheten i samband med bokningen har meddelat att en avgift kan komma att tas ut samt på förhand gett anvisningar om avbokning av tiden. Uppgifter om uttag av avgift samt om avbokning av tid ska lämnas så att kunden tillräckligt väl förstår innehållet i dem. Avgift får inte tas ut av en kund under 18 år. 
Kläm 
3 kap. 
Bestämmelser om barn och unga personer som har kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare 
33 § Ordnande av boende för barn som är i landet utan vårdnadshavare 
Välfärdsområdet ska för ett barn som avses i 2 § 6 mom. och som befinner sig i Finland inom välfärdsområdets område utan vårdnadshavare ordna omvårdnad, omsorg och fostran i ett sådant familjegrupphem som avses i 22 a § i socialvårdslagen (1301/2014), i form av familjevård enligt familjevårdslagen (263/2015) eller på något annat ändamålsenligt sätt i form av sådan service som avses i 14 § i socialvårdslagen. 
Kläm 
34 § Stöd för barn och unga personer som har kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare 
För ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom. ska i enlighet med hans eller hennes individuella behov stöd ordnas av välfärdsområdet på det sätt som avses i socialvårdslagen och av kommunen som en del av de tjänster som kommunens ansvarar för enligt 12 §. Välfärdsområdet och kommunen ska samordna sina tjänster för barn och unga som kommit till landet utan vårdnadshavare. 
Kläm 
35 § Förordnande av företrädare 
För ett barn som avses i 2 § 6 mom. och som befinner sig i Finland utan vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska det utan dröjsmål utses en företrädare. 
Välfärdsområdet ska ansöka om förordnande av företrädare efter att ha hört barnet och beaktat barnets bästa på det sätt som föreskrivs i 4 §. 
Företrädaren förordnas av den tingsrätt inom vars domkrets barnets hemkommun finns. Beslutet om förordnande av företrädare ska följas trots att beslutet inte har vunnit laga kraft. 
Tingsrätten ska meddela välfärdsområdet, kommunen, Migrationsverket och befolkningsdatasystemet om beslut rörande förordnande av företrädare för barn eller befriande från sådana uppdrag. 
Om barnet har i 66 § i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) avsedd egendom som förvaltas av företrädaren ska tingsrätten meddela förmyndarmyndigheten om förordnandet av företrädare för anteckning om företrädarens uppdrag i registret över förmynderskapsärenden. 
36 § Styrningen av, planeringen av och tillsynen över företrädarverksamheten 
Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar för styrningen av, planeringen av och tillsynen över företrädarverksamheten. 
37 § Företrädarens behörighet och uppgifter 
På behörigheten och uppgifterna för en företrädare som förordnas med stöd av denna lag tillämpas 40 och 41 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. 
38 § Befriande av en företrädare från sitt uppdrag och upphörande av företrädaruppdraget 
Kläm 
Ansökan till tingsrätten om befrielse från uppdraget som företrädare kan göras av företrädaren, av barnet självt om barnet har fyllt 15 år, av välfärdsområdet eller av barnets vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för barnet. 
Företrädaren befrias från sitt uppdrag av den tingsrätt inom vars domkrets barnets hemkommun finns. Beslutet om befriande av företrädaren från dennes uppdrag ska följas trots att beslutet inte har vunnit laga kraft. 
På tingsrättens anmälningsplikt tillämpas 35 § 4 och 5 mom. 
På upphörande av företrädaruppdrag tillämpas 43 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. 
39 § Arvodet till företrädaren och kostnader 
Utvecklings- och förvaltningscentret betalar på ansökan ett arvode av statens medel till en företrädare som förordnats för ett barn på basis av den tid som företrädaren har använt till uppgifterna och ersättning för kostnaderna för företrädandet, när företrädaren har förordnats med stöd av denna lag eller lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel och den minderårige har beviljats uppehållstillstånd.  
Närmare bestämmelser om grunderna för utbetalning av arvode, arvodets storlek och kostnader som ska ersättas samt om förfarandet vid utbetalning av arvode och ersättning för kostnader får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
40 § Nationell planering och utveckling av anvisande till kommun 
Arbets- och näringsministeriet svarar för den nationella planeringen och utvecklingen av anvisande till kommuner samt för att årligen fastställa nationella mål för kommunplatserna inom närings-, trafik- och miljöcentralernas områden. 
41 § Regional planering och utveckling och regionalt genomförande av anvisande till kommun 
Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar för den regionala planeringen och utvecklingen av anvisande till kommuner samt som en del av detta för utarbetandet och genomförandet av den regionala strategin för anvisande av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. till kommuner. Som en del av den regionala planeringen ska närings-, trafik- och miljöcentralen säkerställa att det finns kommunplatser i området som motsvarar de nationella målen. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska stödja kommunerna och välfärdsområdena inom sitt område i beredskapen att ta emot personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. och som flyttar till en kommunplats i kommunen med eller utan utnyttjande av förläggningens stödåtgärder. 
Närings-, trafik- och miljöcentralen ska genomföra den regionala planeringen i samarbete med kommunerna, välfärdsområdena, Migrationsverket och förläggningarna, flyktingslussarna och familjegrupphemmen i området samt med andra myndigheter som är viktiga med avseende på anvisande till kommuner och med aktörer inom tredje sektorn. 
42 § Avtal om anvisande till kommun och främjande av integration 
Kommunen kan med närings-, trafik- och miljöcentralen ingå ett avtal om anvisande till kommunen och främjande av integration. Avtalet ska innehålla bestämmelser om beredskapen att ta emot personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. och att tillhandahålla tjänster samt om kommunplatser till vilka en person som avses i 2 § 3 och 4 mom. kan hänvisas i enlighet med 43 §. En kommun som inte hör till landskapet Åland ska samråda med välfärdsområdet innan ett avtal upprättas. En kommun som hör till landskapet Åland ska samråda med hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland innan ett avtal upprättas. 
Avtalet är i regel flerårigt och det ska ses över minst vart fjärde år. 
