Senast publicerat 03-11-2021 14:43

Regeringens proposition RP 194/2020 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 f § i lagen om skatteredovisning och 124 och 124 b § i inkomstskattelagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen ändras.

Kommunernas fasta andel av intäkterna från samfundsskatten höjs med 2 procentenheter från 31,30 procent till 33,30 procent och statens utdelning sänks på motsvarande sätt från 68,70 procent till 66,70 procent.

Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2021 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 12,10 procentenheter från 32,24 procent till 44,34 procent och statens utdelning sänks på motsvarande sätt från 67,76 procent till 55,66 procent. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2022 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 2,01 procentenheter och sänks statens utdelning på motsvarande sätt. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2023 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 2,03 procentenheter och sänks statens utdelning på motsvarande sätt. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåren 2024 och 2025 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 2,04 procentenheter och sänks statens utdelning på motsvarande sätt. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåren 2026 och 2027 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 2 procentenheter och sänks statens utdelning på motsvarande sätt. I inkomstskattelagen görs motsvarande ändringar på grund av ändringarna i fråga om utdelningen.

Av den höjning av kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten som föreslås för skatteår 2021 utgör en andel på 10 procentenheter en del av den rad åtgärder som vidtas för att stödja kommunerna i samband med coronavirusepidemin och kommunernas försvårade ekonomiska situation och vars syfte bland annat är att säkerställa förutsättningarna för att ordna basservice och underlätta i fråga om de ekonomiska svårigheter som kommunerna står inför på grund av undantagssituationen.

Propositionen hänför sig till statens budgetproposition för 2021 och avses bli behandlad i samband med den.

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2021.

MOTIVERING

1 Bakgrund och beredning

1.1 Bakgrund

Coronaviruset har påverkat kommunernas ekonomiska situation i betydande grad, bland annat i form av minskade skatteinkomster. När detta kombineras med det redan tidigare försvårade ekonomiska läget i flera kommuner, har många kommuner ställts inför stora utmaningar. På grund av coronavirusepidemin och dess konsekvenser fattades det i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 beslut om ett stödåtgärdspaket på sammanlagt cirka 1,4 miljarder euro för kommunerna och sjukvårdsdistrikten. Statsandelarna för kommunal basservice höjdes med ca 720 miljoner euro för 2020, beloppet av den behovsprövade höjningen av statsandelen höjdes med 50 miljoner euro, kommunernas utdelning av samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter för 2020 och för stöd till sjukvårdsdistrikten allokerades 200 miljoner euro.

Den kommunala ekonomin stöds ytterligare år 2021 med en omfattande helhet. I statsandelarna för basservicen görs en engångshöjning på 300 miljoner euro, varav 20 miljoner euro riktas till den behovsprövade höjningen. Ökningen riktas i princip enligt samma fördelningsgrunder som i stödpaketet för 2020. Dessutom höjs utdelningen av samfundsskatten temporärt med 10 procentenheter för 2021. Staten ersätter kommunerna och sjukvårdsdistrikten till fullt belopp för utgifter för utförda tester och andra utgifter som direkt hänför sig till covid-19.

Som ett led i regeringens sysselsättningsåtgärder sänks avgifterna för småbarnspedagogiken med ett nettobelopp på 70 miljoner euro på årsnivå. Undervisnings- och kulturministeriet bereder en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 8 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken. Kommunerna kompenseras för avgiftssänkningen genom en höjning av utdelningen av samfundsskatten med 2 procentenheter.

Därtill överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2021–2025 samt en proposition med förslag till lagstiftning om höjning av gränserna för avskrivningar på en gång och utgiftsrester för inkomst av näringsverksamhet, inkomst av gårdsbruk och kapitalinkomst av skogsbruk. I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ska kommunerna kompenseras enligt nettobelopp för sådana ändringar i beskattningsgrunderna som påverkar den kommunala ekonomin.

I denna proposition ingår förslag som gäller ändringar i kommunernas utdelning av samfundsskatten. Om övriga förslag till åtgärder överlämnas separata propositioner.

1.2 Beredning

Propositionen har beretts vid finansministeriet. Den har behandlats i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning.

Det ordnades en remissbehandling om utkastet till proposition 2–7.10.2020. Yttrande om propositionen har lämnats av Skatteförvaltningen och Finlands Kommunförbund rf.

Begäran om utlåtande och de yttranden som kom in återfinns i den offentliga tjänsten på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt (på finska) med projektkoden VM147:00/2020.

2 Nuläge och bedömning av nuläget

Bestämmelser om skattetagargruppernas permanenta utdelning finns i 12 § i lagen om skatteredovisning (532/1998). Bestämmelser om den utdelning av samfundsskatt för skatteåren 2020–2027 som ska tillämpas temporärt finns i 12 f § i lagen om skatteredovisning, vilket innebär att den nu gällande 12 § i lagen om skatteredovisning tillämpas nästa gång vid de redovisningar som görs för skatteåret 2028.

I 124 § 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) föreskrivs det om inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund, väglag och allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet. Med avvikelse från det som sägs ovan föreskrivs det i 124 b § i den lagen om hur skatten bestäms för skatteåren 2020–2027.

Intäkterna från samfundsskatten samt kommunernas utdelning av intäkterna har de senaste åren varit följande:

Intäkter från samfundsskatten, miljoner euro

År	Debiterad skatt	Förändring i % från föregående år	Kommunernas utdelning av samfundsskatt, %	Samfundsskattens andel av kommunernas skatteinkomster, %
2016	5 544	23,83	30,92	7,73
2017	5 655	2,00	30,34	7,78
2018	5 911	4,53	31,35	8,17
2019*	5 845	-1,12	31,30	8,03
2020*	5 345	-8,55	42,13	7,20
2021*	5 574	4,28	32,24	7,08

*Intäktskalkylerna för 2019–2021 baserar sig på finansministeriets ekonomiska avdelnings uppskattning i enlighet med den senaste prognosen för makroekonomin av den allmänna ekonomiska utvecklingen samt företagens ekonomiska utveckling, och de kommer senare att justeras i enlighet med de förändrade prognoserna.

De enskilda kommunernas utdelning av samfundsskatten bestäms i enlighet med 13 § i lagen om skatteredovisning. Kommunens utdelning är medelvärdet av den utdelning som beräknats på basis av uppgifterna i de två senast verkställda beskattningarna. Kommunens utdelning beräknas som en relativ andel av summan av företagsverksamhetsposten och skogsposten i förhållande till summan av motsvarande tal för alla kommuner.

3 Målsättning

Propositionen ingår i en rad åtgärder som vidtas för att stödja kommunerna i samband med coronavirusepidemin och som syftar till att säkerställa förutsättningarna för att ordna basservice och underlätta i fråga om de ekonomiska utmaningar som kommunerna står inför på grund av undantagssituationen.

Propositionen syftar dessutom till att permanent kompensera kommunerna för de minskade avgiftsintäkterna till följd av sänkta avgifter för småbarnspedagogik.

Dessutom kompenseras kommunerna för de ändringar i skatteintäkterna från samfundsskatten som följer av ändringarna i beskattningsgrunderna för näringsbeskattningen i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.

4 Förslagen och deras konsekvenser

4.1 De viktigaste förslagen

Det föreslås att kommunernas fasta andel av intäkterna från samfundsskatten höjs med 2 procentenheter från 31,30 procent till 33,30 procent och att statens utdelning sänks på motsvarande sätt från 68,70 procent till 66,70 procent.

Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2021 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 12,10 procentenheter och sänks statens utdelning på motsvarande sätt. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2022 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 2,01 procentenheter och sänks statens utdelning på motsvarande sätt. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2023 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 2,03 procentenheter och sänks statens utdelning på motsvarande sätt. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåren 2024 och 2025 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 2,04 procentenheter och sänks statens utdelning på motsvarande sätt. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåren 2026–2027 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 2,00 procentenheter och sänks statens utdelning på motsvarande sätt. Bestämmelser om utdelningen av samfundsskatt skatteåren 2021–2027 finns i 12 f § 2–8 punkten i lagen om skatteredovisning.

Den permanenta höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 2 procentenheter hänför sig till kompensationen till kommunerna för sänkta avgifter för småbarnspedagogik. Den höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter som görs för skatteåret 2021 är ett led i den rad åtgärder som vidtas för att stödja kommunerna i samband med coronavirusepidemin och kommunernas försvårade ekonomiska situation. De resterande ändringar i utdelningen som gäller skatteåren 2021–2025 hänför sig till kompensationen till kommunerna för effekterna på skatteintäkterna av ändringarna i beskattningsgrunderna för näringsbeskattningen.

I 124 § 3 mom. och 124 b § i inkomstskattelagen föreslås det ändringar som motsvarar ändringarna i lagen om skatteredovisning.

4.2 De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1 Allmänt

De verksamhetsvillkor för företagen som uppstått på grund av coronavirusepidemin är fullständigt exceptionella, och det går inte att med säkerhet förutse hur de kommer att påverka intäkterna från samfundsskatten eller hur länge de kommer att göra det. Detta gör att bedömningen av konsekvenserna av den föreslagna ändringen i fråga om utdelningen är mycket osäker. Nedanstående uppskattningar per skatteår har beräknats utifrån den uppskattning av debiteringen av samfundsskatt som baserar sig på den senaste prognosen för makroekonomin från finansministeriets ekonomiska avdelning. Vilken den faktiska effekten blir framgår av den slutliga debiteringen av samfundsskatt när beskattningen har slutförts i slutet av oktober året efter skatteåret.

4.2.2 Höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter för skatteåret 2021

Höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter ökar kommunernas intäkter från samfundsskatten för skatteåret 2021 med cirka 557 miljoner euro. Statens skatteintäkter minskar i motsvarande utsträckning.

Den ändrade utdelningen inverkar på kassaflödet under flera år, eftersom samfundsskatten för ett visst skatteår inte inflyter under samma kalenderår. Den föreslagna ändringen beräknas öka kommunernas redovisningar av samfundsskatt med cirka 510 miljoner euro 2021 och minska statens redovisningar med motsvarande belopp. Ändringen beräknas dessutom öka kommunernas redovisningar av samfundsskatt med cirka 40 miljoner euro 2022 och minska statens redovisningar med motsvarande belopp.

4.2.3 Permanent höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 2 procentenheter

Höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 2 procentenheter ökar kommunernas intäkter från samfundsskatten för skatteåret 2021 med cirka 111 miljoner euro. Statens skatteintäkter minskar i motsvarande utsträckning. Den föreslagna ändringen beräknas öka kommunernas redovisningar av samfundsskatt med cirka 102 miljoner euro 2021 och minska statens redovisningar med motsvarande belopp. Ändringen beräknas dessutom öka kommunernas redovisningar av samfundsskatt med cirka 120 miljoner euro 2022 och minska statens redovisningar med motsvarande belopp. Under de följande åren kommer effekten att vara av samma storleksklass, men varierar beroende på beloppet av den debiterade samfundsskatten.

4.2.4 Kompensation till kommunerna för effekterna på skatteintäkterna till följd av ändringarna i beskattningsgrunderna för näringsbeskattningen

Höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 0,10 procentenheter ökar kommunernas intäkter från samfundsskatten för skatteåret 2021 med cirka 6 miljoner euro. Höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 0,01 procentenheter ökar kommunernas intäkter från samfundsskatten för skatteåret 2022 med cirka 1 miljon euro. Höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 0,03 procentenheter ökar kommunernas intäkter från samfundsskatten för skatteåret 2023 med cirka 2 miljoner euro. Höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 0,04 procentenheter ökar kommunernas intäkter från samfundsskatten för skatteåren 2024 och 2025 med cirka 3 miljoner euro. Statens skatteintäkter minskar i motsvarande utsträckning.

4.2.5 Ändringar av inkomstskattelagen

En höjning av inkomstskattesatsen för delvis skattefria samfunds fastigheter beräknas på basis av beskattningsuppgifterna för 2018 öka kommunernas inkomster av samfundsskatt med cirka 4 miljoner euro för skatteåret 2021. Under senare år uppskattas denna effekt på skatteintäkterna vara mindre än 1 miljon euro per år.

4.2.6 Konsekvenser för enskilda kommuner

De konsekvenser den föreslagna ändringen har i fråga om inkomsterna i enskilda kommuner varierar beroende på hur stor andel av kommunens skatteinkomster som utgörs av samfundsskatt. De kommuner där samfundsskatten är av stor betydelse drar mest nytta av den ökade utdelningen. Å andra sidan förlorar dessa kommuner mest när intäkterna från samfundsskatten sjunker.

De enskilda kommunernas utdelning 2021 finns inte tillgänglig vid tidpunkten för överlämnandet av denna proposition. Utifrån utdelningen till de enskilda kommunerna 2020 och en intäktskalkyl för debiteringen på 5 574 miljoner euro för samfundsskatten om kommunernas gruppandel är 32,24 procent, beräknas kommunernas intäkter från samfundsskatten vara 57–998 euro per invånare beroende på kommun och i genomsnitt 327 euro per invånare. Den i propositionen föreslagna höjningen av andelen med 10 procentenheter för skatteåret 2021 och den permanenta höjningen med 2 procentenheter ökar skatteintäkterna med 21–372 euro per invånare och med i genomsnitt 121 euro per invånare under skatteåret 2021.

Helsingfors andel av kommunernas intäkter från samfundsskatten är cirka 26 procent 2020 och andelen för kommunerna i Nyland sammanlagt cirka 44 procent. De tio största kommunernas andel är sammanlagt cirka 56 procent.

5 Remissvar

Yttrande om propositionen har lämnats av Skatteförvaltningen och Finlands Kommunförbund rf. Skatteförvaltningen hade inget att anmärka på när det gäller förslagen i propositionen. Finlands Kommunförbund rf anser det vara problematiskt att förlusterna av intäkter från klientavgifterna inom småbarnspedagogiken kompenseras genom utdelningen av samfundsskatt. Enligt Finlands Kommunförbund rf betjänar metoden inte den kommunspecifika fördelningen av kompensationen på bästa möjliga sätt. Det mest ändamålsenliga sättet att kompensera kommunerna för förlorade klientavgifter är genom kostnadsunderlaget för statsandelssystemet. Till övriga delar hade Finlands Kommunförbund rf inget att anmärka på i fråga om propositionen.

6 Ikraftträdande

Det föreslås att lagarna träder i kraft den 1 januari 2021.

Ändringen av 12 § i lagen om skatteredovisning tillämpas från och med skatteåret 2028 och ändringen av 12 f § i lagen om skatteredovisning på redovisningarna av samfundsskatt för skatteåren 2021–2027.

7 Förhållande till andra propositioner

7.1 Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till undervisnings- och kulturministeriets proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 8 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken samt till finansministeriets proposition till riksdagen med förslag till lag om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2021–2025 samt proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om höjning av gränserna för avskrivningar på en gång och utgiftsrester för inkomst av näringsverksamhet, inkomst av gårdsbruk och kapitalinkomst av skogsbruk, vilka överlämnats samtidigt med denna proposition.

7.2 Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till statens budgetproposition för 2021 och avses bli behandlad i samband med den.

Kläm

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

Lagförslag

1. Lag om ändring av 12 och 12 f § i lagen om skatteredovisning

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om skatteredovisning (532/1998) 12 § och 12 f § 2–8 punkten, sådana de lyder, 12 § i lag 1240/2018 och 12 f § 2–8 punkten i lag 1573/2019, som följer:

12 § Skattetagargruppernas utdelning

Samfundsskatten fördelas så att statens utdelning är 66,70 procent och kommunernas utdelning 33,30 procent.

12 f § Skattetagargruppernas utdelning skatteåren 2020–2027

Med avvikelse från 12 § fördelas samfundsskatten så att

2) statens utdelning skatteåret 2021 är 55,66 procent och kommunernas utdelning 44,34 procent,

3) statens utdelning skatteåret 2022 är 65,81 procent och kommunernas utdelning 34,19 procent,

4) statens utdelning skatteåret 2023 är 65,91 procent och kommunernas utdelning 34,09 procent,

5) statens utdelning skatteåret 2024 är 67,43 procent och kommunernas utdelning 32,57 procent,

6) statens utdelning skatteåret 2025 är 67,24 procent och kommunernas utdelning 32,76 procent,

7) statens utdelning skatteåret 2026 är 67,14 procent och kommunernas utdelning 32,86 procent,

8) statens utdelning skatteåret 2027 är 67,03 procent och kommunernas utdelning 32,97 procent.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagens 12 § tillämpas vid redovisningar av samfundsskatt för skatteåret 2028 och 12 f § 2–8 punkt vid redovisningar av samfundsskatt för skatteåren 2021–2027.

2. Lag om ändring av 124 och 124 b § i inkomstskattelagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 124 § 3 mom. och 124 b § 2–8 punkten, sådana de lyder, 124 § 3 mom. i lag 1239/2018 och 124 b § 2–8 punkten i lag 1574/2019, som följer:

124 § Fastställande av skatten

Inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag enligt 18 § 3 mom. samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,66 procent.

124 b § Fastställande av skatten för skatteåren 2020-2027

Med avvikelse från 124 § 3 mom. är

2) inkomstskattesatsen år 2021 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 8,87 procent,

3) inkomstskattesatsen år 2022 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 6,84 procent,

4) inkomstskattesatsen år 2023 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 6,82 procent,

5) inkomstskattesatsen år 2024 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 6,51 procent,

6) inkomstskattesatsen år 2025 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 6,55 procent,

7) inkomstskattesatsen år 2026 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 6,57 procent,

8) inkomstskattesatsen år 2027 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,59 procent.