MOTIVERING
1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
Växtskyddslagen (1110/2019) trädde i kraft den 14 december 2019. Vid reformen av växtskyddslagen bibehölls ersättningssystemet i fråga om växtskadegörare oförändrat. Vid beredningen av regeringens proposition med förslag till växtskyddslag (RP 11/2019 rd) utreddes möjliga alternativ till systemet med ersättning på grund av växtskadegörare. När alternativen övervägdes beaktades målen i det program för den inre marknaden som var under beredning, erfarenheterna från tillämpningen av lagen om skydd för växters sundhet (702/2003) samt den temporära skattefriheten för försäkringar mot växtskadegörare. Efter utvärderingen av de olika alternativen beslöt man att föreslå att det nuvarande ersättningssystemet ska tillämpas tills unionens förordningar om ersättning färdigställts. Dessutom ville man veta om det kommer försäkringar mot växtskadegörare på marknaden och på hurudana villkor när försäkringar mot växtskadegörare temporärt (20.3.2019—31.12.2027) befriades från skatt på försäkringspremier.
Bestämmelser om gruppundantag inom jordbrukssektorn som gäller stöd som betalas på grund av växtskadegörare finns i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020. Gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn gäller stöd som betalas till aktörer inom jordbruket och trädgårdsodlingen i Finland. Stöd till skogsägare kan beviljas endast inom ramen för riktlinjerna för statligt stöd.
Riktlinjerna för statligt stöd och gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn revideras och ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 och ska tillämpas från och med den 1 juli 2023.
1.2
Beredning
1.2.1
Beredningen av EU-rättsakten
De för aktörerna inom jordbruket och trädgårdsodlingen viktigaste bestämmelserna om statligt stöd när det gäller kostnader föranledda av bekämpning av växtskadegörare kommer att finnas i kommissionens förordning (EU) …/… genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 (nedan gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn). Ett offentligt samråd om utkastet till förordning hölls på våren 2022 och behandlingen av utkastet fortsätter under hösten 2022.
De viktigaste bestämmelserna om statligt stöd i fråga om skador på träd av växtskadegörare i skog finns i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2022—20xx (nedan riktlinjerna för statligt stöd).
1.2.2
Beredning av regeringens proposition
Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte den 23 augusti 2022 ett lagstiftningsprojekt (MMM029:00/2022) för beredningen av regeringens proposition där det föreslås att 34 § i växtskyddslagen ändras med anledning av EU:s nya bestämmelser om statligt stöd.
Beredningen har gjorts som tjänsteuppdrag vid jord- och skogsbruksministeriet.
2
EU-rättsaktens målsättning och huvudsakliga innehåll
Villkoren för stöd som betalas på grund av växtskadegörare inom jordbruket och trädgårdsodlingen finns i gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn. Villkoren för beviljande av ersättning som betalas till skogsägare på grund av växtskadegörare finns i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd.
Gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn har uppdaterats i fråga om definitionerna av växtskadegörare så att den ska motsvara Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (nedan växtskyddsförordningen). Med växtskadegörare avses en EU-karantänskadegörare som ingår i förteckningen i artikel 5.2 i växtskyddsförordningen och dessutom hänvisas det till åtgärder enligt artikel 30 i växtskyddsförordningen i fråga om skadegörare som inte ingår i förteckningen över EU-karantänskadegörare. Enligt artikel 26 i gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn är stödet för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och skadegörare på växter och stödet för att kompensera för skador orsakade av djursjukdomar eller skadegörare på växter i huvudsak detsamma som i den föregående gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn.
Enligt punkt 594 i riktlinjerna för statligt stöd kan ersättning enligt artikel 107.3 c i fördraget betalas i fråga om växtskadegörare i skog om stödet uppfyller villkoren i riktlinjerna. I punkt 595 anges vad som kan betalas i fråga om växtskadegörare i skog: bland annat kostnader för förebyggande och behandlande åtgärder inklusive jordbearbetning inför återplantering samt produkter och material som behövs. I första hand ska andra metoder än kemiska bekämpningsmetoder användas. På myndigheternas order ersätts sådana kostnader för bekämpning av växtskadegörare som föranleds av förlust av växtbestånd och återplantering. När marknadsvärdet för ett växtbestånd fastställs kan ett trädbestånds tillväxt fram till den vanliga avverkningsåldern beaktas. Villkoren i riktlinjerna för statligt stöd för ersättning på grund av växtskadegörare i skog har inte ändrats innehållsmässigt i det nya förslaget till riktlinjer för statligt stöd.