43 § Anvisande till kommun 
Närings-, trafik- och miljöcentralen ska till en kommunplats som överenskommits genom ett i 42 § avsett avtal 
1) på framställning av Migrationsverket anvisa en person som tagits till Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen, och  
2) på framställning av en förläggning anvisa en person som avses i 2 § 3 mom. och som befinner sig i en utsatt ställning i den mening som avses i 6 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. 
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan dock på framställning av Migrationsverket eller en förläggning till en kommun anvisa en annan i 2 § 3 mom. avsedd person än en sådan som avses i 1 mom. i denna paragraf. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan även anvisa en person som avses i 2 § 4 mom. till en kommun. 
Innan anvisandet till en kommunplats ska närings-, trafik- och miljöcentralen komma överens med kommunen om anvisande till kommunen. En kommun som inte hör till landskapet Åland ska samråda med välfärdsområdet innan en person anvisas till kommunen, om personen har uppenbara behov av social- och hälsovårdstjänster. En kommun som hör till landskapet Åland ska samråda med hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland om personen har uppenbara behov av hälso- och sjukvårdstjänster. 
En i 2 § 3 mom. avsedd person kan flytta från förläggningen till kommunen med eller utan utnyttjande av förläggningens stödåtgärder, om personen anser det vara ändamålsenligt. 
Med avvikelse från 3 mom. ska närings-, trafik- och miljöcentralen komma överens med kommunen och välfärdsområdet om anvisande av ett sådant barn eller en sådan ung person som avses i 2 § 6 mom. till en avtalad kommunplats. Av grundad anledning kan närings-, trafik- och miljöcentralen, kommunen och välfärdsområdet även utan ett i 42 § avsett avtal komma överens om placering av barnet eller den unga personen i familjevård enligt 33 §. 
45 § Planering och utveckling av integrationsfrämjandet i kommunen 
Kommunen har det allmänna ansvaret och samordningsansvaret för planeringen och utvecklingen av främjandet av integrationen av invandrare och integrationskunder och av goda befolkningsrelationer på lokal nivå. Kommunen ska utveckla integrationsfrämjandet genom sektorsövergripande samarbete. Kommunen ska se till att planeringen och utvecklingen av kommunens integrationsfrämjande samordnas med planeringen och utvecklingen av de tjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvar för. 
Kommunen ska i sin planering beakta de nationella målen för främjandet av integration och de nationella målen för främjandet av sysselsättning för integrationskundernas del. 
Planeringen och utvecklingen av integrationsfrämjandet i kommunen ska beaktas vid utarbetandet av kommunstrategin enligt 37 § i kommunallagen (410/2015) och den kommunala budgeten och ekonomiplanen enligt 110 § i den lagen, den kommunala välfärdsberättelsen och välfärdsplanen enligt 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) och planen om ordnande av arbetskraftsservice enligt 15 § 4 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice samt när kommunen utarbetar och följer upp annan planering. 
När det gäller arbetssökande kunder genomförs uppföljningen av integrationsfrämjandet på det sätt som föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.  
46 § Ordnande av kommunala integrationsfrämjande tjänster 
Kommunen svarar för att integrationsprogrammet ordnas inom ramen för tillgängliga anslag så att det till sitt innehåll och sin omfattning är sådant som invandrarnas behov av tjänster i kommunen förutsätter. Kommunen svarar för att de tjänster som ingår i integrationsprogrammet och kommunens övriga integrationsfrämjande tjänster utgör en ändamålsenlig och vid behov sektorsövergripande tjänstehelhet som främjar integrationen. 
Kommunen ska beakta det sektorsövergripande samarbetet vid genomförandet och uppföljningen av tjänster som ingår i integrationsprogrammet. 
Kommunen ska se till att dess tjänster även lämpar sig för invandrare. Kommunen ska se till att den egna personalens kompetens inom integrationsfrämjande utvecklas. 
47 § Samordning av integrationsfrämjande tjänster 
Kommunen ska vid behov i samarbete med välfärdsområdet, andra myndigheter och med i denna lag avsedda serviceproducenter ombesörja samordningen av de integrationsfrämjande tjänster som avses i 12 § på så sätt att de integrationskunder, invandrare och invandrargrupper som behöver samordnade tjänster identifieras och de tjänster som dessa behöver fastställs. 
49 § Beaktande av integrationsfrämjande i planeringen och utvecklingen av välfärdsområdets verksamhet  
Välfärdsområdet ska i sin planering beakta behoven hos invandrarna i sitt område och de nationella målen för integrationsfrämjandet. Integrationsfrämjandet ska beaktas som en del av utvecklingen och uppföljningen av välfärdsområdets övriga verksamhet. 
50 § Välfärdsområdets integrationsfrämjande uppgifter 
Välfärdsområdet ska se till att dess tjänster även lämpar sig för invandrare. Välfärdsområdet ska också se till att den egna personalens kompetens inom integrationsfrämjande utvecklas. 
Välfärdsområdet svarar för följande uppgifter i anknytning till främjandet av invandrares integration inom sitt verksamhetsområde: 
1) ordnande av social- och hälsovårdstjänster på det sätt som avses i lagen om ordnande av social- och hälsovård, 
2) de uppgifter som avses i 33 och 34 § och som gäller ordnande av boende och stöd för ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom., 
3) de uppgifter som avses i 35 § och som gäller företrädaren för en minderårig utan vårdnadshavare, 
4) andra än i 1–4 punkten avsedda uppgifter som föreskrivs särskilt för välfärdsområdet i denna lag. 
51 § Nationell planering, utveckling och styrning av integrationsfrämjandet 
Arbets- och näringsministeriet svarar för 
1) nationell planering, utveckling och styrning av den integrationsfrämjande politiken och för samordning av den med andra politikområden och med främjandet av goda befolkningsrelationer, 
2) uppföljning och utvärdering av integrationshelheten och politiken för integrationsfrämjandet. 
Arbets- och näringsministeriet styr närings-, trafik- och miljöcentralerna samt utvecklings- och förvaltningscentret i uppgifter i anslutning till främjandet av integration och främjandet av goda befolkningsrelationer. 
52 § Statens program för integrationsfrämjande 
Statsrådet beslutar om den nationella utvecklingen av integrationsfrämjandet genom att för fyra år åt gången utarbeta ett statligt program för integrationsfrämjande där målen för integrationsfrämjandet anges. Arbets- och näringsministeriet svarar för beredningen av programmet. De ministerier som är centrala för utvecklingen av integrationsfrämjandet fastställer för sina respektive förvaltningsområden de mål och åtgärder för utvecklingen av integrationsfrämjandet som ska ingå i statens program för integrationsfrämjande och som ska beaktas som en del av planeringen av verksamheten och ekonomin inom respektive förvaltningsområde. 
I statens program för integrationsfrämjande ska beaktas främjandet av likvärdig och tillräcklig tillgång till integrationsfrämjande tjänster i kommunerna och välfärdsområdena, de nationella mål för främjande av sysselsättningen som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och de nationella mål för anvisande till kommuner som avses i 40 § i denna lag. 
Kläm 
53 § Uppföljning av tillgången till tjänster och kostnadsutvecklingen 
Arbets- och näringsministeriet ska tillsammans med andra centrala ministerier följa upp genomförandet av likvärdig tillgång, tillräcklig finansieringsnivå och verkningsfullhet i fråga om kommunens integrationsfrämjande tjänster enligt 2 kap. 
54 § Samarbetsorgan mellan ministerierna 
För att främja samarbetet och informationsutbytet om integrationsfrämjande mellan ministerierna samt för att samordna åtgärderna stöds arbets- och näringsministeriet av ett samarbetsorgan som består av företrädare för de ministerier som är centrala inom integrationsfrämjandet. 
55 § Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter 
Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar inom sitt verksamhetsområde för följande uppgifter i anslutning till främjandet av invandrares integration och av goda befolkningsrelationer: 
1) utveckling, samarbete, samordning och uppföljning av främjandet av integration och etablering på regional nivå samt tillsyn över tillgången till, kvaliteten på och verkningsfullheten hos de i 2 kap. avsedda tjänster som kommunen tillhandahåller andra integrationskunder än sådana som är registrerade som arbetssökande, 
2) stöd och råd angående integrationsfrämjande till kommunerna och välfärdsområdena, 
3) utarbetande och genomförande av en regional strategi i enlighet med 41 § för anvisande av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. till en kommun samt övriga i 4 kap. föreskrivna uppgifter om anvisande till kommuner, 
4) avtal med välfärdsområdet om inrättande av familjegrupphem för barn som avses i 2 § 6 mom., 
5) styrning och övervakning av familjegrupphem för barn som avses i 2 § 6 mom. i samarbete med välfärdsområdet, regionförvaltningsverket, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och vid behov Migrationsverket, 
6) styrning och övervakning av verksamheten för företrädare som avses i 35 §, 
7) avtal med kommunen eller välfärdsområdet om ersättningar som föreskrivs i 8 kap., 
8) främjande av goda befolkningsrelationer och av dialog och samarbete mellan befolkningsgrupper, 
9) andra än i 1–8 punkten avsedda uppgifter som föreskrivs särskilt för närings-, trafik- och miljöcentralen i denna lag. 
Dessutom kan närings-, trafik- och miljöcentralen vara statsbidragsmyndighet beträffande integrationsfrämjande i sådana uppgifter som avses i 9 och 11 § i statsunderstödslagen (688/2001). 
Kläm 
57 § Regionförvaltningsverkets och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens uppgifter 
Regionförvaltningsverket svarar i frågor som hör till dess verksamhetsområde för planeringen, styrningen och tillsynen när det gäller åtgärder och tjänster som främjar och stöder invandrares integration samt sörjer för att invandrarnas behov beaktas vid planeringen och ordnandet av andra åtgärder och tjänster som hör till regionförvaltningsverkets verksamhetsområde. 
Regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården styr och utövar tillsyn över verksamheten i sådana familjegrupphem som avses i 33 § tillsammans med välfärdsområdet och närings-, trafik- och miljöcentralen. Bestämmelser om tillsynen över socialservice finns i 5 kap. i lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023). 
Regionförvaltningsverket ska samarbeta med närings-, trafik- och miljöcentralerna inom sitt verksamhetsområde vid skötseln av sina uppgifter enligt denna lag. 
59 § Statlig ersättning till kommunen och välfärdsområdet 
Utvecklings- och förvaltningscentret ska inom ramen för statsbudgeten ersätta kommunen och välfärdsområdet för kostnaderna för ordnandet av de tjänster som avses i denna lag i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel. För en kommun som inte hör till landskapet Åland är förutsättningen för betalning av ersättning att ett integrationsprogram har ordnats i kommunen. För en kommun inom landskapet Åland är förutsättningen för betalning av ersättning att kommunen har utarbetat ett sådant kommunens program för integrationsfrämjande som avses i 26 § i landskapslagen om främjande av integration (Ålands författningssamling 2012:74). Dessutom krävs det att kommunen har ingått ett avtal enligt 42 § med närings-, trafik- och miljöcentralen. 
Ersättning betalas från det att den första hemkommunen enligt lagen om hemkommun registrerades i befolkningsdatasystemet för den person vars boende i kommunen eller erhållande av välfärdsområdets tjänster är grunden för att ersättning betalas. 
Om den person vars boende i kommunen eller erhållande av välfärdsområdets tjänster är grunden för att ersättning betalas inte har uppehållstillstånd när han eller hon kommer till landet och sedan uppehållstillstånd beviljats inte uppfyller förutsättningarna enligt 4 § i lagen om hemkommun, betalas ersättning från det att personen beviljades det första uppehållstillståndet. För en person som har beviljats uppehållstillstånd enligt 110 § i utlänningslagen betalas ersättningen dock först när personens första hemkommun har registrerats i befolkningsdatasystemet. 
Den tidpunkt som avses i 2 eller 3 mom. tillämpas inte på vad som föreskrivs i 60, 63, 64 och 67 §. När ett offer för människohandel är finsk medborgare betalas den ersättning som avses i 68 § från den tidpunkt då offret omfattas av det hjälpsystem som avses i 3 § 8 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. 
60 § Statsandel 
Kommunen beviljas statsandel för ordnandet av följande tjänster och skötseln av följande uppgifter: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) när det gäller andra än i 2 § 3 eller 4 mom. avsedda personer samt arbetssökande, utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster och en integrationsplan enligt 14 § samt översyn av en plan enligt 22 §, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
61 § Kalkylerad ersättning till kommunen 
Till en kommun som inte hör till landskapet Åland betalas av statens medel kalkylerad ersättning för mottagande av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom., för bedömning av deras kompetens och behov av integrationstjänster, för utarbetande av en integrationsplan, för vägledning och rådgivning samt för ordnande av flerspråkig samhällsorientering, integrationsutbildning, tolkning och andra integrationsfrämjande tjänster. 
Till en kommun som hör till landskapet Åland betalas av statens medel kalkylerad ersättning för mottagande av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. samt för ordnande av de uppgifter och den tolkning som avses i landskapslagen om främjande av integration. 
Kläm 
Med avvikelse från 3 mom. betalas kalkylerad ersättning för ett barn som avses i 2 § 5 mom. högst fram till dess att ersättningstiden enligt 3 mom. i denna paragraf upphör för barnets i 2 § 3 eller 4 mom. avsedda förälder. 
Kläm 
62 § Kalkylerad ersättning till välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland 
I fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. betalas till välfärdsområdet av statens medel kalkylerad ersättning för ordnandet av andra integrationsfrämjande tjänster och tolkning. 
Till hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland betalas av statens medel kalkylerad ersättning för mottagandet av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. samt för ordnandet av de uppgifter och den tolkning som avses i landskapslagen om främjande av integration. 
Ersättning betalas för två år från den tidpunkt som avses i 59 §. För en person som tagits till Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen och dennes i 2 § 4 mom. i denna lag avsedda familjemedlemmar och andra anhöriga betalas kalkylerad ersättning dock för tre år från den tidpunkt som avses i 59 §. 
Med avvikelse från 3 mom. betalas kalkylerad ersättning för ett barn som avses i 2 § 5 mom. högst fram till dess att ersättningstiden enligt 3 mom. i denna paragraf upphör för barnets i 2 § 3 eller 4 mom. avsedda förälder. 
Närmare bestämmelser om grunderna för och utbetalningen av ersättning får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
63 § Ersättning för utkomststöd 
Välfärdsområdet ska ersättas för kostnader som under en period om högst ett år orsakats av betalning av kompletterande utkomststöd enligt 7 c § i lagen om utkomststöd eller förebyggande utkomststöd enligt 8 § i den lagen till en person som avses i 2 § 3 och 4 mom. 
En kommun som hör till landskapet Åland ska ersättas för kostnader som under en period om högst ett år orsakats av betalning av kompletterande och förebyggande utkomststöd enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd (Ålands författningssamling 1998:66) till en person som avses i 2 § 3 och 4 mom. 
64 § Ersättning för beredskap för mottagande 
Kommunen kan ersättas för nödvändiga kostnader som under en period om högst fyra månader före ankomsten till Finland eller flyttningen till kommunen har orsakats av beredskapen för mottagandet av en person som avses i 2 § 3 eller 4 mom. och som på det sätt som avses i 43 § har anvisats till en kommunplats. Av grundad anledning kan kostnaderna ersättas för högst åtta månader. 
Kläm 
65 § Statlig ersättning för specialkostnader 
Av statens medel ersätts 
1) i fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. till välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland för betydande kostnader för ordnande av långvarig hälso- och sjukvård för en person med funktionsnedsättning eller sjukdom, om personen varit i behov av vård eller behandling när han eller hon anlände till Finland, 
2) i fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. till välfärdsområdet och kommuner som hör till landskapet Åland för betydande kostnader för ordnande av långvarig socialvård för en person med funktionsnedsättning eller sjukdom, om personen varit i behov av vård eller behandling när han eller hon anlände till Finland, 
3) av särskilda skäl även andra betydande social- och hälsovårdskostnader än de som avses i 1 och 2 mom. och som orsakats välfärdsområdet, hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland eller en kommun som hör till landskapet Åland. 
I fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. ska av statens medel en kommun som inte hör till landskapet Åland ersättas för kostnaderna för det särskilda stöd som avses i 15 a § 3 mom. i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) eller i 17 § i lagen om grundläggande utbildning, om inte kostnaderna ersätts enligt någon annan lag. I fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. ska av statens medel en kommun som hör till landskapet Åland ersättas för kostnaderna för det särskilda stöd som avses i 41 § i del II eller 19 § i del III i landskapslagen om barnomsorg och grundskola (Ålands författningssamling 2020:32), om inte kostnaderna ersätts enligt någon annan lag. 
Till en kommun som hör till landskapet Åland betalas av statens medel kalkylerad ersättning för kostnaderna för tjänster som motsvarar de tjänster som avses i 60 §. Närmare bestämmelser om grunderna för ersättningen och utbetalningen av den får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Kläm 
66 § Ersättning för återflyttningsbidrag 
Välfärdsområden samt sådana kommuner som hör till landskapet Åland ska ersättas för kostnaderna för stödjande av återflyttning som avses i 98 §. 
68 § Ersättning för kostnader för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel 
Kommunen, välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland ska ersättas för kostnader som orsakas av åtgärder och tjänster som tillhandahålls offer för människohandel på grund av deras specialbehov till följd av deras ställning som offer. 
Kläm 
71 § Skyldighet att betala tillbaka ersättning 
Utvecklings- och förvaltningscentrets beslut om att ersättning som utan grund har betalats till kommunen, välfärdsområdet eller hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland ska betalas tillbaka ska fattas senast det femte kalenderåret efter utgången av det år för vilket ersättningen betalades. 
Kläm 
72 § Användningsändamål för kunduppgifter 
Uppgifter om invandrare och integrationskunder får behandlas för 
1) ordnande och produktion av sådana tjänster och uppgifter som avses i denna lag, 
2) tillsyn, utveckling, uppföljning, utvärdering, prognostisering och styrning av de uppgifter som avses i 1 punkten, och 
3) statistikföring och kunskapsbaserad ledning av de uppgifter som avses i 1 punkten. 
Bestämmelser om användningsändamålen för kunduppgifter som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och om uppgifter som får behandlas finns i 13 kap. i den lagen. 
73 § Uppgifter som får behandlas 
Följande uppgifter om enskilda kunder får behandlas: 
1) personbeteckning, 
2) namn och kontaktuppgifter, 
3) uppgifter som gäller ansökan och beslut om uppehållstillstånd, 
4) uppgifter som gäller kontaktspråk, behov av att ordna tolk samt andra uppgifter som gäller ordnandet av skötseln av ärenden, 
5) uppgifter om utbildning, arbetshistorik och yrkeskompetens samt övriga uppgifter som ska utredas som grund för bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster, 
6) uppgifter om bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster, innehållet i och varaktigheten för tjänster enligt integrationsplanen och andra planer samt uppgifter om genomförandet av planerna, 
7) uppgifter om integrationsfrämjande tjänster och sluttestning av språkkunskaper samt fortsatt vägledning till andra tjänster, 
8) sådana uppgifter och bedömningar om hälsotillståndet och arbets- och funktionsförmågan som är relevanta för integrationen av personen och som är nödvändiga för att tillhandahålla tjänster för personen, 
9) uppgifter om anvisande till en kommun enligt 43 §, och 
10) uppgifter om de ersättningar som avses i 8 kap. 
Om en personuppgift som behandlas har erhållits från en annan källa än den registrerade personen ska det antecknas i personens uppgifter varifrån uppgiften kommer och vem som har antecknat den. 
Den registrerade har inte rätt att begränsa behandlingen av de uppgifter som avses i 1 mom. i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan denallmännadataskyddsförordningen .  
74 § Riksomfattande informationssystemtjänster för integrationsfrämjande 
Utvecklings- och förvaltningscentret svarar för att utveckla och förvalta den nationella informationsresursen och den riksomfattande helheten av kundinformationssystem för integrationsfrämjande i enlighet med vad som närmare föreskrivs i detta kapitel. 
Utvecklingen av de riksomfattande informationssystemtjänsterna för integrationsfrämjande ska ske i samarbete mellan utvecklings- och förvaltningscentret och de kommuner som använder de riksomfattande informationssystemtjänsterna. Kommunerna är skyldiga att använda den nationella informationsresursen och den riksomfattande helheten av kundinformationssystem när de verkställer integrationsfrämjande. 
75 § Kommunens tilläggsdelar till den riksomfattande helheten av kundinformationssystem för integration 
Kommunen kan skaffa tilläggsdelar som kompletterar den riksomfattande helhet av kundinformationssystem som avses i 74 § 2 mom. När kommunen använder en tilläggsdel till den riksomfattande helheten av kundinformationssystem ansvarar kommunen för den tilläggsdel som den använder. 
Tilläggsdelarna måste vara kompatibla med helheten av kundinformationssystem. Utvecklings- och förvaltningscentret fastställer de tekniska krav och it-säkerhetskrav som en tilläggsdel måste uppfylla för att få anslutas till helheten av kundinformationssystem. 
Bestämmelser om kontroll av användarrättigheter för informationssystem finns i 16 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). När användarrättigheterna till en i 1 mom. avsedd tilläggsdel hos en kommun gäller uppgifter som avses i 73 § ska kommunen vid beviljandet av användarrättigheterna dessutom iaktta bestämmelserna i 79 § 2 och 3 mom. 
76 § Uppgifter som ska föras in i den nationella informationsresursen för integration 
Kommunen och utvecklings- och förvaltningscentret är skyldiga att i den nationella informationsresursen föra in de uppgifter som behövs för utförandet av de uppgifter som avses i 72 § 1 mom. Kommunen ska föra in de uppgifter som avses i 73 § 1 mom. för varje integrationskund och invandrare för vilken det görs en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § eller en sådan översyn av en plan som avses i 22 §, inklusive för arbetssökande. 
Närmare bestämmelser om uppgifter som ska föras in i den nationella informationsresursen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
77 § Radering av uppgifter som förts in i den nationella informationsresursen 
Utvecklings- och förvaltningscentret ska radera alla uppgifter om en kund eller en i denna lag avsedd serviceproducent ur den nationella informationsresursen när fyra år har förflutit från det att kundrelationen eller avtalsförhållandet upphörde. En uppgift behöver dock inte raderas, om den behövs för att fullgöra ett åliggande som grundar sig på lag eller för ett ärende som är anhängigt. 
78 § Personuppgiftsansvariga för den nationella informationsresursen för integration 
Utvecklings- och förvaltningscentret och kommunerna är gemensamt personuppgiftsansvariga för den nationella informationsresurs som avses i 74 §. 
I fråga om den nationella informationsresursen svarar utvecklings- och förvaltningscentret för följande: 
1) den personuppgiftsansvariges skyldigheter enligt artikel 12.1 och 12.2 i den allmänna dataskyddsförordningen, 
2) inbyggt dataskydd och dataskydd som standard enligt artikel 25 i den allmänna dataskyddsförordningen, 
3) säkerhet i samband med behandlingen enligt artikel 32 i den allmänna dataskyddsförordningen, 
4) konsekvensbedömning avseende dataskydd enligt artikel 35 i den allmänna dataskyddsförordningen, 
5) förhandssamråd enligt artikel 36 i den allmänna dataskyddsförordningen, 
6) den personuppgiftsansvariges andra än i 1–5 punkten avsedda skyldigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen beträffande datasäkerheten för informationssystemet. 
Kommunen svarar för de andra än i 2 mom. avsedda skyldigheter som i den personuppgiftsansvarige har enligt den allmänna dataskyddsförordningen. Varje kommun är personuppgiftsansvarig i fråga om sina egna kunder. Utvecklings- och förvaltningscentret och kommunen svarar för sina egna kunders del för att uppgifter lämnas ut ur den nationella informationsresursen till sådana aktörer som enligt lag har rätt att få uppgifter om integrationskunder oberoende av sekretessbestämmelserna. 
79 § Användarrättigheter till kundinformationssystemet inom de riksomfattande informationssystemtjänsterna 
Utöver vad som i 16 och 17 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen föreskrivs om kontroll av användarrättigheter och insamling av logginformation ska bestämmelserna nedan i detta kapitel iakttas. 
Användningen av kundinformationssystemet inom den riksomfattande helheten av kundinformationssystem förutsätter personliga användarrättigheter. Användarrättigheterna ska till sitt innehåll, sin omfattning, sina behörigheter och sin varaktighet begränsas till vad som är nödvändigt för att användaren ska kunna sköta sina arbetsuppgifter. Den som har beviljats användarrättigheter får behandla endast sådana i 73 § avsedda uppgifter som är nödvändiga för att personen ska kunna sköta sina arbetsuppgifter och endast på det sätt som är nödvändigt för skötseln av uppgifterna. 
Utvecklings- och förvaltningscentret ska utan dröjsmål till kommunen anmäla avvikelser som centret observerat i logginformationen för användarrättigheter. Kommunen ska utan dröjsmål reda ut vad avvikelserna beror på och vidta de åtgärder som behövs, om avvikelserna är en följd av att användarrättigheter har missbrukats. 
80 § Beviljande av användarrättigheter till kundinformationssystemet inom de riksomfattande informationssystemtjänsterna 
Kommunen beviljar användarrättigheter till de riksomfattande informationssystemtjänsterna för sina anställda samt för personer som är anställda av utomstående aktörer när det gäller tjänster som kommunen skaffar. Kommunen beviljar användarrättigheter för personer som är anställda vid välfärdsområdet och som deltar i en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § eller utarbetandet av en integrationsplan enligt 16 § eller i en översyn av planen enligt 22 §. Utvecklings- och förvaltningscentret beviljar användarrättigheter för sina anställda och för personer som är anställda vid arbets- och näringsministeriet eller närings-, trafik- och miljöcentralen. Dessutom beviljar utvecklings- och förvaltningscentret användarrättigheter för personer som är anställda av utomstående aktörer när det gäller uppdrag som ges eller tjänster som skaffas av utvecklings- och förvaltningscentret eller av arbets- och näringsministeriet. 
Användarrättigheter får beviljas en person som är anställd vid någon av de i 1 mom. nämnda myndigheterna och som sköter 
1) uppgifter enligt denna lag, 
2) uppgifter inom tillsyn, utveckling, uppföljning, statistikföring, prognostisering eller styrning och som hänför sig till sådana tjänster, stöd eller kundprocesser som avses i 1 punkten, eller 
3) uppgifter för personuppgiftsansvariga eller uppgifter som gäller kontroll av användarrättigheter eller insamling av logginformation. 
Användarrättigheter får dessutom beviljas en person som 
1) är anställd hos en aktör som på uppdrag av arbets- och näringsministeriet eller utvecklings- och förvaltningscentret utför en särskild utvärdering, granskning eller utredning och där sköter utvärderings-, gransknings- eller utredningsuppgifter, 
2) är anställd hos en aktör som på uppdrag av utvecklings- och förvaltningscentret utför utvecklings- eller förvaltningsuppgifter inom i 74 § avsedda informationssystemtjänster och där sköter sådana utvecklings- eller förvaltningsuppgifter, eller 
3) är anställd hos en producent av integrationsfrämjande tjänster och där sköter uppgifter som gäller integrationsfrämjande. 
Utvecklings- och förvaltningscentret svarar för det tekniska aktiverandet av användarrättigheter på basis av en anmälan från den myndighet som har beviljat användarrättigheten. 
81 § Ändring och upphävande av användarrättigheter till kundinformationssystemet inom de riksomfattande informationssystemtjänsterna 
Den myndighet som beviljat användarrättigheterna ska upphäva dem om 
1) förutsättningarna enligt 80 § för beviljande av användarrättigheter inte längre uppfylls, eller 
2) det är nödvändigt att upphäva användarrättigheterna av något annat än i 1 punkten avsett vägande skäl som hänför sig till skyddet av personuppgifter eller datasäkerheten för kundinformationssystemet. 
Den myndighet som beviljat användarrättigheterna kan upphäva dem om de uppgifter som avses i 73 § har behandlats i strid med 79 § 3 mom., den allmänna dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen (1050/2018). 
Den myndighet som beviljat användarrättigheterna ska ändra dem om de beviljade användarrättigheterna inte längre till sitt innehåll, sin omfattning, sina behörigheter eller sin varaktighet motsvarar det syfte för vilket de beviljades. 
Den myndighet som beviljat användarrättigheterna ska utan dröjsmål underrätta utvecklings- och förvaltningscentret om att rättigheterna upphävs eller ändras. Utomstående aktörer som avses i 80 § 3 mom. ska utan dröjsmål underrätta den myndighet som har beviljat deras anställda användarrättigheter om grunder för upphävande eller ändring av användarrättigheter. Utvecklings- och förvaltningscentret svarar för det tekniska upphävandet eller ändrandet av användarrättigheter på grundval av en anmälan från den myndighet som beviljat användarrättigheterna. 
82 § Rätt att få uppgifter för den nationella planeringen av anvisande till kommun 
Arbets- och näringsministeriet har för skötseln av uppgifterna enligt 40 § rätt att av Migrationsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få nödvändiga uppgifter i fråga om i 2 § 3 och 4 mom. avsedda personer som anvisats till kommuner. 
83 § Rätt att regionalt få uppgifter för anvisande till kommun 
Migrationsverket eller förläggningen ska till närings-, trafik- och miljöcentralen avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna ut de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppgifterna enligt 43 § i fråga om de i 2 § 3 mom. avsedda personer som Migrationsverket eller förläggningen föreslår att ska bli anvisade en kommunplats. 
En kommun som inte hör till landskapet Åland och ett välfärdsområde samt en kommun som hör till landskapet Åland och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningen, flyktingslussen och närings-, trafik- och miljöcentralen avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 42–44 § i fråga om de i 2 § mom. 3 och 4 mom. avsedda personer som har anvisats till kommunen. 
84 § Rätt att få information för att nå personer som ska omfattas av tjänster i enlighet med integrationsprogrammet 
Kläm 
Folkpensionsanstalten ska till kommunen för genomförandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna nödvändiga uppgifter om invandrare på vilken denna lag tillämpas och som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. 
Migrationsverket ska till kommunen för genomförandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna nödvändiga uppgifter om i 2 § 3 eller 4 mom. avsedda personer och offer för människohandel. 
85 § Rätt till information mellan kommuner 
Om en kommun får kännedom om att en integrationskund som har en gällande integrationsplan flyttar till en annan kommuns område, ska kommunen med kundens samtycke kontakta den kommun som ansvarar för att ordna de tjänster som avses i 2 kap. för integrationskunden. 
86 § Rätt till information för tillhandahållande av integrationsfrämjande tjänster 
Kläm 
Kommunen, välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten har rätt att av varandra, Folkpensionsanstalten, Migrationsverket, förläggningen, flyktingslussen och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § och en integrationsplan enligt 16 § i fråga om invandrare, om välfärdsområdet deltar i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §. 
Kläm 
Kommunen, välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten har rätt att av varandra, andra kommuner och andra arbetskraftsmyndigheter samt av en serviceproducent som avses i denna lag avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för översynen av en integrationsplan enligt 22 § i fråga om invandrare för vilka en integrationsplan har utarbetats och som uppfyller det villkor som avses i 20 § 3 eller 4 mom. 
88 § Folkpensionsanstaltens och arbetslöshetskassornas rätt till information 
Folkpensionsanstalten har för skötseln av en uppgift som avses i 84 § 3 mom. rätt att av kommunen eller arbetskraftsmyndigheten avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få nödvändiga uppgifter om utarbetandet av en invandrares integrationsplan enligt 16 §. 
Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassan har för tillämpning av begränsningen av betalning av kostnadsersättning enligt 32 § 2 mom. rätt att av kommunen eller arbetskraftsmyndigheten avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få nödvändiga uppgifter om upphörandet av en invandrares integrationsplan enligt 16 §, om invandraren fortsätter de frivilliga studierna efter att maximitiden för planen går ut på det sätt som avses i 31 §. 
90 § Rätt till information för ansökan om och behandling av andra ersättningar 
Kläm 
Hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning och ansökan om beslut enligt 65 och 68 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. Hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har för ansökan om ersättning enligt 65 och 68 § rätt att av välfärdsområdet avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få det beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen som avses i de paragraferna och övriga nödvändiga uppgifter om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. 
Kläm 
91 § Rätt att få information för styrnings- och tillsynsuppgifter 
Närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att av en kommun, ett välfärdsområde, regionförvaltningsverket, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, en företrädare som avses i 35 § och en serviceproducent som avses i denna lag avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 55 § 1 mom. 1, 5 och 6 punkten. 
Regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har rätt att av varandra, av en kommun, ett välfärdsområde, närings-, trafik- och miljöcentralen, en företrädare som avses i 35 § och en serviceproducent som avses i denna lag avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 57 §. 
95 § Sökande av ändring 
Omprövning av beslut som avses i denna lag får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. 
Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Bestämmelser om sökande av ändring i kommunens beslut enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice finns i 17 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 
I fråga om en integrationsplan som avses i 16 § eller en översyn av en sådan plan enligt 22 § får omprövning inte begäras separat och inte heller besvär anföras separat. Bestämmelser om sökande av ändring i Folkpensionsanstaltens eller en arbetslöshetskassas beslut om arbetslöshetsförmån finns i 12 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Bestämmelser om sökande av ändring i Folkpensionsanstaltens beslut om utkomststöd finns i 24 § i lagen om utkomststöd. 
Omprövning får inte begäras eller besvär anföras när det gäller ett avgörande av en arbetskraftsmyndighet att inte stödja den arbetssökandes frivilliga studier eller att inte godkänna ett meddelande om avbrott i studerandet med stöd. 
I närings-, trafik- och miljöcentralens beslut enligt 43 § om anvisande till kommunplats får ändring inte sökas genom besvär. 
96 § Tjänsteansvar 
På en person som inte är anställd hos en myndighet och som sköter uppgifter som gäller vägledning och rådgivning enligt 10 §, expertbedömningar som ingår i bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §, ordnande av flerspråkig samhällsorientering enligt 25 § och ordnande av integrationsutbildning enligt 27 § samt uppgifter inom familjegrupphemsverksamhet enligt 33 § tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när personen utför sådana uppgifter som avses i de nämnda bestämmelserna. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 
98 § Stödjande av återflyttning 
Välfärdsområdet och en kommun som hör till landskapet Åland kan på ansökan till en person som avses i 2 § 3 eller 4 mom. eller till ett offer för människohandel som frivilligt i annat än tillfälligt syfte återvänder till sitt hem- eller utreseland betala ersättning för skäliga rese- och flyttkostnader. Dessutom kan välfärdsområdet eller den kommun som hör till landskapet Åland betala ett återflyttningsbidrag som motsvarar beloppet av utkomststödets grunddel till en person under högst två månader och till en familj under högst fyra månader. 
Ersättning för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag beviljas på ansökan av det välfärdsområde eller den kommun som hör till landskapet Åland inom vars område den i 1 mom. avsedda personen är bosatt. 
Ersättningar för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag får återkrävas av det välfärdsområde eller den kommun som hör till landskapet Åland som beviljat dem om det visar sig att ersättningen eller bidraget har betalats på felaktiga grunder eller utan grund. 
102 § Övergångsbestämmelser 
Kommunen och välfärdsområdet ska före utgången av 2026 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 46 och 48 § samt 49 § 1 mom. 3 punkten i den lag om främjande av integration som upphävts genom denna lag. Kommunen ska före utgången av 2026 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 50 § i den lagen. 
Kläm 
Kommunen och utvecklings- och förvaltningscentret ska föra in de uppgifter som avses i 76 § i informationsresursen för integration från och med den 1 januari 2027. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 3 och 82 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) 3 § 1 mom. 8 punkten och 82 § 1 mom. 4 punkten, sådana de lyder i lag 691/2023, som följer:  
3 § Definitioner 
I denna lag avses med 
Kläm 
8) plan som ersätter sysselsättningsplan en aktiveringsplan enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), en integrationsplan enligt lagen om främjande av integration (681/2023) eller en sektorsövergripande sysselsättningsplan enligt lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen (381/2023),  
Kläm 
82 § Lönesubvention för förbättring av yrkeskompetensen 
Arbetskraftsmyndigheten kan bevilja lönesubvention för förbättring av yrkeskompetensen, när en arbetslös arbetssökande som anställs i anställningsförhållande 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) är en invandrare för vilken en integrationsplan enligt lagen om främjande av integration har utarbetats eller kan utarbetas, eller 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 1 och 2 a kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 1 kap. 5 § 1 mom. 10 a punkten samt 2 a kap. 9 § 1 mom. 2 och 4 punkten och det inledande stycket i 11 § 1 mom., sådana de lyder i lag 685/2023,  
som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
5 § Definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
10 a) plan som ersätter sysselsättningsplanen en aktiveringsplan som avses i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) och en integrationsplan som avses i lagen om främjande av integration (681/2023) och en sektorsövergripande sysselsättningsplan som avses i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (381/2023),  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 
2 a kap. 
Förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda 
9 § Förfaranden i samband med jobbsökning och arbetskraftsservice 
En arbetssökande har under sju dagar efter en underlåtelse eller ett annat förfarande inte rätt till arbetslöshetsförmån, om han eller hon som arbetslös eller i lönesubventionerat arbete eller som mottagare av arbetslöshetsförmån enligt 3 kap. 3 § 3 mom. utan sådan orsak som avses i 11–14 § eller en med dessa jämställbar giltig orsak under en period på 12 månader en andra gång 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) uteblir från en sådan bedömning av behovet av tjänster som avses i 14 § i lagen om främjande av integration, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) vägrar göra en bedömning av behovet av tjänster som avses i 14 i lagen om främjande av integration eller genom något annat förfarande än det som avses i 2 punkten är orsak till att 
en bedömning av behovet av tjänster inte kan genomföras, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
11 § Giltig orsak att inte delta i åtgärder som ingår i serviceprocessen för arbetssökande 
En arbetssökande har giltig orsak att utebli från en inledande intervju, ett samtal om jobbsökning eller ett kompletterande samtal om jobbsökning som avses i 31 och 32 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, en bedömning av behovet av tjänster enligt 14 § i lagen om främjande av integration och ett möte där en plan som ersätter sysselsättningsplanen ska utarbetas eller revideras, om 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av 3 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) 3 § 4 mom., sådant det lyder i lag 689/2023, som följer:  
3 § Tillämpningsområde 
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — Denna lag tillämpas inte på den som har en gällande integrationsplan enligt lagen om främjande av integration (681/2023) eller för vilken en ovan avsedd plan ännu inte har utarbetats. Då tiderna enligt 1 och 2 mom. räknas ut ska dock beaktas arbetsmarknadsstöd och utkomststöd som på grund av arbetslöshet utbetalats under tiden för integrationsplanen. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av 9 och 24 § i lagen om fritt bildningsarbete 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) 9 § 2 mom. och 24 § 1 mom., sådana de lyder i lag 684/2023,  
som följer: 
9 § Statsandelens belopp 
Kläm 
För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller 
sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av den av huvudmannen ordnad utbildning som invandraren genomför under tiden som han eller hon har en gällande integrationsplan enligt 16 § i lagen om främjande av integration (681/2023)  
eller under ett år från att den sista integrationsplanen har upphört. Dessutom förutsätts att läroplansgrunderna för integrationsutbildning 
för vuxna invandrare som avses i 26 § 4 mom. i lagen om främjande av integration eller Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete som avses i 26 § 5 mom. 1 punkten i nämnda lag iakttas i utbildningen. Statsandelen beviljas även till 100 procent för sådan utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. 
Kläm 
24 § Avgifter som tas ut av de studerande 
Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter drivs dock inte in för utbildning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet som invandraren deltar i under tiden som han eller hon har en gällande integrationsplan enligt 16 § i lagen om främjande av integration eller under ett år från att den sista integrationsplanen har upphört. Dessutom förutsätts att läroplansgrunderna för integrationsutbildning för vuxna invandrare som avses i 26 § 4 mom. eller Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete som avses i 26 § 5 mom. 1 punkten i nämnda lag iakttas i utbildningen. Avgifter tas inte heller ut inom utbildning som avses i 7 a kap. eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

6. Lag om ändring av 29 § i lagen om statsandel för kommunal basservice 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) 29 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1026/2022 och 324/2024, som följer:  
29 § Minskning av statsandelen för kommunal basservice med det belopp av grundläggande utkomststöd som betalats till kommunen 
Kommunens i 27 f § i lagen om utkomststöd avsedda finansieringsandel av utgifterna för det grundläggande utkomststödet beaktas genom en minskning av kommunens statsandel med ett belopp som motsvarar kommunens andel av det grundläggande utkomststöd som betalats ut på årsnivå i kommunen. 
För beräkning av minskningen av statsandelen för det grundläggande utkomststödet lämnar Folkpensionsanstalten finansministeriet årligen före utgången av april uppgift om grundläggande utkomststöd som det föregående året betalats ut i respektive kommun. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 .  
Grundläggande utkomststöd som betalats ut i kommunen för 2024 minskas med den ersättning för grundläggande utkomststöd som betalats till Folkpensionsanstalten enligt 63 § i lagen om främjande av integration (681/2023), sådan paragrafen lydde vid ikraftträdandet av denna lag. 
 Slut på lagförslaget 

7. Lag om upphävande av 27 b § 5 mom. i lagen om utkomststöd 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs i lagen om utkomststöd (1412/1997) 27 b § 5 mom., sådant det lyder i lag 1023/2022. 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 21 november 2024 
Statsminister Petteri Orpo 
Inrikesminister Mari Rantanen