1.1  Procentavdrag

Från den inkomst som ligger till grund för dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) och för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) dras det av 60 procent av det sammanlagda beloppet av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie. Ett motsvarande avdrag görs i den dagpenning och den rehabiliteringspenning till ett lika stort belopp som dagpenningen som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). I denna proposition används benämningen procentavdrag om detta avdrag. 

Bestämmelser om sjukförsäkringens dagpenningspremie finns i 18 kap. i sjukförsäkringslagen. Sjukförsäkringens dagpenningspremie tas ut hos löntagare och företagare för att finansiera arbetsinkomstförsäkringen. Premieprocentsatsen för sjukförsäkringens dagpenningspremie och avgiftsprocentsatsen för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift justeras årligen så att intäkterna av premierna och avgifterna samt statens finansieringsandel täcker utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen. Bestämmelser om dagpenningspremiens storlek utfärdas årligen före den 23 november genom förordning av statsrådet. 

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie fastställs för varje år i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Lagen ändras alltid året före det år som lagen gäller. Arbetslöshetsförsäkringsfonden lämnar social- och hälsovårdsministeriet en framställning om följande års premier före utgången av augusti. 

Bestämmelser om arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift finns i lagen om pension för arbetstagare. Bestämmelser om procentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgiften utfärdas årligen genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet året före det år som förordningen gäller. Arbetstagarens pensionsavgift är lika stor också inom den offentliga sektorn. 

Procentavdraget är ett kalkylerat avdrag, och med hjälp av avdraget beaktas den sänkande effekt som arbetstagaravgifterna har på inkomstnivån i fråga om olika dagpenningsförmåner. Om man i de dagpenningsförmåner som grundar sig på bruttoinkomster inte beaktade den sänkande effekt som de arbetstagaravgifter som tas ut på lönen har på inkomstnivån, skulle nivån på förmånen inte stå i rätt relation till löneinkomsten. Sedan 2010 har det föreskrivits om procentavdraget i en permanent lag. Före det hade det sedan 1993 föreskrivits om avdraget i en speciallag som utfärdades årligen. 

Bestämmelser om procentavdraget finns i 11 kap. 4 a § i sjukförsäkringslagen, 6 kap. 4 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och 62 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Enligt dessa bestämmelser är procentavdraget 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie enligt 18 kap. 21 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift för personer under 53 år enligt 153 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. År 2016 är sjukförsäkringens dagpenningspremie 0,82 procent, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift 5,70 procent och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 1,15 procent av lönen. Det sammanlagda beloppet av dessa avgifter är 7,67 %, varav 60 % är 4,60 %. Procentavdragets storlek 2016 är därmed 4,6 procent. 

1.2  Anmälningsplikt i fråga om skadefall enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar

Lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) trädde i kraft den 1 januari 2016. Verkställigheten av lagen sköts av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt som är lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt. I och med den nya lagen har det för lantbruksföretagare och stipendiater fastställts en tidsfrist på 30 dagar inom vilken de ska anmäla ett skadefall till lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt. Om anmälan har försummats, kan ersättning vägras för dröjsmålstiden om det är skäligt med hänsyn till omständigheterna. Genom den tidsfrist som anges i lagen har man strävat efter att göra beslutsfattandet snabbare och systemet med totalt kostnadsansvar effektivare. 

En betydande del av anmälningarna om skadefall görs senare än på den trettionde dagen efter skadefallet trots att lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt informerar om tidsfristen. Av de anmälningar om skadefall som kom till lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt senast den 30 juni 2016 har 19,74 procent gjorts efter tidsfristen på 30 dagar och 4,26 procent efter 60 dagar. 

2.1  Konkurrenskraftsavtalet och ändring av de bestämmelser som gäller procentavdrag

De ändringar som föreslås i propositionen har samband med de åtgärder som har avtalats i konkurrenskraftsavtalet. I konkurrenskraftsavtalet av den 29 februari 2016 avtalade arbetsmarknadens centralorganisationer om höjningar av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie. Enligt avtalet ska förmånslagstiftningen ändras så att ändringarna i premierna och avgifterna inte leder till ändringar i procentavdraget, och därmed minskar eller höjer avdraget inte på förmånerna. 

I en separat regeringsproposition (RP 130/2016 rd) föreslås det i överensstämmelse med konkurrenskraftsavtalet att fördelningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften mellan arbetsgivaren och arbetstagaren ska ändras. Det föreslås att arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift höjs med 0,20 procentenheter 2017, med 0,20 procentenheter 2018, med 0,40 procentenheter 2019 och med 0,40 procentenheter 2020. Höjningarna görs kumulativt, vilket innebär att arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift 2020 har höjts med sammanlagt 1,20 procentenheter. 

I konkurrenskraftsavtalet bestäms det att arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie ska vara lika stora från och med premierna för 2018. Detta minskar arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie med 0,85 procentenheter och höjer löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie med motsvarande belopp. Ändringarna av premieandelarna genomförs så att löntagares premie höjs med 0,45 procentenheter för 2017 och med 0,4 procentenheter för 2018. 

Enligt konkurrenskraftsavtalet sänks alla arbetsgivares socialskyddsavgift med minst 0,94 procentenheter för 2017, med 1,00 procentenheter för 2018, med 1,04 procentenheter för 2019 och med 0,58 procentenheter från och med 2020. En statlig finansieringsandel som motsvarar sänkningen av socialskyddsavgiften anvisas för den lagstadgade sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring. Löntagares sjukvårdspremie sänks med ett belopp som motsvarar ändringen i statens finansieringsandel, medan den försäkrades dagpenningspremie höjs med motsvarande belopp. Enligt nuvarande bedömning bör dagpenningspremien höjas med 0,94 procentenheter för 2017, med 1,06 procentenheter för 2018, med 1,08 procentenheter för 2019 och med 0,63 procentenheter för 2020. 

De ovan beskrivna ändringarna i premierna och avgifterna får enligt konkurrenskraftsavtalet inte inverka på storleken av det procentavdrag som görs i dagpenningsförmånen enligt sjukförsäkringslagen, den inkomstrelaterade dagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och dagpenningen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Därför föreslås det att höjningen av arbetstagares premieandel slopas i procentavdraget från och med 2017, vilket förutsätter att bestämmelserna om procentavdraget ändras. Om denna ändring inte görs, sjunker nivån på förmånerna på grund av det högre procentavdraget. 

I enlighet med det som anförs ovan är höjningarna enligt konkurrenskraftsavtalet 2017 sammanlagt 1,59 procentenheter, 2018 sammanlagt 2,31 procentenheter, 2019 sammanlagt 2,73 procentenheter och från och med 2020 sammanlagt 2,68 procentenheter. Enligt förslaget dras dessa höjningar för respektive år av från det sammanlagda belopp av premie- och avgiftsprocentsatser som ligger till grund för procentavdraget, vilket leder till att höjningarna inte inverkar på procentavdragets storlek. Den procentsats som används vid beräkningen av procentavdraget kan inte på förhand fastställas genom lag, eftersom arbetstagaravgifterna fastställs årligen. 

2.2  Ändring av lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar

Den 30 dagar långa tidsfristen i fråga om anmälan om skadefall enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar har i praktiken visat sig vara för kort. Tidsfristen har också blandats ihop med sjukförsäkringslagens bestämmelse om att tidsfristen för ansökan om sjukdagpenning är två månader. Det föreslås att den nuvarande tidsfristen på 30 dagar för anmälan om skadefall enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ändras till 60 dagar. Enligt uppgifter från lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt skulle förlängningen innebära att merparten av anmälningarna inkommer inom utsatt tid. 

Det föreslås att den nuvarande bestämmelsen om påföljd vid försummelse av anmälan samtidigt ändras så att ersättning också kan vägras delvis. Genom ändringen blir det lättare än för närvarande att ställa påföljden i relation till de aspekter som ska beaktas i en skälighetsbedömning.