1  Lagförslag

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 §.Lagens syfte. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. som anger att en ändring av utsläppshandelsdirektivet genomförs genom denna lag. 

6 §. Definitioner. Definitionen av kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter i paragrafens 20 punkt ändras så det exakta namnet och numret på kommissionens rättsakt skrivs in i den. De är inte nämnda i definitionen i den gällande lagen eftersom regeringens proposition om lagen RP 315/2010 rd lämnades till riksdagen innan kommissionen hade antagit rättsakten i fråga. Rättsakten gäller den harmoniserade gratis tilldelningen av utsläppsrätter under handelsperioden 2013—2020. Till denna del är ändringen lagteknisk och avsedd att förbättra läsbarheten. 

I 20 a punkten ändras definitionen av kommissionens verifieringsförordning så att den avser kommissionens gällande verifieringsförordning. Kommissionen bereder en ny verifieringsförordning som ska ersätta den nu gällande kommissionens förordning (EU) nr 600/2012 om verifiering av rapporter om utsläpp av växthusgaser och tonkilometer och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG. 

Punkten i slutet på den sista punkten (21 punkten) i paragrafen ersätts med semikolon eftersom det föreslås att nya punkter fogas till slutet av paragrafen. 

Det föreslås att det till paragrafen fogas en ny 22 punkt om kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter som avser den förordning om harmoniserade regler för gratis tilldelning av utsläppsrätter som antagits med stöd av artikel 10a.1 i utsläppshandelsdirektivet från och med 2021. Enligt förhandsuppgifter antar kommissionen förordningen i december 2018 och den träder i kraft i början av 2019. 

Det föreslås att det till paragrafen fogas en ny 23 punkt om kommissionens rättsakt om justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter som avser kommissionens med stöd av artikel 10a.21 i utsläppshandelsdirektivet antagna rättsakt om ändring av antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis till sådana anläggningar vars produktionsnivå har stigit eller sjunkit med mer än 15 procent beräknat på basis av det glidande medelvärdet för två år. Enligt förhandsuppgifter antar kommissionen rättsakten under den senare hälften av 2019. 

Det föreslås att det till paragrafen fogas en ny 24 punkt om en sektorsövergripande korrigeringsfaktor som avser den faktor som kommissionen anger för varje år med stöd av artikel 10a.5 i utsläppshandelsdirektivet för eventuell minskning av antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis. Antalet gratis tilldelade utsläppsrätter minskas med den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn om det totala antalet utsläppsrätter annars överskrider det reserverade maximala antalet. Den eventuella minskningen görs enhetligt oberoende av vilken sektor eller sektordel den gäller. I lagen om utsläppshandel används definitionen sektorsövergripande korrigeringsfaktor endast för de handelsperioder som inleds efter 2020. Bestämmelserna om handelsperioden 2013—2020 ska inte ändras så att de innehåller termen sektorsövergripande korrigeringsfaktor. 

Det föreslås att det till paragrafen fogas en ny 25 punkt om ny deltagare i utsläppshandeln och att punkten ska innehålla den definition av ny deltagare som tillämpas under handelsperioden 2021—2030. Enligt utsläppshandelsdirektivet avses med detta en anläggning som har fått tillstånd för utsläpp av växthusgaser första gången under den period som inleds tre månader före tidsfristen enligt utsläppshandelsdirektivet för lämnande av uppgifter om gratis tilldelning av utsläppsrätter till kommissionen och som upphör tre månader före följande tidsfrist för lämnande av uppgifter. Den nämnda tidsfristen för lämnande av uppgifter är den 30 september 2019 och därefter alltid vart femte år. 

Det föreslås att det till paragrafen fogas en ny 26 punkt om befintlig anläggning i utsläppshandeln som avser en sådan befintlig anläggning som anges i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter. Definitionen, liksom kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter, tillämpas under handelsperioden 2021—2030. De definitioner som används i lagen gäller även i förordningar av statsrådet och ministerier som utfärdas med stöd av den. I statsrådets förordning om grunderna för gratis tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2013—2020 (30/2012) finns redan en definition av termen befintlig anläggning. För att skilja åt definitionerna föreslås det att termen befintlig anläggning i utsläppshandeln ska användas under den fjärde perioden. 

Det föreslås att det till paragrafen fogas en ny 27 punkt om planen över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter som avser en i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter avsedd plan för övervakning av uppgifter om utsläppsrätter som tilldelas gratis. 

7 §. Verksamhetsutövarens allmänna skyldigheter. Det föreslås att de allmänna skyldigheterna som gäller verksamhetsutövare preciseras så att det i 1 punkten läggs till en skyldighet att ansöka om godkännande av en plan för övervakning av utsläpp utöver verksamhetsutövarens skyldighet att ansöka om tillstånd för utsläpp av växthusgaser. I den gällande lagen ingår planen för övervakning av utsläpp i tillståndet för utsläpp av växthusgaser. Det föreslås att lagen ändras så att utsläppshandelsmyndigheten beviljar utsläppstillståndet och godkänner planen för övervakning av utsläpp genom separata förvaltningsbeslut, varvid de allmänna skyldigheter som regleras i paragrafen ska ändras på motsvarande sätt. 

Den gällande paragrafens 4 och 6 punkt tillämpas på ansökan om gratis tilldelning av utsläppsrätter och lämnandet av relaterade uppgifter till arbets- och näringsministeriet under handelsperioden 2013—2020. Det föreslås att punkterna ändras så att de tillämpas under handelsperioden 2021—2030 och ändringarna träder i kraft den 1 januari 2021. Skyldigheterna i fråga gäller verksamhetsutövare som ansöker om utsläppsrätter som tilldelas gratis.  

2 kap. Tillstånd för utsläpp av växthusgaser och plan för övervakning av utsläpp

Det föreslås att planen för övervakning av utsläpp fogas till rubriken i tillägg till tillståndet för utsläpp av växthusgaser eftersom paragraferna i 2 kap. enligt förslaget ska ändras så att utsläppstillståndet och övervakningsplanen godkänns genom separata förvaltningsbeslut. 

8 §. Behovet av tillstånd och en plan för övervakning av utsläpp. Det föreslås att planen för övervakning av utsläpp fogas till paragrafens rubrik i tillägg till tillståndet för utsläpp av växthusgaser. Den gällande lagen förutsätter att en anläggning som omfattas av utsläppshandelslagens tillämpningsområde och som orsakar utsläpp i anslutning till sin verksamhet ska ha tillstånd för utsläpp av växthusgaser. Utsläppshandelsmyndigheten godkänner i nuläget planen för övervakning av utsläpp som en del av beslutet om utsläppstillståndet. I lagförslaget föreslås det att utsläppshandelsmyndigheten ska godkänna planen för övervakning av utsläpp även framöver, men genom ett annat förvaltningsbeslut än för utsläppstillståndet. Anläggningens plan för övervakning av utsläpp hör trots de separata förvaltningsbesluten så nära ihop med utsläppstillståndet att planen i regel ska godkännas som gällande tills vidare eller för viss tid i överensstämmelse med anläggningens utsläppstillstånd. En naturlig tidpunkt för åtskiljandet av utsläppstillstånd och övervakningsplaner till olika förvaltningsbeslut är början av handelsperioden 2021—2030. 

Skyldigheten att övervaka utsläppen gäller enligt 2 mom. även situationer som anges i 4 och 5 § i lagen, varför det föreslås att övervakningsplanen fogas till momentet vid sidan av tillståndet. Det föreslås att tillståndsansökan ändras till ansökan eftersom en ansökan enligt 9 § framöver inte längre gäller enbart utsläppstillståndet utan även godkännandet av planen för övervakning av utsläpp. 

9 §. Ansökan om tillstånd och om godkännande av planen för övervakning av utsläpp. Det föreslås att planen för övervakning av utsläpp fogas till rubriken för paragrafen. 

Liksom enligt 1 mom. i den gällande lagen ska till ansökan om utsläppstillstånd och godkännande av planen för övervakning av utsläpp även i framtiden fogas en utredning om anläggningen, dess verksamhet och utsläppskällor samt en plan för övervakning av utsläppen och för sändandet av rapporter om utsläppen till utsläppshandelsmyndigheten. I den finska propositionen föreslås att suunnitelma päästöjen tarkkailemiseksi ändras till päästöjen tarkkailusuunnitelma, vilket inte medför ändringar i den svenska versionen. Det föreslås att sändandet av rapporter om utsläppen till utsläppshandelsmyndigheten ändras till planerade åtgärder för rapportering av utsläppen. Kraven i fråga ändras inte i sak. De föreslagna nya termerna används allmänt. Kravet på att även en utredning om att verksamheten får utövas med stöd av bestämmelserna om miljöskydd ska ges in till utsläppshandelsmyndigheten förblir oförändrat. Trots att det i lagändringen föreslås att utsläppshandelsmyndigheten i fortsättningen ska fattar separata förvaltningsbeslut om utsläppstillståndet och planen för övervakning av utsläpp hör tillståndet och planen för övervakning av utsläpp fortfarande nära ihop och ansökan om dem ska även framöver göras med en gemensam ansökan. 

I 2 mom. ändras tillståndsansökan till enbart ansökan eftersom ansökan i fråga gäller ansökan om såväl utsläppstillstånd som godkännande av planen för övervakning av utsläpp. 

Till 3 mom. ska det fogas ett omnämnande av beslutet om planen för övervakning av utsläpp. Tidsfristen för handläggningen av ansökan enligt den gällande lagen förblir oförändrad och samma tidsfrist gäller framöver både beslutet om tillstånd och godkännandet av planen för övervakning av utsläpp. 

10 §. Villkor för beviljande av tillstånd och godkännande av planen för övervakning av utsläpp. Det föreslås att planen för övervakning av utsläpp fogas till rubriken för paragrafen. Som språkliga ändringar föreslås att i 1 mom. 1 punkten ska planer för övervakning av utsläppen och för sändande av rapporterna om utsläppen till utsläppshandelsmyndigheten ändras till plan för övervakning av utsläpp och planerade åtgärder för rapportering av utsläpp på samma sätt som i 9 § 1 mom. 

Enligt 1 mom. 1 punkten i den gällande lagen ska verksamhetsutövarnas planer för övervakning av utsläpp vara tillräckliga och adekvata för att utsläppstillstånd ska kunna beviljas. Framöver ska planen för övervakning av utsläpp som godkänns i ett separat förvaltningsbeslut vara tillräcklig och adekvat, dvs. i praktiken kunna godkännas enligt kommissionens övervakningsförordning och arbets- och näringsministeriets förordning som utfärdas vid behov för att utsläppshandelsmyndigheten ska kunna bevilja utsläppstillstånd. I praktiken förblir kraven vid handläggningen av ansökan oförändrade, men eftersom övervakningsplanen inte längre är en del av utsläppstillståndet vill man med den föreslagna formuleringen framhäva att tillståndet inte kan beviljas om planen för övervakning av utsläpp inte är tillräcklig och adekvat. Det föreslås inte att en färdigt godkänd övervakningsplan ska vara en förutsättning för beviljande av utsläppstillstånd, utan utsläppshandelsmyndigheten kan smidigt besluta huruvida den först godkänner beslutet om övervakningsplanen och därefter bevilja utsläppstillståndet. I praktiken behandlas ansökan om tillstånd och planen för övervakning av utsläpp rörande samma anläggning tillsammans och beslutet meddelas i princip samma dag. 

Paragrafens 1 mom. 2 punkt ändras inte. En förutsättning för beviljande av tillstånd är också i fortsättningen att verksamhetsutövaren har visat upp en utredning om tillstånd enligt miljöskyddslagen eller om att verksamhetsutövaren i övrigt har rätt att använda anläggningen med stöd av miljöskyddslagstiftningen. Om verksamhet får utövas med stöd av miljöskyddslagstiftningen uppfylls också skyldigheterna enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) och konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (FördrS 122/2004), nedan Århuskonventionen. 

Bestämmelsen i 2 mom. ändras inte. Utsläppstillstånd kan fortfarande beviljas trots att beslutet om tillstånd enligt miljöskyddslagen ännu inte har vunnit laga kraft. Avsikten med bestämmelsen är att säkerställa att de eventuella besvärsprocesserna i anslutning till tillstånd enligt miljöskyddslagen inte automatiskt hindrar verksamhetsutövaren från att få utsläppstillstånd för sin anläggning. Verkställbarheten av beslut om miljötillstånd fastställs enligt 19 kap. i miljöskyddslagen. 

Kommissionens övervakningsförordning tillämpas direkt på det nationella planet i samband med upprättandet av övervakningsplanen, övervakningen av utsläpp av växthusgaser och rapporteringen av utsläpp. Vilka krav som gäller övervakningsplanen beror bland annat på anläggningens verksamhet och på hur stora dess årliga utsläpp är. I och med att kommissionens övervakningsförordning är den enskilt viktigaste rättsakten som gäller innehållet i och upprättandet av övervakningsplaner och enligt vars förutsättningar utsläppshandelsmyndigheten godkänner övervakningsplanerna föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. och att det i momentet ska finnas en informativ hänvisning enligt vilken bestämmelser om upprättandet och godkännandet av planen för övervakning av utsläpp finns i kommissionens övervakningsförordning. 

Enligt förslaget ska det till slutet av momentet fogas ett bemyndigande med stöd av vilket arbets- och näringsministeriet vid behov genom förordning får utfärda närmare bestämmelser om innehållet i planen för övervakning av utsläpp och om genomförandet av kommissionens övervakningsförordning för övervakningsplanens del. Planen för övervakning av utsläpp innehåller ett flertal detaljer av teknisk karaktär som tillsammans utgör de bestämmelser som gäller för övervakning och fastställande av anläggningens utsläpp. Kommissionens övervakningsförordning är en rättsakt som tillämpas direkt på det nationella planet, men i fråga om genomförandet av vissa bestämmelser tillåter förordningen nationell prövningsrätt som det kan vara nödvändigt att utfärda bestämmelser om genom förordning av arbets- och näringsministeriet. Motsvarande bestämmelser har för den nuvarande handelsperioden utfärdats med stöd av 65 § genom förordning av arbets- och näringsministeriet, men det bemyndigande att utfärda förordning om planen för övervakning av utsläpp som föreslås i 10 § förbättrar logiken i lagens struktur. 

11 §. Tillståndsbeslut och beslut om planen för övervakning av utsläpp. Det föreslås att ett uttryckligt omnämnande av planen för övervakning av utsläpp fogas till paragrafens rubrik och dess 1—3 mom. eftersom beslutet om tillstånd och beslutet om planen för övervakning av utsläpp enligt den föreslagna lagändringen ska ges genom separata förvaltningsbeslut. Trots den föreslagna ändringen har beslutet om planen för övervakning av utsläpp ingen självständig betydelse, utan i regel fastställs parten i och föremålet för beslutet, dvs. en anläggning, en del av en anläggning eller flera anläggningar, samt i regel beslutets giltighet enhetligt tillsammans med beslutet om utsläppstillstånd. Vid behov finns det dock inget hinder för att övervakningsplanen i anslutning till ett utsläppstillstånd som gäller tills vidare beviljas för viss tid. Då utsläppstillståndet återkallas, återkallas även godkännandet av samma anläggnings övervakningsplan. 

I 3 mom. i den gällande lagen anges att när flera verksamhetsutövare gemensamt ansökt om ett utsläppstillstånd, svarar de solidariskt utöver för att villkoren i utsläppstillståndet iakttas även för att kraven rörande planen för övervakning av utsläpp uppfylls, och 3 mom. ska inte ändras. 

Det föreslås att 4 mom. ändras så att de krav som är gemensamma för utsläppstillståndet och beslutet om godkännande av planen för övervakning av utsläpp räknas upp i början av momentet. I slutet av momentet anges i 1 och 2 punkten de krav som gäller endast beslutet om godkännande av planen för övervakning av utsläpp. I 2 mom. föreslås även en språklig korrigering, dvs. de krav som gäller sändandet av rapporterna om utsläppen till utsläppshandelsmyndigheten ändras till de krav som gäller för rapporteringen av utsläppen. De förutsättningar som anges i det gällande 4 mom. ingår alla numera i beslutet om utsläppstillstånd. Den föreslagna ändringen ökar inte förutsättningarna för tillståndet och planen för övervakning av utsläpp jämfört med nuläget. 

12 §.Ändring av ett tillstånd och en plan för övervakning av utsläpp. Det föreslås att rubriken för paragrafen ändras så att ändringen av tillståndet och planen för övervakning av utsläpp framgår separat i den. Liksom enligt den gällande lagen ska verksamhetsutövaren anmäla ändringar som gäller utsläppstillståndet eller övervakningsplanen på förhand till utsläppshandelsmyndigheten. Som språklig ändring föreslås att både utsläppstillståndet och planen för övervakning av utsläpp framöver ändras, och inte som i den gällande lagen att tillståndet ändras, men tillståndsvillkoren justeras. Terminologin överensstämmer även med kommissionens övervakningsförordning där det i artikel 15 föreskrivs om godkännandet av ändringar i övervakningsplanen. 

Enligt det föreslagna 2 mom. indelas handläggningen av ändringar som gäller övervakningsplanen i två olika förfaranden beroende på om den ändring som gäller övervakningsplanen enligt kommissionens övervakningsförordning ska ses som betydande eller inte. I artikel 15.3 i kommissionens gällande övervakningsförordning finns en exempelförteckning över ändringar av övervakningsplanen som alltid ska anses vara betydande. Sådana är till exempel ändringar av den tillämpade nivån för fastställande av utsläpp eller införande av nya bränsle-/materialmängder. Förteckningen är inte uttömmande. En betydande ändring som gäller övervakningen och utsläppstillståndet kräver ett förvaltningsbeslut genom vilket tillståndsbeslutet eller godkännandet av övervakningsplanen ändras. Om ändringen dock inte är betydande, till exempel ändringar i anläggningens ansvarspersoner eller strykandet av en bränsle-/materialmängd i övervakningsplanen, krävs det inte att övervakningsplanen ändras genom ett förvaltningsbeslut utan ändringen förs in i övervakningsplanen så att verksamhetsutövaren vid behov själv uppdaterar övervakningsplanen till dessa delar. Uppdatering är inte längre nödvändigt i det fallet att ändringen redan i ansökningsfasen har registrerats i den elektroniska blanketten för övervakningsplaner. Utsläppshandelsmyndigheten ska utan dröjsmål meddela verksamhetsutövaren då en ändring i övervakningsplanen inte är betydande. Den föreslagna ändringen motsvarar artikel 6.2 c i utsläppshandelsdirektivet. 

I det tredje momentet föreslås motsvarande tekniska ändringar som beror på att villkoren för övervakningen av utsläpp inte i fortsättningen ingår i utsläppstillståndet. Utsläppshandelsmyndigheten kan även framöver bestämma tidsfristen för inlämnandet av ansökan om ändringar i övervakningsplanen. Kommissionen bereder som bäst en ändring av kommissionens övervakningsförordning. Till följd av förordningsändringen kan det antas att alla cirka 600 utsläppshandelsanläggningars övervakningsplaner behandlas på nytt för handelsperioden 2021—2030. Det är naturligt att slå samman den nya behandlingen av övervakningsplanerna med det planerade åtskiljandet av utsläppstillstånd och övervakningsplaner till egna förvaltningsbeslut. 

14 §. Byte av verksamhetsutövare. Det föreslås att paragrafen ändras så att den förutom bestämmelser om tillstånd för utsläpp av växthusgaser även innehåller en bestämmelse om justering av planen för övervakning av utsläpp vid byte av verksamhetsutövare. En ny verksamhetsutövare som träder i stället för en verksamhetsutövare som har beviljats tillstånd ska göra en anmäla om saken till utsläppshandelsmyndigheten. Anmälan om tillståndet och planen för övervakning av utsläpp handläggs tillsammans och besluten meddelas i princip samma dag. Det handlar om en justering av tillståndet och planen för övervakning av utsläpp eftersom utsläppshandelsmyndigheten utifrån anmälan ska bedöma om den sökande utövar faktiskt bestämmande inflytande över anläggningens verksamhet i enlighet med 6 § 8 punkten i lagen, vilket är anledningen till att tillståndet och planen för övervakning av utsläpp ska ändras. 

I den gällande lagen föreskrivs det i 1 mom. om från och med när den nya verksamhetsutövarens skyldigheter gäller till den del det är fråga om överföring av hela tillståndet till en ny verksamhetsutövare och i 3 mom. till den del endast en del av den verksamhet som utsläppstillståndet täcker överförs till en ny verksamhetsutövare. För tydlighetens skull föreslås att det i båda fallen endast i 3 mom. ska föreskrivas om från och med när skyldigheterna gäller. 

16 §.Återkallande av tillstånd och beslut om en plan för övervakning av utsläpp. Det föreslås att rubriken ändras så att den utöver återkallandet av utsläppstillstånd även innehåller ett omnämnande av återkallande av beslut om godkännandet av planer för övervakning av utsläpp. 

Enligt den gällande 3 mom. 2 punkten får utsläppsmyndigheten återkalla ett tillstånd om verksamhetsutövaren trots utsläppshandelsmyndighetens uppmaning försummar att anmäla en sådan ändring som kan förutsätta att utsläppstillståndet ändras eller tillståndsvillkoren justeras. För att punkten ska vara i linje med det att villkoren för övervakningen av utsläpp framöver föreslås ingå i planen för övervakning av utsläpp, föreslås det att ”tillståndsvillkoren justeras” som avslutar 3 mom. 2 punkten ändras till ”planen för övervakning av utsläpp ändras”. 

Då ett utsläppstillstånd som beviljats anläggningen genom ett separat beslut återkallas har anläggningens plan för övervakning av utsläpp inte längre något självständigt syfte. Sålunda föreslås att det till slutet av 4 mom. fogas en bestämmelse enligt vilken också godkännandet av planen för övervakning av utsläpp återkallas när anläggningens utsläppstillstånd återkallas.  

16 a §.Upphörande med verksamheten vid en anläggning. I den gällande lagen föreskrivs det i 1 och 2 mom. om när en anläggning anses ha upphört med sin verksamhet under handelsperioden 2013—2020. Under handelsperioden 2021—2020 regleras villkoren för upphörande av verksamheten i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter, och 1 mom. ska innehålla en hänvisning till den förordningen. 

I 2 mom. föreskrivs det om den skyldighet att anmäla ändringar som i den gällande lagen finns i 3 mom. i paragrafen. Det föreslås att bemyndigandet att utfärda förordning enligt den gällande lagen ska strykas i paragrafen. I momentet ska i stället fastställas att verksamhetsutövaren omedelbart ska meddela utsläppshandelsmyndigheten om att verksamheten har upphört. 

17 §.Förbud mot bokföring av utsläppsrätter. Utsläppshandelsmyndigheten får enligt den gällande lagen inte på anläggningens konto i registret bokföra årliga utsläppsrätter enligt beslutet om beviljande av utsläppsrätter efter det att utsläppstillståndet för växthusgaser har återkallats. I fråga om upphörandet av verksamheten vid en anläggning anges det att utsläppshandelsmyndigheten inte får bokföra utsläppsrätter efter det att verksamheten har upphört. 

I kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter kommer det att föreskrivas om förbud mot bokföring av utsläppsrätter när verksamheten vid en anläggning upphör. Enligt förordningen anses en anläggning har upphört med sin verksamhet bland annat när utsläppstillståndet har återkallats. Förordningen är nationellt direkt tillämplig lagstiftning, vilket innebär att det i lagen om utsläppshandel inte längre behöver föreskrivas särskilt om förbud mot bokföring när ett tillstånd har återkallats. Trots att förordningen är direkt tillämplig är det fortfarande befogat att det i lagen om utsläppshandel för tydlighetens skull föreskrivs om förbud mot bokföring till följd av att verksamheten vid en anläggning har upphört. För konsekvensens skull föreslås det att bestämmelser om förbud mot bokföring till följd av att anläggningens verksamhet har upphört ska tas in i 9 kap. som gäller registrering, överlämnande och annullering av utsläppsrätter samt deras giltighet. Eftersom lagen om utsläppshandel i fortsättningen inte längre ska innehålla uttryckliga bestämmelser om förbud mot bokföring när ett utsläppstillstånd har återkallats föreslås det att 17 § upphävs. 

3 kap. Den totala kvantiteten utsläppsrätter och tilldelningsmetoder

18 §. Den totala kvantiteten utsläppsrätter. Under handelsperioden 2013—2020 minskas den totala kvantiteten utsläppsrätter årligen linjärt med 1,74 procent. Från och med 2021 minskas den totala kvantiteten linjärt med 2,2 procent. Det föreslås att det i 1 mom. nämns att det värde som används med början 2021 är 2,2 procent. Dessutom görs en språklig precisering av hänvisningen till EU:s utsläppshandelssystem.  

19 §.Metoderna för tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2013—2020. I paragrafens 3 och 4 mom. ersätts hänvisningen till utsläppshandelsdirektivet med en hänvisning till det gamla utsläppshandelsdirektivet. I dessa moment hänvisas det till sådana bestämmelser i utsläppshandelsdirektivet som ändrades genom den ändring av utsläppshandelsdirektivet som gjordes inför handelsperioden 2021—2030. Ändringen av utsläppshandelsdirektivet trädde i kraft den 8 april 2018, men medlemsländerna ålades att hålla i kraft bestämmelserna i fråga i det gamla utsläppshandelsdirektivet till den 31 december 2020. Lagändringen är till denna del teknisk och säkerställer genomförandet av direktivet. 

Det föreslås att till 4 mom. fogas en bestämmelse som gäller utsläppsrätter som ska överföras till reserven för marknadsstabilitet från och med 2019. På detta sätt blir momentet förenligt med utsläppshandelsdirektivet. För tydlighetens skull föreslås det att 4 mom. skrivs i tre punkter. 