3
Nuläge och bedömning av nuläget
Växtskyddslagen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning EU 2016/2031 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll).
Enligt 31 § i växtskyddslagen kan Livsmedelsverket besluta att aktören helt eller delvis av statens medel ska ersättas för de direkta och nödvändiga kostnaderna för verkställigheten av ett beslut om bekämpning enligt 4 eller 5 § för att utrota en växtskadegörare, om de skador som orsakats växtproduktionen är exceptionellt stora. Med aktör avses den jordbrukare som producerat växten. En förutsättning för att ersättning ska betalas är att aktören på grund av utrotningsåtgärderna har orsakats betydande kostnader som har oskäligt stor betydelse för aktörens näring eller som behöver ersättas för att aktören ska kunna fortsätta med sin näring. Ersättning kan betalas endast till den del aktören inte får ersättning på grundval av försäkring eller ur en fond.
I 32 § i växtskyddslagen föreskrivs det om ersättning av kostnader och skador som orsakas av utrotningen av växtskadegörare i skog. Om ett beslut om bekämpning gäller utrotning av växtskadegörare på växande träd i skog, ersätts de kostnader och skador som bekämpningen orsakar markägare och den som innehar arrenderätt, nyttjanderätt som baserar sig på testamente, efterlevande makes besittningsrätt, pensionsrätt eller någon motsvarande rättighet samt den som har rätt att avverka skog, till den del de överskrider kostnaderna för normal skogsvård eller sedvanlig drivning av virke. Med skog avses ett område på vilket skogslagen (1093/1996) tillämpas. Enligt 32 § 2 mom. i växtskyddslagen fattar Livsmedelsverket beslut om utbetalning av ersättning. På ersättningen tillämpas 31 § 3 och 4 mom., dock så att ansökan om ersättning lämnas till Livsmedelsverket.
I 33 § i växtskyddslagen föreskrivs det om skador och kostnader som inte berättigar till ersättning.
I 34 § i växtskyddslagen föreskrivs det om vissa i Europeiska unionens lagstiftning föreskrivna förutsättningar i fråga om ersättningstagare. I den paragrafen föreskrivs det att på de kostnader och ersättningar som avses i växtskyddslagen tillämpas i fråga om företag inom jordbrukssektorn kapitel I och artiklarna 26 och 28 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt i fråga om företag inom skogsbrukssektorn punkterna 75, 594 och 594 a i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014-2020 (2014/C 204/01). Stöd enligt kommissionens förordning kan betalas endast till sådana mikroföretag samt små och medelstora företag som avses i artikel 2.2 i förordningen.
Ersättning betalas inte till sådana företag i svårigheter som avses i kommissionens förordning och unionens riktlinjer, om det inte är växtskadegörarna som är orsaken till att företaget hamnat i svårigheter. Ersättning betalas inte heller om sökanden inte har iakttagit ett sådant beslut om återkrav av stöd som avses i 1 § i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd (300/2001) och som baserar sig på ett tidigare beslut om återkrav av kommissionen.
De gällande paragraferna om ersättning i växtskyddslagen motsvarar paragraferna i den föregående lagen om skydd för växters sundhet (702/2003). År 2019 befriades ersättningarna som gäller växtskadegörare från skatt på försäkringspremier och man ville få reda på om det kommer ut försäkringar på marknaden i fråga om dem, och för vilka skadegörare och på vilka villkor de gäller. Hittills har inga försäkringar mot växtskadegörare kommit ut på marknaden. Livsmedelsverket bedömer på basis av ansökningarna om villkoren för att få ersättning uppfylls. Efter att växtskyddslagen trädde i kraft (14.12.2019) har det inte kommit in några ansökningar om ersättning.
4
Förslagen och deras konsekvenser
4.1
De viktigaste förslagen
I propositionen föreslås det att det i 34 § i växtskyddslagen görs hänvisningstekniska ändringar som är nödvändiga på grund av de ändringar i Europeiska unionens reviderade regler om statligt stöd som gjorts i bestämmelserna om stöd som betalas inom jord- och skogsbrukssektorn. Europeiska unionen har till denna del inte gjort några innehållsmässiga ändringar i reglerna om statligt stöd.
De nya reglerna om statligt stöd träder i kraft den 1 januari 2023 och ska tillämpas från och med den 1 juli 2023.
4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
4.2.1
Ekonomiska konsekvenser
I statsbudgeten för år 2022 har det anvisats 5 948 000 euro under moment 30.20.20 (Veterinärvård och bekämpning av växtskadegörare, förslagsanslag). Av detta anslag har 100 000 euro riktats till bekämpning av växtskadegörare. Anslaget för bekämpning av växtskadegörare har varit på samma nivå sedan år 2019. I regeringens proposition med förslag till statsbudget för 2023 ingår ett motsvarande anslag för bekämpning av växtskadegörare.
Livsmedelsverket kan betala ersättningar för förluster på grund av växtskadegörare under moment 30.20.20 i statsbudgeten. Ersättning på grund av växtskadegörare har sedan år 2014 ansökts av fem aktörer för kostnader till följd av beslut om bekämpning av växtskadegörare. Livsmedelsverket har i dessa fall beslutat att villkoren för ersättning inte har uppfyllts. År 2016 har en aktör ansökt om och fått ersättning till följd av beslut om bekämpning av växtskadegörare i skog. Efter år 2016 har Livsmedelsverket inte fått några ansökningar med stöd av denna bestämmelse.
Propositionen bedöms inte öka statens utgifter, eftersom de ändringar som föreslås i propositionen sannolikt inte i någon väsentlig grad ökar de ersättningar som ska betalas ut för förluster till följd av växtskadegörare.
4.2.2
Konsekvenser för företagen
Eftersom det bedöms att de ersättningar som kommer att betalas med stöd av den föreslagna 34 § i växtskyddslagen är små, anses denna regeringsproposition inte ha några betydande konsekvenser för aktörerna.
4.2.3
Konsekvenser för myndigheterna
I denna proposition föreslås inga nya uppgifter för myndigheterna.
5
Alternativa handlingsvägar
5.1
Befrielse från skatt på försäkringspremier
Genom 5 § i lagen om temporär ändring av lagen om skatt på vissa försäkringspremier (L 293/2019) befriades försäkringar mot växtskadegörare inom primär jordbruksproduktion från skatt på försäkringspremier. Ändringen trädde i kraft den 20 mars 2019 och gäller till och med den 31 december 2027. Syftet var att göra det enklare att få ut försäkringar mot växtskadegörare på marknaden. Hittills har det emellertid inte kommit några sådana försäkringar på marknaden, eftersom aktörerna inte har varit intresserade att teckna försäkringar.
5.2
Handlingsalternativen och deras konsekvenser
De ändringar som föreslås i denna regeringsproposition är en följd av en ändring i gemenskapsrätten, varför det i princip inte finns några alternativ till det nationella genomförandet av dessa ändringar.
6
Remissvar
Utlåtande om denna proposition har begärts av följande instanser: justitieministeriet, finansministeriet, Livsmedelsverket, Naturresursinstitutet, ProAgria Keskusten Liitto ry, Maa- ja metsätaloustuottajain keskusliitto MTK ry, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf, Puutarhaliitto - Trädgårdsförbundet ry, Kauppapuutarhaliitto - Handelsträdgårdsförbundet ry, Taimistoviljelijät - Plantskoleodlarna r.y., Skogsindustrin rf, Finlands skogscentral och Ålands landskapsregering. Dessutom har regeringspropositionen publicerats på jord- och skogsbruksministeriet webbplats på adressen: https://mmm.fi/paremiss. På webbplatsen finns information om de förslag från jord- och skogsbruksministeriet som för närvarande är på remiss.
Remisstiden var 3.10—18.10.2022. Remisstiden var kortare än normalt beroende på den brådskande tidtabellen för beredningen. Inom utsatt tid lämnades utlåtanden av finansministeriet, Naturresursinstitutet, Livsmedelsverket och Konstnärsodlarna rf. Skogsindustriförbundet rf och Handelsträdgårdsförbundet rf meddelade att de inte har något att anföra i ärendet. Dessutom konstaterade Naturresursinstitutet, Livsmedelsverket och Konstnärsodlarna rf att de inte har något att yttra om hur det i denna regeringsproposition har föreslagits att lagen om växtskyddslagen ändras. Naturresursinstitutet föreslog att beskrivningen av innehållet i de ändringar som föreslås i denna regeringsproposition ska preciseras. Finansministeriet, Livsmedelsverket och Konstnärsodlarna rf föreslog för sin del att det ersättningssystem som baserar sig på växtskyddslagen ska utvärderas på nytt.
Vid beredningen av växtskyddslagen (1110/2019) bedömdes olika alternativ för att genomföra ersättningssystemet. Då stannade man för att med stöd av 5 § i lagen om skatt på vissa försäkringspremier (664/1966), som ändrats temporärt genom en regeringsproposition (RP 317/2018 rd), vänta på konsekvenserna av att försäkringspremier som grundar sig på skördeskadeförsäkringsavtal eller avtal om primär växtskadeförsäkring inom jordbruket ska befrias från skatt och på gemenskapsförordningar som är under beredning 2019. Den ovan nämnda temporära befrielsen från försäkringspremieskatt är i kraft till utgången av 2027. Hittills har inga försäkringar mot växtskadegörare kommit ut på marknaden, eftersom det inte har funnits tillräcklig efterfrågan på dem.
7
Specialmotivering
34 §. Vissa i Europeiska unionens lagstiftning föreskrivna förutsättningar i fråga om ersättningstagare. I gällande 34 § 1 mom. i växtskyddslagen hänvisas det till kapitel I och artiklarna 26 och 28 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt i fråga om företag inom skogsbrukssektorn till punkterna 75, 594 och 594 a i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020 (2014/C 204/01). Genom denna regeringsproposition föreslås det att 34 § 1 mom. i växtskyddslagen ändras så att det i momentet hänvisas till de reviderade bestämmelserna i kapitel I och artiklarna 26 och 28 i kommissionens förordning (EU) nr .../... genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt i fråga om företag inom skogsbrukssektorn till punkterna 53, 594 och 595 i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2023—20xx. Dessutom föreslås det i denna regeringsproposition att 34 § 2 mom. i växtskyddslagen ändras så att det i det momentet hänvisas till den reviderade artikeln 2.53 i samma förordning av kommissionen. De ändringar som beskrivs här behövs med anledning av ändringarna i EU-lagstiftningen. Innehållet i EU-lagstiftningen anses inte ha ändrats väsentligt till denna del, varför de ändringar i 34 § 1 och 2 mom. i växtskyddslagen som föreslås i denna proposition i huvudsak har ansetts vara hänvisningstekniska.
8
Bestämmelser på lägre nivå än lag
Det finns ingen lagstiftning på lägre nivå om saken än lag, och i denna regeringsproposition föreslås det heller inga ändringar i den situationen.
9
Ikraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
10
Verkställighet och uppföljning
Avsikten är att man genom myndighetsverksamhet enligt lagen samt samarbete mellan myndigheter och intressentgrupper som gäller verkställigheten av lagen ska följa upp hur de föreslagna bestämmelserna fungerar.
11
Förhållande till andra propositioner
11.1
Samband med andra propositioner
De ändringar som föreslås i denna regeringsproposition anses inte ha direkta konsekvenser för andra regeringspropositioner som är anhängiga.
11.2
Förhållande till budgetpropositionen
Denna regeringsproposition har ingen koppling till statsbudgeten.
12
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Enligt 20 § 1 mom. i grundlagen bär var och en ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet. Enligt 20 § 2 mom. i grundlagen ska det allmänna verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. Tillgodoseendet av den nämnda grundläggande rättigheten främjas genom kravet på att de arbeten som stöds ska vara ändamålsenliga både med tanke på ekonomin och bevarandet av naturens biologiska mångfald. Kravet gäller de stöd som avses i lagen. De i denna regeringsproposition föreslagna ändringarna i 34 § 1 och 2 mom. i växtskyddslagen hänför sig till stöd som betalas av statliga medel i synnerhet i exceptionella situationer på grund av utrotningsåtgärder. Betalningen av dessa statliga stöd kan sålunda anses främja uppnåendet av målen i 20 § 2 mom. i grundlagen.
På de grunder som anges ovan kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning.