2.1  Lagstiftning och praxis

I Finland har skolmjölksstöd tillämpats sedan 1995. Under läsåret 2014—2015 omfattade skolmjölksstödet i Finland cirka 89 procent av alla skolbarn och barn i dagvård. Under de senaste åren har konsumtionen av flytande mjölkprodukter minskat och konsumtionen av fettfri mjölk minskar redan andra året i följd. År 2015 uppgick konsumtionen av mjölk och surmjölk till 123 liter per person (Naturresursinstitutet 2016).  

Systemet med utdelning i skolan baserar sig på EU:s lagstiftning. Bestämmelser om det finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, nedan marknadsordningsförordningen, och då särskilt i artiklarna 22–25 i den förordningen. På införandet av systemet med utdelning i skolan tillämpas också Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008.  

Bestämmelser om skolmjölksstödets belopp finns i rådets förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter, dvs. närmare bestämt i artiklarna 5 och 6 i den förordningen.  

EU:s lagstiftning har ändrats så att bestämmelserna om skolmjölksstöd och stöd till frukt i skolan har slagits samman. I fortsättningen ska de nationella strategier som är en förutsättning för införande av stödsystemen basera sig på samma bestämmelser. Också bestämmelserna om finansieringen av systemen har slagits samman liksom bestämmelserna om stödobjekten och stödbeloppet. De ändringar som är viktigast för Finland gäller de kompletterande åtgärder som ska genomföras utöver utdelningen av produkter. Syftet med åtgärderna är enligt EU:s lagstiftning att öka konsumtionen av jordbruksprodukterna i fråga och att främja hälsosamma kostvanor. Syftet med åtgärderna är också att göra barn medvetna om jordbruk och jordbruksprodukter.  

Bestämmelser om ändringarna finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/791 om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 och (EU) nr 1306/2013 vad gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk vid utbildningsanstalter, nedan parlamentets och rådets förordning om utdelning vid utbildningsanstalter. I rådets förordning (EU) 2016/795 om ändring av rådets förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter, som antagits samtidigt, finns också bestämmelser om ändringarna. Dessa EU-förordningar tillämpas från och med den 1 augusti 2017.  

Närmare bestämmelser om systemet med utdelning i skolan finns i kommissionens förordning (EG) nr 657/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 i fråga om gemenskapsstöd för utdelning av mjölk och vissa mjölkprodukter till skolelever, och i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1047/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 när det gäller de nationella eller regionala strategier som medlemsstaterna ska utarbeta för skolmjölksprogrammet samt i kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/247 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 med avseende på unionsstöd till tillhandahållande och distribution av frukt och grönsaker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker och bananprodukter inom ramen för programmet för frukt och grönsaker i skolan.  

Kommissionens förordningar som nämns ovan har ersatts genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/39 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsstöd till utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk vid utbildningsanstalter, nedan genomförandeförordningen om stöd till utdelning vid utbildningsanstalter, och kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/40 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsstöd till utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk vid utbildningsanstalter och om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014. Dessa EU-förordningar ska tillämpas på stöd för läsåret 2017—2018 och efterföljande läsår.  

Nationella bestämmelser om skolmjölksstödet finns i lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter (999/2012), nedan marknadsordningslagen, och närmare bestämt i 32 a § och 33—36 § i den lagen. Vid tillämpningen av stödsystemet iakttas dessutom bestämmelserna i 49, 50, 55 och 56 § samt 10 kap. i marknadsordningslagen. Bestämmelser om skolmjölksstödet finns också i statsrådets förordning om produkter som berättigar till skolmjölksstöd (314/2013).  

2.2  Bedömning av nuläget

Det anses motiverat att systemet med skolmjölksstöd fortsätter eftersom det i Finland utnyttjas i mycket stor utsträckning. Utan stödsystemet skulle konsumtionen av mjölkprodukter sannolikt minska snabbare än i nuläget. Enligt den rekommendation för skolbespisningen som Statens näringsdelegation har meddelat är fettfri mjölk och surmjölk bra måltidsdrycker för unga. Konsumtionen av dessa och andra fettfria och fettsnåla flytande mjölkprodukter, såsom yoghurt och fil, bör uppgå till cirka en halv liter per dag.  

Stödet till frukt i skolan tillämpas i nuläget inte i Finland. Det har ansetts motiverat att införa detta stöd eftersom forskning visar att konsumtionen av grönsaker, frukt och bär bör ökas. Frukt och grönsaker ska ingå i varje måltid. Detta innebär enligt näringsrekommendationerna minst ett halvt kilo, dvs. 5—6 portioner per dag (1 portion = 1 näve och en barnportion är ungefär hälften av en vuxenportion). Finländska vuxna män äter cirka 260 gram grönsaker (inbegripet frukt och bär) och vegetarisk mat per dag och kvinnor cirka 330 gram per dag (Finravinto, 2012). Enligt OECD:s statistik äter cirka 30 procent av befolkningen dagligen frukt och 40 procent dagligen grönsaker. Skillnaderna mellan könen är stora och skillnaderna syns redan i den tidiga barndomen. På 2000-talet har det gjorts enstaka undersökningar av barns konsumtion av grönsaker. Barn i åldern 10—11 år äter cirka 100 gram grönsaker och cirka 100 gram frukt per dag. Forskning visar att hälften av alla barn under skolåldern äter endast en portion grönsaker (inbegripet frukt och bär) per dag. 

EU:s ändrade lagstiftning om stöd till utdelning i skolan förutsätter ändringar i den nationella lagstiftningen. 

3.1  Målsättning

Propositionen har som mål att säkerställa att den nationella lagstiftningen möjliggör att EU:s reviderade lagstiftning om systemet med utdelning i skolan genomförs i Finland och att också stöd till frukt i skolan kan beviljas i fortsättningen. 

Systemet med utdelning i skolan syftar till att främja hälsosamma matvanor, öka konsumtionen av jordbruksprodukter och göra barn mer medvetna om jordbruk. Ett mål för propositionen är också att kännedomen om ekologisk produktion och efterfrågan på ekologiska produkter ska öka.  

Det kan i fråga om ekologiska produkter konstateras att de kriterier för valet av produkter som hör till medlemsstaternas prövningsrätt som anges i artikel 23.11 i marknadsordningsförordningen omfattar också ekologiska produkter. På nationell nivå ska däremot statsrådets principbeslut om främjande av hållbara miljö- och energilösningar (Cleantech-lösningar) vid offentlig upphandling beaktas och i beslutet rekommenderas det att andelen ekologisk mat ska uppgå till 20 procent före 2020. Statens upphandlande enheter ska vid offentlig upphandling dessutom iaktta bl.a. följande principer: till kök och måltidstjänster ska det införskaffas sådana livsmedel som överensstämmer med näringsrekommendationerna och är ekologiskt producerade, innehåller mycket grönsaker och är säsongsenliga. Av den mat som serveras i offentliga kök ska 20 procent vara ekologisk före 2020. Statsrådet rekommenderar att också alla andra upphandlande enheter iakttar dessa principer. Det är således logiskt att användningen av ekologiska produkter främjas även inom den ram som systemet med utdelning i skolan möjliggör. 

Det har enligt motiveringen till parlamentets och rådets förordning om utdelning vid utbildningsanstalter konstaterats en trend mot minskande konsumtion av i synnerhet färsk frukt och färska grönsaker och konsumtionsmjölk. Utdelningen inom skolprogrammen bör därför i första hand koncentreras på dessa produkter. Konsumtionen av färsk frukt och i synnerhet färska grönsaker samt mjölkprodukter minskar i nuläget bland barn och barnfetma blir allt vanligare på grund av konsumtionsvanor inriktade på livsmedel som innehåller mycket tillsatt socker, salt, fett eller tillsatsämnen.  

Enligt motiveringen till parlamentets och rådets förordning om utdelning vid utbildningsanstalter bör det dessutom göras insatser för att säkerställa utdelning av lokala och regionala produkter. På så sätt kan man genom systemet med utdelning i skolan också främja användningen av lokala jordbruksprodukter.  

3.2  Alternativ

Hälsosamma matvanor främjas i nuläget genom den lagstadgade skolbespisning som kommunerna tillhandahåller och som är avgiftsfri för elever som deltar i undervisning och genom systemet med skolmjölksstöd. Kommunen och skolan ansvarar för att ordna skolbespisningen. Statens näringsdelegation har 2008 meddelat en rekommendation för ordnande av skolbespisningen som gäller bl.a. mattiderna, måltidsmiljön, måltidernas näringsinnehåll och valet av födoämnen. Den nya rekommendationen för skolbespisningen har nyligen offentliggjorts. De behov av ändringar som rekommendationen eventuellt föranleder beaktas när systemet införs.  

Systemet med utdelning i skolan möjliggör finansiering av Europeiska unionen för att komplettera de näringsmässiga målen i fråga om skolelever. Systemet är redan etablerat i Finland när det gäller mjölkprodukter. En ändring jämfört med nuläget är att också frukt och grönsaker ska delas ut och de kompletterande åtgärderna i anslutning till detta. Jämfört med den tidigare situationen har EU:s lagstiftning om stöd till utdelning av frukt och grönsaker ändrats så att principen om medlemsstaternas medfinansiering inte längre bör tillämpas i systemet. I regel kan man både vid Landsbygdsverket och i skolorna slå samman förvaltningen och genomförandet av utdelningen av frukt i skolan med utdelningen av skolmjölk. Det är således motiverat att systemet med stöd till frukt i skolan införs vid sidan av de nuvarande systemen.  

Det kan också göras prioriteringar av de produkter som berättigar till stöd t.ex. så att närproducerade produkter eller ekologisk produktion prioriteras. Avsikten är att det för ekologiskt producerade produkter ska fastställas en stödnivå som är högre än för konventionell produktion.  

3.3  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås sådana ändringar i marknadsordningslagen som möjliggör att EU:s reviderade lagstiftning om skolmjölksstöd genomförs och att systemet med stöd till frukt i skolan införs i Finland. Det föreslås att ändringarna genomförs så att det reviderade systemet med utdelning i skolan kan börja genomföras från och med ingången av läsåret 2017, dvs. från och med den 1 augusti 2017.  

Avsikten är att när systemet verkställs ska stödnivån för ekologiskt producerade produkter vara högre än för konventionellt producerade produkter.  

Målet är att systemet med skolmjölksstöd ska ändras så lite som möjligt. Det beräknas att skolmjölksstödet också i fortsättningen inom ramen för det tillgängliga anslaget ska kunna riktas till alla barn som får dagvård samt alla elever vid läroanstalter på första och andra stadiet. På grund av det begränsade anslaget och den högre stödnivån för ekologiska produkter måste dock antalet stödberättigande produkter begränsas och stödet koncentreras till flytande produkter. 

Eftersom stödet till frukt och grönsaker är relativt litet ska det för att säkerställa att åtgärderna är effektiva gå att rikta stödet till vissa åldersgrupper och koncentrera användningen av stödet till kortare tidsperioder enligt t.ex. skördeperioden. Med tanke på främjandet av hälsosamma matvanor förefaller den viktigaste åldersgruppen vara grundskolelever. 

4.1  Ekonomiska konsekvenser

Propositionen hänför sig till den tilläggsbudgeten för 2017. Avsikten är att ett förslag till tilläggsanslag för stöd till utdelning i skolan tas in i tilläggsbudgetpropositionen för 2017 under moment 30.20.41 (EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd, förslagsanslag). Tilläggsanslaget behövs närmast för den stödandel som behövs för anskaffning av frukt och grönsaker. Det bedöms att det anslag som reserverats för skolmjölksstödet och som redan ingår under momentet är tillräckligt. I statsbudgeten för 2017 är det budgeterade anslaget under momentet sammanlagt 540 miljoner euro, varav EU-marknadsstödens andel uppgår till 5 miljoner euro (EU-stödet för privat lagring är 1,2 miljoner euro och skolmjölksstödet 3,8 miljoner euro). 

Maximibeloppet av det stöd som kan beviljas med EU-medel inom ramen för systemet med utdelning i skolan är enligt EU:s lagstiftning 3 824 689 euro för skolmjölksstöd och 1 599 047 euro för stöd till frukt i skolan per läsår, vilket innebär att finansieringen fördelas på två budgetår. Det är möjligt att ur EU-medel få tilläggsstöd, om de andra medlemsländerna inte ansöker om stöd till fullt belopp. Enligt EU:s lagstiftning kan systemet med utdelning i skolan också beviljas nationellt stöd. En del av stödet kan användas för kompletterande åtgärder. Systemet med utdelning i skolan kan kompletteras antingen med hjälp av nationella kompletterande åtgärder eller kompletterande åtgärder som EU finansierar i sin helhet. Avsikten är att det anslag på 500 000 euro som beviljats i statens tredje tilläggsbudget för 2016 ska användas till att i den inledande fasen av EU:s nya system med utdelning i skolan vidta nationellt finansierade kompletterande åtgärder samt till att ge förmånstagarna information om systemet. 

Totalproduktionen av mjölk uppgick 2015 till 2 365 miljoner liter. Konsumtionen av mjölk väntas inte öka till följd av stödsystemet eftersom systemet redan tillämpas på mjölk. I nuläget delas det årligen ut cirka 18 miljoner liter stödberättigande skolmjölk. Detta har ingen större betydelse med tanke på den totala konsumtionen av mjölk, men skolmjölken kan dock medföra att unga vänjer sig vid att konsumera mjölk också utanför skolan, vilket på lång sikt beräknas öka eller åtminstone upprätthålla konsumtionen av mjölk.  

Införandet av systemet med utdelning i skolan syftar till att öka konsumtionen av frukt och grönsaker. Stödsystemets konsekvenser för produktionen av frukt- och grönsaksprodukter anses dock generellt sett inte vara särskilt stora eftersom det tillgängliga stödet är mycket litet. År 2013 uppgick t.ex. enbart värdet på produktionen av växthustomater i Finland till cirka 76 miljoner euro. Befolkningens konsumtion av grönsaker beräknas dock bli mångsidigare och öka, om barn tidigt vänjer sig vid att äta grönsaker och grönsaker på så sätt blir en del av den dagliga kosten. 

Stödsystemet beräknas inte ha någon större betydelse med tanke på livsmedelsindustrin. Avsikten är att färska frukter och grönsaker ska prioriteras. Att konsumtionen av frukt och grönsaker ökar kan innebära en större efterfrågan hos småföretag som t.ex. skivar frukt och grönsaker färdigt. Detalj- och partiaffärer som levererar produkter till skolor och läroanstalter kan dra nytta av en ökad efterfrågan på frukt och grönsaker.  

Stödprogrammets konsekvenser kan vara större för producenterna i fråga om enskilda produkttyper. Konsekvenserna beror på vilka produkter som väljs ut till stödobjekt och stödnivån för dem. Hur stor ökningen av konsumtionen är beror på de valda produkterna. Det finns ett omfattande utbud av olika frukter och grönsaker och prisvariationerna är mycket stora. I den inledande fasen av systemet ska det ingå endast ett begränsat antal produkter som är lätta att dela ut och som barn tycker om. Bestämmelser om produkterna som berättigar till stöd och om stödbeloppet ska utfärdas genom förordning av statsrådet och därför kan en produktspecifik bedömning ges först i samband med att förordningen utfärdas.  

Systemet syftar till att främja konsumtionen av ekologiskt producerade produkter, vilket kan förbättra den ekonomiska ställningen för de lantbruksproducenter som producerar produkterna i fråga och de företag inom matbranschen som säljer dem. Det är sannolikt att det högre stödet för ekologiskt producerad mjölk ökar konsumtionen av ekologiskt producerad mjölk och har en positiv inverkan på marknaden för ekologiskt producerad mjölk. År 2016 producerades det 54 miljoner liter ekologisk mjölk, vilket utgör cirka 2 procent av den mängd mjölk som årligen produceras i Finland. Tillväxten jämfört med föregående år var cirka 7 miljoner liter.  

Att systemet gynnar ekologiskt producerade produkter har en positiv inverkan på hela den ekologiska kedjan i och med att volymerna ökar. En betydande del av utbudet av ekologiska frukter och grönsaker utgörs av importerade produkter. Prisskillnaden jämfört med konventionellt producerade produkter är vanligen stor, och en stor del av de aktörer som köper produkter till skolorna väljer därför i nuläget det konventionellt producerade alternativet. Prisskillnaden kan kompenseras genom en högre stödnivå. Också en liten ökning av efterfrågan kan uppmuntra producenter av frukt och grönsaker att övergå till ekologisk produktion. Eftersom avsikten är att bestämmelser om stödnivåerna ska utfärdas genom förordning av statsrådet kan de närmare produktspecifika konsekvenserna dock bedömas först i samband med att förordningen utfärdas. 

4.2  Konsekvenser för myndigheterna

I Finland ska verkställandet av systemet med utdelning i skolan höra till Landsbygdsverket som i nuläget också ansvarar för genomförandet av skolmjölksstödet. Ändringarna av skolmjölksstödet har med undantag för de kompletterande åtgärderna inga betydande konsekvenser för Landsbygdsverkets uppgifter. Införandet av stödet till frukt i skolan bedöms inte kräva några ytterligare årsverken. Målsättningen med de kompletterande åtgärderna är att Landsbygdsverket ska konkurrensutsätta de åtgärder som genomförs som projekt och följer upp och övervakar genomförandet av dem. Utdelningen av frukt och grönsaker och deltagandet i genomförande av de kompletterande åtgärderna medför en del extra arbete för skolorna jämfört med nuläget. 

4.3  Samhälleliga konsekvenser

Systemet med utdelning i skolan främjar att barn tillägnar sig hälsosamma matvanor. Enligt motiveringen till parlamentets och rådets förordning om utdelning vid utbildningsanstalter utgör kompletterande utbildningsåtgärder ett viktigt verktyg för att göra barn mer medvetna om jordbruket och det breda utbudet av jordbruksprodukter, särskilt sådana produkter som produceras i barnens egen region. I Finland har det inte tidigare genomförts kompletterande åtgärder inom systemet med skolmjölk. Genom kompletterande åtgärder kan matfostran främjas och barn göras mer medvetna om jordbruksproduktionen och näring t.ex. med hjälp av spel, broschyrer, besök på jordbruksenheter och pris. Också information om närproducerad mat och matproduktionens miljökonsekvenser kan bäst ges genom kompletterande åtgärder. 

5.1  Beredningsskeden och beredningsmaterial

Propositionen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. Ministeriet har för intressentgrupperna ordnat två diskussionsmöten om revideringen av systemet med utdelning i skolan och av den nationella lagstiftningen. Responsen från dessa möten har utnyttjats vid beredningen av propositionen. Utlåtanden om propositionen begärdes av följande instanser: justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, Landsbygdsverket, Utbildningsstyrelsen, Institutet för hälsa och välfärd, Rådet för bedömning av lagstiftningen, Statens näringsdelegation, Ammattikeittiöosaajat ry, EkoCentria, Livsmedelsindustriförbundet rf, Kauppapuutarhaliitto - Handelsträdgårdsförbundet ry, Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto ry, Maito ja Terveys - Mjölk och Hälsa ry, Förbundet för Ekologisk Odling rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Maitovaltuuskunta, Undervisningssektorns Fackorganisation rf, Pro Luomu ry, Puutarhaliitto - Trädgårdsförbundet ry, Finlands Dagligvaruhandel rf, Föreningen Matinformation rf, Finlands Kommunförbund rf, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC, Svenska Trädgårdsförbundet rf, Ekologiska Producenternas Allians rf, Arla Oy, Heinon Tukku Oy, Kanta-Hämeen Tuoretuote Oy, Kimmon Vihannes Oy, Meira Nova Oy, Satotukku Oy, Valio Oy och Ålands Centralandelslag, ÅCA. 

5.2  Remissyttranden och hur de har beaktats

Yttranden lämnades av Ammattikeittiöosaajat ry, EkoCentria, Esbo stad, Helsingfors stad, Förbundet för Ekologisk Odling rf, Luonnonsuojeluyhdistys Tuottava Maa - Turvattu Luonto ry, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Landsbygdsverket, Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto ry, Maito ja Terveys - Mjölk och Hälsa ry, Mehu- ja säilyketeollisuusyhdistys och Pakaste- ja perunateollisuusyhdistys (ETL), Uleåborgs stad, Pro Luomu ry, Puutarhaliitto - Trädgårdsförbundet ry, Social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Kommunförbund rf, Suomen Meijeriyhdistys (ETL), Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC, Svenska Trädgårdsförbundet rf, Institutet för hälsa och välfärd, Åbo stad, Statens näringsdelegation, finansministeriet och Vanda stad. Justitieministeriet yttrade sig inte om propositionen, men kommenterade senare på begäran den del av propositionen som gäller elektronisk ansökan. 

I utlåtandena förhöll man sig allmänt taget positivt till propositionen och propositionens huvudlinje om att systemet med utdelning i skolan ska utvidgas till att omfatta frukt och grönsaker understöddes.  

I fråga om stödets målgrupper fick propositionen i regel positiv respons trots att det i en del av utlåtandena också föreslogs andra målgrupper. Utgångspunkten för propositionen har i fråga om mjölk varit nuläget, dvs. att produkter som understöds kan delas ut till barn och elever i daghem, förskolor och läroanstalter på första och andra stadiet. Eftersom stödet till frukt och grönsaker är mycket begränsat till sitt belopp är det svårt att få det att räcka till för utdelning till alla åldersgrupper på så sätt att stödet har de eftersträvade effekterna, och därför är utgångspunkten att stödet ska riktas till vissa åldersgrupper. För att minimera den administrativa bördan är det motiverat att begränsa stödet också enligt typ av organisation, vilket innebär att det till sitt belopp begränsade stödet inte ska riktas till t.ex. både barnträdgårdar och skolor. Av dessa orsaker har utgångspunkten för beredningen varit att stödet till frukt och grönsaker ska riktas till grundskolor. Avsikten är att det genom förordning av statsrådet ska utfärdas närmare bestämmelser om saken. 

Det framfördes flest avvikande åsikter om målet att prioritera ekologiska produkter på så sätt att det beviljas ett högre stöd för dem. I en del av utlåtandena ansågs detta äventyra möjligheterna att dela ut produkter som producerats på konventionellt sätt. I andra utlåtanden konstaterades det däremot att denna riktlinje överensstämmer med regeringens principbeslut och i en del föreslogs det att endast ekologiska produkter ska beviljas stöd. En redogörelse för skälen till att betona ekologiskt producerade produkter finns ovan i den allmänna motiveringen. I fråga om de produkter som stödet avser behandlades i synnerhet distribution av frukt och grönsaker enligt säsong och deras inhemska ursprung, vilket i stor utsträckning ansågs som primära kriterier i förhållande till ekologiskt producerade produkter. Det framfördes varierande åsikter om begränsningen av mjölkprodukter till endast flytande produkter.  

I fråga om utlåtandena som gäller vilka enskilda produkter som berättigar till stöd och stödnivån på dem samt en så effektiv användning som möjligt av det stödbelopp som anvisas Finland kan det konstateras att avsikten är att både produkter som producerats på konventionellt sätt och ekologiskt producerade produkter ska stödas på så sätt att det erbjuds ett inhemskt alternativ. Det bör beaktas att produkterna väljs av de instanser som införskaffar produkter, dvs. i regel av kommunerna. Denna proposition gäller vilka produkter som ska kunna beviljas stöd. Syftet är att det genom den förordning av statsrådet som utfärdas med stöd av det föreslagna bemyndigandet ska utfärdas bestämmelser om produkterna och stödnivåerna. I detta sammanhang finns det ett behov av att samordna å ena sidan prioriteringen av ekologisk produktion och å andra sidan tryggandet av utbudet av andra produkter och i synnerhet av inhemska produkter. Avsikten är givetvis också att det stöd som anvisats Finland ska användas så effektivt som möjligt. De utlåtanden som gäller produktgrupper och anslagets tillräcklighet liksom den nya rekommendationen för skolbespisningen ska beaktas när statsrådets förordning utfärdas. Frukt och grönsaker kommer att delas ut enligt säsong redan av den orsaken att det stöd som kan delas ut sannolikt inte räcker till för en fortlöpande utdelning av produkter. 

I vissa utlåtanden fäste man uppmärksamhet vid den administrativa bördan. Landsbygdsverket har haft som princip att systemet ska vara så lätt att använda som möjligt till den del det är fråga om omständigheter som hänför sig till den nationella prövningsrätten. Det är dock klart att man när det gäller ett stöd som finansieras av EU inte kan avvika från de krav som anges i EU:s lagstiftning och som kan vara förenade med en administrativ börda.  

I utlåtandena framfördes inga invändningar mot en elektronisk ansökan. Eftersom justitieministeriet inte yttrade sig om propositionen och eftersom det ansågs att det förslag till ett obligatoriskt elektroniskt ansökningsförfarande som ingick i propositionen kunde strida mot grundlagen begärdes det ett separat utlåtande av justitieministeriet. Justitieministeriet konstaterades att det också ska vara möjligt att göra en skriftlig ansökan i pappersform på så sätt att denna rättighet inte kan vara bunden av myndighetens godkännande. Till följd av detta ansågs det att bestämmelsen om ett obligatoriskt elektroniskt ansökningsförfarande inte kan utfärdas och den föreslagna bestämmelsen ströks i utkastet till proposition. Att föreskriva om frivillig elektronisk ansökan ansågs inte behövligt eftersom frivillig elektronisk ansökan också i nuläget är möjligt med stöd av den allmänna lagstiftningen och detta redan har nämnts särskilt i detaljmotiveringen till 70 § i marknadsordningslagen (RP 131/2012 rd).  

I några utlåtanden fäste man uppmärksamhet vid förslaget om att stödets belopp kan ändras om det sammantagna stödbeloppet enligt ansökningarna överstiger beloppet av det stöd som kan delas ut. Bestämmelsen klargör hur man ska gå till väga i en sådan situation. Motsvarande bestämmelser finns också i författningarna om jordbruksstöd. Sådana situationer som nämns ovan anses osannolika och avsikten är att de ska undvikas med alla medel. Antalet ansökningar kommer att följas upp så noggrant som möjligt. Vid behov kan man i förebyggande syfte på förhand sänka stödnivån och på så sätt undvika behov av att återkräva stöd som redan beviljats. Tilläggsfinansiering kan dessutom vara möjlig ur EU:s system för stöd till utdelning i skolan, vilket möjliggör att medel som inte använts i ett medlemsland används på annat håll. Det finns dock ännu inga praktiska erfarenheter av detta förfarande.  

De kompletterande åtgärderna i systemet med utdelning i skolan ansågs viktiga och flera remissinstanser lade fram praktiska förslag som gällde dem. Dessa förslag beaktas i samband med utarbetandet av strategin för systemet med utdelning i skolan och delges Landsbygdsverket som i praktiken ansvarar för att ordna upphandlingsförfarandet för planeringen av de kompletterande åtgärderna och handledningen i anslutning till åtgärderna under ledning av jord- och skogsbruksministeriet.  

I samband med remissbehandlingen beslöts det att vissa bestämmelser ska preciseras.