Till reserven för marknadsstabilitet överförs varje år (september år x–augusti år x+1) ett antal utsläppsrätter som motsvarar en viss andel av det antal utsläppsrätter som enligt den senaste informationen (i slutet av år x–1) finns på marknaden, nedan andel som överförs till unionens reserv för marknadsstabilitet. Andelen är 24 procent fram till den 31 december 2023 och därefter 12 procent. Utsläppsrätter överförs emellertid inte till reserven om den andel som ska överföras är mindre än 100 miljoner utsläppsrätter. Med andra ord överförs utsläppsrätter inte till reserven om antalet utsläppsrätter som varit i omlopp enligt den senaste informationen är under 417 miljoner utsläppsrätter (då andelen som överförs till unionens reserv för marknadsstabilitet är 24 procent) eller under 834 miljoner utsläppsrätter (då andelen som överförs till unionens reserv för marknadsstabilitet är 12 procent). 

Det föreslås att ett nytt 5 mom. fogas till paragrafen. Till det flyttas den bestämmelse i 36 § 1 mom. i den gällande lagen som anger att kommissionen i enlighet med utsläppshandelsdirektivet beräknar det antal utsläppsrätter som Finland ska auktionera ut. Flytten säkerställer en logisk struktur på lagen tillsammans med den nya 19 a §. 

19 a §. Metoderna för tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2021—2030. Under handelsperioden 2021—2030 tilldelas utsläppsrätterna enligt de harmoniserade tilldelningsmetoderna. I artikel 10 i utsläppshandelsdirektivet finns bestämmelser om principerna för auktionering av utsläppsrätter och i artikel 10a om principerna för tilldelning av utsläppsrätter som tilldelas gratis. I paragrafen föreskrivs det om tilldelningsmetoderna i enlighet med direktivet. 

Enligt 2 mom. ska anläggningar som omfattas av lagens tillämpningsområde tilldelas gratis utsläppsrätter i enlighet med 5 a—5 e kap. Från och med 2021 begränsas det maximala antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis av den andel på 57 procent som satts för utsläppsrätter som auktioneras ut av den totala kvantiteten utsläppsrätter. Antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis jämnas på årsnivå ut till den andel som auktioneras ut så att andelen av de gratis utsläppsrätter som inte delats ut kan användas för gratistilldelningens behov under de följande åren. Om det totala antal gratis tilldelade utsläppsrätter som beräknats per anläggning överskrider det maximala antal som reserverats för tilldelningen, höjs det maximala antalet med högst tre procentenheter av alla utsläppsrätter. Om det maximala antalet trots det inte räcker till minskas det antal utsläppsrätter som tilldelas alla anläggningar gratis enhetligt med hjälp av den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn. Om en höjning med mindre än tre procentenheter räcker för det maximala antalet gratis tilldelade utsläppsrätter ska högst 50 miljoner utsläppsrätter av andelen utsläppsrätter som annars auktioneras ut användas för inrättandet av innovationsfonden och högst 0,5 procent av det totala antalet utsläppsrätter under åren 2021—2030 för inrättande av moderniseringsfonden. 

Om den nämnda ökningen av fonderna inte görs, används för inrättandet av innovationsfonden mer än 450 miljoner utsläppsrätter och för moderniseringsfonden 2 procent av det totala antalet utsläppsrätter. Användningen av utsläppsrätter för dessa fonder på EU-nivå beskrivs i 3 mom. 

Utsläppshandelsdirektivet ålägger medlemsländerna att på det sätt som beskrivs närmare nedan auktionera ut alla utsläppsrätter som inte tilldelas gratis, inte överförs till reserven för marknadsstabilitet eller inte annulleras frivilligt. I skyldigheten anses de utsläppsrätter som tilldelas gratis omfatta även de utsläppsrätter som används för inrättandet av innovationsfonden och som annars skulle tilldelas gratis. Motsvarande bestämmelse ingår i 4 mom. Dessutom ska det i momentet anges att kommissionen i enlighet med artiklarna 10 och 10a i utsläppshandelsdirektivet beräknar det antal utsläppsrätter som Finland ska auktionera ut. 

Medlemsstaternas andelar av de utsläppsrätter som auktioneras ut fastställs så att 90 procent av de utsläppsrätter som medlemsstaterna auktionerar ut fördelas på basis av de verifierade utsläppen under tidigare år. Återstående 10 procent av de utsläppsrätter som auktioneras ut fördelas mellan vissa medlemsstater för att främja solidaritet, tillväxt och koalitioner på det sätt som närmare bestäms i direktivet. 

I 5 mom. föreskrivs det om en eventuell minskning av det antal utsläppsrätter som Finland auktionerar ut. Det föreslås att statsrådet bemyndigas att besluta om användningen av flexibilitetsmöjligheten av engångskaraktär mellan utsläppshandelssektorn och ansvarsfördelningssektorn och den frivilliga annulleringen av utsläppsrätter i de fall då elproduktionskapacitet stängs till följd av ytterligare nationella åtgärder. I båda fallen minskas antalet utsläppsrätter som Finland auktionerar ut, vilket även minskar Finlands intäkter från auktioneringen av utsläppsrätter. 

Bestämmelser om användningen av flexibilitetsmöjligheten av engångskaraktär finns i artikel 6 i förordningen om ansvarsfördelning. Om ett medlemsland tänker utnyttja flexibilitetsmöjligheten av engångskaraktär under perioden 2021—2030 ska det meddela kommissionen före utgången av 2019. Meddelandet ska innehålla flexibiliteten i procent för alla år under perioden 2021—2030. Medlemsländerna kan minska en tidigare meddelad procentsats åren 2024 och 2027. Enligt artikel 6.3 i förordningen om ansvarsfördelning ska den centrala administratören för utsläppshandelsregistret och ansvarsfördelningssektorernas register på medlemslandets begäran beakta flexibiliteten i medlemslandets utsläppsminskningsåtagande för ansvarsfördelningssektorn. 

I statsrådets bemyndigande att besluta om flexibilitetsmöjligheten av engångskaraktär ingår en användningsintention fram till slutet av 2019, flexibilitetens storlek i procent under samtliga år under perioden 2021—2030, möjligheten att åren 2024 och 2027 minska den tidigare meddelade procentsatsen för flexibiliteten samt eventuella andra omständigheter i anslutning till flexibiliteten. 

Bestämmelser om frivillig annullering av utsläppsrätter finns i artikel 12.4 i utsläppshandelsdirektivet, liksom det beskrivs närmare i den allmänna motiveringen till lagförslaget. Medlemsländerna ska informera kommissionen om annulleringarna på det sätt som senare bestäms i kommissionens förordning om auktionering av utsläppsrätter. 

4 och 5 kap.

Det föreslås att en hänvisning till handelsperioden 2013—2020 läggs till i rubriken för 5 kap. eftersom bestämmelserna om de motsvarande förfaranden som tillämpas under handelsperioden 2021—2030 tas in i nya kapitel. Sålunda ändras rubriken för 5 kap. till Nya deltagare samt upphörande eller minskning av verksamheten under handelsperioden 2013—2020. 

21, 25—32 och 34—35 §.

I 4 och 5 kap. förekommer ett flertal hänvisningar till sådana bestämmelser i utsläppshandelsdirektivet som gäller tilldelning av gratis utsläppsrätter under handelsperioden 2013—2020, men som ändrades genom den ändring av utsläppshandelsdirektivet som gjordes inför handelsperioden 2021—2030. Ändringen av utsläppshandelsdirektivet trädde i kraft den 8 april 2018 och medlemsländerna ålades att hålla bestämmelserna i fråga i utsläppshandelsdirektivet i kraft sådant det gäller den 19 mars 2018, nedan det gamla utsläppshandelsdirektivet, fram till den 31 december 2020. På detta sätt säkerställs det att de nuvarande förfarandena tillämpas på gratistilldelningen av utsläppsrätter till slutet av handelsperioden 2013—2020.  

För uppfyllandet av det ovannämnda åtagandet föreslås att hänvisningen till utsläppshandelsdirektivet ersätts med en hänvisning till det gamla utsläppshandelsdirektivet i de bestämmelser där lagens entydighet annars kan äventyras. Lagändringen är till denna del teknisk och görs på följande ställen i lagen: 21 § 3 mom. 3 punkten och det inledande stycket i 27 §. 

Arbets- och näringsministeriet sköter de myndighetsuppgifter i anslutning till beviljande av gratis tilldelade utsläppsrätter under handelsperioden 2013—2020 som regleras i den gällande lagens 4 och 5 kap. I lagförslaget föreslås det att uppgifterna överförs till Energimyndigheten i början av 2021. 

Utsläppshandelsmyndigheten ändras i följande bestämmelser som gäller handelsperioden 2013—2020 till den som sköter myndighetsuppgifterna och bestämmelserna ska genom ikraftträdandebestämmelser sättas i kraft den 1 januari 2021: 25 § 3 mom., 26 § 2 mom., 29 § 1 mom., 30 § 1—3 mom., det inledande stycket i 31 § 1 mom. och 31 § 3 mom., 32 § 2 mom., det inledande stycket i 34 § och 35 § 2 mom. Eftersom besluten om antalet utsläppsrätter fattas av utsläppsmyndigheten i stället för av arbets- och näringsministeriet upphävs arbets- och näringsministeriets skyldighet enligt paragraferna om delgivning av beslut att delge utsläppshandelsmyndigheten besluten. Denna ändring görs i följande paragrafer och sätts genom övergångsbestämmelser i kraft den 1 januari 2021: 26 § 1 mom., 32 § 1 mom. och 35 § 1 mom. 

5 a kap. Utsläppsrätter som tilldelas gratis under handelsperioder som inleds efter 2020

35 a §.Allmänna tilldelningsregler under handelsperioden 2021—2030. I ändringen av utsläppshandelsdirektivet förutsätts det att en medlemsstat lämnar uppgifter om anläggningarnas verksamhet till kommissionen för perioden 2021—2025 före den 30 september 2019, samt på motsvarande sätt för senare femårsperioder. Utsläppsrätter som tilldelas gratis får inte beviljas en anläggning som det inte lämnats uppgifter om. Antalet uppgifter som krävs är stort och de ska vara exakta och detaljerade, och dessutom föranleder insamlingen, justeringen och inlämnandet av dem till kommissionen en avsevärd administrativ börda för både verksamhetsutövaren och myndigheten. 

Tidigare visste man inte om de ovannämnda uppgifterna skulle lämnas till kommissionen endast av anläggningar som ansökte om gratistilldelning eller av alla anläggningar som omfattas av lagens tillämpningsområde. För att man skulle kunna säkerställa att Finland i vilket fall som helst kan uppfylla sin leverantörsförpliktelse och för att kontrollörerna skulle hinna skaffa uppgifter för den ackreditering som behövs för verifiering fogades genom lag 443/2018 till 35 a § i lagen om utsläppshandel en skyldighet för alla verksamhetsutövare att lämna uppgifter. I och med utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter har det framgått att uppgifter ska lämnas till kommissionen endast av anläggningar som ansöker om gratistilldelning. Därför föreslås det att denna skyldighet ska strykas i 35 a §. Motsvarande bestämmelser om lämnande av uppgifter om anläggningar för vilka man ansöker om gratistilldelning ska finnas i 5 b kap. I 35 a § ska det föreskrivas om allmänna tilldelningsregler för gratistilldelning.  

Paragrafens 1 mom. innehåller bestämmelser motsvarande utsläppshandelsdirektivet, där man definierar vilka sektorer som tilldelas gratis utsläppsrätter och deras så kallade koldioxidläckagefaktorer. Den sektorspecifika koldioxidläckagefaktorn bestämmer den procentandel enligt vilken en anläggning som tillhör sektorn får gratis utsläppsrätter i förhållande till den kvantitet som beräknas enligt artikel 10a i utsläppshandelsdirektivet. Den beräknade kvantiteten grundar sig på anläggningens produktionsnivå, ett riktmärke som beskriver de 10 procent som utgör de mest effektiva anläggningarna och på diverse korrigeringsfaktorer. 

Enligt paragrafens 1 mom. 1 punkt beviljas elproduktionen ingen gratis tilldelning förutom i fråga om sådan el som produceras med processgaser så som nämns i artikel 10a.1 i utsläppshandelsdirektivet. I 1 mom. 2 punkten föreskrivs det om 100 procent gratis tilldelning till koldioxidläckagesektorer, till vilka energiintensiv industri huvudsakligen hör. I 1 mom. 3 punkten föreskrivs det om gratis tilldelning som beviljas fjärrvärmeproduktion och i 4 punkten om en gradvis minskad gratis tilldelning till övriga sektorer. 

Enligt 2 mom. baserar sig antalet gratis utsläppsrätter på de riktmärken som kommissionen fastslagit. I enlighet med utsläppshandelsdirektivet uppdaterar kommissionen riktmärkena för perioden 2021—2025 och 2026—2030.  

Enligt 3 mom. minskas gratistilldelningen till befintliga anläggningar i utsläppshandeln vid behov med den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn. Minskningen görs i det fall att antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis beräknat per anläggning överskrider den totala mängd som reserverats för dem enligt EU:s utsläppshandelssystem. Korrigeringsfaktorn är lika stor oberoende av sektorn. Under de år då den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn inte tillämpas minskas antalet utsläppsrätter för produktion av värme eller kyla genom högeffektiv kraftvärme linjärt med 2,2 procent årligen. För en ny deltagare i utsläppshandeln minskas antalet beviljade utsläppsrätter linjärt med 2,2 procent årligen. De föreslagna bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i utsläppshandelsdirektivet. 

35 b §.Antalet utsläppsrätter som reserverats för nya deltagare i utsläppshandeln under handelsperioden 2021—2030. I paragrafen föreskrivs det om antalet utsläppsrätter som ska reserveras för nya deltagare i utsläppshandeln för handelsperioden 2021—2030, nedan reserven för nya deltagare. Reserven består enligt artikel 10a.7 i utsläppshandelsdirektivet av de utsläppsrätter för handelsperioden 2013—2020 som inte tilldelats samt av 200 miljoner utsläppsrätter som placerats i reserven för marknadsstabilitet. Av de utsläppsrätter som reserverats för nya deltagare, återgår högst 200 miljoner utsläppsrätter till reserven för marknadsstabilitet vid slutet av handelsperioden 2021—2030, om de inte har tilldelats under den perioden. Eftersom reservens storlek har bestämts på förhand är det möjligt att utsläppsrätterna i reserven tar slut innan alla har tilldelats utsläppsrätter. 

Reserven för nya deltagare är gemensam för hela EU:s utsläppshandelssystem och ur den beviljas utsläppsrätter till nya deltagare i utsläppshandeln för handelsperioden 2021—2030. Utsläppsrätter beviljas dessutom ur reserven eller överförs dit då antalet utsläppsrätter som tilldelas anläggningar gratis ändras till följd av att en anläggnings produktionsnivå har stigit eller sjunkit med mer än 15 procent beräknat på basis av det glidande medelvärdet för två år. Från och med 2021 överförs till reserven även sådana utsläppsrätter som förblir otilldelade för att anläggningen upphört med sin verksamhet. 

35 c §.Ändringar i anläggningarnas produktionsnivå under handelsperioden 2021—2030. Enligt paragrafen ska det antal utsläppsrätter som tilldelas anläggningarna gratis under handelsperioden 2021—2030 årligen ökas eller minskas beroende på förändringar i produktionsnivån. En ökning eller minskning av antalet gratis tilldelade utsläppsrätter förutsätter att anläggningens produktionsnivå har stigit eller sjunkit med mer än 15 procent beräknat på basis av det glidande medelvärdet för två år jämfört med den ursprungliga nivån som använts vid bestämningen av gratis tilldelade utsläppsrätter för perioden 2021—2025 eller perioden 2026—2030. Ändringarna i antalet utsläppsrätter görs varje år då den ovan nämnda förutsättningen uppfylls. Ändringarna i antalet utsläppsrätter görs på det sätt som förutsätts i kommissionens rättsakt som antagits med stöd av artikel 10a.21 i utsläppshandelsdirektivet. 

35 d §. Myndighetsuppgifter under handelsperioder som inleds efter 2020. I 1 mom. föreskrivs det om behörighetsfördelningen mellan utsläppshandelsmyndigheten och arbets- och näringsministeriet i fråga om de uppgifter som anges i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter och kommissionens rättsakt om justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter. Den föreslagna bestämmelsen är förenlig med det allmänna förslaget om att myndighetsuppgifterna som gäller beviljande av gratistilldelning ska överföras från arbets- och näringsministeriet till Energimyndigheten. Myndighetsuppgifterna enligt utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter gäller särskilt handläggning av ansökningar om gratistilldelning, myndighetsuppgifterna som gäller övervakning av gratistilldelning samt kontakten med kommissionen. Myndighetsuppgifterna enligt kommissionens rättsakt om justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter kommer enligt bedömningen att gälla handläggning av anläggningarnas årliga produktionsuppgifter, årliga ändringar i gratistilldelningen samt kontakten med kommissionen. 

5 b kap. Beviljande av utsläppsrätter till befintliga anläggningar i utsläppshandeln för handelsperioden 2021—2030

35 e §.Ansökan om utsläppsrätter för befintliga anläggningar i utsläppshandeln. Enligt 1 mom. förutsätter beviljandet av gratis utsläppsrätter till befintliga anläggningar i utsläppshandeln att verksamhetsutövaren lämnar in en ansökan för den aktuella femårsperioden till utsläppshandelsmyndigheten inom den utsatta tidsfristen. Det föreslås att tidsfristen för inlämnande av en ansökan ska vara den 30 april 2019 och 2024. I utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter föreslås det att tidsfristen är den 30 maj de aktuella åren, men att medlemsstaterna ges möjlighet att fastställa en nationell tidsfrist mellan den 30 april och den 30 juni. 

Till ansökan ska fogas ett stort antal sådana detaljerade uppgifter om en anläggnings verksamhet som förutsätts i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter. En medlemsstat ska lämna uppgifter om anläggningar som ansöker om gratis tilldelning av utsläppsrätter till kommissionen senast den 30 september de ovannämnda åren. Gratistilldelning får i enlighet med utsläppshandelsdirektivet inte beviljas en anläggning som det inte lämnas uppgifter om. Den tidiga tidsfrist som föreslås i 1 mom. säkerställer att den behöriga myndigheten har tillräckligt tid att granska uppgifterna och vid behov begära kompletteringar av verksamhetsutövaren innan uppgifterna lämnas till kommissionen. 

I 2 mom. föreskrivs det om tidsfristen för lämnande av uppgifter för de anläggningar som inleder sin verksamhet under först hälften av det år då ansökan ska lämnas in. Det föreslås att tidsfristen ska vara den 30 juni, vilket är den senaste möjliga tidsfristen enligt utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter. 

Enligt 3 mom. ska verksamhetsutövare som har gemensamt utsläppstillstånd eller som i enlighet med 11 § 2 mom. gemensamt har ansökt om utsläppstillstånd ansöka gemensamt om utsläppsrätter. 

I 4 mom. ska det föreskrivas om arbets- och näringsministeriet bemyndigande att utfärda förordning om förlängning av den tidsfrist som anges i 4 mom. i en situation där kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter inte har trätt i kraft två veckor före tidsfristen i fråga eller kommissionens riktlinjer och elektroniska tabeller som bereds för genomförandet av kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter inte har meddelats i tillräcklig tid före tidsfristen i fråga. 

35 f §. Bilagor till ansökan.I kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter kommer det att finnas bestämmelser om de handlingar och uppgifter som ska fogas till ansökan, om det närmare innehållet i dem och om hur uppgifternas ska verifieras. Enligt utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter krävs som bilaga i) en plan över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter, ii) en verifieringsrapport om planen över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter, om den behöriga myndigheten inte ännu har godkänt planen över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter, iii) en rapport med uppgifter om anläggningens verksamhet för varje anläggningsdel för de föregående fem kalenderåren samt iv) en verifieringsrapport om den rapport som avses i den föregående punkten. 

Med stöd av den 35 d § som föreslås i lagen ska arbets- och näringsministeriet i fråga om perioden 2021—2025 behandla de rapporter som avses ovan i punkterna iii och iv. Energimyndigheten ska behandla rapporterna i fråga om perioden 2026—2030 samt de rapporter som avses ovan i punkterna i och ii i fråga om båda femårsperioderna. 

Energimyndigheten hinner inte godkänna planer över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter inom tidsfristen för inlämnande av en ansökan för 2019. Därför ska verifieringsrapporten om planen över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter fogas till en ansökan enligt 35 e § för perioden 2021—2025. 

I 1 mom. föreskrivs det om att varje handling ska lämnas in på den blankett som fastställts av den myndigheten som svarar för behandlingen av handlingen i fråga. Vid insamlingen av uppgifter från verksamhetsutövare kan i tillämpliga delar Energimyndighetens elektroniska FINETS-system utnyttjas. 

Enligt 2 mom. ska verksamhetsutövaren för att kunna få gratis utsläppsrätter komplettera uppgifterna inom den tid som den behöriga myndigheten fastställer. I 3 mom. föreskrivs det om ett bemyndigande att utfärda förordning för statsrådet samt arbets- och näringsministeriet. 

35 g §. Preliminärt antal utsläppsrätter för handelsperioden 2021—2030. Enligt paragrafens 1 mom. fattar utsläppshandelsmyndigheten beslut om det preliminära antal utsläppsrätter per anläggning som beviljas gratis efter det att kommissionen har fastställt de uppdaterade riktmärkena. Enligt förhandsuppgifterna meddelar kommissionen de uppdaterade riktmärkena för perioden 2021—2025 genom en genomförandeakt senast sommaren 2020. Det föreslås att det preliminära antalet utsläppsrätter meddelas genom beslut av utsläppshandelsmyndigheten, vilket ger verksamhetsutövarna en möjlighet att överklaga beräkningsgrunderna i enlighet med förvaltningslagen (434/2003) och tryggar verksamhetsutövarnas rättsskydd. 

35 h §.Beslut om beviljande av utsläppsrätter under handelsperioden 2021—2030. De anläggningsspecifika besluten om beviljande av utsläppsrätter för hela handelsperioden 2021—2025 fattas enligt 1 mom. efter det att kommissionen har fastställt värdet på den sektorsövergripande korrigeringsfaktor som tillämpas respektive år under perioden i fråga. Dessutom kan kommissionen förutsätta att vissa av de anläggningsspecifika beräkningarna justeras eller förkasta beräkningarna. De anläggningsspecifika besluten om beviljande av utsläppsrätter fattas på motsvarande sätt för hela handelsperioden 2026—2030. 

Av beviljandebeslutet ska framgå grunderna för beviljandet i enlighet med förvaltningslagen. Verksamhetsutövarna ska höras i enlighet med förvaltningslagen. Enligt 34 § 2 mom. 5 punkten i förvaltningslagen får ett förvaltningsärende avgöras utan att en part hörs, om hörandet är uppenbart onödigt. Detta kan vara fallet om det till exempel är uppenbart att kommissionen på basis av det preliminära antalet utsläppsrätter också har beslutat om det slutliga antalet utsläppsrätter och det i detta skede inte längre går att påverka beslutet. Utsläppshandelsmyndigheten ska lämna uppgifter om det slutliga antalet utsläppsrätter till kommissionen, såsom det kommer att förutsättas i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter. 

EU-lagstiftningen kan föranleda ändringar i antalet utsläppsrätter enligt beviljandebeslutet. Utsläppshandelsdirektivet och dess bestämmelser om gratis tilldelning kan ändras, till exempel till följd av striktare utsläppsminskningsmål. Det är möjligt att kommissionen föreslår ändringar även i bestämmelserna om gratistilldelning. I 3 mom. föreskrivs det om att beslut om beviljande senare kan ändras av ovannämnda anledningar. Antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis ska ändras för de år som berörs av ändringarna i EU-lagstiftningen. Till skillnad från under handelsperioden 2013—2020 ger utsläppshandelsdirektivet dock inte kommissionen befogenhet att ändra koldioxidläckageförteckningen mitt under handelsperioden 2021—2030. 

5 c kap. Beviljande av utsläppsrätter till nya deltagare i utsläppshandeln för handelsperioden 2021–2030

35 i §.Ansökan om utsläppsrätter för nya deltagare i utsläppshandeln. Enligt paragrafens 1 mom. är en förutsättning för att nya deltagare i utsläppshandeln ska beviljas gratis utsläppsrätter för handelsperioden att verksamhetsutövaren lämnar in en ansökan för den aktuella perioden till utsläppshandelsmyndigheten inom den utsatta tidsfristen. Bestämmelser om tidsfristen och ansökningsförfarandena ska utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Enligt 2 mom. ska verksamhetsutövare som har gemensamt utsläppstillstånd eller som i enlighet med 11 § 2 mom. gemensamt har ansökt om utsläppstillstånd ansöka gemensamt om utsläppsrätter. 

I 3 mom. ska det hänvisas till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter som innehåller bestämmelser om de handlingar och uppgifter som ska fogas till ansökan. Dessa uppgifter omfattar enligt utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter uppgifter om anläggningens verksamhet för varje anläggningsdel, planen över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter, en verifieringsrapport om dem enligt behov samt datumet då verksamheten inleddes. 

Enligt 4 mom. ska vid behov närmare bestämmelser om innehållet i och verifieringen av handlingar och uppgifter utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet. 

35 j §.Beslut om beviljande av utsläppsrätter till nya deltagare i utsläppshandeln för handelsperioden 2021—2030. Enligt 1 mom. fattar utsläppshandelsmyndigheten beslut om beviljande av utsläppsrätter till nya deltagare i utsläppshandeln för den aktuella perioden 2021—2025 eller 2026—2030. Anläggningens verksamhetsutövare ska höras i enlighet med förvaltningslagen. I enlighet med utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter lämnar utsläppshandelsmyndigheten kommissionen uppgifter om antalet utsläppsrätter, och kommissionens kan kräva att de ändras. 

Under den nuvarande handelsperioden fattas det först beslut om det preliminära antalet utsläppsrätter och efter kommissionens bekräftelse fattas det ännu beslut om det slutliga antalet utsläppsrätter. Det föreslagna förfarandet med ett beviljandebeslut baserar sig på en motsvarande ändring i utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter samt på målet att minska den behöriga myndighetens administrativa börda. Det föreslagna förfarandet påminner om beslutsfattandet enligt 34 § om att minska antalet utsläppsrätter som också baserar sig på ett förvaltningsbeslut. 

Enligt 2 mom. är en förutsättning för beviljande av utsläppsrätter att anläggningen beviljats tillstånd för utsläpp av växthusgaser. 

EU-lagstiftningen kan föranleda ändringar i antalet utsläppsrätter enligt beviljandebeslutet. Utsläppshandelsdirektivet och dess bestämmelser om gratis tilldelning kan ändras, till exempel till följd av striktare utsläppsminskningsmål. Det är möjligt att kommissionen föreslår ändringar även i kommissionens genomförandeakter om gratistilldelningen. I 3 mom. föreskrivs det om att beslut om beviljande senare kan ändras av ovannämnda anledningar. Antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis ska ändras för de år som berörs av ändringarna i EU-lagstiftningen. Till skillnad från under handelsperioden 2013—2020 ger utsläppshandelsdirektivet dock inte kommissionen befogenhet att ändra koldioxidläckageförteckningen mitt under handelsperioden 2021—2030. 

I 4 mom. finns ett bemyndigande att utfärda förordning om tidsfristen för och förfarandena i samband med beslutsfattandet. 

5 d kap. Skyldigheterna i anslutning till utsläppsrätter som tilldelas gratis och ändringar i antalet utsläppsrätter under handelsperioden 2021—2030

35 k §. Godkännande av en plan över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter. Verksamhetsutövaren ska till ansökningar om gratistilldelning som gäller perioder efter 2020 foga en plan över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter och bestämmelser om planens innehåll kommer att finnas i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter och i bilagan till den. Genom förordning av statsrådet får det utfärdas bestämmelser om tidsfristen inom vilken utsläppshandelsmyndigheten ska fatta beslut om planen över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter. 

I utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter fastställs det ingen tidsfrist för godkännande av övervakningsplanen. Om utsläppshandelsmyndigheten inte har godkänt planen över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter i det skede som verksamhetsutövaren ansöker om gratistilldelning, ska verksamhetsutövaren i samband med ansökan lämna in en verifieringsrapport om planen. En verifieringsrapport krävs som bilaga till en ansökan för perioden 2021—2025 som lämnas in av en befintlig anläggning i utsläppshandeln. 

35 l §. Ändring av planen över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter. Bestämmelser om verksamhetsutövarens skyldighet att ändra sin plan över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter kommer att finnas i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter. Betydande ändringar ska i enlighet med utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter meddelas utan dröjsmål. Ändringar som inte är betydande ska meddelas före den 31 december eller före det andra datum som en medlemsstat fastställt. I 2 mom. föreslås det att alla ändringar ska anmälas på förhand. I 3 mom. föreskrivs det om uppdatering av planen över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter och om ändring av beslut om planen. 

35 m §.Övervaknings- och anmälningsskyldighet. Enligt utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter ska verksamhetsutövaren övervaka de uppgifter som förutsätts i förordningen i enlighet med planen över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter. Dessutom är verksamhetsutövaren enligt utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter skyldig att anmäla ändringar som påverkar antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis. Anmälan ska göras till utsläppshandelsmyndigheten. Det är ännu inte känt vad som avses med ändringarna i fråga. 

Enligt 3 mom. ska verksamhetsutövaren årligen till utsläppshandelsmyndigheten anmäla verifierade uppgifter om anläggningens verksamhet. Kommissionen har på förhand meddelat att det kommer att utfärdas bestämmelser om denna skyldighet genom kommissionens rättsakt om justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter som kommissionen enligt de preliminära uppgifterna antar under senare hälften av 2019. 

Skyldigheterna i 1—3 mom. gäller de anläggningar på vilka de nämnda rättsakterna tillämpas. Enligt kommissionen gäller skyldigheterna inte anläggningar som inte ansöker om gratistilldelning under den fjärde handelsperioden. Det är ännu inte känt huruvida en verksamhetsutövare som avstår från den gratistilldelning som beviljats verksamhetsutövaren befrias från skyldigheterna i fråga. I utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter föreslås det inget separat datum då övervakningsskyldigheten börjar, vilket innebär att skyldigheten börjar gälla samtidigt som förordningen i fråga, dvs. uppskattningsvis i början av 2019.  

Enligt 4 mom. får bestämmelser om anmälan av uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om innehållet i och verifieringen av de uppgifter som ska lämnas i samband med anmälningar i enlighet med 2 och 3 mom. och om övervakning av uppgifter får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet. 

35 n §.Beslut om ändring av antalet utsläppsrätter. Enligt 1 mom. ändras antalet utsläppsrätter som beviljas en anläggning vars produktionsnivå har förändrats med mer än 15 procent i enlighet med 35 c §. Dessutom ändras antalet utsläppsrätter om det skett någon annan sådan förändring i anläggningens verksamhet som påverkar antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis. 

Enligt 2 mom. fattar utsläppshandelsmyndigheten beslut om ändring av antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis. Under den nuvarande handelsperioden görs minskningen av antalet utsläppsrätter också genom ett förvaltningsbeslut. Den ökning av antalet utsläppsrätter som följer på en betydande utvidgning av kapaciteten behandlas i nuläget däremot på samma sätt som i fråga om en ny deltagare för vilken det fattas beslut om det preliminära antalet utsläppsrätter och efter kommissionens godkännande beslut om det egentliga antalet utsläppsrätter. Det i paragrafen föreslagna förfarandet med ett förvaltningsbeslut strävar efter att säkerställa att den behöriga myndighetens administrativa börda lindras. 

Enligt förhandsuppgifter kommer kommissionen att anta kommissionens rättsakt om justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter under den senare hälften av 2019. Enligt 3 mom. får bestämmelser om genomförandet av rättsakten i fråga, med undantag för anmälan av uppgifter till utsläppshandelsmyndigheten enligt 35 m §, utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla till exempel tidsfristen för fattande av beslut. Innehållet i kommissionens rättsakt samt huruvida kommissionen antar rättsakten som en förordning eller som ett beslut eller huruvida rättsakten förutsätter nationella verkställighetsåtgärder är ännu inte känt. 

35 o §.Fusion och delning. I paragrafen föreskrivs det om fusion av anläggningar och delning av en anläggning i fråga om gratis tilldelning av utsläppsrätter. Verksamhetsutövare för anläggningar som är ett resultat av fusion eller delning enligt kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter är skyldiga att lämna utsläppshandelsmyndigheten de uppgifter som krävs i den nämnda förordningen. Skyldigheten gäller oberoende av om den anläggning som är ett resultat av fusionen eller delningen är en befintlig anläggning i utsläppshandeln eller en ny deltagare i utsläppshandeln. Bestämmelser om tidsfristen för lämnande av uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Utsläppshandelsmyndigheten fattar enligt 3 mom. beslut om gratis tilldelning av utsläppsrätter till de anläggningar som är ett resultat av en fusion eller delning. I enlighet med utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter ska antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis återspegla det totala antalet gratis tilldelade utsläppsrätter före fusionen eller delningen. Kommissionen bedömer alla fall som gäller fusion eller delning. Utsläppshandelsmyndigheten fattar på motsvarande sätt beslut också när en eller flera anläggningar, men inte alla, av de anläggningar som ingår i ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser övergår till en ny verksamhetsutövare. 

5 e kap. Avstående från utsläppsrätter under handelsperioden 2021—2030

35 p §.Ansökan om avstående från utsläppsrätter. I enlighet med paragrafen kan verksamhetsutövaren helt eller delvis avstå från sin rätt till utsläppsrätter som tilldelas gratis på basis av valda anläggningsdelar på det sätt som kommer att föreskrivas i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter. För att avstå från utsläppsrätter ska verksamhetsutövaren lämna in en ansökan till utsläppshandelsmyndigheten. Enligt utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter kan ansökan lämnas in när som helst under den aktuella femårsperioden. 

35 q §Beslut om avstående från utsläppsrätter. I 1 mom. föreskrivs det om att utsläppshandelsmyndigheten fattar beslut om ändring av antalet utsläppsrätter. Utsläppshandelsmyndigheten ska lämna uppgifter om ändringen av antalet utsläppsrätter till kommissionen. Antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis ska från och med året efter det att ansökan godkändes ändras i enlighet med utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter. 

Enligt utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter gäller ett beslut som godkänts av kommissionen fram till slutet av den aktuella femårsperioden och en verksamhetsutövare har inte rätt att återta sin tidigare ansökan. 

Utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter innehåller en bestämmelse om anläggningar som tidigare har avstått från sin rätt till utsläppsrätter som tilldelas gratis och ansöker om utsläppsrätter för en senare femårsperiod som befintliga anläggningar i utsläppshandeln. Dessa anläggningars planer över metoder för övervakning av gratis tilldelning av utsläppsrätter ska enligt det nämnda utkastet till förordning lämnas in till utsläppshandelsmyndigheten för godkännande senast sex månader före tidsfristen för ansökan om gratistilldelning, dvs. i fråga om perioden 2026—2030 den 31 oktober 2023. 

6 kap. Auktionering av utsläppsrätter

Det föreslås att rubrikens hänvisning till handelsperioden 2013—2020 stryks. Den gällande rubriken är Auktionering av utsläppsrätter under handelsperioden 2013—2020. På så sätt täcker bestämmelserna i kapitlet såväl handelsperioden 2013—2020 som handelsperioder som inleds senare. 

36 §.Utsläppsrätter som ska auktioneras ut och auktioneringsförfarande. Det föreslås att omnämnandet av handelsperioden 2013—2020 i paragrafens 1 mom. stryks så att momentet också gäller handelsperioder som inleds efter 2020. I momentet föreskrivs om att Finlands andel av de utsläppsrätter som auktioneras ut ska auktioneras ut via en gemensam auktionsplattform. 

Om principerna för den gemensamma auktionsplattformen föreskrivs i kommissionens förordning om auktionering (kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, nedan auktionsförordningen). Enligt auktionsförordningen förordnas den gemensamma auktionsplattformen för högst fem år åt gången. 

Enligt artiklarna 26.1 och 26.2 i auktionsförordningen ska de medlemsstater som deltar i den gemensamma auktionsplattformen förordna en auktionsplattform utifrån ett gemensamt upphandlingsförfarande mellan kommissionen och medlemsstaterna. I fråga om upphandlingsförfarandet tillämpas det avtal om gemensam upphandling för att upphandla gemensamma auktionsplattformar som ingicks mellan kommissionen och medlemsstaterna den 9 november 2011. 

Ovannämnda avtal är i kraft lika länge som skyldigheterna enligt artiklarna 26.1 och 26.2 i auktionsförordningen och tills dess att det ersätts med ett annat avtal eller sägs upp. I Finland har avtalet genomförts genom lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet om gemensam upphandling för att upphandla gemensamma auktionsplattformar (213/2012) samt statsrådets förordning 240/2012 som utfärdats med stöd av denna. 

Som gemensam auktionsplattform har valts European Energy Exchange (EEX) som verkar i Tyskland samt dess clearingsystem European Commodity Clearing (ECC). Avtalet med EEX trädde i kraft den 13 juli 2016, då EEX utsågs till gemensam auktionsplattform för andra gången. I den gemensamma auktionen deltar 25 medlemsstater och dessutom har tre länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som hör till EU:s utsläppshandelssystem för avsikt att delta. Tyskland och Förenade kungariket har däremot förordnat en egen auktionsplattform. Dessutom har Polen meddelat att man kommer att förordna en egen auktionsplattform men har under övergångsperioden tills vidare auktionerat ut sina utsläppsrätter via EEX. 

Dessutom stryks i paragrafens 1 mom. de omnämnanden som hänför sig till Finlands andel av de utsläppsrätter som ska auktioneras ut eller beräknandet av det antal utsläppsrätter som Finland ska auktionera ut. Paragrafens bestämmelse om att kommissionen beräknar kvantiteten av Finlands utsläppsrätter som auktioneras ut flyttas till lagens 19 §. Detta gör lagen mer konsekvent med tanke på den nya 19 a §. 

37 §.Auktionsförrättare. I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om den organisation som är auktionsförrättare i Finland. Enligt auktionsförordningen ska varje medlemsstat förordna en auktionsförrättare innan auktion anordnas. I enlighet med auktionsförordningen auktionerar auktionsförrättaren för Finlands del ut Finlands andel av de utsläppsrätter som ska auktioneras ut. Auktionsplattformen ansvarar för genomförandet av auktionerna, dvs. för att utsläppsrätterna säljs till verksamhetsutövare inom utsläppshandeln och marknadsaktörer. Auktionsförrättaren tar emot Finlands auktionsintäkter och redovisar intäkterna till staten. I samband med att auktionsförrättare utses ska det göras en bedömning av vilka kandidater som har den minsta risken för intressekonflikter och marknadsmissbruk och av kandidaternas förmåga att sköta sina uppgifter i rätt tid och i enlighet med kraven på professionalism och kvalitet. 

Enligt den gällande lagen är det statsrådet som beslutar om vem som är Finlands auktionsförrättare. Arbets- och näringsministeriet gjorde åren 2011—2012 en bedömning utifrån ovannämnda synpunkter, och utifrån detta fastslog statsrådet vid sitt allmänna sammanträde den 1 mars 2012 att Energimarknadsmyndigheten (nuvarande Energimyndigheten) ska fungera som Finlands auktionsförrättare under handelsperioden 2013—2020.  

Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att auktionsförrättaren är utsläppshandelsmyndigheten (Energimyndigheten) och att bestämmelsen inte begränsas till att gälla någon viss handelsperiod. Således är Energimyndigheten auktionsförrättare även under handelsperioden 2021—2030 och handelsperioderna därefter. Ändringen träder i kraft när lagen träder i kraft, varvid lagen ersätter statsrådets ovannämnda beslut fram till slutet av 2020, men inte ändrar nuläget. 

Energimyndigheten har inrättat de system som ska användas för att auktionera ut utsläppsrätter i Finland och har fungerat som Finlands auktionsförrättare under hela den tid som Finland har auktionerat ut utsläppsrätter, dvs. sedan 2012. I och med detta har Energimyndigheten den kompetens som krävs och praktisk erfarenhet av att fungera som auktionsförrättare. Energimyndigheten, som verkar som utsläppshandelsmyndighet, ansvarar även för övervakningen av utsläppshandeln i Finland och är den myndighet som ansvarar för utsläppshandelsregistret. Att Energimyndigheten fortsätter som auktionsförrättare säkerställer kontinuiteten vid övergången mellan handelsperioderna 2013—2020 och 2021—2030, och ger inte upphov till ett behov av tilläggsresurser jämfört med nuläget. Dessutom görs en lagteknisk korrigering i den andra meningen i 1 mom. 

I 2 mom. görs en lagteknisk ändring som föranleder någon ändring av rådande praxis. Paragrafens 3 mom. ändras inte. 

Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. där det föreskrivs om auktionering av de utsläppsrätter som är avsedda för innovationsfonden. I utsläppshandelsdirektivet föreskrivs det om inrättande av en ny innovationsfond som är en fortsättning på fonden NER-300 för den nuvarande handelsperioden. Fondens storlek anges som antalet utsläppsrätter. Största delen av dem (i princip 400 miljoner utsläppsrätter) säljs senare, uppskattningsvis från och med 2021. Närmare bestämmelser om detta ska finnas i en rättsakt om innovationsfonden som kommissionen antar senare. I direktivet föreskrivs det dessutom om att 50 miljoner utsläppsrätter ska säljas redan tidigare. 

Kommissionen bereder en ändring av auktionsförordningen som möjliggör att 50 miljoner utsläppsrätter säljs under 2020. Kommissionens utgångspunkt är att alla de 25 medlemsländer som deltar i EU:s gemensamma auktionsplattform, inklusive Finland, ska auktionera ut 2 miljoner utsläppsrätter 2020, och redovisa intäkterna till det konto som kommissionen uppger. Utsläppsrätterna ska tilldelas det årliga auktioneringsantalet i jämna poster för att minimera marknadseffekterna. Utsläppsrätterna i fråga är de utsläppsrätter som inte blivit tilldelade under den tredje handelsperioden och som ska överföras till reserven för marknadsstabilitet, vilket innebär att försäljningen och intäktsföringen av dem inte har någon direkt effekt på Finlands auktionsintäkter. 

I enlighet med kommissionens utkast till förordning får kostnaderna för bevarandet och intäktsförandet av inkomsterna i fråga dras av från den summa som ska redovisas till kommissionens konto. Auktionsförrättaren i de medlemsländer som deltar i den gemensamma auktionsplattformen ska före den 1 oktober 2019 uppge det bankkonto till vilket auktionsintäkterna från utsläppsrätterna betalas. Intäkterna ska redovisas till det av kommissionen uppgivna kontot senast den 15 dagen i den månad som följer på försäljningen av utsläppsrätterna. Det bankkonto som Finlands auktionsförrättare uppger i detta syfte och de andra förfarandena ska senare bedömas närmare. Dessa intäkter och utgifter ska tas in i budgeten för 2020. 

Genomförandet av förpliktelsen medför en extra administrativ börda för auktionsförrättaren, också om förpliktelsen gäller endast auktioner som hålls 2020. Kommissionen har ingen befogenhet att själv auktionera ut utsläppsrätter och enligt kommissionen kan försäljningen av de 50 miljoner utsläppsrätter som avses ovan inte inom den föreslagna tidtabellen skötas på något annat sätt än det sätt som kommissionen föreslår. 

39 §. Rätt att delta i en auktion. Det föreslås att lagen ändras så att hänvisningen i 39 § 2 mom. 2 punkten i den gällande lagen till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG ersätts med en hänvisning till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU. Det förstnämnda direktivet upphävdes och ersattes med det senare direktivet den 3 januari 2017. 

Det föreslås att hänvisningen i 39 § 2 mom. 3 punkten i den gällande lagen till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut ersätts med en hänvisning till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG. Det förstnämnda direktivet upphävdes och ersattes med det senare direktivet den 1 januari 2014. 

7 kap. Användning av projektenheter under handelsperioden 2013—2020

40 §.Maximal användning av projektenheter. Det föreslås att hänvisningen till utsläppshandelsdirektivet i paragrafens 2 mom. ersätts med en hänvisning till det gamla utsläppshandelsdirektivet. Därmed ska de relevanta bestämmelserna i det gamla utsläppshandelsdirektivet fortsätta att gälla under återstoden av handelsperioden 2013—2020, såsom det förutsätts i ändringen av utsläppshandelsdirektivet. 

44 §. Utbyte av projektenheter mot utsläppsrätter. Det föreslås att användningen av projektenheter enligt Kyotoprotokollet i paragrafens 2 och 3 mom. begränsas i enlighet med EU-bestämmelserna. Det föreslås att till de nämnda momenten fogas ett omnämnande av att utsläppshandelsmyndigheten är skyldig att utföra utbyte av de i 2 och 3 mom. avsedda projektenheterna mot utsläppsrätter fram till den tidsfrist som anges i kommissionens registerförordning. Bestämmelser om den tidsmässiga begränsningen av utbytet av projektenheter finns i artikel 60.1 i kommissionens gällande registerförordning och enligt den artikeln upphör utbytesrätten den 31 december 2020. Registerförordningen ska ändras inför den handelsperiod som inleds 2021 och kommissionen har meddelat att enligt den nya registerförordningen är utbyte av projektenheter möjligt fram till den 1 oktober 2021 för att alla verksamhetsutövare ska ha lika möjligheter att utnyttja utbytesrätten. Den nya registerförordningen är i nuläget föremål för kommissionens interna konsultation och det ska i lagen därför tas in en hänvisning till den dag då utbytesrätten upphör enligt den nya registerförordningen. 

9 kap. Registrering, överlämnande och annullering av utsläppsrätter samt deras giltighet

50 §.Årlig registrering av utsläppsrätter. I paragrafen föreskrivs det om årlig registrering av utsläppsrätter. Enligt den gällande lagen om utsläppshandel innehåller 50 § bestämmelser om årlig registrering av utsläppsrätter och 51 § bestämmelser om registrering av en ny deltagares utsläppsrätter. Registrering av utsläppsrätter förutsätter ett giltigt utsläppstillstånd eller i fråga om en ny deltagare alternativt att utsläppstillståndet har ändrats till följd av en ändring av anläggningen. För perioden 2021 anses som en ny deltagare i utsläppshandeln endast en helt ny anläggning, varvid endast ett giltigt utsläppstillstånd är en förutsättning för registrering av såväl en befintlig anläggnings som en ny deltagares utsläppsrätter. Således föreslås det i båda fallen att 50 § ska tillämpas vid registrering av utsläppsrätter från och med den handelsperioden som inleds 2021. 

Paragrafens 1 mom. ändras inte, och enligt det registrerar utsläppshandelsmyndigheten årligen senast den 28 februari det antal utsläppsrätter som stämmer överens med beslutet om beviljande av utsläppsrätter för en anläggning på utsläppstillståndshavarens nationella konto i registret för anläggningen i fråga. Kontot utsläppstillståndsspecifikt. Om en anläggnings utsläppstillstånd är gemensamt för flera verksamhetsutövare ska verksamhetsutövare genom ömsesidiga avtal komma överens om vem som har rätt att använda kontot. 

Paragrafens 2 mom. ändras inte heller, och enligt det är ett villkor för att utsläppsrätter ska få registreras att anläggningen har ett giltigt tillstånd för utsläpp av växthusgaser. I detta fall har utsläppshandelsmyndigheten konstaterat att verksamhetsutövaren på ett ändamålsenligt sätt kan följa med anläggningens utsläpp och att anläggningen får användas också med stöd av miljöskyddslagstiftningen. 

I 17 § i den gällande lagen finns det bestämmelser om förbud mot registrering av utsläppsrätter när det gäller återkallande av tillstånd och upphörande av en anläggnings verksamhet och i 50 § 3 mom. när det gäller upphörande av en anläggnings verksamhet. Det föreslås att 16 a § i lagen ändras så att anläggningens verksamhet anses ha upphört i de fall som anges i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter. Enligt artikel 37 i utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter anses också en anläggning vars utsläppstillstånd har återkallats ha upphört med sin verksamhet. I kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter kommer det också att föreskrivas om det förbud mot registrering av utsläppsrätter som enligt utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter träder i kraft året efter det att anläggningen har upphört med sin verksamhet. Enligt 3 mom. ska utsläppshandelsmyndigheten fatta beslut om att utsläppsrätter inte längre ska registreras. 

I kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter planeras en bestämmelse enligt vilken en medlemsstat kan avbryta registreringen av utsläppsrätter när en anläggning har avbrutit sin verksamhet och verksamhetsutövaren inte har meddelat att anläggningens verksamhet fortsätter senare. I 50 § 4 mom. föreslås det att utsläppshandelsmyndigheten ska kunna avbryta registreringen av utsläppsrätter när en anläggning har avbrutit sin verksamhet tills vidare. Registreringen av utsläppsrätter ska avbrytas vid ingången av det år som följer på det år då verksamheten avbröts. Tidpunkten är i linje med det förbud mot registrering av utsläppsrätter som följer om en anläggning upphör med sin verksamhet. Bestämmelsen kan bli tillämplig till exempel om verksamhetsutövaren för en anläggning går i konkurs. Avbrytande av registreringen av utsläppsrätter är således, om en anläggning inte är i bruk, en flexiblare åtgärd än att tillståndet och därmed anläggningens gratistilldelning återkallas. I en situation där en anläggning som gått i konkurs övergår till en ny ägare kan utsläppsrätterna eventuellt beviljas anläggningens nya ägare gratis på den tidigare ansökan, om utsläppstillståndet inte har återkallats i samband med konkursen. 

51 §. Registrering av utsläppsrätter på en ny deltagare. Det föreslås att paragrafen upphävs och från och med perioden 2021—2025 föreskrivs det i 50 § om registrering av utsläppsrätter för både befintliga anläggningar i utsläppshandeln och nya deltagare i utsläppshandeln. 

51 a §. Registrering av ändrat antal utsläppsrätter.I den gällande lagen fastställs att om antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis minskar till följd av en förändring som avses i 33 §, men det inte är möjligt att före tidsfristen för den lagenliga tilldelningen av utsläppsrätter, dvs. den 28 februari, fatta ett beslut enligt 34 § om saken, ska utsläppshandelsmyndigheten så snart som möjligt efter att beslutet har fattats, registrera det minskade antalet utsläppsrätter på verksamhetsutövarens konto. Det föreslås att paragrafen ändras så att motsvarande hänvisningar till 35 n § som gäller handelsperioden 2021–2030 tas in i paragrafen. Dessutom föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. som gäller registrering av ökat antal utsläppsrätter i enlighet med 35 n §. Eftersom det föreskrivs om både minskning och ökning av antalet utsläppsrätter ska paragrafens rubrik ändras till ”registrering av ändrat antal utsläppsrätter”. 

Enligt 2 mom. kan utsläppshandelsmyndigheten, om kommissionens rättsakt om justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter tillåter det, registrera de årliga utsläppsrätterna i två rater när flera utsläppsrätter beviljas till följd av en förändring i produktionsnivån, men beslut om ett ökat antal utsläppsrätter inte kan fattas före den 28 februari. I detta fall registreras i slutet på februari det antal utsläppsrätter som anges i det gällande beviljandebeslutet och skillnaden mellan det registrerade och det ökade antalet utsläppsrätter så snart som möjligt efter det att beslutet om ändring har fattats. Ändring av antalet utsläppsrätter förutsätter kommissionens godkännande vilket kan ta flera månader och det är inte ändamålsenligt att skjuta upp registreringen av det antal utsläppsrätter som redan beviljats när flera utsläppsrätter är att vänta. 

51 b §.Återkrav av utsläppsrätter. Bestämmelser om harmoniserade regler för gratis tilldelning av utsläppsrätter under handelsperioden 2021–2030 kommer att finnas i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter och om ändring av gratistilldelningen i kommissionens rättsakt om justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter. Det föreslås att paragrafen om återkrav av utsläppsrätter ändras så att det i den tas in en hänvisning till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter och kommissionens rättsakt om justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter vid sidan av kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter som gäller den nuvarande handelsperioden. På så sätt omfattar bestämmelserna om återkrav också det antal utsläppsrätter som tilldelats i strid med kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter eller kommissionens rättsakt om justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter. 

I paragrafen ska hänvisningen till 50, 51 och 51 a § slopas eftersom det föreslås att 51 § ska upphävas den 1 januari 2021. Det är möjligt att återkrav av en ny deltagares gratis tilldelade utsläppsrätter för perioden 2013—2020 blir aktuellt först efter den 1 januari 2021, varvid hänvisningen till den upphävda 51 § är lagtekniskt problematisk. När den överskjutande delen av de utsläppsrätter som tilldelats enligt kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter, kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter eller kommissionens rättsakt om justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter ska överlämnas enligt bestämmelsen, ändrar slopandet av paragraferna som det hänvisas till i praktiken inte grunderna för återkrav.  

52 §.Registrering av utsläppsrätter när verksamhetsutövaren byts. Det föreslås att hänvisningarna till 25 och 31 § ska strykas i 1 mom. och att det i stället ska föreskrivas om de utsläppsrätter som beviljats en anläggning och som årligen ska registreras. Utsläppsrätter registreras årligen för perioden 2013—2020 med stöd av 25, 31 och 34 § och för perioden 2021—2030 med stöd av 35 h, 35 j och 35 n §. Den föreslagna formuleringen gör paragrafen tydligare och ordalydelsen i bestämmelsen omfattar registrering av utsläppsrätter som beviljats såväl under den nuvarande som under kommande handelsperioder till följd av att verksamhetsutövaren byts. I den föreslagna 35 o § föreskrivs det om uppdelning av gratis tilldelade utsläppsrätter till följd av att en anläggning eller anläggningar som ingår i samma utsläppstillstånd delas och om sammanslagning av gratis tilldelade utsläppsrätter till följd av att flera anläggningar fusioneras. I praktiken är det fråga om gratis utsläppsrätter som beviljas för en förändring till följd av att verksamhetsutövaren byts. 

Enligt den gällande lagen är när en del av en anläggning byter verksamhetsutövare de gratis tilldelade utsläppsrätter som beviljats anläggningen i princip fortfarande registrerade på den verksamhetsutövare som ursprungligen beviljades utsläppsrätterna. Verksamhetsutövarna har kunnat avtala något annat om saken och utsläppsrätterna har enligt avtalet kunnat registreras på båda verksamhetsutövarna. I artikel 36 i utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter föreskrivs det om situationer där de gratis tilldelade utsläppsrätter som beviljats en anläggning delas när anläggningen delas på flera verksamhetsutövare eller de gratis tilldelade utsläppsrätter som beviljats slås samman när anläggningar fusioneras. Eftersom kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter tillämpas direkt på det nationella planet föreslås det att 2 mom. upphävs som onödigt. 

53 §. Skyldighet att överlämna utsläppsrätter och utsläppsrätternas giltighet. Det föreslås att begränsningarna som gäller överlämnande av utsläppsrätter i paragrafens 1 mom. ändras så att begränsningarna överensstämmer med de ändringar som gjordes i utsläppshandelsdirektivet genom artiklarna 1.4 och 1.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2392 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsningar i tillämpningsområdet för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021.  

Enligt 1 mom. i den gällande paragrafen kan de fasta anläggningarnas årliga skyldighet att överlämna utsläppsrätter inte fullgöras genom överlämnande av sådana utsläppsrätter som tilldelats inom systemet för handel med utsläppsrätter för luftfart. I och med ändringen av utsläppshandelsdirektivet kan också de fasta anläggningarnas verksamhetsutövare använda utsläppsrättigheter som tilldelats inom systemet för handel med utsläppsrätter för luftfart för att fullgöra sin överlämningsskyldighet för utsläpp från och med handelsperioden som inleds den 1 januari 2021. Det föreslås således att det till 1 mom. fogas en begränsning enligt vilken användning av utsläppsrätter för luftfart för att fullgöra de fasta anläggningarnas överlämningsskyldighet endast är förbjuden för utsläpp under handelsperioden 2013—2020.  

Det föreslås att det till paragrafens 1 mom. också fogas ett förbud mot användning av sådana utsläppsrätter för att fullgöra överlämningsskyldigheten, vilkas överlämnande förhindrats med stöd av kommissionens registerförordning för att de skyldigheter som gäller verksamhetsutövarna eller luftfartygsoperatörerna i den medlemsstat som beviljat de aktuella utsläppsrätterna i enlighet med artikel 12.3a i utsläppshandelsdirektivet håller på att förfalla. Begränsningen ska fogas till utsläppshandelsdirektivet efter det att Förenade kungariket har lämnat in sin anmälan om utträde ur EU från och med den 29 mars 2019. I och med EU-utträdet är utgångspunkten att de fasta anläggningarnas och luftfartens verksamhetsutövare inom den brittiska utsläppshandeln inte längre omfattas av skyldigheterna enligt utsläppshandelsdirektivet, med risk för att utsläppsrätter som tilldelats dessa verksamhetsutövare hade hamnat på marknaden från och med våren 2018 trots att verksamhetsutövarna inte längre är skyldiga att använda dessa för överlämning av utsläppsrätter senast den 30 april 2019.  

Med tanke på en medlemsstats eventuella utträde ur EU gjordes en ändring av registerförordningen genom kommissionens förordning (EU) 2018/208. Enligt ändringen av förordningen ska utsläppsrätter som från och med 2018 tilldelas, auktioneras ut eller byts ut mot projektenheter av en medlemsstat som utträder i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen (FEU) identifieras med en landskod, och får inte användas för överlämnande av utsläppsrätter. Om det dock på ett tillräckligt sätt säkerställs att överlämnandet av utsläppsrätter äger rum senast den 15 mars 2019 på ett sätt som är rättsligt tvingande ska utsläppsrätter som tilldelats för 2018 inte identifieras med en landskod. Förenade kungadömet har stiftat en motsvarande lag som trädde i kraft den 27 december 2017. Kommissionen meddelade därför den 8 januari 2018 att de utsläppsrätter som beviljats av Förenade kungadömet för 2018 inte ska identifieras med en landskod och kan överlämnas på normalt sätt. 

Enligt det gällande 5 mom. är utsläppsrätter som beviljats den 1 januari 2013 eller senare giltiga för utsläpp under handelsperioden 2013—2020. Det föreslås att momentet ändras så att utsläppsrätter som beviljats den 1 januari 2013 eller därefter är giltiga tills vidare. I momentet ska dessutom tas in en bestämmelse om att det till utsläppsrätterna som beviljas för handelsperioden som inleds 2021 ska fogas en anteckning om den tioårsperiod för vilken de beviljats, och att de utsläppsrätter som beviljats för handelsperioden som inleds 2021 är giltiga i fråga om utsläpp som uppkommer under handelsperioden som inleds 2021. Genom den sista meningen i momentet utesluts möjligheten att låna utsläppsrätter som har tilldelats för utsläpp som uppkommer under den följande handelsperioden för att fullgöra överlämningsskyldigheten under den föregående handelsperioden. Genom den föreslagna ändringen genomförs artikel 13 i det ändrade utsläppshandelsdirektivet. 

54 §. Annullering av utsläppsrätter. Enligt det gällande 54 § 3 mom. ska utsläppshandelsmyndigheten inom fyra månader efter det att handelsperioden gått ut annullera sådana utsläppsrätter för den föregående handelsperioden som inte har annullerats i enlighet med 1 eller 2 mom. Utsläppshandelsmyndigheten har varit tvungen att annullera utsläppsrätterna eftersom de med stöd av 55 § har kunnat ersättas med utsläppsrätter för den följande handelsperioden. I praktiken har det varit fråga om att överföra sådana utsläppsrätter som har beviljats under handelsperioden 2008–2012 till handelsperioden 2013—2020, då dessa inte under perioden 2008–2012 har använts för att fullgöra överlämningsskyldigheten enligt 53 § 1 mom. eller annullerats frivilligt. 

Enligt den nya artikel 13 i utsläppshandelsdirektivet är utsläppsrätter som utfärdas från och med den 1 januari 2013 giltiga för obestämd tid. Utsläppsrätter som inte överlämnats eller annullerats frivilligt behöver därför inte i fortsättningen annulleras och ersättas med utsläppsrätter för den följande handelsperioden vid övergången från en handelsperiod till en annan, eftersom de är giltiga oberoende av handelsperiod. Det föreslås därför att 3 mom. upphävs som onödigt. 

55 §. Ersättande av annullerade utsläppsrätter. Enligt den gällande 55 § ska utsläppshandelsmyndigheten ersätta de utsläppsrätter som annullerats med stöd av 54 § 3 mom. Genom ersättandet har innehavaren av utsläppsrätterna i stället för de utsläppsrätter som förblev oanvända under den föregående handelsperioden fått ett motsvarande antal utsläppsrätter för den följande perioden. Enligt den nya artikel 13 i utsläppshandelsdirektivet är utsläppsrätter som beviljats från och med den 1 januari 2013 giltiga tills vidare, varvid sådana utsläppsrätter som förblivit oanvända kan användas under följande handelsperiod utan att de separat behöver annulleras och ersättas med utsläppsrätter för följande period. Det föreslås därför att 55 § upphävs som onödig.  

10 kap. Övervakning, anmälan och verifiering av utsläpp

56 §. Övervakning av, rapport om och verifiering av utsläpp. I paragrafens 1 mom. finns bestämmelser om verksamhetsutövarens skyldighet att övervaka utsläppen från sin anläggning och göra upp en årlig rapport över dem i enlighet med vad som föreskrivs i momentet. Det föreslås att det till momentet fogas ett omnämnande av den godkända planen för övervakning av utsläpp, varvid verksamhetsutövaren vid övervakningen av utsläppen och uppgörandet av rapporten över utsläpp utöver lagen om utsläppshandel och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den, kommissionens övervakningsförordning och villkoren i utsläppstillståndet även ska iaktta den godkända övervakningsplanen. Den föreslagna ändringen grundar sig på att planen för övervakning av utsläpp enligt den gällande lagen ingår i tillståndet för utsläpp av växthusgaser, men om tillståndet och planen skiljs åt från varandra i enlighet med lagförslaget ska kraven på övervakningen godkännas genom ett separat förvaltningsbeslut och behöver därför specificeras i bestämmelsen. I praktiken är syftet med den föreslagna ändringen emellertid inte att ändra de gällande bestämmelserna, eftersom övervakningsplanen enligt den gällande lagen ingår i utsläppstillståndet och således också i nuläget ska iakttas vid övervakningen och rapporteringen av utsläppen från en anläggning.  

59 §. Verifieringsutlåtande. I paragrafen föreslås en språklig ändring så att den godkända övervakningsplanen ändras till den godkända planen för övervakning av utsläpp. 

61 §. Godkännande av kontrollör. Det föreslås att 3 mom. ändras så att det i momentet hänvisas till kommissionens genomförandeakter i vilka det föreskrivs närmare om verifiering av de uppgifter som behövs för gratis tilldelning av utsläppsrätter. Det krävs fortfarande att kontrollören godkänns av utsläppshandelsmyndigheten. Utsläppshandelsmyndigheten ger fortfarande sitt godkännande om kontrollören uppfyller de allmänna krav som anges i denna lag samt de krav som anges i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter och kommissionens verifieringsförordning. 

I 4 mom. föreslås det att hänvisningen till 3 mom. stryks, dvs. bestämmelsen som gäller den ackreditering som krävs för godkännande som kontrollör för att uppgifter om gratis tilldelning av utsläppsrätter ska kunna verifieras. Det kommer att föreskrivas närmare om detta i kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter som det ska hänvisas till i momentet. Till övriga delar ändras 4 mom. inte. 

Kommissionen har på förhand meddelat att också de produktionsuppgifter som lämnas in årligen ska verifieras och att kommissionen kommer att föreskriva närmare om detta genom kommissionens rättsakt om justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter som troligen antas hösten 2019. Det är ännu inte känt om kommissionen antar denna rättsakt som en som sådan bindande förordning och vilka nationella verkställighetsåtgärder som eventuellt behövs. 

64 §. Återkallande av godkännandet av en kontrollör. I paragrafen finns bestämmelser om återkallande av godkännandet av en kontrollör om kontrollören inte längre uppfyller behörighetskraven eller handlar väsentligt i strid med lagen om utsläppshandel och bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller med villkoren i beslutet om godkännande. Det föreslås att ett omnämnande av att utsläppshandelsmyndigheten kan återkalla godkännandet av en kontrollör också i det fallet att kontrollören handlar väsentligt i strid med kommissionens verifieringsförordning fogas till paragrafen. Kommissionens verifieringsförordning innehåller bestämmelser som är centrala för kontrollörens verksamhet, och när en kontrollör bryter väsentligt mot dessa är det motiverat att godkännandet kan återkallas. 

Enligt den nuvarande lagen ska utsläppshandelsmyndigheten uppmana kontrollören att rätta sin verksamhet inom en utsatt tidsfrist. Det förslås att paragrafen ändras så att utsläppshandelsmyndigheten kan ge kontrollören en anmärkning eller en varning om kontrollören handlar väsentligt i strid med denna lag, bestämmelser som utfärdats med stöd av den, kommissionens verifieringsförordning eller villkoren i beslutet om godkännande. Till den del det är fråga om en situation där en kontrollör inte uppfyller kraven enligt 61 och 62 § kan utsläppshandelsmyndigheten inte nödvändigtvis ge en anmärkning eller en varning i de fall där det är fråga om innehållet i ett ackrediteringsbeslut som hör till en annan myndighets behörighet. Paragrafen ska därför ändras så att utsläppshandelsmyndigheten ges prövningsrätt när det gäller att fastställa huruvida en kontrollörs förfarande är sådant att det kan föranleda en anmärkning eller varning. 

I övrigt ändras paragrafen inte. I de situationer som nämns i paragrafen ska utsläppshandelsmyndigheten således först ge kontrollören en anmärkning eller en varning. På samma sätt som i den nuvarande lagen ska såväl en anmärkning som en varning innehålla en tidsfrist för att åtgärda bristerna i verksamheten. Om kontrollören trots en anmärkning eller en varning inte har korrigerat de nämnda väsentliga bristerna eller försummelserna ska godkännandet återkallas.  

11 kap. Övervakning och påföljder

73 §.Utsläppshandelsförseelse. Det föreslås att det i 1 mom. 1 punkten ska anges att det från och med handelsperioden 2021—2030 är straffbart för en verksamhetsutövare att försumma att ansöka om godkännande av planen för övervakning av utsläpp. Enligt den gällande lagen ingår planen för övervakning av utsläpp i tillståndet för utsläpp av växthusgaser, medan lagen nu ska ändras så att utsläppshandelsmyndigheten beviljar utsläppstillståndet och godkänner planen för övervakning av utsläpp genom separata förvaltningsbeslut.  

Straffbestämmelsen i den gällande 1 mom. 8 punkten har samband med skyldigheten enligt den gällande 35 § att lämna uppgifter om en anläggnings verksamhet. Eftersom det i lagförslaget föreslås att denna skyldighet ska slopas blir straffbestämmelsen i fråga onödig. Det föreslås däremot att 1 mom. 8 punkten ersätts med en straffbestämmelse så att den gäller situationer där en verksamhetsutövare försummar att till utsläppshandelsmyndigheten lämna in de uppgifter om fusion av anläggningar eller delning av en anläggning som förutsätts för gratis tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2021—2030. Anmälningsskyldigheten förekommer i utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter, och den föreslagna straffbestämmelsen behövs för att säkerställa att anläggningarna lämnar in de nämnda uppgifterna inom utsatt tid. Den föreslagna straffbestämmelsen motsvarar till sin karaktär 73 § 1 mom. 4 punkten i den gällande lagen. 

12 kap. Överklagande och verkställande av beslut

75 §.Sökande av ändring i utsläppshandelsmyndighetens beslut.Det föreslås att det i 1 mom. tas in bestämmelser om rätten att anföra besvär över utsläppshandelsmyndighetens beslut om beviljande och ändring av utsläppsrätter. Enligt lagen om utsläppshandel beviljar arbets- och näringsministeriet utsläppsrätter som tilldelas gratis och beslutar om ändring av antalet utsläppsrätter. Enligt det gällande 77 § 1 mom. får beslut om gratis tilldelning av utsläppsrätter som första instans överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen och enligt 77 § 2 mom. ska besvären behandlas skyndsamt. Eftersom det föreslås att ärenden som gäller gratis tilldelning av utsläppsrätter stegvis ska överföras till utsläppshandelsmyndigheten föreslås att det i 75 § 1 mom. ska föreskrivas om överklagande av utsläppshandelsmyndighetens beslut om gratis tilldelning av utsläppsrätter på motsvarande sätt som i gällande 77 § 1 och 2 mom. 

I 75 § 3 och 4 mom. i den gällande lagen finns bestämmelser om de typer av beslut som utsläppshandelsmyndigheten ska verkställa omedelbart. Det föreslås att momenten slås samman till ett nytt 3 mom. enligt vilket ett beslut som utsläppshandelsmyndigheten meddelat med stöd av 50 § 3 och 4 mom., 61, 62 och 71 § i lagen om utsläppshandel trots överklagande ska följas, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. Enligt det gällande 75 § 3 mom. kan ett beslut om återkallande av ett tillstånd verkställas omedelbart i fråga om förbud mot registrering av utsläppsrätter. Dessutom har utsläppshandelsmyndigheten enligt 17 § inte fått registrera utsläppsrätter på en anläggnings konto om anläggningens upphört med sin verksamhet. I fortsättningen ska det i 50 § 3 mom. föreskrivas om förbudet mot registrering av utsläppsrätter och i enlighet med nuläget föreslås det att ett beslut om förbud mot registrering ska följas trots överklagande. Avbrytande av registrering av utsläppsrätter enligt 50 § 4 mom. jämställs i övrigt med förbudet mot registrering enligt 50 § 3 mom. förutom i princip i fråga om giltigheten, och därför är ett omedelbart verkställande motiverat också i fråga om avbrytande av registrering. Liksom i nuläget ska också beslut om förbud mot att överlåta utsläppsrätter enligt 71 § följas omedelbart. Den myndighet där ändring sökts kan fortfarande bestämma något annat om verkställigheten. 

För att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar föreslås det att även beslut enligt 61 och 62 § i lagen (godkännande av kontrollör samt godkännande av en kontrollör som ackrediterats eller certifierats i någon annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) trots överklagande ska följas, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. Verksamhetsutövarens årliga utsläppsrapport ska verifieras av en kontrollör som har godkänts genom utsläppshandelsmyndighetens beslut. En central förutsättning för godkännande är att den som ansöker om att godkännas som kontrollör genom en bedömning av ett utomstående ackrediteringsorgan som utsetts i enlighet med ackrediteringsförordningen ska visa att han eller hon uppfyller de krav på godkännande som anges i lagen om utsläppshandel. Eftersom utsläppshandelsmyndighetens beslut om godkännande är kopplat till tidpunkten för ackrediteringsbeslutet kan det uppstå en situation där beslutet om godkännande inte hinner vinna laga kraft innan utsläppsrapporten ska verifieras. Det är därför viktigt att beslutet om godkännande av en kontrollör är verkställbart, så att verksamhetsutövaren kan uppfylla sina lagstadgade skyldigheter inom de föreskrivna tidsfristerna. Bestämmelsen strider inte mot 21 § i grundlagen. 

Enligt 27 § 4 mom. i lagen om handel med utsläppsrätter för luftfart (34/2010) ska beslut av utsläppshandelsmyndigheten och Trafiksäkerhetsverket enligt den lagen iakttas trots att ändring söks, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. Enligt den lagen godkänner Trafiksäkerhetsverket dessutom kontrollörerna i enlighet med 61 och 62 § i lagen om utsläppshandel. Den i paragrafen föreslagna ändring som innebär att beslut som utsläppshandelsmyndigheten har meddelat med stöd av 61 och 62 § i denna lag ska iakttas trots överklagande, ökar enhetligheten mellan lagen om utsläppshandel och lagen om handel med utsläppsrätter för luftfart. 

Enligt det gällande 77 § 3 mom. ska beslut av arbets- och näringsministeriet följas trots överklagande. De befogenheter att avbryta eller förbjuda verkställandet eller annars bestämma om verkställandet som besvärsmyndigheten har med stöd av förvaltningsprocesslagen tillämpas inte på verkställandet av beslutet. I praktiken har ministeriets beslut gällt gratis tilldelning av utsläppsrätter eller ändring av den. Eftersom det föreslås att ärenden som gäller gratis tilldelning av utsläppsrätter stegvis ska överföras till utsläppshandelsmyndigheten föreslås det i enlighet med det gällande 77 § 3 mom. att det i 75 § 4 mom. ska föreskrivas om omedelbart verkställande av utsläppshandelsmyndighetens beslut om gratis tilldelning av utsläppsrätter och om att bestämmelserna om avbrytande av verkställighet inte tillämpas på överklagande. Utsläppshandelsmyndighetens beslut om beviljande eller ändring av utsläppsrätter meddelas med stöd av 30, 31 och 34 § i fråga om handelsperioden 2013—2020 och med stöd av 35 g, 35 h, 35 j, 35 n och 35 o § i fråga om handelsperioden 2021—2030.  

2  Närmare bestämmelser och föreskrifter

I samband med ändringen förblir största delen av de bemyndiganden att utfärda förordning som finns i den gällande lagen oförändrade. 

Utifrån de nya bestämmelserna om bemyndigande utfärdas det genom förordning av statsrådet närmare bestämmelser om genomförandet av kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter och kommissionens rättsakt om justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter med stöd av 35 f, 35 i—35 k och 35 m—35 o §. Förordningarna hänför sig till genomförandet av EU:s harmoniserade lagstiftning, som inte tillåter någon nationell prövning alls eller nationell prövning endast i frågor av teknisk natur som gäller nationella förfaranden, såsom tidsfristen för och förfarandet i samband med lämnande av uppgifter. På grund av utsläppsrätternas ekonomiska värde ska förordningarna utfärdas av statsrådet. 

Utifrån de nya bestämmelserna om bemyndigande får det genom förordning av arbets- och näringsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om tekniska frågor som gäller innehållet i samt verifieringen och övervakningen av de uppgifter som förutsätts i kommissionens rättsakter med stöd av 10, 35 f, 35 i och 35 m §. Genom förordningar av arbets- och näringsministeriet kan också tidsfristen för ansökan om gratistilldelning för perioden 2021–2025 förlängas med stöd av 35 e §. Dessa frågor har endast en relativt liten samhällelig eller politisk betydelse, varvid bemyndigandet att utfärda förordningar kan ges till ministeriet. 

3  Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt, dock senast den 1 april 2019. 

Att lagen träder i kraft senast den 1 april 2019 är viktigt för att de verksamhetsutövare som inte ansöker om gratis tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2021—2025 inte ska behöva lämna detaljerade uppgifter om anläggningens verksamhet till arbets- och näringsministeriet före den 30 april 2019. Detta förutsätts i 35 a § i den gällande lagen, men förfarandet har blivit onödigt i och med utkastet till kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter. 

Medlemsstaterna ska senast den 9 oktober 2019 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra ändringen av utsläppshandelsdirektivet. Ett undantag utgörs av skyldigheterna att offentliggöra och rapportera uppgifter om ersättandet av de indirekta kostnaderna i samband med utsläppshandeln, där den motsvarande tidsfristen är den 31 december 2018. Uppfyllandet av de senare skyldigheterna förutsätter inga ändringar i lagar och andra författningar i Finland. 

Kommissionens övervakningsförordning ändras inför den handelsperiod som inleds 2021. Genom att tidsmässigt förlägga åtskiljandet av utsläppstillståndet och planen för övervakning av utsläpp till övergången från en handelsperiod till en annan blir det möjligt att skilja åt dessa samtidigt som övervakningsplanerna också annars justeras för att motsvara de nya övervakningskraven. Bestämmelserna i 7 § 1 punkten, rubriken för 2 kap., bestämmelserna i 8—12 och 14 §, rubriken för 16 § och bestämmelserna i 16 § 3 mom. 2 punkten och 4 mom., 56 § 1 mom. samt 59 § ska därför träda i kraft den 1 januari 2021. Bestämmelserna i 8—12 § tillämpas dock på beredningen och beviljandet av godkännande av utsläppstillstånd och planer för övervakning av utsläpp för handelsperioden 2021—2030 från det att lagen träder i kraft.  

Definitionen av upphörande med verksamheten vid en anläggning (16 a §) enligt kommissionens förordning om gratis tilldelning av utsläppsrätter och definitionens inverkan på förbud mot bokföring av utsläppsrätter (17 §) ändras för handelsperioden 2021—2030. Från och med handelsperioden 2021—2030 är det dessutom motiverat att tillämpa samma förfaranden för registrering av utsläppsrätter på befintliga anläggningar i utsläppshandeln och nya deltagare i utsläppshandeln samt att ändra registreringen av utsläppsrätter när verksamhetsutövaren byts (52 §). De ändrade bestämmelserna i 16 a, 50 och 52 § samt bestämmelserna om upphävande av 17 och 51 § i lagen om utsläppshandel träder i kraft den 1 januari 2021. Vid registreringen av utsläppsrätter som beviljas för handelsperioden 2013—2020 ska dock de nuvarande förfarandena följas också om registreringen sker efter 2020. 

Myndighetsuppgifterna inom gratis tilldelning av utsläppsrätter ska överföras till Energimyndigheten stegvis under en övergångstid. Handläggningen av ärenden som gäller handelsperioden 2013—2020 ska överföras från arbets- och näringsministeriet till Energimyndigheten i början av 2021. Bestämmelserna i 7 § 4 och 6 punkten, 25 § 3 mom. och 26 §, rubriken för 29 §, bestämmelserna i 29 § 1 mom. och 30 §, det inledande stycket i 31 § 1 mom. och bestämmelserna i 31 § 3 mom. och 32 §, det inledande stycket i 34 § samt bestämmelserna i 35 § ska därför träda i kraft den 1 januari 2021.  

Arbets- och näringsministeriet föreslås ha rätt att trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter till utsläppshandelsmyndigheten för skötsel av uppgifter som gäller gratis tilldelade utsläppsrätter för handelsperioden 2013—2020 och perioden 2021—2025. 

4  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning