7.1
7.1 Personalfondslagen
3 §. Tillämpningsområde.Med stöd av bestämmelsen om lagens tillämpningsområde bestäms bland annat i anslutning till hurdana arbetsgivare en personalfond kan bildas. I den gällande paragrafen nämns inte välfärdsområden och välfärdssammanslutningar. Ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Personalfondslagen tillämpas på kommuner och samkommuner.
Det föreslås att paragrafen ändras så att personalfondslagen i fortsättningen tillämpas förutom på de aktörer som nämns i paragrafen också på välfärdsområden och välfärdssammanslutningar samt på de personalfonder som anställda hos dessa bildar. I och med ändringen kan också personalen i välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna bilda en personalfond.
4 §.Gemensam personalfond. I 4 § i den gällande lagen föreskrivs om hur lagen tillämpas i koncerner. Bestämmelsen möjliggör bildandet av en gemensam personalfond i koncernförhållanden samt mellan offentliga samfund. Möjligheterna att bilda en gemensam personalfond breddas samtidigt som paragrafens rubrik och struktur ändras. I paragrafen räknas upp situationer där en gemensam personalfond kan bildas för personalen vid flera arbetsgivarsubjekt.
Enligt 1 punkten i paragrafen får en gemensam personalfond bildas i anslutning till företag som hör till samma koncern. Bestämmelsen motsvarar till sitt innehåll den gällande lagen (se RP 44/2010 rd, s. 22).
Enligt 2 punkten i paragrafen får en gemensam personalfond bildas i anslutning till två eller flera företag under förutsättning att dessa har en sådan ekonomisk eller på verksamheten grundad koppling att arrangemanget kan betraktas som ändamålsenligt med hänsyn till personalfondens skötsel och medlemmar.
Den föreslagna ändringen hänför sig delvis till den ändring som föreslås i 5 §, enligt vilken en personalfond kan bildas även på relativt små arbetsplatser. Kostnaderna för att bilda och förvalta en personalfond kan ibland tala för en lösning där arbetsplatser som har en tillräckligt stark koppling till varandra ska kunna bilda en gemensam personalfond, även om det inte är fråga om ett koncernförhållande. Detta behov kan uppstå i synnerhet när arbetsplatserna är små.
Med företagens ekonomiska eller på verksamheten grundade koppling avses till exempel situationer där det inte är fråga om ett koncernförhållande, men företagen annars har en stark anknytning till varandra genom ägande eller avtalsarrangemang av permanent natur. Det kan också vara fråga om situationer där företagen varaktigt bedriver verksamhet tillsammans. Den ekonomiska eller på verksamheten grundade kopplingen kan påvisas bland annat genom en gemensam personalförvaltning. En på verksamheten grundad koppling mellan organisationer kan bildas till exempel av en takorganisation och underlydande föreningar som har ett gemensamt målEnligt 2 § 2 mom. i lagen avses med företag sammanslutningar, stiftelser eller fysiska personer som bedriver ekonomisk verksamhet oberoende av om verksamheten är avsedd att vara vinstgivande..
Samarbetsombudsmannen avgör om den ekonomiska eller på verksamheten grundade kopplingen är tillräcklig när han eller hon behandlar en registreringsanmälan som avses i 13 §. Om den ekonomiska eller på verksamheten grundade kopplingen mellan företagen är för liten kan samarbetsombudsmannen avslå registreringsanmälan med stöd av 14 § 1 mom. Beslutet får enligt förslaget överklagas hos förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolens beslut får i sin tur överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen.
Enligt 3 punkten i paragrafen får en gemensam personalfond bildas i anslutning till två eller flera statliga ämbetsverk och inrättningar och enligt 4 punkten i anslutning till två eller flera kommuner eller samkommuner. Bestämmelserna motsvarar till sitt innehåll den gällande lagen (se RP 44/2010 rd, s. 22). Som en ny sak föreslås i propositionen att en gemensam personalfond dessutom får bildas i anslutning till två eller flera välfärdsområden eller välfärdssammanslutningar.
Enligt paragrafens 2 mom. kan till en gemensam personalfond också höra personalen vid en i Finland registrerad filial till ett utländskt företag som hör till samma koncern och personalen vid ett utländskt dotterföretag, om moderföretaget är finskt. Bestämmelsen motsvarar till sitt innehåll den gällande lagen (se RP 44/2010 rd, s. 22).
5 §.Förutsättningar för bildande av personalfond. Enligt den gällande paragrafen får en personalfond bildas endast om antalet personer i arbetsavtalsförhållande till företaget eller dess resultatenhet regelbundet är minst tio och företagets omsättning eller motsvarande avkastning vid bildandet av fonden uppgår minst till det belopp som föreskrivs i 2 kap. 2 § 2 mom. 2 punkten i revisionslagen. Enligt den bestämmelse som det hänvisas till ska företagets omsättning eller motsvarande avkastning uppgå till minst 200 000 euro.
I propositionen föreslås att det krav på antalet anställda som anges i paragrafen sänks till fem anställda. Vid beräkningen av antalet regelbundet anställda beaktas de principer enligt vilka antalet regelbundet anställda beräknas när det bedöms om företaget omfattas av tillämpningsområdet för samarbetslagen (1331/ 2021) (se RP 159/2021 rd, s. 64–65).
Dessutom föreslås det att kravet på företagets omsättning eller motsvarande avkastning sänks till 100 000 euro.
Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. enligt vilket en personalfond får bildas även om de förutsättningar som anges i 1 mom. inte uppfylls, om företaget eller dess resultatenhet har bildats under det föregående året och om det med hänsyn till omständigheterna kan anses uppenbart att kraven enligt momentet kommer att uppfyllas under personalfondens tre första hela räkenskapsperioder.
Det nya 2 mom. gäller till exempel situationer där det i samband med företagsarrangemang (t.ex. bolagisering eller delning av företag) uppstår ett nytt företag och det på basis av utredning kan anses uppenbart att kravet på personalstyrka eller omsättning eller motsvarande avkastning kommer att uppfyllas, även om förutsättningarna inte uppfylls just vid tidpunkten för bildandet av personalfonden. Dessutom kan möjligheten till undantag gälla till exempel uppstartsföretag som har gjort så betydande placeringar i eget kapital att det kan anses uppenbart att förutsättningarna för bildande av en fond uppfylls senare. Då kan bildandet av personalfonden fungera som ett incitament när kunnig arbetskraft rekryteras efter att företaget har grundats.
11 §.Konstituerande möte. Enligt paragrafen ska företrädarna för personalgrupperna utarbeta ett förslag till bildande av en personalfond och stadgar för fonden samt sammankalla personalfondens konstituerande möte. Enligt 2 § 4 punkten avses med personalgruppens företrädare de företrädare för personalen som avses i samarbetslagen, lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (1233/2013) och lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (449/2007).
Personalen eller personalgrupperna har inte en företrädare i alla företag. Detta gäller särskilt i små företag. Eftersom förutsättningarna för bildande av en personalfond görs mindre strikta så att det på mindre arbetsplatser än för närvarande är möjligt att bilda en personalfond, föreslås ett tillägg till 11 § 1 mom., enligt vilket personalen eller personalgruppen tillsammans kan utarbeta ett förslag till bildande av en personalfond och stadgar för den samt sammankalla ett konstituerande möte, om personalen eller personalgruppen inte har någon företrädare. Ställningstagandet för personal eller en personalgrupp som saknar företrädare ska bildas på samma sätt som vid förfaranden enligt samarbetslagen (se RP 159/2021 rd, s. 69).
Även om personalen tillsammans har utarbetat ett förslag om att bilda en personalfond, ska det konstituerande mötet dock ordnas separat tidigast en vecka efter det att förslaget och möteskallelsen har skickats. Syftet med detta är att också sådana arbetstagare som inte nödvändigtvis har deltagit i utarbetandet av förslaget ska ha möjlighet att sätta sig in i frågan.
Enligt 4 mom. i den gällande paragrafen ska på det konstituerande mötet för personalfonden väljas styrelse och revisorer, av vilka minst en ska vara en revisor som avses i revisionslagen.
Enligt den gällande revisionslagen kan revisor inte vara någon annan än en godkänd revisor som avses i revisionslagen, dvs. en GR-, CGR- eller OFGR-revisor. Av denna orsak förutsätts det inte längre i paragrafen att minst en revisor ska vara en revisor som avses i revisionslagen. Alla revisorer, om revisorerna är flera till antalet, ska vara godkända revisorer så som revisionslagen kräver. Dessutom slopas som onödigt kravet på att om endast en revisor har valts för fonden och denna inte är en revisionssammanslutning, ska åtminstone en revisorssuppleant väljas för fonden. Ett sådant krav ingår redan nu i 2 kap. 3 § i revisionslagen.
20 §.Personalfondens extra möte. Enligt 1 mom.3 punkten i den gällande paragrafen ska personalfonden hålla extra möte när minst tio procent av fondens medlemmar eller en personalgrupp som företräder minst tio procent av fondens medlemmar begär det skriftligt för behandling av ett angivet ärende. Syftet med bestämmelsen är att skydda minoriteten.
Till följd av de ändringar som föreslås i 5 § kan en personalfond i fortsättningen ha endast fem medlemmar, och då företräder varje medlem ensam 20 procent av fondens medlemmar. Det är dock inte ändamålsenligt att varje medlem i dessa situationer när som helst kan sammankalla extra möte för personalfonden. Därför föreslås det att paragrafen ändras så att extra möte kan sammankallas av minst två medlemmar, som företräder minst tio procent av fondens medlemmar, eller en företrädare för en personalgrupp, som företräder minst tio procent av fondens medlemmar.
28 §.Styrelsen. Enligt den gällande lagen ska en personalfond ha en styrelse med minst tre medlemmar. En styrelsemedlem ska vara medlem i personalfonden eller höra till företagets ledning.
Till följd av de ändringar som föreslås i 5 § kan en personalfond i fortsättningen som minst ha endast fem medlemmar. Om styrelsen består av tre fondmedlemmar, finns det vid fondmötet endast två icke jäviga fondmedlemmar som kan behandla fondens räkenskaper och bevilja ansvarsfrihet. Det lilla antalet icke jäviga medlemmar kan skapa utmaningar om en eller flera icke jäviga medlemmar inte kan delta i fondmötet. I fråga om små personalfonder underlättas situationen om också en person som hör till företagets ledning ingår i styrelsens sammansättning.
I propositionen föreslås det att fondens styrelse i fortsättningen ska ha minst två medlemmar i stället för tre, vilket i de minsta fonderna kan vara en ändamålsenlig sammansättning.
34 §.Revision och revisionsberättelse. I paragrafen föreskrivs om förhållandet mellan personalfondslagen och revisionslagen. I paragrafen anges också de särskilda krav som ställs på revisionsberättelsens innehåll. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att den bättre motsvarar innehållet. Samtidigt förtydligas paragrafens struktur så att det i 1 mom. föreskrivs om förhållandet mellan personalfondslagen och revisionslagen och i 2 och 3 mom. om innehållet i revisionsberättelsen.
I 1 mom. i paragrafen föreskrivs liksom i den gällande lagen att bestämmelser om revision av en personalfond finns i revisionslagen. I 2 kap. 2 § i revisionslagen föreskrivs det om situationer där en revisor inte behöver väljas. Därför föreslås att det i paragrafen tas in ett uttryckligt omnämnande av att en revisor dock ska väljas för personalfonden oberoende av vad som föreskrivs i 2 kap. 2 § i revisionslagen.
I 2 mom. föreskrivs att revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida fondens tillgångar har placerats på det sätt som avses i 41 §. Bestämmelsen motsvarar den senare meningen i gällande 34 § 1 mom.
I paragrafens 3 mom. föreskrivs att det till revisionsberättelsen ska fogas ett utlåtande av företagets revisor om huruvida personalfondsavsättningen och dess tilläggsdel har betalats enligt den beräkningsgrund som företaget har bestämt. Om fonden har placerat medel i företaget som eget kapital och medlen inte har ett verkligt värde som kan bestämmas enligt marknadsvärdet, ska till berättelsen dessutom fogas ett utlåtande av företagets revisor om huruvida dessa placeringar har värderats på behörigt sätt. Momentet motsvarar i sak det gällande 34 § 2 momentet.
I 5 § föreslås en ändring som innebär att en personalfond kan bildas också i anslutning till ett sådant företag som inte behöver välja en revisor. Därför föreslås i paragrafen ett nytt 4 mom. enligt vilket ett företag som med stöd av 2 kap. 2 § 2 mom. i revisionslagen inte har valt en revisor dock av revisorn ska begära de utlåtanden som avses i 3 mom. och avgiftsfritt ställa dem till personalfondens förfogande. Företaget har ansvaret för att begära och inhämta utlåtande, alltså inte personalfondens revisor.
43 §.Överskott och underskott. I paragrafen föreskrivs att det överskott eller underskott samt de värderegleringar som personalfondens medlemsandelskapital medför ska fogas till medlemmarnas andelar. Utgångspunkten är att de för varje räkenskapsperiod ska läggas till medlemmarnas andelar i förhållande till det värde som deras andelar i genomsnitt haft under räkenskapsperioden. En fond kan i sina stadgar bestämma att överskottet eller underskottet och värderegleringarna fogas till medlemmarnas fondandelar i förhållande till det värde som deras andelar hade vid ingången av räkenskapsperioden. I stadgarna kan det också bestämmas att överskottet för varje räkenskapsperiod helt eller delvis ska utbetalas till medlemmarna eller läggas till fondens gemensamma kapital.
I praxis för personalfonderna har det blivit vanligare att medlemmarna själva i viss mån kan påverka i vilka placeringsobjekt deras andel av medlemsandelskapitalet placeras. Det är inte fråga om att kunna välja placeringsobjektet helt fritt, utan personalfondens medel ska också då placeras på ett sådant säkert och inkomstbringande sätt som förutsätts i lagen eller placeras i det företag där medlemmarna är anställda, eller i ett företag som hör till samma koncern, antingen enligt villkoren för eget kapital eller på lånevillkor. I praktiken har det varit fråga om att medlemmarna erbjudits alternativa placeringsobjekt och att de bland dessa har kunnat välja det alternativ som själva de ansett vara bäst. I praktiken har medlemmarna getts möjlighet att välja mellan vissa placeringsobjekt som fondens styrelse har bestämt på förhand.
I paragrafens 1 mom. föreslås ett tillägg som tar ställning till hur värderegleringen ska fördelas i en situation där medlemmarna har utnyttjat friheten att välja placeringsobjekt. Också värderegleringarna ska kanaliseras enligt valet av placeringsobjekt. Enligt förslaget kan fonden i sina stadgar bestämma att värderegleringarna i en medlems medlemsandelskapital eller i en del av det ska fogas till varje medlems fondandelar i enlighet med de faktiska värderegleringarna i investeringsobjekten. För att följa en enhetlig beräkningsmetod kan fonden i sina stadgar dessutom bestämma att överskottet eller underskottet av medlemsandelskapitalet kan fogas till respektive medlems fondandel i förhållande till fondandelarnas värde.
45 §.Lyftande av en fondandel. Enligt 2 mom. i den gällande paragrafen har en medlem rätt att få den disponibla delen i pengar omedelbart efter den värdebestämningsdag som avses ovan enligt vad som närmare anges i personalfondens stadgar.
Av den nuvarande ordalydelsen är det oklart huruvida det i personalfondens stadgar kan tillåtas att arbetstagaren gör en anmälan om lyftande redan före värdebestämningsdagen, även om fondandelen betalas ut först efter värdebestämningsdagen. I paragrafens 2 mom. föreslås en mindre ändring, enligt vilken varje medlem efter att ha gjort en anmälan om lyftande har rätt att lyfta den disponibla delen i pengar omedelbart efter den värdebestämningsdag enligt vad som närmare anges i personalfondens stadgar. Den nya formuleringen förtydligar rättsläget så att anmälan om lyftande kan göras redan före värdebestämningsdagen, om detta tillåts i personalfondens stadgar. Utbetalningen kan för sin del ske först efter värdebestämningsdagen. Enligt 12 § 7 punkten i lagen ska det i fondens stadgar nämnas hur fondandelarna får lyftas.
Om en anmälan om lyftande görs redan före värdebestämningsdagen baserar sig värdet av den fondandel som lyfts på en uppskattning som gjorts innan bokslutet färdigställts. När personalfonden får en anmälan om lyftande före värdebestämningsdagen kan fonden till exempel förlägga sin aktieförsäljning så nära värdebestämningsdagen som möjligt.
I propositionen föreslås dessutom att hänvisningen till värdepappersmarknadslagen i paragrafens 2 mom. ändras så att den motsvarar den gällande lagstiftningen.
47 §.Utbetalning eller överföring av en fondandel till en annan personalfond sedan anställningsförhållandet upphört. I paragrafen föreskrivs för närvarande om utbetalning av en fondandel efter att anställningsförhållandet upphört. En anställd kan efter att anställningsförhållandet upphört övergå i anställning hos en sådan arbetsgivare i vars anslutning det också finns en personalfond. Den gällande lagen möjliggör inte överföring av en fondandel mellan personalfonder, utan fondandelen ska alltid tas ut i pengar efter att anställningsförhållandet upphört.
I paragrafen föreslås ett nytt 4 mom. enligt vilket en arbetstagare vid byte av arbetsplats kan överföra sin fondandel till en personalfond i anslutning till den nya arbetsgivaren. Bestämmelsen innebär ett undantag från bestämmelserna i paragrafens 1–3 mom. Överföringen av fondandelen förutsätter att arbetstagaren gör en begäran om överföring efter det att anställningsförhållandet upphört före följande värdebestämningsdag för fonden. Om arbetstagaren inte före följande värdebestämningsdag har begärt att fondandelen ska överföras till en annan personalfond, ska fondandelen betalas ut till arbetstagaren enligt paragrafens 1–3 mom. Begäran ska riktas till styrelsen. Överföringen av fondandelen förutsätter att båda personalfondernas styrelser godkänner överföringen. I praktiken innebär detta att personalfondens styrelse allmänt ska fastställa de förutsättningar under vilka personalfonden kan överföra fondandelar till en annan personalfond eller ta emot fondandelar från en annan personalfond. Personalfonden ska vid överföringarna följa det fastställda förfarandet allmänt och på samma sätt i förhållande till alla medlemmar och blivande medlemmar.
Överföringen av fondandelen ska ske inom fyra månader räknat från den värdebestämningsdag som följer efter att medlemmens anställningsförhållande upphört. Inom denna tid ska personalfondernas styrelser i enlighet med sin praxis meddela om överföringen kan godkännas. Om genomförandet av överföringen inte godkänns i någondera personalfonden, ska fondandelen betalas ut till arbetstagaren i enlighet med paragrafens 1–3 mom.
56 §.Grunderna för upplösning. I 3 § föreslås en ändring som innebär att också personalen inom ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning kan bilda en personalfond. Därför föreslås det att 56 § 1 mom. 4 punkten ändras så att personalfonden ska upplösas om välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningens verksamhet upphör. På samma sätt ska man enligt den gällande lagen förfara om till exempel kommunens eller samkommunens verksamhet upphör.
59 a §.Upphörande av en obetydlig fondandel som förfallit till betalning. I praxis för personalfonder har det förekommit situationer där en fondmedlem inte lämnar de uppgifter till personalfonden som är nödvändiga för betalning av en fondandel som förfallit till betalning. Orsaken till en medlems passivitet är i allmänhet att fordringens belopp är obetydligt.
Problemet blir särskilt tydligt i de personalfonder som har skyldighet att rapportera skatteuppgifter enligt FATCA- och CRS/DAC2-förpliktelserna. I dessa situationer ska personalfonderna i sin verksamhet följa de aktsamhetsprocedurer som gäller kännedom om medlemmarna. De personalfonder som omfattas av förpliktelserna ska utreda bakgrundsfakta om dem som är berättigade till fondandelar och identifiera dessa personer. Om uppgifterna inte fås har det ansetts att personalfonden inte kan betala fondandelen.
En obetald fondandel ska innan den preskriberas beaktas vid beräkningen av personalfonden och också i aktsamhetsprocedurerna när det gäller skatterapportering. Detta medför i sin tur administrativt arbete för personalfonden och därmed också kostnader. I praxis för personalfonder har det juridiskt sett funnits oklarheter om när en obetald fondandel preskriberas.
I propositionen föreslås en ny 59 a §, enligt vilken en arbetstagares obetydliga fordran hos personalfonden upphör två år efter det att medlemmens fordran borde ha betalats med stöd av 47 och 58 §, om fondmedlem inte på begäran lämnar personalfonden de uppgifter som är nödvändiga för betalning av fondandelen. En förutsättning för att en medlems fordran ska upphöra med stöd av bestämmelsen är att de uppgifter som är nödvändiga för betalningen har begärts av medlemmen och att medlemmen således har haft möjlighet att lämna uppgifterna. Av denna orsak ska begäran om lämnande av uppgifter bevisligen delges medlemmen eller dennes rättsinnehavare.
Paragrafen gäller endast situationer där fondandelens belopp är obetydligt. En fondandel anses vara obetydlig om den underskrider beloppet av behandlingsavgiften för en deponering hos regionförvaltningsverket. För närvarande är behandlingsavgiften 200 euro. Om beloppet är högre än detta kan personalfonden göra en deponering hos regionförvaltningsverket i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om deponering av pengar, värdeandelar, värdepapper eller handlingar som betalning eller befrielse från annan fullgörelseskyldighet (281/1931).
I paragrafens 2 mom. föreskrivs att en fondandel i fråga om vilken medlemmens rätt enligt 1 mom. har upphört ska behandlas som överskott i räkenskapsperioden för personalfonden.
60 §.Jäv. Enligt paragrafen får en fondmedlem får inte delta i behandlingen av ett sådant ärende som gäller ett avtal mellan honom eller henne och personalfonden eller någon annan fråga i vilken hans eller hennes enskilda fördel kan strida mot fondens fördel. Dessutom får en styrelsemedlem eller någon annan som har anförtrotts en uppgift som hör till personalfondens förvaltning inte delta i val eller avsättning av revisorer eller i behandlingen av ärenden som gäller fastställande av bokslutet eller beviljande av ansvarsfrihet, om saken gäller den förvaltning som han eller hon svarar för.
Eftersom det framöver kan finnas personalfonder med endast fem medlemmar, är det möjligt att de alla är jäviga vid ett fondmöte. Därmed kan det i så små fonder vara ändamålsenligt att alla fondmedlemmar hör till styrelsens sammansättning, och då är alla med stöd av paragrafens 2 mom. jäviga att besluta om fondens räkenskaper och bevilja styrelsen ansvarsfrihet.
Av dessa orsaker föreslås att det i paragrafen tas in ett nytt 3 mom. enligt vilket bestämmelserna i 1 och 2 mom. om jäv inte tillämpas om alla medlemmar i personalfonden är jäviga på samma grund. En motsvarande bestämmelse (jäv vid bolagsstämma) finns i 5 kap. 14 § i aktiebolagslagen (624/2006).
61 §.Tystnadsplikt. I paragrafen föreskrivs om tystnadsplikt för en medlem eller ersättare i ett organ i en personalfond eller en anställd hos fonden. I 2 mom. föreskrivs att om den som är anställd hos ett ämbetsverk eller en inrättning eller en kommun eller samkommun är medlem eller ersättare i ett organ i en personalfond, tillämpas på honom eller henne det som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och på andra ställen i lag. Det föreslås att det till momentet fogas ett omnämnande av att lagen tillämpas också på dem som är anställda hos ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, eftersom det i propositionen föreslås att 3 § ändras så att en personalfond i fortsättningen kan bildas också i anslutning till välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.