Senast publicerat 08-07-2025 16:21

Regeringens proposition RP 43/2024 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om växt-skyddsmedel och 1 § i lagen om verkställighet av böter

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om växtskyddsmedel och lagen om verkställighet av böter ändras. 

Enligt propositionen ska de bestämmelser som behövs för komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll av livsmedelskedjan fogas till lagen om växt-skyddsmedel. Det föreslås att det till lagen också fogas bestämmelser om spridning av växt-skyddsmedel med obemannade luftfartyg vid försök i forsknings- och utvecklingssyfte och om spridning av växtskyddsmedel genom gasning.  

Till lagens administrativa tvångsmedlen föreslås det att det fogas en administrativ påföljdsavgift för att snabbare kunna reagera på eventuella försummelser. Samtidigt föreslås det ändringar också i lagen om verkställighet av böter. I lagen om växtskyddsmedel föreslås dessutom vissa ändringar och preciseringar som beror på nationella behov. 

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 oktober 2024. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Beredning

Inom Europeiska unionen har i syfte att utveckla den offentliga kontrollen antagits Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll), nedan kontrollförordningen. Kontrollförordningen började i huvudsak tillämpas den 14 december 2019.  

Kontrollförordningen är direkt tillämplig unionslagstiftning i medlemsstaterna. I artikel 1 i kontrollförordningen föreskrivs det om förordningens syfte och tillämpningsområde. Förordningen ska tillämpas på verifiering av efterlevnaden av bestämmelser, oavsett om de har fastställts på unionsnivå eller av medlemsstaterna, för tillämpning av unionslagstiftningen. I punkt 2 i den artikeln förtecknas de områden där förordningen är tillämplig på offentlig kontroll. Enligt led h i den punkten tillämpas förordningen på krav för utsläppande på marknaden och användning av växtskyddsmedel samt vad gäller hållbar användning av bekämpningsmedel, med undantag för utrustning för spridning av bekämpningsmedel. 

Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte den 10 januari 2020 ett lagstiftningsprojekt (MMM007:00/2020) för att bereda de bestämmelser för komplettering av kontrollförordningen som tas in i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011). Syftet med projektet var att få lagen om växtskyddsmedel att överensstämma med kontrollförordningen samt att bedöma också de nationella ändringsbehov som kräver lagstiftning. Förslaget till proposition har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. För beredningen av lagförslaget lämnade Säkerhets- och kemikalieverket den 16 april 2021 en promemoria till ministeriet om de nationella ändringsbehov som framkommit vid tillämpningen av lagen och sitt förslag till ändringar i lagen. I fråga om de nationella ändringsförslagen baserar sig propositionen huvudsakligen på Säkerhets- och kemikalieverkets förslag. 

Under beredningen har utlåtanden om utkastet till regeringens proposition begärts av berörda ministerier, centrala ämbetsverk, aktörer inom området för växtskyddsmedel och andra centrala intressentgrupper som de krav som gäller växtskyddsmedel berör.  

Regeringspropositionens beredningshandlingar finns tillgängliga på jord- och skogsbruksministeriets webbplats på adressen https://mmm.fi/sv/projekt2?tunnus=MMM007:00/2020 .  

Kontrollförordningens syfte och huvudsakliga innehåll

Syftet med kontrollförordningen är att reformera och förenkla den offentliga kontrollen. Förordningen innehåller enhetliga bestämmelser på EU-nivå med hjälp av vilka avsikten är att skapa heltäckande och enhetlig praxis för den offentliga kontrollen av hela livsmedelskedjan. Framför allt sammanförs bestämmelserna om offentlig kontroll till en förordning inom olika specialområden som tidigare reglerades genom separata bestämmelser. Detta gäller bland annat växtskyddsmedel.  

En hög säkerhetsnivå inom hela livsmedelskedjan är beroende av om medlemsstaterna effektivt och i rätt tid övervakar att EU-kraven uppfylls. Enligt kontrollförordningen ska de behöriga myndigheterna regelbundet och med lämplig frekvens utföra riskbaserad offentlig kontroll på alla områden och av alla aktörer, all verksamhet och alla djur och varor som omfattas av unionslagstiftningen om livsmedelskedjan. 

Kontrollförordningen innehåller bestämmelser om provtagning och laboratorieanalyser, testning och diagnostik, vilket innebär att dessa omfattas av offentlig kontroll och uppföljning. I fråga om kontroll av produkter som importeras från länder utanför EU har man infört gemensamma och heltäckande regler.  

Genom förordningen förtydligas reglerna för administrativt bistånd och samarbete så att de lättare och effektivare kan användas som ett verktyg för att ta itu med gränsöverskridande överträdelser. 

Enligt förordningen ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna har tillräckliga resurser för att genomföra den offentliga kontrollen.  

Genom förordningen har det dessutom skapats ett nytt integrerat informationshanteringssystem för offentlig kontroll. Syftet är att effektivisera utbytet av information och dokument mellan de behöriga myndigheterna och kommissionen. 

Genom kontrollförordningen har kommissionen getts befogenhet att anta delegerade rättsakter och tilldelats genomförandebefogenheter att anta rättsakter på lägre nivå genom vilka förordningen kompletteras.  

I kontrollförordningens artikel 24 om särskilda bestämmelser om växtskyddsmedel föreskrivs det att verksamma ämnen, skyddsämnen, synergister, tillsatsämnen och hjälpämnen ska omfattas av offentlig kontroll. Dessutom föreskrivs det att i syfte att fastställa frekvensen för riskbaserade offentliga kontroller ska hänsyn tas till resultaten av relevant övervakning, information om otillåtna växtskyddsmedel och information om förgiftning med koppling till växtskyddsmedel. Kommissionen ges också befogenhet att anta delegerade rättsakter om utförande av offentlig kontroll, när det gäller utförande av offentlig kontroll och myndigheternas skyldighet att i vissa fall vidta åtgärder om bestämmelserna i växtskyddsmedelsförordningen inte har iakttagits. Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser om enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av offentlig kontroll av växtskyddsmedel angående minimifrekvens för kontrollen, insamling av information om misstänkta förgiftningar med växtskyddsmedel och om otillåtna växtskyddsmedel. 

I artiklarna 28–33 i förordningen föreskrivs det om de behöriga myndigheternas delegering av vissa uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen, villkoren för delegeringen, skyldigheterna för organ med delegerade uppgifter och fysiska personer samt skyldigheterna för de delegerande myndigheterna. Enligt artikel 24.5 i förordningen ska det vid tillämpning av artikel 30 vara tillåtet att delegera vissa uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen enligt artikel 24 till en eller flera fysiska personer. 

Artikel 44 innehåller bestämmelser om kontroll av varor som förs in i unionen och som är föremål för kontroll någon annanstans än vid gränskontrollstationer. Artiklarna 65–72 innehåller bestämmelser om skyldigheter som gäller kontrollen.  

I artiklarna 92–94 finns bestämmelser om EU:s referenslaboratorier. Kommissionen har också möjlighet att inrätta ett EU-referenslaboratorium för växtskyddsmedel. I kontrollförordningen åläggs skyldigheter och uppgifter för utsedda laboratorier. 

I artiklarna 100–101 finns bestämmelser om nationella referenslaboratorier. Enligt kontrollförordningen ska medlemsstaten utse ett eller flera nationella referenslaboratorier för varje referenslaboratorium som utsetts för EU, och meddela detta till kommissionen, EU:s referenslaboratorier och de övriga medlemsstaterna samt se till att denna information är uppdaterad och offentligt tillgänglig. Laboratoriet kan vara beläget i medlemsstaten, i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland som är avtalsslutande part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. De utsedda referenslaboratorierna för medlemsstaterna åläggs skyldigheter och uppgifter i förordningen. 

Enligt kontrollförordningen ska den offentliga kontrollen vara systematisk, riskbaserad, regelbunden och verkningsfull och den ska utföras i alla produktionsled och i huvudsak genomföras utan att det meddelas om den i förväg. I förordningen föreskrivs om medlemsstaternas skyldighet att säkerställa tillräckliga finansiella resurser och tillsynsmyndigheternas kompetens. I kontrollförordningen föreskrivs det också om möjligheten att delegera uppgifter som ingår i kontrollen från myndigheter till andra aktörer.  

I kontrollförordningen finns en förteckning över exempel på åtgärder vid konstaterad bristande efterlevnad. Detta gör det möjligt att utfärda bestämmelser om de åtgärder som ska vidtas också i den nationella lagstiftningen. Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns lämpliga mekanismer för rapportering av överträdelser, och att personer som inrapporterar en överträdelse skyddas mot repressalier. 

Nuläge och bedömning av nuläget

3.1  Nuläge

3.1.1  Växtskyddsmedelsförordningen

Syftet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG, nedan växtskyddsmedelsförordningen, är att säkerställa en hög skyddsnivå både för människors och djurs hälsa och för miljön och att samtidigt trygga konkurrenskraften för jordbruket i unionen. Syftet med förordningen är dessutom att öka den fria rörligheten för växtskyddsmedel och förbättra tillgången till dem i medlemsstaterna.  

Växtskyddsmedelsförordningen innehåller bestämmelser om riskbedömning och system för godkännande av växtskyddsmedel och verksamma ämnen i dem. Enligt artikel 68 ska medlemsstaterna varje år för kommissionen lägga fram en rapport om omfattningen och resultaten av den offentliga kontroll som utförts för att kontrollera att förordningen efterlevs. 

3.1.2  Annan central EU-lagstiftning om växtskyddsmedel

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, nedan ramdirektivet, fastställer en ram för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel genom att minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön och genom att främja användning av integrerat växtskydd och andra alternativa metoder eller tekniker såsom icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel. Direktivet ska tillämpas på växtskyddsmedel enligt definitionen i växtskyddsmedelslagen. Direktivet innehåller bestämmelser om nationella handlingsplaner där medlemsstaterna ska beskriva åtgärder och tidtabeller för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön och för att uppmuntra utvecklingen och införandet av integrerat växtskydd och alternativa metoder för att minska beroendet av bekämpningsmedel. Dessutom innehåller direktivet bestämmelser om utbildning för dem som använder växtskyddsmedel, regelbunden testning av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och om integrerat växtskydd. 

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG, nedan resthaltsförordningen, fastställs harmoniserade gemenskapsbestämmelser om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung. Resthaltsförordningen tillämpas på produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, eller delar därav, som omfattas av bilaga I, som är avsedda att användas som färska, bearbetade och/eller sammansatta livsmedel eller foder och i eller på vilka det kan förekomma bekämpningsmedelsrester. Resthaltsförordningen berör direkt folkhälsan och har betydelse för den inre marknadens funktion. Syftet med antagandet av förordningen var att undanröja sådana eventuella skillnader i de högsta nationella gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester som skulle kunna utgöra ett hinder i handeln mellan medlemsstaterna och i handeln mellan tredjeländer och gemenskapen. För att undanröja hinder och med tanke på den fria rörligheten för varor, lika konkurrensvillkor i de olika medlemsstaterna och för att garantera en hög konsumentskyddsnivå fastställs gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester för produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung i enlighet med förordningen på gemenskapsnivå och med beaktande av god jordbrukspraxis.  

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 om statistik om bekämpningsmedel, nedan statistikförordningen, anges en gemensam ram för framställning av gemenskapsstatistik om utsläppande på marknaden och användning av växtskyddsmedel. Statistiken ska omfatta de årliga mängder växtskyddsmedel som släpps ut på marknaden samt årliga mängder växtskyddsmedel som används. Statistiken ska, tillsammans med andra relevanta uppgifter, särskilt tjäna som underlag vid bedömningen av i vilken utsträckning de åtgärder och de mål som avses i ramdirektivet har genomförts och uppnåtts. 

3.1.3  Lagen om växtskyddsmedel

Syftet med lagen om växtskyddsmedel är att säkerställa att växtskyddsmedel används på ett korrekt och hållbart sätt och att minska riskerna av användningen av växtskyddsmedel. Genom lagen har ramdirektivet genomförts och bestämmelser som kompletterar växtskyddsmedelsförordningen, resthaltsförordningen och statistikförordningen utfärdats i fråga om växtskyddsmedel. 

Lagen om växtskyddsmedel innehåller bestämmelser om allmänna krav på växtskyddsmedel, utbildning och examen, utrustning för spridning av växtskyddsmedel och testning av utrustningen, utövande av verksamhet, myndigheter och deras uppgifter, tillsyn samt administrativa tvångsmedel och påföljder. Lagen tillämpas också på tillsynen över efterlevnaden av samt annan verkställighet av växtskyddsmedelsförordningen.  

Godkännande av utbildningsprogram 

Enligt bestämmelserna om utbildningsanordnare i 9 § 1 mom. i lagen om växtskyddsmedel godkänner Säkerhets- och kemikalieverket på ansökan anordnare av utbildningen samt utbildningsprogrammet enligt 8 §. Jord- och skogsbruksministeriet har i enlighet med 8 § 3 mom. utfärdat närmare bestämmelser om utbildningsprogrammet genom förordning 6/2012. När Säkerhets- och kemikalieverket har fått utbildningsanordnarnas utbildningsprogram för godkännande, har det visat sig att utbildningarna väl uppfyller de krav som ställs i jord- och skogsbruksministeriets förordning.  

Godkännande av utbildningsanordnare, examensanordnare och testare av spridningsutrustning  

Säkerhets- och kemikalieverket ska enligt 8 § se till att yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare har tillgång till utbildning i korrekt och säker hantering och användning av växtskyddsmedel och enligt 11 § se till att det för desamma aktörerna ordnas i 10 § avsedda examina inom området för växtskyddsmedel. Säkerhets- och kemikalieverket ska enligt 13 § se till att det ordnas testning av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Säkerhets- och kemikalieverket godkänner enligt 9 § på ansökan anordnare av utbildningen samt utbildningsprogrammet enligt 8 §, enligt 11 § examensanordnaren och enligt 13 § testaren av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. En utbildningsanordnare godkänns enligt 9 §, om anordnaren eller de utbildare som är anställda hos anordnaren har tillräcklig utbildning i och erfarenhet av växtskyddsmedel och användningen av dem, och utbildningsprogrammet uppfyller kraven i 8 § 2 mom. En examensanordnare godkänns enligt 11 § om anordnaren eller de som är anställda hos anordnaren har god kännedom om och tillräcklig praktisk erfarenhet av examensområdet. En testare av spridningsutrustning godkänns enligt 13 § om denne eller dennes anställda har tillräcklig kännedom om området och den kompetens och de färdigheter som testningen kräver. 

Spridning av växtskyddsmedel genom flygbesprutning 

Enligt 20 § är spridning av växtskyddsmedel från luftfartyg förbjuden. I 2 mom. finns bestämmelser om undantag från förbudet. Beslut om undantag får fattas antingen av Livsmedelsverket eller av jord- och skogsbruksministeriet. Livsmedelsverket får besluta om bekämpning av skadegörare genom flygbesprutning med växtskyddsmedel när verket beslutar om åtgärder för att bekämpa skadegörare eller förhindra att de sprids så som föreskrivs i växtskyddslagen (1110/2019), om skadegöraren medför ett omedelbart hot mot växters sundhet och skadegöraren inte skäligen kan bekämpas effektivt på något annat sätt eller spridningen av den förhindras. Jord- och skogsbruksministeriet får på framställning av en regionenhet vid Finlands skogscentral besluta om flygbesprutning med växtskyddsmedel för att bekämpa omfattande skogsskador på växande träd i skog när ministeriet beslutar om åtgärder i enlighet med lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013) i syfte att förhindra att skogsskador sprids eller uppkommer, om skogsskador inte skäligen kan förhindras effektivt på något annat sätt. 

Förutsättningarna för att få sprida växtskyddsmedel genom flygbesprutning är att människors hälsa och miljön påverkas mindre vid flygbesprutning än vid markbaserad spridning av växtskyddsmedel, det växtskyddsmedel som används har godkänts för flygbesprutning, den som utför flygbesprutningen har ett giltigt examensbevis och flygbesprutningen utförs med utrustning som är testad i enlighet med lagen om växtskyddsmedel. Spridning av växtskyddsmedel genom flygbesprutning ska utföras särskilt omsorgsfullt och utan att orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller oskälig olägenhet för miljön.  

Spridning av växtskyddsmedel genom gasning  

I 17 § i lagen om växtskyddsmedel begränsas yrkesmässig användning av växtskyddsmedel till personer som avlagt sådan examen inom området för växtskyddsmedel som avses i 10 §. I lagen om växtskyddsmedel ställs inga andra särskilda krav på yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. Tidigare har det krävts att användarna av vissa giftiga växtskyddsmedel avlägger en så kallad specialexamen. Spridning av växtskyddsmedel som sprids genom gasning kräver av den som använder sådana växtskyddsmedel särskild skicklighet och kompetens som för närvarande inte testas i en examen enligt 10 § i lagen om växtskyddsmedel. I praktiken får yrkesmässiga användare som använder växtskyddsmedel som sprids genom gasning introduktion i användningen av preparaten av innehavare av produktgodkännanden och tillverkare.  

Tillsynen över importen 

Tillsynsbestämmelserna i lagen om växtskyddsmedel tillämpas också på tillsynen över import och i och med kontrollförordningen har man också börjat reglera kontrollen av växtskyddsmedel vid de yttre gränserna närmare så att kontrollförordningens artikel 44 om kontroll av varor som förs in i unionen vid andra ställen än gränskontrollstationer tillämpas på tillsynen över växtskyddsmedel. För närvarande ges Tullen behörighet i fråga om tillsynen över växtskyddsmedel i 24 § 3 mom. i lagen om växtskyddsmedel, där det anges att Tullen övervakar importen och exporten av växtskyddsmedel vid sidan om Säkerhets- och kemikalieverket. Tullen har dock inte fått till sitt förfogande sådant förbud enligt 38 § eller sådant föreläggande om bortskaffande eller utförsel enligt 39 § som anges i 8 kap. om administrativa tvångsmedel i lagen om växtskyddsmedel. 

Distansförsäljning 

Det har skett förändringar i växtskyddsmedelsbranschens verksamhetsmiljö. Distansförsäljningsverktygen, i synnerhet nätbutikerna, har snabbt blivit mer allmänna under 2000-talet. På distansförsäljning tillämpas samma krav enligt växtskyddsmedelslagstiftningen som på handel som bedrivs på traditionellt sätt. Aktörerna ska i den verksamhet de ansvarar för iaktta kraven i lagstiftningen. Samtidigt ska den som säljer växtskyddsmedel på distans se till att konsumenten får tillräcklig information om produkterna för att kunna fatta ett köpbeslut.  

Uppvisande av examensbevis vid köptillfället 

Enligt 17 § 2 mom. i lagen om växtskyddsmedel får växtskyddsmedel som godkänts enbart för yrkesmässig användning säljas eller på annat sätt överlåtas endast till den som visar upp ett i 10 § avsett giltigt bevis över avlagd examen inom området för växtskyddsmedel. I butiker som säljer växtskyddsmedel ombeds köparna alltid visa upp examensbevis vid köptillfället. När det gäller nätbutiker har olika aktörer olika förfaranden för kontroll av examensbevis. Förfarandet kan bestå av att sända en bild av beviset per e-post eller att ladda upp bilden på ett eget konto som skapas när man registrerar sig i nätbutiken. 

Återkallande av registrering av en aktör  

Genom examen inom området för växtskyddsmedel visas enligt 10 § förmåga att på ett tryggt och korrekt sätt hantera och använda växtskyddsmedel. Säkerhets- och kemikalieverket godkänner enligt 11 § examensanordnare på ansökan. Trots sekretessbestämmelserna ska examensanordnaren lämna i 35 § 3 mom. avsedda uppgifter om de personer som avlagt examen till Säkerhets- och kemikalieverket för registrering. I praktiken har det visat sig att användare av växtskyddsmedel som avlagt examen inte alltid följer bestämmelserna om användning av växtskyddsmedel, och tillsynsmyndigheten behöver kunna ingripa i detta.  

3.2  Bedömning av nuläget

3.2.1  Nationell lagstiftning

Genom den nuvarande lagstiftningen om växtskyddsmedel har tillsynen över växtskyddsmedel kunnat tryggas tämligen väl. Myndighetstillsynen är systematisk.  

Säkerhets- och kemikalieverket tar vid behov prover av växtskyddsmedel vid tillsynen över tillverkning, import, utsläppande på marknaden, marknadsföring samt importörernas och distributörernas hantering och lagring av växtskyddsmedel. Proverna analyseras i Livsmedelsverkets laboratorium. Genom proverna säkerställs det att preparatet motsvarar de uppgifter om innehåll av verksamt ämne och andra krav i fråga om preparatet som anges på förpackningen och i tillståndet. Säkerhets- och kemikalieverket tog proaktivt 18 prover av växtskyddsmedel 2020, och halten av verksamt ämne analyserades vid Livsmedelsverket. Beroende på typ av preparat undersöktes också preparatets densitet och utfördes det CIPAC-tester och profilering av preparat. CIPAC-testerna består av ett antal olika tester av fysiska egenskaper hos preparat. Vid profilering av ett preparat jämförs preparatets profil avseende substanser med andra motsvarande preparats profiler i syfte att identifiera eventuella avvikelser i sammansättningen. Samtidigt kontrollerades märkningarna av preparaten. Säkerhets- och kemikalieverket utförde också nio reaktiva kontroller, dvs. kontroller på basis av anmälan. Under tillsyn av Säkerhets- och kemikalieverket gavs det instruktioner i fråga om tre preparat med anledning av små brister i märkningen och i fråga om två preparat förbjöds utsläppandet på marknaden på grund av betydande brister i märkningen. En sats preparat avlägsnade innehavaren av produktgodkännandet frivilligt från marknaden på grund av en för låg halt av verksamt ämne. 

Vid tillsynen över användningen av växtskyddsmedel tar också närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer vid behov prover. Inspektörerna tar prover av odlingsväxten för att verifiera det växtskyddsmedel som använts. Även dessa prover analyseras i Livsmedelsverkets laboratorium. 

Livsmedelsverket styrde närings-, trafik- och miljöcentralerna, som 2019 utförde 101 kontroller av användningen av växtskyddsmedel. Av dessa var allt i sin ordning i 81 fall och i 8 fall användes inte växtskyddsmedel. Brister upptäcktes i 12 fall och olika slag av brister upptäcktes i sammanlagt 27 fall. Dessa gällde bristfällig journalföring av användningen av växtskyddsmedel (1) och olämplig lagring av växtskyddsmedel (1). Anvisningarna på växtskyddsmedlets förpackning hade inte följts i 18 fall. Det förekom brister bland annat i användningen av munstycken för att minska vindavdrift, i mängden växtskyddsmedel som används eller i antalet gånger växtskyddsmedlet används samt i iakttagandet av grundvattenbegränsningen. År 2020 var den övervakning som styrs av Livsmedelsverket mindre omfattande på grund av covid-19-läget. År 2020 utförde närings-, trafik- och miljöcentralerna kontroller av användningen av växtskyddsmedel på 24 platser, av vilka 8 platser uppvisade högst motsvarande brister som 2019. Vid övervakningen 2020 utfärdades också ett förbud mot att använda skörden som livsmedel eller foder på grund av olaglig forcerad mognad av växtbeståndet. I samband med övervakningen togs det också sammanlagt fem prover av växtbeståndet på tre platser. Proverna analyserades vid Livsmedelsverket. 

3.2.2  Komplettering av kontrollförordningen samt vissa andra viktiga ändringsbehov i lagstiftningen

Tillämpningen av kontrollförordningen förutsätter att kompletterande bestämmelser utfärdas i den nationella lagstiftningen. 

I artikel 4.1 i kontrollförordningen förutsätts det att medlemsstaterna för vart och ett av verksamhetsområdena utser en behörig myndighet med ansvar för att organisera eller utföra offentlig kontroll. Enligt lagen om växtskyddsmedel har uppgiften anvisats Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket i enlighet med arbetsfördelningen i 24 § i den gällande lagen. Om en medlemsstat tilldelar ansvaret för att organisera eller utföra offentlig kontroll på ett och samma område till mer än en behörig myndighet ska medlemsstaten enligt artikel 4.2 a och b i kontrollförordningen säkerställa effektiv och verkningsfull samordning mellan alla berörda myndigheter och utse en myndighet som ska ha ansvar för samordningen. Dessutom ska varje medlemsstat enligt artikel 103 i kontrollförordningen utse ett eller flera förbindelseorgan som ska fungera som kontaktpunkter och ha ansvaret för att underlätta utväxling av meddelanden mellan behöriga myndigheter i enlighet med artiklarna 104–107. Artiklarna 104–107 gäller olika former av stöd efter begäran eller utan begäran. 

Kontrollförordningen innehåller bestämmelser om laboratorier. Kommissionen kan i enlighet med artikel 93 i kontrollförordningen utse EU-referenslaboratorier för växtskyddsmedel. I kontrollförordningen åläggs referenslaboratorierna skyldigheter och uppgifter. Enligt artikel 100 i kontrollförordningen ska Finland utse ett eller flera nationella referenslaboratorier. 

Godkännande av utbildningsprogram 

Säkerhets- och kemikalieverket har framfört att verket inte ser något skäl till det i 9 § 1 mom. i lagen om växtskyddsmedel avsedda kravet på att utbildningsanordnare ska inhämta Säkerhets- och kemikalieverkets godkännande av utbildningsprogrammet för sådan utbildning som avses i 8 § i lagen om växtskyddsmedel, eftersom innehållet i utbildningsprogrammet fastställs i ministeriets förordning 6/2012. I praktiken har Säkerhets- och kemikalieverket konstaterat att utbildningsprogrammen väl har motsvarat kraven i bestämmelsen. 

Godkännande av utbildningsanordnare och examensanordnare och testare av spridningsutrustning eller av deras anställda  

Säkerhets- och kemikalieverket godkänner enligt 9 § på ansökan anordnare av utbildningen enligt 8 §, enligt 11 § examensanordnaren och enligt 13 § testaren av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. I fråga om dem alla konstateras det att Säkerhets- och kemikalieverket kan godkänna anordnaren, testaren eller dennes anställda. I praktiken har det konstaterats att som utbildningsanordnare godkänns en fysisk person med tillräcklig utbildning och erfarenhet efter att Säkerhets- och kemikalieverket har bedömt att den person som lämnat in ansökan uppfyller villkoren. I syfte att ordna utbildning av hög kvalitet kan denna person i sitt utbildningsprogram samla de bästa experterna inom olika ämnesområden som utbildare. Likaså är det tydligast att godkänna en fysisk person som examensanordnare eller testare av spridningsutrustning. 

Spridning av växtskyddsmedel genom flygbesprutning med obemannat luftfartyg 

Flygbesprutning med växtskyddsmedel har mycket sällan använts i Finland under de senaste åren. Senaste gång ansökan om dispens för flygbesprutning lämnades in och dispens beviljades i Finland var 2008 för bekämpning av röd tallstekel, som skadar tall, i ett nästan 700 hektar stort område i Nystad. Enligt Skogsforskningsinstitutets utlåtande var bekämpningen då nödvändig om man ville undvika omfattande skador på hällmarkstallskog.  

Däremot har Säkerhets- och kemikalieverket flera gånger under de senaste tio åren fått förfrågningar om möjlighet att sprida växtskyddsmedel med obemannade luftfartyg ( drönare ). Den gällande lagen om växtskyddsmedel möjliggör inte spridning av växtskyddsmedel med drönare ens genom undantagsförfaranden, om inte objektet kan omfattas av möjligheterna till undantag enligt 20 §. I synnerhet inom forskningssamfundet finns det intresse för spridning av växtskyddsmedel med drönare, men förfrågningar har också kommit från privatpersoner. Drönare anses kunna ge fördelar i fall där det är svårt att nå det område som ska besprutas med en traktorspruta, där besprutning med drönare skulle innebära en lägre risk för användarens hälsa än att bespruta med ryggburen spruta och där drönare skulle orsaka mindre vindavdrift än att bespruta träd och buskar med normal utrustning. Våren 2021 bedömdes det i en workshop som ordnades inom ett projekt som utredde användningen av drönare inom växtskyddet i Finland att det finns flera användningsändamål där det skulle vara möjligt att sprida växtskyddsmedel med hjälp av drönare. Sådana är bland annat riktade åtgärder inom skogsbruket, såsom spridning av medel för avskräckning av älg i plantbestånd, besprutning av små, utspridda områden och bekämpning av utvintringssvampar på golfbanor, behandling av härdar, såsom punktbekämpning av flyghavre, riktad bekämpning av tistel och molke samt bekämpning av kvickrot i mogen spannmål. Andra tänkbara ändamål kan vara behandling av små arealer i fruktodlingar där det med drönare är möjligt att nå en större precision på trädkronan samt besprutning av hallonodlingar uppifrån. Även behandling av fuktiga växtplatser (till exempel bekämpning av potatisbladmögel) har föreslagits som ett möjligt ändamål där drönare skulle kunna användas vid spridning, vilket skulle hindra kompaktering av marken.  

Spridning av växtskyddsmedel genom gasning  

Växtskyddsmedel som sprids genom gasning kan vid felaktig spridning utgöra en risk för människors eller djurs hälsa eller för miljön. Även om det krävs att yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel har avlagt en sådan examen inom området för växtskyddsmedel som avses i 10 §, så testas i examen inte den särskilda kompetens och skicklighet som krävs av dem när det gäller gasning, och i lagen om växtskyddsmedel ställs inga andra särskilda krav på yrkesmässig användning av dessa växtskyddsmedel. Säkerhets- och kemikalieverket kan inte heller med stöd av de nuvarande bestämmelserna övervaka att den introduktion som användarna av dessa preparat får av innehavarna av produktgodkännandet för och tillverkarna av preparaten är tillräcklig för en säker användning av preparaten. 

Övervakning av import och export 

Enligt gällande 24 § övervakas import och export av växtskyddsmedel förutom av Säkerhets- och kemikalieverket också av Tullen. Tullen har inte någon egen behörighet enligt bestämmelsen.  

Som bakgrund till arbetet med att revidera lagen om växtskyddsmedel har Säkerhets- och kemikalieverket utvärderat hur väl de nuvarande bestämmelserna fungerar. Säkerhets- och kemikalieverket har ansett att tillsynen kan göras smidigare genom att Tullen ges självständig behörighet att utöva tillsyn. Detta innebär att Tullen utöver den normala tillsynen också ska fatta de förvaltningsbeslut som ska fattas på grundval av tillsynen, och ärendet överförs inte till Säkerhets- och kemikalieverket för beslutsfattande på det sätt som görs med stöd av den gällande bestämmelsen. Enligt uppgift från Säkerhets- och kemikalieverket har antalet fall uppgått till 0–5 per år. 

Säkerhets- och kemikalieverket har vid utarbetandet av förslaget jämfört växtskyddsmedel och biocider. Båda typerna av preparat består till största delen av kemikalier, och dessa regleras på samma sätt i Finland och EU. Båda omfattas av krav på förhandsgodkännande, dvs. endast i Finland godkända preparat får släppas ut på marknaden och användas i Finland. Båda regleras i stor utsträckning i EU:s gemensamma lagstiftning och i fråga om båda grupperna är Säkerhets- och kemikalieverket behörig myndighet i Finland. 

Med stöd av kemikalielagstiftningen (kemikalielagen 599/2013, 13 §) har Tullen självständig behörighet i fråga om tillsynen. Genom att överföra behörigheten till Tullen också i fråga om växtskyddsmedel undviker man överföring av ärenden från en myndighet till en annan. Detta framgår särskilt tydligt av kontrollförordningens artikel 76, enligt vilken Tullmyndigheterna ska fördröja övergången till fri omsättning om de har anledning att tro att sändningen kan utgöra en risk för människors eller djurs hälsa, växtskydd, djurskydd eller, när det gäller genetiskt modifierade organismer och växtskyddsmedel, även för miljön, och omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna om en sådan fördröjning. Den behöriga myndigheten ska reagera på detta inom tre arbetsdagar. Iakttagandet av artikel 76 utifrån de gällande bestämmelserna skulle, i förhållande till det nuvarande förfarandet enligt 38 § 3 punkten i lagen om växtskyddsmedel, ytterligare kunna öka överföringen av ärenden från en myndighet till en annan och trycket på Säkerhets- och kemikalieverket att vid sidan av sin egen tillsyn svara för tillsynen över produkter som Tullen stoppar under sin tillsyn. 

Växtskyddsmedel hör till gruppen produkter som är mycket dyra att utveckla och vars försäljningstillstånd är avgiftsbelagda, vilket gör det ekonomiskt frestande för vissa aktörer att kopiera eller på annat sätt förfalska produkterna. Den här saken blir allt viktigare och i Europa har man vidtagit gemensamma åtgärder för att stoppa denna verksamhet, dvs. upptäcka förfalskade eller olagliga produkter. Finland deltog i det alleuropeiska projektet Silver Axe IV 2019. 

Distansförsäljning 

Tillsynen över distansförsäljningen innebär utmaningar, och det är också ett område som är mottagligt för eventuella bedrägerier. Inom andra sektorer i livsmedelskedjan har man för att klara utmaningarna sökt lösningar utgående från kontrollförordningen, där det i artikel 36 föreskrivs om provtagning vid distansförsäljning. Myndigheterna ska för tillsynen utan att identifiera sig kunna ta sådana prov som sedan kan analyseras och testas eller bli föremål för verifiering av att bestämmelserna efterlevs. I artikel 138 i kontrollförordningen föreskrivs det om de åtgärder som myndigheterna ska vidta om en aktör inte följer bestämmelserna. En av dem är att beordra att de webbplatser som aktören driver eller använder ska läggas ner under en lämplig tidsperiod.  

Uppvisande av examensbevis vid köptillfället 

I praktiken har butiker som säljer växtskyddsmedel ansett det besvärligt att det enligt 17 § 2 mom. i lagen om växtskyddsmedel krävs att köparen visar upp ett i 10 § avsett giltigt bevis över avlagd examen inom området för växtskyddsmedel. Butikerna har föreslagit att det i stället för examensbevis införs plastkort eller överförs uppgifter till ett register, för att kontrollen inte ska förutsätta att ett examensbevis i pappersform visas upp vid köpet. Plastkort har ansetts vara dyrt och besvärligt i praktiken, eftersom examen och kortet behöver förnyas vart femte år. 

Tvångsmedel 

Unionslagstiftningen förutsätter att ändamålsenliga administrativa tvångsmedel och straffrättsliga påföljder sätts in mot verksamhet som strider mot bestämmelserna. I den nationella lagstiftningen används administrativa tvångsmedel av olika grad samt en straffbestämmelse med rubriceringen växtskyddsmedelsförseelse. När det gäller lindrigare tvångsmedel har det överlåtits åt tillsynsmyndigheterna att pröva vilka tvångsmedel som ska tillämpas. På senare tid har det inom flera lagstiftningssektorer införts administrativ påföljd av straffkaraktär som är lindrigare än straffbestämmelsen. Bland annat foderlagen (1263/2020), livsmedelslagen (297/2021), utsädeslagen (600/2019), växtskyddslagen och lagen om införselkontroll av djur och vissa varor (1277/2019) innehåller en bestämmelse om administrativ påföljdsavgift. En administrativ påföljd är i sak jämförbar med ett straffrättsligt straff och utdöms av en förvaltningsmyndighet vid lagöverträdelser. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

4.1.1  Komplettering av kontrollförordningen

I syfte att komplettera kontrollförordningen föreslås det att Säkerhets- och kemikalieverket svarar för sådan samordning och sådana kontakter med kommissionen och övriga medlemsstater som avses i artikel 4.2 b i kontrollförordningen och är förbindelseorgan enligt artikel 103 i kontrollförordningen.  

Myndigheterna ska utse laboratorier som ska utföra laboratorieanalyser på prover som tas vid offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i enlighet med artikel 37 i kontrollförordningen. I enlighet med kontrollförordningens artikel 100 som gäller nationella referenslaboratorier föreslås det att det till lagen fogas en bestämmelse enligt vilken jord- och skogsbruksministeriet utser ett nationellt referenslaboratorium på framställning av Säkerhets- och kemikalieverket. 

Det föreslås att bestämmelsen om auktoriserade inspektörer preciseras genom en hänvisning till kontrollförordningens artikel 30 i fråga om villkoren för delegering av uppgifter till auktoriserade inspektörer. Dessutom föreslås det att det hänvisas till artiklarna 32 och 33 i kontrollförordningen i fråga om skyldigheterna för fysiska personer till vilka uppgifter delegerats och för behöriga myndigheter. Bestämmelsen om auktoriserade inspektörer preciseras också genom att det föreskrivs att en auktoriserad inspektör inte har rätt att för utförande av sina uppgifter få tillträde till utrymmen som används för boende av permanent natur. 

Enligt artikel 109 i kontrollförordningen ska de behöriga myndigheterna utföra kontroll utifrån en flerårig nationell kontrollplan. Enligt kontrollförordningen är avsikten att genom kontrollplanen främja planmässighet och öppenhet i offentlig kontroll bland annat för aktörerna, och kontrollplanen ska utarbetas och genomföras på ett samordnat sätt. I Finland deltar flera myndigheter i tillsynen över växtskyddsmedel. Genom den föreslagna 29 § ska Säkerhets- och kemikalieverket svara för samordningen av den riksomfattande tillsynsplan som ska utarbetas i syfte att styra och samordna tillsynen över växtskyddsmedel som ett led i den fleråriga nationella kontrollplan som förutsätts enligt artikel 109 i kontrollförordningen. Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket och Tullen ska svara för utarbetandet av kontrollplanen i fråga om sina egna ansvarsområden. Bestämmelser om kontrollplanen finns också i artiklarna 110–113 i kontrollförordningen. Säkerhets- och kemikalieverket svarar för samordningen av kontrollplanen i fråga om tillsynen över växtskyddsmedel. 

De föreslagna bestämmelserna om administrativa tvångsmedel motsvarar till stor del bestämmelserna i den gällande lagen. Som nytt administrativt tvångsmedel föreslås en administrativ påföljdsavgift. Syftet med den administrativa påföljdsavgiften av straffkaraktär är å ena sidan att förebygga verksamhet i strid med bestämmelserna och å andra sidan att snabbt och effektivt förhindra att sådan verksamhet fortsätter. Ytterligare ett nytt tvångsmedel införs i lagen, nämligen stängning av en webbplats eller en del av en webbplats, om försäljning av växtskyddsmedel i strid med bestämmelserna inte kan förhindras på annat sätt. Bestämmelsen grundar sig på de åtgärder som beskrivs i artikel 138 i kontrollförordningen och som myndigheten ska vidta om det konstateras att aktörerna inte har följt bestämmelserna.  

I den föreslagna 47 a § föreskrivs det om skydd för rapportörers identitet. Genom den föreslagna bestämmelsen genomförs artikel 140 i kontrollförordningen, enligt vilken personer som till den behöriga myndigheten rapporterar faktiska eller potentiella överträdelser ska skyddas mot repressalier, diskriminering och andra former av missgynnande behandling. Den föreslagna bestämmelsen om skydd för identiteten behövs för att uppnå ett mål av allmänt intresse. När det gäller växtskyddsmedel och användningen av dem handlar det om frågor som är viktiga med tanke på skyddet av människors hälsa och miljön samt livsmedelssäkerheten, och därför är det nödvändigt att överträdelser som gäller växtskyddsmedel eller användningen av dem kan rapporteras till myndigheterna utan rädsla till exempel för repressalier. En förutsättning för att rapportörens identitet ska hållas hemlig är att ett röjande av personens identitet kan bedömas orsaka personen skada. En sådan skada kan till exempel ha att göra med att rapportören har ett anställningsförhållande till den som anmälan gäller eller till exempel är dennes granne. Rapportören skyddas mot repressalier. Rapportörens subjektiva uppfattning om skadan räcker inte i sig för att de grunder för hemlighållande som avses i bestämmelsen ska tillämpas. Den nu föreslagna bestämmelsen skyddar ändå inte rapportören vid en eventuell rättegång, om han eller hon till exempel uppträder som vittne.  

4.1.2  Förtydligande och komplettering av lagens innehåll på grund av nationella behov

Slopande av kravet på godkännande av utbildningsprogrammet 

Det föreslås att kravet i 9 § på att anordnare av utbildning ska inhämta Säkerhets- och kemikalieverket godkännande av utbildningsprogrammet stryks som administrativt onödigt. Det föreskrivs rätt heltäckande om utbildningsprogrammets innehåll i jord- och skogsbruksministeriets förordning 6/2012. Efterlevnaden av bestämmelserna om utbildningsprogrammet ska övervakas på samma sätt som för närvarande. 

Fysiska personer som anordnare av utbildning eller examen och testare av spridningsutrustning 

Det föreslås att omnämnandet av de som är anställda hos utbildningsanordnaren i 9 §, hos examensanordnaren i 11 § och hos testare av spridningsutrustning i 13 § stryks. I praktiken har det konstaterats att som utbildningsanordnare godkänns en fysisk person som har tillräcklig utbildning och erfarenhet. Den som anordnar utbildning kan i sitt utbildningsprogram samla de bästa experterna inom olika ämnesområden som utbildare. Likaså godkänns en fysisk person som examensanordnare eller testare av spridningsutrustning. 

Spridning av växtskyddsmedel genom flygbesprutning med obemannat luftfartyg 

Spridning av växtskyddsmedel med obemannat luftfartyg är förenad med många krav och tillstånd. De besprutningsdrönare som används ska lämpa sig för det avsedda ändamålet och vara testade. I luftfartslagstiftningen finns det krav på registreringar och tillstånd som gäller användaren, dvs. den som utför spridning genom flygbesprutning. Användningsändamålet för det växtskyddsmedel som används ska vara godkänt för spridning med hjälp av drönare, och flygbesprutning med växtskyddsmedel kräver dispens.  

Det föreslås inga ändringar i de två möjligheter till undantag från förbudet mot spridning av växtskyddsmedel genom flygbesprutning som anges i 20 § i den gällande lagen. I en utredning från 2021 om användningen av drönare inom växtskyddet föreslogs ett förfarande med dispens för spridning av växtskyddsmedel med drönare. I utredningen konstaterades det dock att det finns flera hinder för godkännande av en mer omfattande spridning av växtskyddsmedel med hjälp av drönare. Därför föreslås i detta skede endast ett förfarande för godkännande av drönare för försök i forsknings- och utvecklingssyfte. I utredningen sågs som hinder bland annat att det tills vidare inte finns några metoder och kriterier för att kunna göra en riskbedömning av användningen av spridningsmetoden. Dessutom har den tekniska utvecklingen varit snabb, och detaljerade standarder för överensstämmelse med kraven har ännu inte tagits fram. Den utrustning som finns på marknaden uppfyller därför inte nödvändigtvis alla sådana grundläggande hälso- och miljöskyddskrav som gäller andra växtskyddssprutor. Spridningsjämnheten och den biologiska effektiviteten i fråga om besprutning med drönare kräver ytterligare forskning och teknisk utveckling för att slutresultatet ska bli så bra att drönare kan godkännas för normal spridning av växtskyddsmedel. Provningsstandarder för sprutdrönare har ännu inte börjat tas fram, men eftersom testning kan utföras enligt befintliga anvisningar är godkännande för forsknings- och utvecklingssyfte möjligt. 

I propositionens föreslås det att Säkerhets- och kemikalieverket kan bevilja tillstånd för sådana försök i forsknings- och utvecklingssyfte där växtskyddsmedel sprids med obemannade luftfartyg. I propositionen preciseras den gällande bestämmelsen för att det av alla aktörer, även av institut som testar växtskyddsmedel, som i forsknings- och utvecklingssyfte vill sprida växtskyddsmedel alltid ska krävas tillstånd av Säkerhets- och kemikalieverket. Enligt propositionen ska närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om tillstånd, innehållet i ansökan om tillstånd och i anmälan om försök samt om villkoren för utförande av försök utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet på samma sätt som i den gällande bestämmelsen.  

Spridning av växtskyddsmedel genom gasning  

Växtskyddsmedel som används i gasform (verksamma ämnen aluminiumfosfid och magnesiumfosfid) i slutna utrymmen är till sina egenskaper betydligt farligare än andra växtskyddsmedel som kan användas och användningen av dem kräver särskilt skydd och yrkesskicklighet. Under eller omedelbart efter gasningen kan användaren inte heller vara i det utrymme där gasningen sker, inte heller med skyddsutrustning, vilket beskriver riskerna med ämnen i gasform. Preparat som sprids genom gasning klassificeras som giftiga. Av de växtskyddsmedel som godkänts i Finland är endast två andra preparat giftiga utöver dessa preparat, men de används inte i gasform utan som besprutningsmedel utspätt med vatten.  

Ett växtskyddsmedel som sprids genom gasning utgör alltid en risk för den som sprider det. För att det ska vara möjligt att kontrollera att de som utför spridningen har tillräcklig kompetens och skicklighet föreslås det att det till lagen fogas en bestämmelse om att användningen av ett växtskyddsmedel som sprids genom gasning kräver tillstånd av Säkerhets- och kemikalieverket och dessutom en anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket innan växtskyddsmedlet sprids genom gasning. 

När Säkerhets- och kemikalieverket godkänner ett växtskyddsmedel som sprids genom gasning ska verket kunna kräva att innehavaren av produktgodkännandet lämnar Säkerhets- och kemikalieverket uppgifter om de företag som kommer att använda preparatet. När produktgodkännandet ges vet man inte nödvändigtvis vem som kommer att använda preparatet i framtiden. I syfte att få veta vem som använder preparatet före det används ska det dock nämnas i produktgodkännandet att innehavaren av produktgodkännandet ska lämna uppgifter om den/de framtida användaren/användarna innan preparatet får användas. Av användarföretagen krävs den internationella handelsorganisationen inom spannmåls- och foderbranschen GAFTA:s certifikat (GAFTA – Grain and Feed Trade Association). Av användarna krävs att de uppfyller lägsta tillräckliga kompetensnivå. Användarens lägsta kompetensnivå kan visas genom uppfyllande av de utbildnings- och kompetenskrav som Grain and Feed Trade Association ställer på personer som utför gasning. Framtida användare av växtskyddsmedel som sprids genom gasning ska ansöka om tillstånd att använda ett växtskyddsmedel i gasform hos Säkerhets- och kemikalieverket. I ansökan ska visas sökandens kompetens att använda det preparat som sprids genom gasning, dvs. att sökanden har kontroll över att de växtskyddsmedel som används vid gasningen används på ett säkert sätt, att den som utför gasningen skyddar sig vid gasningen och att gasningen utförs på rätt sätt. Dessutom ska det visas att användaren följer GAFTA:s uppförandekod som gäller gasning. Säkerhets- och kemikalieverket ska kontrollera de uppgifter som verket fått och kan ge sökanden tillstånd att utföra gasning. Närmare uppgifter om säker användning och hur den som utför gasningen skyddar sig vid gasningen och hur gasningen utförs på rätt sätt, om ansökan om tillstånd samt om innehållet i anmälan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.  

Grain and Feed Trade Association (GAFTA) är en internationell handelsorganisation som företräder handel med och distribution av jordbruksprodukter (spannmål, djurfoder, baljväxter, ris, kryddor osv.). Organisationen har en standard, dvs. ett system som granskats, som utformats för att upprätthålla och förbättra den internationella kompetensnivån inom verksamhet som hänför sig till handel med jordbruksprodukter. Standarden omfattar tre uppförandekoder, som gäller analys och testning, gasning samt övervakning, provtagning och vägning. Ur växtskyddssynvinkel är den viktigaste uppförandekoden den som gäller gasning (The GAFTA standard for Fumigation). 

Företag som utför gasning och skadedjursbekämpning kan ansöka om GAFTA-certifiering och bli införda i GAFTA:s register över certifierade användare som utför gasning. GAFTA-certifieringen är i kraft i ett år och en utomstående granskare granskar företaget för att certifieringen ska förbli i kraft. Vid granskningen går man igenom att företaget uppfyller alla punkter i standarden. Den personal vid företaget som utför gasningen utbildas i Finland både av tillverkaren av växtskyddsmedlet och i fråga om fältutbildningen, dvs. i fråga om det egentliga utförandet av gasningen, av en erfaren aktör som länge utfört gasning. Denna aktörs utbildning ska grunda sig på utbildning vid den engelska organisationen för bekämpning av skadegörare (British Pest Control Association). En förutsättning för att få delta i utbildning som gäller växtskyddsmedel som sprids genom gasning är att man har erfarenhet av bekämpning av skadegörare, uppfyller behörighetskraven för skadedjursbekämpning enligt kemikalielagen samt deltagit som assistent vid gasning. 

Växtskyddsmedel som sprids genom gasning används för gasning av spannmålssilor, fartyg, containrar och andra liknande slutna utrymmen i syfte att bekämpa skadegörare. Utrymmena kan vara tomma eller fyllda när de behandlas. Numera kräver alla fartyg som går i frakttrafik och anlöper hamnar i EU-området att de företag som utför gasning har GAFTA-certifiering. Certifieringsskyldigheten kan åläggas av myndigheterna, till exempel med anledning av karantänbestämmelser, eller av rederiet. I Finland har det för närvarande (12/2021) godkänts tre växtskyddsmedel som sprids genom gasning.  

Enligt förslaget ska ett företag som har behöriga användare med tillstånd i sin tjänst och som planerar spridning av ett växtskyddsmedel genom gasning underrätta Säkerhets- och kemikalieverket om spridningen. I anmälan ska anges växtskyddsmedlets användningsändamål och användningsobjekt, dvs. varför och på vad preparatet kommer att användas. Dessutom ska den plats där växtskyddsmedlet används och tidpunkt och dosering anges. Anmälan ska innehålla uppgift om den person som ansvarar för gasningen och andra personer som deltar i gasningen samt en kort redogörelse för hur gasningen utförs. Säkerhets- och kemikalieverket ska kontrollera att den som utför gasningen har tillstånd, dvs. att personen i fråga uppfyller den lägsta kompetensnivå som krävs. Om allt är i sin ordning tackar Säkerhets- och kemikalieverket företaget för anmälan. Säkerhets- och kemikalieverket kan dock vid behov begära ytterligare uppgifter av företaget. Det föreslagna förfarandet ökar säkerheten vid användningen av dessa preparat och Säkerhets- och kemikalieverket kan på förhand säkerställa att det växtskyddsmedel som används i gasform används i överensstämmelse med kraven. 

Det föreslagna förfarandet baserar sig på tidigare, redan upphävd lagstiftning. 

Tullens uppgifter 

Enligt gällande 24 § övervakas import och export av växtskyddsmedel förutom av Säkerhets- och kemikalieverket också av Tullen. Tullen har inte någon egen behörighet enligt bestämmelsen. Det föreslås att myndigheternas uppgifter förtydligas genom att det föreskrivs om olika myndigheters uppgifter i skilda paragrafer. Tullens uppgifter specificeras i den föreslagna nya 24 c §. 

I propositionen föreslås det att bestämmelsen om Tullen preciseras för att göra tillsynen smidigare genom att Tullen blir en självständig aktör vid tillsynen. Detta innebär att Tullen utöver den normala tillsynen också självständigt ska fatta de förvaltningsbeslut som ska fattas på grundval av tillsynen, och ärendet överförs inte till Säkerhets- och kemikalieverket för beslutsfattande.  

Förslaget har sin grund i en jämförelse mellan växtskyddsmedel och biocider. Båda typerna av preparat består huvudsakligen av kemikalier, och dessa regleras på samma sätt i Finland och EU. Båda omfattas av krav på förhandsgodkännande, dvs. endast i Finland godkända preparat får släppas ut på marknaden och användas i Finland. Båda regleras i stor utsträckning i EU:s gemensamma lagstiftning och i fråga om dem båda är Säkerhets- och kemikalieverket behörig myndighet i Finland. 

Med stöd av kemikalielagstiftningen (kemikalielagen 599/2013, 13 §) har Tullen självständig behörighet i fråga om tillsynen. Genom att överföra behörigheten till Tullen också i fråga om växtskyddsmedel undviker man överföring av ärenden från en myndighet till en annan. Detta framgår särskilt tydligt av kontrollförordningens artikel 76, enligt vilken Tullmyndigheterna ska fördröja övergången till fri omsättning om de har anledning att tro att sändningen kan utgöra en risk för människors eller djurs hälsa, växtskydd, djurskydd eller, när det gäller genetiskt modifierade organismer och växtskyddsmedel, även för miljön, och omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna om en sådan fördröjning. Den behöriga myndigheten ska reagera på detta inom tre arbetsdagar. Iakttagandet av artikel 76 utifrån de gällande bestämmelserna skulle, i förhållande till det nuvarande förfarandet enligt 38 § 3 punkten i lagen om växtskyddsmedel, ytterligare kunna öka överföringen av ärenden från en myndighet till en annan och trycket på Säkerhets- och kemikalieverket att vid sidan av sin egen tillsyn svara för tillsynen över produkter som Tullen stoppar under sin tillsyn. 

Växtskyddsmedel hör till gruppen produkter som är mycket dyra att utveckla och vars försäljningstillstånd är avgiftsbelagda, vilket gör det ekonomiskt frestande för vissa aktörer att kopiera eller på annat sätt förfalska produkterna. Den här saken blir allt viktigare och i Europa har man vidtagit gemensamma åtgärder för att stoppa denna verksamhet, dvs. upptäcka förfalskade eller olagliga produkter. Finland deltog i det alleuropeiska projektet Silver Axe IV 2019. 

När Tullen utövar självständig tillsyn ska den fortfarande ha möjlighet att begära experthjälp om växtskyddsmedel av Säkerhets- och kemikalieverket. 

Myndigheter och laboratorier 

De föreslagna bestämmelserna om myndigheter och laboratorier motsvarar till sitt innehåll i huvudsak bestämmelserna i den gällande lagen. Det föreslås att myndigheternas tillsynsmetoder utökas med rätt att utan att identifiera sig ta prov vid handel genom distanskommunikation. Myndigheternas rätt till information utvidgas och utvecklas också i det avseendet att en tillsynsmyndighet på eget initiativ får överlåta informationen till en annan myndighet för att denna ska kunna sköta sina uppgifter. Säkerhets- och kemikalieverkets och Livsmedelsverkets ställning som sakkunniga under en straffprocess utvecklas.  

Uppvisande av examensbevis vid köptillfället 

Det föreslås att kravet i 17 § 2 mom. på att ett bevis över avlagd examen inom området för växtskyddsmedel ska visas upp vid köp slopas. I stället föreslås det enligt 11 § 3 mom. att de som avlagt examen ska registreras i det register som avses i 35 §, i vilket lantbruksbutiker som säljer växtskyddsmedel utan svårighet kan kontrollera köparens behörighet i den offentliga informationstjänsten, om vilken det föreslås bestämmelser i 35 a §. Den föreslagna bestämmelsen underlättar också för aktörer som använder växtskyddsmedel, eftersom kravet på att medföra examensbevis för att visa upp det slopas. 

Övriga ändringar 

I syfte att förbättra lagens struktur och tydlighet föreslås dessutom vissa ändringar. Bestämmelserna om återkallande av registrering, godkännande och beslut om utseende samlas i kapitlet om tvångsmedel. Bestämmelserna om tillsynsmyndigheter delas upp i separata paragrafer. För att förtydliga bestämmelserna om tillsynen flyttas tillsynen över flygbesprutning till paragrafen som gäller den myndighet som ansvarar för tillsynen. I lagen föreslås nya bestämmelser om förutsättningarna för användning av växtskyddsmedel som sprids genom gasning, om försök som utförs med obemannade luftfartyg och om påföljdsavgift. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Ekonomiska konsekvenser

De ändringar som föreslås i propositionen gäller utöver de ändringar som krävs enligt kontrollförordningen närmast förtydligande av praxis och förbättring av lagens struktur och tydlighet. Avsikten med dem är att göra myndigheternas arbete smidigare och de förväntas inte ha några nya ekonomiska konsekvenser. 

4.2.2  Konsekvenser för myndigheterna

Enligt propositionen ska 9 § i lagen om växtskyddsmedel ändras så att det inte längre krävs att utbildningsanordnaren inhämtar Säkerhets- och kemikalieverket godkännande av utbildningsprogrammet. Detta minskar Säkerhets- och kemikalieverkets administrativa arbetsbörda.  

Genom den föreslagna bestämmelsen i 19 § 2 mom. möjliggörs spridning av växtskyddsmedel med obemannat luftfartyg vid försök i forsknings- och utvecklingssyfte. Genom detta införs i lagen en ny möjlighet att sprida växtskyddsmedel. Förslaget antas eventuellt kräva att det skapas ett nytt förfarande vid Säkerhets- och kemikalieverket, men efter den inledande fasen förväntas förslaget inte medföra någon stor ekonomisk eller administrativ börda. Spridning av växtskyddsmedel med obemannat luftfartyg vid försök i forsknings- och utvecklingssyfte förväntas inte bli någon omfattande verksamhet, så beviljandet av tillstånd för försök förväntas inte ha någon betydande inverkan på Säkerhets- och kemikalieverkets arbetsmängd. 

Genom den nya bestämmelsen i 22 a § krävs det att de som använder växtskyddsmedel som sprids genom gasning har beviljats tillstånd av Säkerhets- och kemikalieverket att använda växtskyddsmedel som sprids genom gasning. Det krävs också att den som använder ett växtskyddsmedel som sprids genom gasning ska göra en anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket innan arbetet utförs. Antalet tillstånd per år antas vara mycket lågt, vilket innebär att administrationen av dem inte förväntas medföra någon stor arbetsbörda för förvaltningen. 

För att den offentliga informationstjänsten enligt 35 c § i propositionen ska kunna upprättas krävs det resurser av Säkerhets- och kemikalieverket, men när tjänsten kommer igång förväntas den underlätta både myndigheternas och aktörernas verksamhet. 

En precisering av Tullens behörighet förväntas förtydliga arbetsfördelningen inom tillsynen över växtskyddsmedel och därigenom främja en välfungerande tillsyn. Preciseringen av behörigheten kan till en början öka Tullens arbetsbörda, om preciseringen av arbetsbeskrivningen ger anledning att ändra arbetsprocesserna.  

Näthandeln och andra nya försäljningssätt har varit en växande trend redan i många år. I propositionen föreslås vissa nya metoder i synnerhet för övervakning av näthandeln. Sådana är användning av prov som tagits utan identifiering för offentlig kontroll samt möjlighet att stänga en webbplats eller en del av den. De nya tillsynsmetoderna möjliggör vid sidan av de traditionella tillsynsmetoderna en effektiv övervakning av näthandeln. I lagen föreslås ändringar som förtydligar bestämmelserna och som förväntas göra myndigheternas arbete smidigare, exempelvis att vissa återkallelser flyttas till 8 kap. och bestämmelserna om tillsynsmyndigheterna delas upp i separata paragrafer.  

Den administrativa påföljdsavgift som föreslås bli fogad till lagen gör tillsynsmyndighetens verksamhet enklare och snabbare i situationer där det är enkelt att bevisa en överträdelse och inga utredningsmässiga åtgärder krävs. Påförandet av påföljdsavgift kräver resurser av tillsynsmyndigheterna, men minskar samtidigt den administrativa bördan i fråga om vissa förseelser. Påföljdsavgift har införts vid Livsmedelsverket bland annat vid tillsynen över efterlevnaden av foder-, livsmedels-, biprodukts- och gödselmedelslagstiftningen. De ändringar som behövs i Rättsregistercentralens indrivningssystem (Rajsa) har gjorts i samband med påföljdsavgiften inom införselkontrollen. Dessutom bedöms påförandet av påföljdsavgifter på årsnivå handla om några enstaka fall, och därför anses det i propositionen inte behövligt att föreslå ett tilläggsanslag för Rättsregistercentralen. Om det konstateras att en registrerad aktör bryter mot bestämmelserna eller om förutsättningarna för registrering inte längre uppfylls, ges myndigheten under vissa förutsättningar möjlighet att återkalla registreringen.  

4.2.3  Konsekvenser för företagen

Enligt propositionen ska 9 § i lagen om växtskyddsmedel ändras så att det inte längre krävs att utbildningsanordnaren inhämtar Säkerhets- och kemikalieverkets godkännande av utbildningsprogrammet. Detta minskar den administrativa arbetsbördan för den som ansöker om att bli utbildningsanordnare. 

Ibruktagandet av den offentliga informationstjänsten enligt 35 c § i propositionen gör det smidigare att köpa växtskyddsmedel för yrkesmässig användning, eftersom säljaren vid köptillfället i tjänsten kan kontrollera den examen som krävs och köparen inte behöver visa upp sitt examensbevis vid köpet. Detta förväntas också underlätta försäljarnas arbete. 

4.2.4  Konsekvenser för miljön

Enligt propositionen krävs det att de som använder växtskyddsmedel som sprids genom gasning har beviljats tillstånd av Säkerhets- och kemikalieverket att använda växtskyddsmedel som sprids genom gasning (22 a §). Dessutom förutsätts det att användaren gör en anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket innan spridningen av växtskyddsmedlet genom gasning utförs. Växtskyddsmedel som sprids genom gasning är till sina egenskaper betydligt farligare än andra växtskyddsmedel som kan användas och användningen av dem kräver särskilt skydd och yrkesskicklighet. Med hjälp av tillståndet och anmälan kan Säkerhets- och kemikalieverket kontrollera att de som utför spridningen har tillräcklig kompetens och skicklighet. Det föreslagna förfarandet ökar säkerheten vid användningen av dessa preparat. 

I propositionens föreslås det att det till 19 § fogas en bestämmelse enligt vilken Säkerhets- och kemikalieverket på ansökan kan bevilja tillstånd för sådana försök i forsknings- och utvecklingssyfte där växtskyddsmedel sprids med obemannade luftfartyg. Flygbesprutning med växtskyddsmedel är i princip förbjuden och i den gällande lagstiftningen kan dispens beviljas i två strikt reglerade situationer. Livsmedelsverket får besluta om bekämpning av skadegörare genom flygbesprutning med växtskyddsmedel när verket beslutar om åtgärder för att bekämpa skadegörare eller förhindra att de sprids så som föreskrivs i lagen om skydd för växters sundhet (702/2003), och jord- och skogsbruksministeriet får på framställning av en regionenhet vid Finlands skogscentral besluta om flygbesprutning med växtskyddsmedel för att bekämpa omfattande skogsskador på växande träd i skog när ministeriet beslutar om åtgärder i enlighet med lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013) i syfte att förhindra att skogsskador sprids eller uppkommer. Spridning av växtskyddsmedel med obemannade luftfartyg kan dock under vissa omständigheter ha mindre konsekvenser för miljön än normal spridning. Det kan vara fråga om sådana situationer där det är svårt att nå det område som behandlas med en traktorspruta eller spridningen av växtskyddsmedlet med ett obemannat luftfartyg skulle medföra mindre vindavdrift än om området skulle behandlas med normal utrustning. Sådana situationer kan inbegripa riktade åtgärder inom skogsbruket, såsom spridning av medel för avskräckning av älgar i plantbestånd, behandling av härdar, såsom punktbekämpning av flyghavre, riktad bekämpning av tistel och molke samt behandling av små områden i fruktodlingar, där man genom spridning med obemannat luftfartyg kan nå en större precision på trädkronan. Även behandling av fuktiga växtplatser (till exempel bekämpning av potatisbladmögel) har föreslagits som ett möjligt ändamål där man genom att använda obemannade luftfartyg skulle kunna hindra kompaktering av marken. Det finns dock ännu inga forskningsdata från Finland om de föreslagna situationerna, och därför är det ändamålsenligt att först möjliggöra forskningsverksamhet innan det blir möjligt att sprida växtskyddsmedel med obemannade luftfartyg i större skala. 

Alternativa handlingsvägar

I propositionen är det fråga om genomförande av EU-lagstiftning som förutsätter lagstiftningsåtgärder. Kontrollförordningen förutsätter nationella kompletterande bestämmelser som med tanke på enhetligheten i lagstiftningen föreslås bli utfärdade på motsvarande sätt som i fråga om annan nationell lagstiftning som gäller genomförandet av kontrollförordningen.  

Remissvar

Propositionen sändes för utlåtande till följande instanser: miljöministeriet, justitieministeriet, arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Rättsregistercentralen, närings-, trafik- och miljöcentralerna i Egentliga Finland, Nyland, Satakunta, Norra Savolax, Norra Österbotten, Norra Karelen, Österbotten, Birkaland, Lappland, Mellersta Finland, Kajanaland, Sydöstra Finland, Tavastland, Södra Savolax och Södra Österbotten, Säkerhets- och kemikalieverket, Transport- och kommunikationsverket, Livsmedelsverket, Naturresursinstitutet, Arbetshälsoinstitutet, Tullen, Ålands landskapsregering, Hämeen ammattikorkeakoulu Oy, Oulun Ammattikorkeakoulu Oy, ProAgria Keskusten Liitto ry, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf, Puutarhaliitto - Trädgårdsförbundet ry, Livsmedelsindustriförbundet rf, Växtskyddsindustrin rf samt Frukt- och Bärodlarnas förbund rf. Det kom in sammanlagt 16 remissvar.  

Justitieministeriet föreslog preciseringar på flera ställen i specialmotiveringen, såsom i fråga om tillhandahållande av utbildning, återkallelse av registrering, godkännande och tillstånd, förutsättningarna för begränsning av de grundläggande rättigheterna i anslutning till den administrativa påföljdsavgiften samt det anslagsbehov till Rättsregistercentralen som detta medför. När det gäller bestämmelserna om registret fäste justitieministeriet uppmärksamhet vid behovet av registerbestämmelser, det nationella handlingsutrymmet i EU:s dataskyddsförordning samt specialmotiveringen i fråga om registret och den offentliga informationstjänsten samt förhållandet till dataskyddsförordningen. Justitieministeriet föreslog också förtydliganden i fråga om skyddet av den registrerades rättigheter, skyddet av känsliga uppgifter och avgränsningen av myndigheternas rätt att få uppgifter.  

Miljöministeriet ansåg det vara bra att myndigheternas roller förtydligas. I fråga om spridning med obemannade luftfartyg föreslog miljöministeriet att det till bemyndigandet att utfärda förordning fogas villkor för beviljande av tillstånd och föreslog dessutom att jord- och skogsbruksministeriets förordning om de allmänna principerna för integrerat växtskydd i fortsättningen ska utfärdas genom förordning av statsrådet. Miljöministeriet ansåg det vara viktigt att övervakningen av utbildningsprogrammen fortsätter.  

Arbets- och näringsministeriet framhöll de ekonomiska konsekvenserna av utvidgningen av Säkerhets- och kemikalieverkets redan tidigare omfattande uppgifter och ansåg att det behövs tilläggsresurser.  

Rättsregistercentralen föreslog att det i motiveringen tas in ett förtydligande omnämnande av att påföljdsavgiften är räntefri. I fråga om rätten att få uppgifter ur bötesregistret efterlystes precisering i fråga om de uppgifter som lämnas ut samt korrigering av Tullens rätt att få uppgifter. Rättsregistercentralen tog också upp frågan hur meningsfullt det över huvud taget är att myndigheten ska ha rätt att få uppgifter ur bötesregistret, eftersom en pågående straffprocess redan som sådan hindrar att påföljdsavgift påförs, men inte framgår av bötesregistret. Dessutom blir tiden mellan det att domen vunnit laga kraft och tidsfristen för påförande av påföljdsavgift ganska kort. Dessutom ansåg Rättsregistercentralen att det behövs tilläggsresurser på grund av att uppgifterna utvidgas.  

Transport- och kommunikationsverket föreslog preciseringar av de ställen som gäller obemannade luftfartyg och understödde möjligheten att använda dem.  

Livsmedelsverket påpekade att dess uppgifter ökar i och med ändringen och att det behövs resurser för dem. För införandet av påföljdsavgift föreslogs en övergångsperiod och anslag för en ändring av informationssystem. Livsmedelsverket påpekade att det fanns oklarhet om förhållandet mellan lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs och registret i propositionen, särskilt när det gäller den personuppgiftsansvarige. Livsmedelsverket begärde också att det till texten fogas en självständig rätt för närings-, trafik- och miljöcentralerna att göra polisanmälan samt vissa preciseringar och förtydliganden.  

Säkerhets- och kemikalieverket understödde ändringarna, men påpekade att det finns behov av en möjlighet att ålägga en aktör att från marknaden återkalla ett växtskyddsmedel som saknar tillstånd eller som har allvarliga brister. Säkerhets- och kemikalieverket föreslog att det ska föreskrivas om offentliggörande av uppgifter om mängder för försäljning av växtskyddsmedel, om att den som ansöker om tillstånd är etablerad i EU-området, om köparens skyldighet att styrka sin identitet vid köptillfället samt om insamling av tillsynsresultat. Säkerhets- och kemikalieverket föreslog också att återkallelse av registrering ska förenas med krav på att examen ska avläggas på nytt och att avgiftsfrihet för tillsynsprov ska återinföras. Dessutom föreslog Säkerhets- och kemikalieverket flera preciseringar och förtydliganden.  

Naturresursinstitutet, Frukt- och Bärodlarnas förbund rf, ProAgria Keskusten Liitto ry och Livsmedelsindustriförbundet rf understödde allmänt förslaget. Naturresursinstitutet föreslog att termen integrerat växtskydd preciseras i texten och att rätten att få uppgifter utvidgas till forskningsändamål.  

Arbetshälsoinstitutet ansåg att arbetarskyddsaspekter, inklusive korrekt användning av personlig skyddsutrustning, även i fortsättningen bör vara centrala i utbildningen och i examensfordringarna. Arbetshälsoinstitutet påpekade också att den särskilda kompetens och skicklighet som hänför sig till spridning av växtskyddsmedel genom gasning inte testas i examen, och i lagen om växtskyddsmedel ställs inga andra särskilda krav på yrkesmässig användning av dessa växtskyddsmedel. Säkerhets- och kemikalieverket klarar inte heller av att övervaka att introduktionen i användningen av preparaten är tillräcklig. 

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC understödde användningen av obemannade luftfartyg för forskningsändamål och överföringen av examensbevis till registret samt införandet av en påföljdsavgift, förutsatt att avgiften är skälig. SLC framhöll att överföringen av tillsynen över importen till Tullen inte får äventyra importen av godkända växtskyddsmedel och påpekade att det fortfarande saknas en svenskspråkig version av KemiDigi-registret.  

Puutarhaliitto - Trädgårdsförbundet understödde förslagen och konstaterade att det av dem som använder växtskyddsmedel som sprids genom gasning, utöver allmän växtskyddsexamen, bör krävas kompetens på en mer strikt nivå.  

Specialmotivering

7.1  Lagen om ändring av lagen om växtskyddsmedel

2 §.Tillämpningsområde. I 1 mom. föreslås det att genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel nämns. Samtidigt ges direktivet kortformen ramdirektivet. Till 2 mom. 3 punkten fogas ett omnämnande av kontrollförordningen. Genom den föreslagna lagen utfärdas de bestämmelser som behövs för att komplettera kontrollförordningen. I övrigt motsvarar paragrafen till sitt innehåll den gällande bestämmelsen.  

3 §.Förhållande till vissa författningar. Hänvisningar i paragrafen preciseras till hänvisningar till gällande lagstiftning. I 2 mom. korrigeras hänvisningarna till foderlagen (1263/2020) och livsmedelslagen (297/2021). Samtidigt ersätts hänvisningen i 2 mom. till förordning (EG) nr 396/2005 med en hänvisning till förordningens kortform, som anges i 2 § 2 mom. 2 punkten. Hänvisningen i 4 mom. ändras till en hänvisning till den gällande avfallslagen (646/2011).  

4 §.Definitioner. Det föreslås att verksamhetsutövare som definieras i 1 mom. 5 punkten ändras till aktör genom hänvisning till en aktör enligt definitionen i artikel 3.29 i kontrollförordningen. Enligt den artikeln avses med aktör varje fysisk eller juridisk person som har en eller flera av de skyldigheter som fastställs i de bestämmelser som avses i artikel 1.2 i den förordningen. Med aktör avses dessutom enligt förslaget en aktör som åläggs krav i denna lag, såsom utbildningsanordnare och examensanordnare samt testare och användare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Momentets 1–4 punkt ändras inte. För begreppet integrerat växtskydd i 7 punkten används i allmänspråket integrerad bekämpning med samma innebörd. Båda motsvarar det engelska begreppet integrated pest management , vars förkortning IPM används mycket allmänt.  

Till 1 mom. fogas definitioner av tillsynsmyndighet, obemannat luftfartyg, import, export och transitering. Med den allmänna beteckningen tillsynsmyndighet avses de myndigheter som sköter tillsynsuppgifter enligt lagen, det vill säga Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen samt Tullen. I definitionen av obemannat luftfartyg hänvisas det till den definition som används i luftfartslagen (864/2014). Definitionerna av import, export och transitering används för att beskriva godstrafiken mellan Finland och länder utanför EU, till skillnad från importen och exporten på EU:s inre marknad.  

I 2 mom. ersätts hela titeln Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel med kortformen ”ramdirektivet”, som nämns i 2 § 2 mom. 

7 §.Hantering och lagring av växtskyddsmedel samt behandling av deras förpackningar och rester. Termen verksamhetsutövare i 1 mom. ändras till aktör .  

9 §.Utbildningsanordnare. I 1 mom. föreslås det att omnämnandet av godkännandet av utbildningsprogrammet stryks, eftersom det i jord- och skogsbruksministeriets förordning om utbildningsprogrammet i hantering och användning av växtskyddsmedel (201/2012) föreskrivs mycket utförligt om utbildningsprogrammets innehåll. I praktiken har utbildningsprogrammen motsvarat kraven väl. Säkerhets- och kemikalieverket har möjlighet att även i fortsättningen övervaka innehållet i utbildningsprogrammen till exempel genom stickprov.  

I 2 mom. stryks omnämnandet av utbildare som är anställda hos utbildningsanordnaren, eftersom endast fysiska personer godkänns som utbildningsanordnare. Syftet med ändringen är att säkerställa att de som godkänts som utbildningsanordnare har tillräcklig kompetens och erfarenhet samt att utbildningsanordnarna behandlas lika. På detta sätt kvarstår även utbildningsanordnarens rätt hos personen i fråga oberoende av arbetsgivaren. Utbildningsanordnaren har huvudansvaret för att anordna utbildningen. Samtidigt föreslås det att det till 2 mom. fogas en möjlighet för utbildningsanordnaren att anlita sakkunniga vid tillhandahållandet av utbildningen. Innehållet i utbildningen i hantering och användning av växtskyddsmedel är mycket omfattande och för att kunna åstadkomma den bästa utbildningen är det ändamålsenligt att utbildningsanordnaren ges möjlighet att i utbildningen i fråga om vissa ämnesområden som utbildare anlita sakkunniga som är väl insatta i ämnesområdena. Som sakkunniga kan anlitas personer som har specialkompetens och gedigen erfarenhet inom ämnesområdet. Utbildningen ska uppfylla kraven i jord- och skogsbruksministeriets förordning om utbildningsprogrammet i hantering och användning av växtskyddsmedel (6/2012). I momentet stryks också kravet på godkännande av utbildningsprogrammet av den orsak som nämns i samband med 1 mom.  

Det föreslås att 3 mom. upphävs och att bestämmelserna om återkallande av godkännandet i den gällande bestämmelsen flyttas till det nya 39 b § i 8 kap. 

Paragrafens 4 och 5 mom. blir nya 3 och 4 mom. och deras innehåll ändras inte. 

11 §.Examensanordnare. Det föreslås med hänvisning till motiveringen till 9 § att endast fysiska personer i fortsättningen godkänns som examensanordnare. I 2 mom. stryks omnämnandet av de utbildare som är anställda hos examensanordnaren. Säkerhets- och kemikalieverket bedömer ansökan och godkänner som examensanordnare en fysisk person som har den kompetens och erfarenhet som krävs enligt 11 §. Dessutom stryks omnämnandet av återkallande av godkännande i gällande 2 mom. Bestämmelser om detta föreslås i den nya 39 b § i 8 kap. om administrativa tvångsmedel.  

13 §.Testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Med hänvisning till motiveringen till 9 § föreslås det att omnämnandet av den som är anställd hos den som testar spridningsutrustning stryks i 1 mom., eftersom det föreslås att endast fysiska personer godkänns som testare av spridningsutrustning. Säkerhets- och kemikalieverket bedömer ansökningarna och godkänner som testare av spridningsutrustning en fysisk person som har den kännedom om området som krävs enligt 13 § och den kompetens och de färdigheter som testningen kräver. Dessutom stryks omnämnandet av återkallande av godkännande i gällande 1 mom. Bestämmelser om detta föreslås i den nya 39 b § i 8 kap. om administrativa tvångsmedel.  

17 §.Användning av växtskyddsmedel i yrkesverksamhet samt försäljning eller annan överlåtelse av växtskyddsmedel för användning i yrkesverksamhet. Det föreslås att 1 mom. ändras så att en person får använda växtskyddsmedel i yrkesverksamhet endast om han eller hon har avlagt examen enligt 10 § och är registrerad i det register som avses i 35 §. Det föreslås att 2 mom. ändras så att kravet på att visa upp ett examensbevis avseende växtskyddsmedel vid köp slopas. Enligt 11 § 3 mom. ska personer som avlagt examen registreras i det register som avses i 35 §. Lantbruksbutiker som säljer växtskyddsmedel kan utan svårighet kontrollera köparens behörighet i den offentliga informationstjänsten, om vilken det föreslås bestämmelser i den nya 35 a §. Köparens identitet ska kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt vid köptillfället. Identiteten kan fastställas med hjälp av en identitetshandling eller på något annat jämförbart tillförlitligt sätt. Den föreslagna bestämmelsen underlättar också för aktörer som använder växtskyddsmedel, eftersom kravet på att medföra examensbevis för att visa upp det slopas.  

18 §.Godkännande av institutioner som testar växtskyddsmedel. Det föreslås att 2 mom. upphävs. Det föreslås att bestämmelsen om återkallande av godkännandet i det moment som upphävs flyttas till det nya 39 b § i 8 kap.  

19 §.Försök i forsknings- och utvecklingssyfte. Ordalydelsen i 1 mom. preciseras och till momentet fogas en hänvisning till sådana försök i forsknings- och utvecklingssyfte som avses i artikel 54.1 i växtskyddsmedelsförordningen. I momentet preciseras också att det är fråga om ett försök som förutsätter utsläppande i miljön av ett växtskyddsmedel som inte är godkänt för det användningsändamål som det används för i försöket. Det kan alltså vara fråga om ett preparat som inte alls har godkänts i Finland eller ett preparat som inte har godkänts för det ändamål som det används för i försöket. Till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. enligt vilket Säkerhets- och kemikalieverket beviljar tillstånd för försök som utförs med obemannade luftfartyg i forsknings- och utvecklingssyfte. Det föreslås att 5 mom. som gäller återkallande av tillstånd för försök upphävs. Bestämmelser om detta föreslås i den nya 39 b § i 8 kap. om administrativa tvångsmedel.  

Det föreslås att det gällande 6 mom. ändras och delas upp i 6 och 7 mom. Ordalydelsen i det nya 6 mom. preciseras så att momentet omfattar olika typer av försök som utförs i forsknings- och utvecklingssyfte. Det föreslås att det till momentet fogas en bestämmelse enligt vilken det till en ansökan som gäller ett försök i forsknings- och utvecklingssyfte där avsikten är att ett växtskyddsmedel sprids med ett obemannat luftfartyg ska fogas de tillstånd för luftfart som behövs. En person som har för avsikt att sprida ett växtskyddsmedel med ett obemannat luftfartyg ska registrera sig som UAS-operatör i Transport- och kommunikationsverkets register i enlighet med artikel 14 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/947 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg. Dessutom ska personen för flygbesprutningen lämna in en deklaration som avses i artikel 5.5 eller skaffa ett sådant tillstånd till drift i den specifika kategorin som avses i artikel 12 i den ovannämnda genomförandeförordningen. Om verksamheten till sin natur är sådan att den anses höra till den certifierade kategorin, behöver personen de intyg som avses i artikel 6 i förordningen. Då ska också det obemannade luftfartyg som används för drift i den certifierade kategorin registreras i enlighet med artikel 14 i förordningen.  

Till den certifierade kategorin hör i enlighet med artikel 6 i ovannämnda genomförandeförordning bland annat drift som involverar transport av ”farligt gods som kan innebära hög risk för tredje part vid en olycka”. Växtskyddsmedel anses i allmänhet höra till sådant farligt gods. I det vägledande material (punkten GMI Article 6) i anslutning till genomförandeförordning (EU) 2019/947 som Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet Easa publicerat preciseras bestämmelsen så att transport av farligt gods anses höra till den certifierad e kategorin, om det gods som transporteras inte finns i en kraschskyddad behållare och skulle innebära hög risk för tredje part vid en olycka. Om driften sker i ett område där tredje parter som inte har någon anknytning till driften inte finns i närheten och deras tillträde till området förhindras, kan driften eventuellt klassificeras som drift i den specifika kategorin, eftersom det då inte uppkommer någon sådan hög risk för tredje parter som avses i artikel 6 i genomförandeförordningen och i det vägledadande materialet för artikeln. Klassificeringen av driften som drift i den specifik a kategorin förutsätter dock en riskbedömning enligt artikel 11 i genomförandeförordningen samt ett operativt tillstånd som Transport- och kommunikationsverket utfärdar utifrån prövning av varje enskilt fall i enlighet med artikel 12 och som förenas med behövliga verksamhetsvillkor.  

Enligt det nya 7 mom. utfärdas närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om tillstånd, innehållet i ansökan om tillstånd och i anmälan om försök samt om villkoren för utförande av försök genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Nytt jämfört med den gällande bestämmelsen är bemyndigandet att utfärda förordning om villkoren för utförande av försök. Villkoren kan i praktiken gälla till exempel krav på avstånd från försöket till närmaste bebodda byggnad och vattendrag, vattencistern, vattentäkt och dess skyddsområde och naturskyddsområde enligt naturvårdslagen. 

22 §. Utförande av flygbesprutning. Det föreslås att sista meningen i 2 mom. upphävs och att bestämmelsen om övervakningen av flygbesprutning i det nuvarande momentet flyttas till den nya 24 b § i 6 kap.  

22 a §.Spridning av växtskyddsmedel genom gasning . Växtskyddsmedel som används i gasform i slutna utrymmen är till sina egenskaper betydligt farligare än andra växtskyddsmedel som kan användas och användningen av dem kräver särskilt skydd och yrkesskicklighet. Preparat som sprids genom gasning klassificeras som giftiga. Ett växtskyddsmedel som sprids genom gasning utgör alltid en risk för den som sprider det. En förutsättning för säker användning är att de som sprider växtskyddsmedlet har tillräcklig kompetens och skicklighet. För att det ska vara möjligt att kontrollera kompetensen och skickligheten föreslås det att det till lagen fogas en ny bestämmelse enligt vilken Säkerhets- och kemikalieverket på ansökan beviljar användaren av ett preparat som sprids genom gasning tillstånd att använda det. Tillstånd beviljas om sökanden visar att han eller hon uppfyller de krav som beskrivs i 1 mom. Att kraven uppfylls kan visas genom intyg över genomförd utbildning. Det föreslagna 2 mom. förutsätter att den som utför spridningen gör en anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket innan växtskyddsmedlet sprids genom gasning.  

Enligt det nya 3 mom. ska närmare bestämmelser om vad som i 1 mom. avses med säker användning och med att den som utför gasningen skyddar sig vid gasningen och med att gasningen utförs på rätt sätt, om ansökan om tillstånd enligt 2 mom. samt om innehållet i anmälan enligt 3 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 

23 §.Jord- och skogsbruksministeriet. I 1 mom. föreslås det att det föreskrivs om vad som ingår i jord- och skogsbruksministeriets uppgifter på samma sätt som i den gällande bestämmelsen. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar innehållet, eftersom det i fortsättningen föreskrivs om alla tillsynsmyndigheters uppgifter i separata paragrafer. En ny uppgift för ministeriet är att det ska utse ett nationellt referenslaboratorium på framställning av Säkerhets- och kemikalieverket i enlighet med artikel 100 i kontrollförordningen.  

24 §.Säkerhets- och kemikalieverket. I paragrafen samlas de uppgifter som Säkerhets- och kemikalieverket har, om vilka det för närvarande föreskrivs i 24 § 1 mom., 26 § 1 mom. och 26 a §. I paragrafen stryks omnämnandena av de andra tillsynsmyndigheterna, om vilkas uppgifter det föreskrivs särskilt i 24 a, 24 b och 24 c §. Samtidigt upphävs 26 och 26 a §. Paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar det ändrade innehållet. I 1 mom. preciseras dessutom Säkerhets- och kemikalieverkets uppgifter i fråga om uppgiften att planera och styra tillsynen över växtskyddsmedel. I 2 mom. 2 och 3 punkten fastställs verket som behörig myndighet i fråga om vissa uppgifter som förutsätts i kontrollförordningen. Det föreslås att verket svarar för sådan samordning och sådana kontakter med kommissionen och övriga medlemsstater som avses i artikel 4.2 b i kontrollförordningen och är förbindelseorgan enligt artikel 103 i kontrollförordningen. I 1 mom. 6 punkten föreslås det att det för tydlighetens skull nämns att Säkerhets- och kemikalieverket vid behov fastställer temporära gränsvärden för bekämpningsmedelsrester enligt artikel 18.4 i resthaltsförordningen.  

Verket ska också göra en framställning till jord- och skogsbruksministeriet om utseende av nationella referenslaboratorier enligt artikel 100 i kontrollförordningen. 

24 a §.Livsmedelsverket. Det föreslås att Livsmedelsverkets uppgifter flyttas från den gällande lagens 24 § till en ny 24 a §. I 1 mom. preciseras Livsmedelsverkets uppgifter vid planeringen, styrningen och utvecklingen av tillsynen över användningen av växtskyddsmedel. Tillsynsuppgifterna beskrivs mer noggrant i propositionen än i den gällande lagen och med likartad ordalydelse som i andra lagar som gäller insatsmaterial. Avsikten är att beskriva tillsynen i sin helhet, där tillsynsarbetet också omfattar planering och utveckling av det i syfte att förbättra tillsynen. Livsmedelsverket har också en styrningsuppgift med stöd av vilken verket styr närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer som besöker gårdar och andra ställen för att övervaka användningen av växtskyddsmedel. Till övriga delar förblir verkets uppgifter oförändrade.  

24 b §.Närings-, trafik- och miljöcentralen. Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter flyttas från den gällande lagens 24 § 3 mom. och 22 § 1 mom. till den nya 24 b §. Det föreslås att centralerna jämsides med Livsmedelsverket ska övervaka användningen av växtskyddsmedel samt hanteringen och lagringen i samband med den.  

I 2 mom. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralerna ska övervaka utförandet av flygbesprutning enligt 22 §. 

24 c §.Tullen. Det föreslås att Tullens uppgifter flyttas från den gällande lagens 24 § 4 mom. till den nya 24 c §. Det föreslås att bestämmelsen preciseras, eftersom den gällande bestämmelsen kan ha gett upphov till oklarheter i tillsynssituationer. Syftet med förslaget är att Tullen ska vara en självständig aktör i fråga om tillsynen.  

I 1 mom. föreslås det att Tullen ska vara tillsynsmyndighet vid tillsynen över efterlevnaden av växtskyddsmedelsförordningen och denna lag när det gäller import, export och transitering. Det föreslås att Tullen ska övervaka att de skyldigheter som gäller godkännande av växtskyddsmedel fullgörs när ett varuparti anländer till Finland från länder utanför Europeiska unionen. Enligt 2 mom. ska Tullen vid tillsynen iaktta tullagen, om inte något annat föreskrivs i denna lag.  

Med stöd av 13 § i kemikalielagen har Tullen självständig behörighet vid tillsynen över att EU:s kemikalielagstiftning iakttas. Genom att överföra behörigheten till Tullen också i fråga om växtskyddsmedel kan man undvika överföring av ärenden från en myndighet till en annan. Detta framgår särskilt tydligt av kontrollförordningens artikel 76, enligt vilken Tullmyndigheterna ska fördröja övergången till fri omsättning om de har anledning att tro att sändningen kan utgöra en risk för människors eller djurs hälsa, växtskydd, djurskydd eller, när det gäller genetiskt modifierade organismer och växtskyddsmedel, även för miljön, och omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna om en sådan fördröjning. Den behöriga myndigheten ska reagera på detta inom tre arbetsdagar. Iakttagandet av artikel 76 utifrån de gällande bestämmelserna skulle, i förhållande till det nuvarande förfarandet enligt 38 § 3 punkten i lagen om växtskyddsmedel, ytterligare kunna öka överföringen av ärenden från en myndighet till en annan och trycket på Säkerhets- och kemikalieverket att vid sidan av sin egen tillsyn svara för tillsynen över produkter som Tullen stoppar under sin tillsyn. 

När Tullen utövar självständig tillsyn ska Tullen fortfarande ha möjlighet att begära experthjälp om växtskyddsmedel av Säkerhets- och kemikalieverket. 

24 d §.Naturresursinstitutet. Bestämmelser om Naturresursinstitutets uppgifter finns i 26 § 2 mom. och 27 § i den gällande lagen. Naturresursinstitutets uppgifter samlas i den nya 24 d §, och 27 § upphävs. Det föreslås inga ändringar i Naturresursinstitutets uppgifter.  

25 §.Auktoriserade inspektörer. De gällande bestämmelserna om auktoriserade inspektörer preciseras genom att bestämmelserna kopplas till kontrollförordningen. I artikel 24 i kontrollförordningen finns det särskilda bestämmelser om offentlig kontroll och om åtgärder som de behöriga myndigheterna ska vidta när det gäller växtskyddsmedel. Enligt punkt 5 i den artikeln ska det vara tillåtet att delegera vissa uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen till en eller flera fysiska personer. Artikel 28 i kontrollförordningen gäller de behöriga myndigheternas delegering av uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen. Uppgifter kan delegeras i enlighet med villkoren i artikel 30 i förordningen. Den behöriga myndigheten ska säkerställa att de fysiska personer till vilka sådana uppgifter delegerats har de befogenheter som krävs för att kunna utföra dessa uppgifter på ett verkningsfullt sätt.  

Artikel 30 i kontrollförordningen innehåller bestämmelser om villkoren för delegering av uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen. Delegeringen ska vara skriftlig och innehålla en exakt beskrivning av de uppgifter som delegeras och de villkor under vilka de får utföras. De fysiska personerna ska ha den sakkunskap och den utrustning som krävs för att utföra uppgifterna samt vara väl kvalificerade och erfarna, och de ska vara fria från intressekonflikter när de utför uppgifterna. Bestämmelser om skyldigheter för fysiska personer till vilka uppgifter delegerats och för de delegerande behöriga myndigheterna finns i artiklarna 32 och 33 i kontrollförordningen. 

Enligt det föreslagna 1 mom. kan Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket skriftligen utse en fysisk person (auktoriserad inspektör) att för viss tid utföra inspektioner som hänför sig till offentlig kontroll, såsom övervakning av användningen av växtskyddsmedel på en viss plats eller övervakning av vissa växtskyddsmedel. Bemyndigandet gäller inspektioner som hänför sig till offentlig kontroll och som personen utför i stället för någon av de tillsynsmyndigheter som avses i lagen. En auktoriserad inspektör har inte rätt att för utförande av sina uppgifter få tillträde till utrymmen som används för boende av permanent natur. 

I 2 mom. föreslås bestämmelser om att en auktoriserad inspektör ska utföra sitt uppdrag under överinseende av Säkerhets- och kemikalieverket eller Livsmedelsverket. De administrativa beslut som eventuellt ska fattas utifrån inspektionerna fattas av det verk som gett bemyndigandet. 

På auktoriserade inspektörer tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför sina uppdrag. Bestämmelser om detta föreslås i 3 mom. I momentet hänvisas också till skadeståndslagen som gäller skadeståndsansvar. 

Enligt 4 mom. ska en auktoriserad inspektör på begäran visa upp det skriftliga bemyndigande som styrker inspektörens rätt att utöva tillsyn.  

26 §. Statistikmyndigheter. Paragrafen 26 § i gällande lag upphävs och dess 1 mom. flyttas till 24 § och dess 2 mom. flyttas till den nya 24 d § för att tydliggöra myndigheternas uppgiftsfördelning.  

26 a §. Vissa uppgifter för Säkerhets- och kemikalieverket. Paragrafen 26 a § i gällande lag upphävs och dess innehåll flyttas till 24 § för att tydliggöra myndigheternas uppgiftsfördelning.  

27 §.Sakkunnigmyndighet . Paragrafen 27 § i gällande lag upphävs och dess innehåll flyttas till 24 d § för att tydliggöra myndigheternas uppgiftsfördelning  

28 §.Allmänna principer för organisering av tillsynen. Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsynen över växtskyddsmedel. I 1 mom. föreslås bestämmelser om de centrala principerna för tillsynen, såsom objektivitet, regelbundenhet och ändamålsenlighet samt om hur tillsynen ska genomföras och stadierna i tillsynen. Dessutom ska övervakningen effektiviseras, om det kan misstänkas att ett preparat eller en aktörs verksamhet inte uppfyller de krav som anges i växtskyddsmedelsförordningen eller lagen eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem. Syftet med bestämmelsen är att stödja en ändamålsenlig organisering av tillsynen och säkerställa en rättvis och proportionerlig inriktning av tillsynen. Tillsynsmyndigheten ska enligt det föreslagna 2 mom. på samma sätt som för närvarande dessutom vid behov ge behövliga råd eller uppmaningar när det gäller iakttagandet av bestämmelserna om växtskyddsmedel. Tillsynsmyndighetens vägledningsskyldighet gäller dock endast anvisningar om tillämpningen av lagstiftningen på allmän nivå, och myndigheten är inte skyldig att i enskilda fall ge verksamhetsutövaren detaljerade råd. När det gäller omfattningen av anvisningarna bör det beaktas att förtroendet för tjänstemannens opartiskhet inte får äventyras till följd av anvisningarna. Närmare bestämmelser om de allmänna principerna för organisering av tillsynen får enligt det föreslagna 3 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Termen verksamhetsutövare ändras till aktör i 1 och 2 mom. Till övriga delar motsvarar paragrafen den gällande bestämmelsen.  

29 §.Tillsynsplan. Det föreslås att paragrafen ändras så att den motsvarar vad som i kontrollförordningen föreskrivs om tillsyn. Enligt artikel 109 i kontrollförordningen ska de behöriga myndigheterna utföra kontroll utifrån en flerårig nationell kontrollplan. Avsikten är att genom kontrollplanen främja planmässighet och öppenhet i offentlig kontroll för aktörerna. Kontrollplanen ska utarbetas och genomföras på ett samordnat sätt. Bestämmelser om innehållet i kontrollplanen finns i artikel 110 i kontrollförordningen. Enligt artikeln ska kontrollplanen omfatta offentlig kontroll inom alla de områden som omfattas av de bestämmelser som avses i artikel 1.2 i förordningen och den ska planeras bland annat i enlighet med de allmänna bestämmelser om offentlig kontroll som finns i artikel 9 i förordningen. Enligt den sistnämnda artikeln ska offentlig kontroll utföras bland annat regelbundet, riskbaserat och med lämplig frekvens. Kontrollplanen ska innehålla allmän information om hur systemen för offentlig kontroll är uppbyggda och organiserade i medlemsstaten samt sådan detaljerad information om innehållet i kontrollplanen som anges närmare i artikel 110 i förordningen. Enligt artikel 111 ska kontrollplanen tillhandahållas allmänheten och uppdateras. Medlemsstaten ska för kommissionen utarbeta en årlig rapport enligt artikel 113 över resultaten av de kontroller som utförts enligt kontrollplanen.  

Vid beredningen av den fleråriga kontrollplan som avses i kontrollförordningen ska Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket och Tullen tillsammans besluta vad tyngdpunkterna i tillsynen årligen ska ligga på. Varje myndighet ska utarbeta en tillsynsplan för sina egna ansvarsområden. Livsmedelsverket ska ansvara för insamlingen av tillsynsresultaten och rapporteringen till Europeiska kommissionen i enlighet med artiklarna 109.2 c och 113. Rapporteringen av resultaten enligt kontrollförordningen sker för närvarande genom Livsmedelsverket. I 2 mom. tas nuvarande praxis in i lagen. Livsmedelsverket ska också svara för att kontrollplanen tillhandahålls allmänheten i enlighet med artikel 111 till exempel genom att publicera den på sin webbplats.  

Säkerhets- och kemikalieverket ska svara för samordningen av tillsynsplanen mellan myndigheterna. 

30 §.Inspektionsrätt. Det föreslås att 1 mom. ändras till en hänvisning till bestämmelserna om inspektioner i kontrollförordningen. Bestämmelser om allmänna krav på kontroll och annan offentlig verksamhet finns i artiklarna 9–15 i kontrollförordningen. Enligt artikel 9 ska riskbaserad kontroll utföras regelbundet och med lämplig frekvens. Enligt skäl 32 i ingressen i förordningen bör de behöriga myndigheterna fastställa frekvensen för offentlig kontroll med hänsyn till behovet av att anpassa kontrollen till risken och den förväntade graden av efterlevnad i olika situationer, inbegripet eventuella överträdelser av unionslagstiftningen om den jordbruksbaserade livsmedelskedjan genom bedrägligt eller vilseledande agerande.  

Enligt artikel 5.1 h i kontrollförordningen ska det säkerställas att den behöriga myndighetens personal har tillträde till aktörernas lokaler och tillgång till deras dokumentation. Enligt artikel 15 ska aktörerna ge de behöriga myndigheternas personal tillgång till lokaler, omgivningar, transportmedel, datoriserade informationshanteringssystem, djur, varor, dokument och annan relevant information.  

Bestämmelserna i kontrollförordningen ska också tillämpas på tillsynen över att de bestämmelser om växtskyddsmedel som utfärdats med stöd av denna lag följs. 

Paragrafens 3 mom. är nytt. I det momentet föreslås bestämmelser om Säkerhets- och kemikalieverkets provtagning vid handel genom distanskommunikation. Enligt momentet får verket utan att identifiera sig beställa prov på växtskyddsmedel som erbjuds till försäljning genom distanskommunikation. Proven får användas i den offentliga kontrollen. Efter att provet fåtts ska aktören informeras om att provet har beställts för offentlig kontroll. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 36 i kontrollförordningen. I artikel 36.2 föreskrivs det att när de behöriga myndigheterna har fått tillgång till proverna ska de vidta alla åtgärder för att säkerställa att de aktörer från vilka dessa prover beställts underrättas om att proverna har tagits i samband med offentlig kontroll och, i förekommande fall, analyseras eller testas för denna offentliga kontroll, och att aktörerna har rätt till ett andra expertutlåtande enligt artikel 35 i kontrollförordningen på aktörens egen bekostnad. 

Anonymitet är viktigt för att det ska vara möjligt att se samma information på en webbplats som en konsument ser. Informationen på en webbplats kan skilja sig åt beroende på om kontakten tas via en myndighetsdator eller till exempel via ens egen personliga dator. Det är också möjligt att det inte går att göra nätköp via myndighetens dator, medan det inte är något problem att köpa via en privat dator. När man använder en tillsynsdator utanför myndighetsnätet etableras kontakten inte via Säkerhets- och kemikalieverkets nät, utan till exempel via en mobiltelefon. I sådana fall kan tillsynsdatorns internetprotokolladress inte kopplas och spåras till Säkerhets- och kemikalieverket. Med hjälp av tillsynsdatorn försöker man hitta information om produkter och ansvarig instans samt dokumentera bevisen. Betalningssättet för anskaffning av produkter ska också ordnas så att det inte kan kopplas till en myndighet. Allt annat arbete som hänför sig till kontrollen görs med den egentliga myndighetsdatorn. Tillsynsdatorn har särskilda program för sparande av webbsidor. Kontrollen av distansförsäljning är utmanande och tidskrävande. När den ansvariga instansen har identifierats kan kontrollen ske på samma sätt som kontrollen av andra företagare som bedriver försäljning. Tillsynsmyndighetens rätt att skaffa prover utan att identifiera sig begränsas till växtskyddsmedel vars anskaffning under inga omständigheter är straffrättsligt straffbart, inte heller om anskaffningen görs av en myndighet.  

Till följd av det föreslagna nya 3 mom. blir nuvarande 3 mom. 4 mom . 

31 §.Rätt att få uppgifter. I 1 mom. föreslås bestämmelser om de behöriga myndigheternas rätt att få de uppgifter som inspektionerna och tillsynen förutsätter. Momentet motsvarar delvis 31 § i den gällande lagen. Den behöriga tillsynsmyndigheten och i 25 § avsedda auktoriserade inspektörer har för utövandet av tillsynen rätt att trots sekretessbestämmelserna av andra myndigheter, aktörer och andra som skyldigheterna enligt denna lag eller Europeiska unionens lagstiftning, såsom växtskyddsmedelsförordningen och kontrollförordningen, gäller få de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen. Rätten att få uppgifter har begränsats till endast nödvändiga uppgifter, och uppgifterna behandlas endast inom ramen för tjänsteplikten och vid tillsynen över de bestämmelser som hör till tillämpningsområdet för den föreslagna lagen.  

För tillsynen behövs uppgifter om aktörer som tillverkar, lagrar, släpper ut på marknaden, distribuerar, importerar eller exporterar växtskyddsmedel eller använder växtskyddsmedel eller gör försök med växtskyddsmedel. Likaså kan uppgifter på samma sätt som för närvarande behöva fås av utbildningsanordnare som avses i 9 §, examensanordnare som avses i 11 § och i 13 § avsedda testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. 

Uppgifterna gäller aktörernas näringsverksamhet. De uppgifter om aktörens verksamhet som behövs för tillsynen är inte nödvändigtvis allmänt kända eller lätta att få reda på, såsom till exempel aktörens ekonomiska situation. För tillsynen kan också sådana uppgifter dock behövas för att få en uppfattning om aktörens situation. För utövandet av tillsynen ska aktörerna i enlighet med artikel 15 i kontrollförordningen bistå myndigheterna vid utförandet av uppgifter. Uppgifterna inbegriper personuppgifter. Uppgifterna kan inbegripa personuppgifter, men känsliga uppgifter om en person behövs inte och tas inte med i uppgifterna. 

Den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter är artikel 6.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen .  

I 2 mom. föreslås bestämmelser om Säkerhets- och kemikalieverkets och Livsmedelsverkets rätt att trots sekretessbestämmelserna ur bötesregistret få de uppgifter som är nödvändiga för påförande av den påföljdsavgift som föreslås i 40 a §. Enligt 7 § i dataskyddslagen får personuppgifter som rör i artikel 10 i dataskyddsförordningen avsedda fällande domar i brottmål och överträdelser behandlas endast i begränsad utsträckning, till exempel om det föreskrivs om behandlingen i lag. Rätten att få uppgifter ur bötesregistret behövs för att man ska kunna iaktta förbudet mot dubbel straffbarhet, dvs. säkerställa att påföljdsavgift inte påförs den som redan dömts till bötesstraff för samma gärning i domstol. Rätten att få uppgifter begränsas endast till de uppgifter som är nödvändiga för att utreda dubbel straffbarhet.  

Bestämmelser om bötesregistret finns i 5 kap. i lagen om verkställighet av böter. Uppgifterna om brott och straffrättsliga påföljder i bötesregistret ska hållas hemliga. Rättsregistercentralen får på begäran lämna ut uppgifter ur bötesregistret endast till dem vars rätt att få dessa uppgifter regleras särskilt genom lag. 

Åtgärderna för att skydda den registrerades grundläggande rättigheter och intressen genomförs genom de skyddsåtgärder som anges i 6 § 2 mom. i dataskyddslagen. Sådana skyddsåtgärder är bland annat säkerställande av personalens kompetens och införande av olika slags tillsynsmetoder samt säkerställande av att de tekniska systemen fungerar. Även speciallagstiftningen i sig utgör en sådan skyddsåtgärd som förutsätts i dataskyddsförordningen. 

Genom dataskyddslagens bestämmelser om skyddsåtgärder säkerställs en lämplig och tillräcklig skyddsnivå för att skydda den registrerades rättigheter och friheter vid behandlingen. Samtidigt beaktas de risker och hot som behandlingen av uppgifter som fås ur bötesregistret eventuellt medför för den registrerade. De föreslagna bestämmelserna om personuppgifter är exakta och noggrant avgränsade, och det finns grund enligt dataskyddsförordningen för behandlingen av personuppgifterna.  

Bestämmelser om utlämnande av uppgifter till andra myndigheter trots sekretessbestämmelserna finns i 32 §. 

31 a §.Undersökning av myndighetsprov. Enligt den föreslagna paragrafen ska myndighetsproverna undersökas av Livsmedelsverket eller av ett laboratorium som Livsmedelsverket eller Säkerhets- och kemikalieverket utsett i enlighet med kontrollförordningen. Laboratorierna utses på ansökan. Laboratoriet ansöker om att bli utsett på det sätt som anges närmare av myndigheten. Laboratorier som ansöker om att bli utsedda kan finnas i Finland eller i en annan medlemsstat i Europeiska unionen. Artikel 37 i kontrollförordningen innehåller bestämmelser om utseende av officiella laboratorier. Enligt punkt 1 i den artikeln ska de behöriga myndigheterna utse officiella laboratorier som ska utföra laboratorieanalyser, laboratorietester och laboratoriediagnostik på prover som tas vid offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i den medlemsstat på vars territorium dessa behöriga myndigheter verkar eller i en annan medlemsstat eller ett tredjeland som är avtalsslutande part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Ett officiellt laboratorium ska enligt artikel 37.4 ha behövlig och tillräcklig sakkunskap, utrustning och infrastruktur samt kompetent personal. Uppgifterna ska utföras utan dröjsmål, opartiskt och fritt från intressekonflikter. Ackrediteringen av ett officiellt laboratorium ska överensstämma med standarden EN/ISO 17025, och ackrediteringen ska omfatta de metoder som används för myndighetsundersökningar.  

34 §.Handräckning. I 1 mom. föreskrivs det om tillsynsmyndigheternas skyldighet att ge varandra handräckning för utförande av uppgifter enligt denna lag. Det föreskrivs om handräckning av polisen och räddningsmyndigheten genom en hänvisning till paragraferna i fråga i polislagen och räddningslagen. Polisen ska också ge en auktoriserad inspektör handräckning, om inspektören hindras att utföra sitt uppdrag och det krävs att polisen utövar sina befogenheter för att hindret ska undanröjas.  

35 §.Växtskyddsmedelsregister. Den gällande 35 § om tillsynsregistret delas för tydlighetens skull upp i 35, 35 a och 35 b §. Registrets användningsområde utvidgas från att vara enbart tillsynsregister till att omfatta också identifiering av köparen vid köp av växtskyddsmedel. Paragrafens rubrik ändras så att den bättre motsvarar paragrafens innehåll. Tillsynen över växtskyddsmedel förutsätter att det finns tillgång till tillräckligt omfattande uppgifter om godkända växtskyddsmedel. Vid köp av växtskyddsmedel ska säljaren dessutom på ett tillförlitligt sätt kunna utreda att köparen har den examen som krävs för anskaffning av växtskyddsmedel. Säkerhets- och kemikalieverket ska föra register över godkända växtskyddsmedel, utbildningsanordnare och examensanordnare, testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och personer med avlagd examen inom området för växtskyddsmedel. Det föreslås att Säkerhets- och kemikalieverket är personuppgiftsansvarig enligt artikel 4 i dataskyddsförordningen.  

I 2 mom. förtecknas de uppgifter om godkända växtskyddsmedel som ska föras in i registret. I registret ska införas namn på innehavaren av produktgodkännandet och dennes eventuella företrädare samt kontaktuppgifter, preparatets namn, preparatets verksamma ämne och mängd av ämnet, preparatets användningsändamål, bruksanvisning, begränsningarna i användningen, varningar och andra märkningar på förpackningar, giltighetstiden för produktgodkännandet samt uppgifter enligt 24 § 2 mom. 9 punkten om de årliga mängderna växtskyddsmedel som har släppts ut på marknaden. 

I 3 mom. förtecknas de uppgifter som införas i registret i fråga om utbildningsanordnare som avses i 9 §, examensanordnare som avses i 11 §, testare enligt 13 § av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt om dem som avlagt sådan examen som avses i 10 §. Uppgifterna är namn och personbeteckning, modersmål och telefonnummer. Det föreslås att uppgifterna utökas med anteckning om återkallelse enligt 39 a eller 39 b § av registrering, godkännande eller tillstånd. Uppgifterna i 3 mom. har skrivits i form av en förteckning för att förtydliga bestämmelsen. Säkerhets- och kemikalieverket utövar tillsyn över och granskar aktörerna regelbundet. Uppgifterna i registret ska användas vid planeringen och genomförandet av Säkerhets- och kemikalieverkets tillsyn. Till exempel för kontroll av säljarnas behörighet ska tillsynsmyndigheten ha uppgifter om dem som avlagt examen och deras kontaktuppgifter. Uppgifterna i registret ska också användas vid bedömningen av och rapporteringen om handlingsprogrammet enligt 44 §.  

Paragrafen innehåll motsvarar i huvudsak 35 § 1–3 mom. i den gällande lagen. Som en ny sak införs ett identifieringsnummer. Säkerhets- och kemikalieverket ska i fråga om dem som avlagt examen enligt 10 § inom området för växtskyddsmedel i registret föra in utöver identifikationsuppgifter även dagen då examen upphör att gälla och ett identifieringsnummer. Syftet med identifieringsnumret är att underlätta identifieringen av en person vid registersökningar. Som en ny sak tas det i paragrafen in också anteckning om återkallelse av registrering, godkännande eller tillstånd. 

35 a §.Information om växtskyddsmedel och vissa aktörer. I artikel 57 i växtskyddsmedelsförordningen föreskrivs det att medlemsstaterna på elektronisk väg ska hålla information tillgänglig för allmänheten om de växtskyddsmedel som produktgodkänts eller vilkas produktgodkännande återkallats i enlighet med förordningen; informationen ska åtminstone innehålla uppgift om namn eller firma för innehavaren av produktgodkännandet och numret på produktgodkännandet, produktens handelsnamn, typ av beredning, namnet på och kvantitet av varje verksamt ämne, skyddsämne eller synergist som det innehåller, klassificeringen, risk- och skyddsfraser, användningsområdet, skälen för upphävandet av ett produktgodkännande, om dessa avser säkerhetshänsyn, samt en förteckning över mindre användningsområden. I 1 mom. konstateras det att Säkerhets- och kemikalieverket på elektronisk väg ska hålla i artikel 57.1 i växtskyddsmedelsförordningen avsedd information tillgänglig för allmänheten om de växtskyddsmedel som har produktgodkänts eller vilkas produktgodkännande har återkallats. Informationen är den del av det i 35 § avsedda registret som ska hållas tillgänglig för allmänheten. Momentet motsvarar 35 § 4 mom. i den gällande lagen.  

Enligt 2 mom. ska Säkerhets- och kemikalieverket offentliggöra och föra utifrån de uppgifter som avses i 35 § 3 mom. en allmänt tillgänglig förteckning över utbildningsanordnare, examensanordnare samt testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Av förteckningen kan framgå aktörens geografiska verksamhetsområde, inom vilka ämnesområden aktören ordnar utbildningar och examina eller vilken typ av spridningsutrustning aktören testar. Förteckningen får inte utan den berörda personens samtycke innehålla personens hemadress eller andra kontaktuppgifter. Personen kan ge sitt samtycke till att hemadressen och kontaktuppgifterna offentliggörs. Samtycket utgör då en rättslig grund enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen. Samtycket ska ges skriftligt, muntligt eller på något annat klart och begripligt sätt, såsom genom ett kryss i rutan på webbplatsen. Samtycket ska vara en frivillig, specifik, informerad och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade godtar behandlingen av personuppgifter som rör honom eller henne för ändamålet i fråga. 

35 b §.Användning och förande av växtskyddsmedelsregistret. I paragrafen föreslås bestämmelser om användningen och förandet av det register som avses i 35 §. Enligt 1 mom. har tillsynsmyndigheterna rätt att använda registret vid tillsynen.  

I 2 mom. föreslås bestämmelser om avförande av uppgifter ur registret. Personuppgifter som gäller en fysisk person ska avföras ur registret tio år efter det att giltighetstiden för godkännandet av växtskyddsmedlet har löpt ut. I praktiken har det visat sig att resthalter av växtskyddsmedel kan hittas till exempel i grundvattnet mer än tio år efter det att användningen av preparatet har upphört, och därför kan det anses att bevaringstiden på tio år för alla uppgifter som gäller ett preparat i registret är motiverad med tanke på tillsynen. De ursprungliga godkännandehandlingarna finns vid behov tillgängliga också efter denna tidsfrist. 

Det föreslås att de i enlighet med 35 § 3 mom. i registret införda identifikationsuppgifterna för fysiska personer som avses i 9, 11 och 13 § avförs ur registret två år efter det att godkännandet av aktören i fråga har upphört att gälla och uppgifterna om den som avlagt examen som avses i 10 § tre år efter det att examen har upphört att gälla. Godkännandet av utbildningsanordnare och examensanordnare samt testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel gäller i fem år. Examen gäller också i fem år. För tillsynen kan det behövas uppgifter under en kort tid också efter det att godkännandena av aktörerna samt deras examina har upphört att gälla. Därför är det motiverat att bevara uppgifterna i registret i två år efter det att godkännandet av aktören har upphört att gälla. Vid tillsynen över användningen av växtskyddsmedel kontrolleras den registerhållning över användningen av växtskyddsmedel som enligt artikel 67 i växtskyddsmedelsförordningen krävs av den som använder växtskyddsmedel. Vid tillsynen över att begränsningar i användningen av växtskyddsmedel iakttas är det ibland behövligt att granska dokumentationen för de tre senaste åren. Bestämmelsen om registerhållningen kräver att dokumentationen över användningen bevaras i tre år. I detta sammanhang är det bra att också kunna kontrollera att användarens examen har varit giltig tidigare år, om examen inte är giltig vid tidpunkten för tillsynen. Därför är det motiverat att uppgifterna bevaras i registret i tre år från den dag då examen har upphört att gälla. Paragrafen motsvarar i huvudsak 35 § 5 mom. i den gällande lagen. 

I fråga om insamling av personuppgifter och införande av dem i registret samt om användning och utlämnande av registeruppgifter iakttas dataskyddsförordningen, dataskyddslagen (1050/2018) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. Bestämmelserna motsvarar till denna del gällande bestämmelser och grundar sig på utnyttjande av det nationella handlingsutrymmet bland annat i situationer där en person bestrider uppgifternas riktighet eller förbjuder behandlingen av uppgifterna.  

35 c §.Offentlig informationstjänst. I 1 mom. föreslås bestämmelser om att Säkerhets- och kemikalieverket genom det allmänna datanätet ur registret får lämna ut uppgifter om namnet på och identifieringsnumret för den som avlagt examen enligt 10 § inom området för växtskyddsmedel. För de uppgifter som uppstår på detta sätt används enligt förslaget benämningen offentlig informationstjänst.  

Registret innehåller för närvarande uppgifter om cirka 27 000 personer som avlagt examen. På grund av registeruppgifternas omfattning räcker det inte att aktörerna identifieras i den offentliga informationstjänsten enbart på basis av namnet. Därför föreslås det att möjligheterna att identifiera aktörerna ska förbättras genom det identifieringsnummer som ges dem i enlighet med 35 § 3 punkten. I fråga om dem som använder växtskyddsmedel ska det av informationstjänsten framgå uppgifter om avlagd examen enligt 10 §, vilket enligt 17 § är en förutsättning för att växtskyddsmedel som är avsedda för yrkesmässig användning ska få säljas till aktören. Försäljarna ska alltså ha möjlighet att via informationstjänsten kontrollera om köparen har avlagt examen, om inte köparen har ett bevis över avlagd examen med sig vid köptillfället. 

I 2 mom. föreslås det i enlighet med kraven på dataskydd att information i informationstjänsten enbart får sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller identifieringsnummer.  

Begränsning av sökningen enbart till enkel sökning innebär avvikelse från bestämmelsen i 16 § 3 mom. i offentlighetslagen, enligt vilket personuppgifter ur en myndighets personregister, om inte något annat särskilt bestäms i lag, får lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter.  

Den offentliga informationstjänsten ska inte innehålla uppgifter om avlidna aktörer, och uppgifterna om en avliden person ska avföras ur informationstjänsten omedelbart efter det att Säkerhets- och kemikalieverket via befolkningsdatasystemet har fått kännedom om att aktören avlidit. På bevarande av uppgifter som förts in i informationstjänsten tillämpas i fråga om annat än aktörens död eller återkallande av aktörens registrering vad som i 35 b § 2 mom. föreskrivs om bevarande av uppgifter. 

36 §.Offentliggörande av tillsynsresultat. I paragrafen föreslås bestämmelser om offentliggörande av tillsynsresultaten. Det föreslås att Tullen anges i 1 mom. som en av de myndigheter som offentliggör tillsynsresultaten.  

Bestämmelser om skyldigheterna i fråga om konfidentiell behandling i anknytning till offentliggörande av information samt öppenhet i offentlig kontroll finns i artiklarna 8 och 11 i kontrollförordningen. 

37 §.Föreläggande. I paragrafen föreskrivs det om föreläggande från tillsynsmyndigheten, om aktören inte iakttar de bestämmelser som är förpliktande för aktören. Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen samt Tullen kan ålägga aktören att avhjälpa bristen inom en tid som med beaktande av ärendets natur är tillräckligt lång. Enligt artikel 138 i kontrollförordningen ska den behöriga myndigheten vidta någon av de åtgärder som avses i artikeln, om myndigheten konstaterar bristande efterlevnad. I detta fall ska hänsyn tas till den bristande efterlevnadens art och till den utsträckning i vilken aktören tidigare har efterlevt bestämmelserna. Tillsynsmyndigheten kan bestämma att missförhållandet ska avhjälpas omedelbart eller inom den tid som tillsynsmyndigheten anger.  

38 §.Förbud. Paragrafen innehåller bestämmelser om förbud som meddelas av tillsynsmyndigheten. Behörigheten bestäms enligt den behörighet som föreskrivs för myndigheten i 24 och 24 a–24 c §. Säkerhets- och kemikalieverkets behörighet ska gälla situationer där brister i efterlevnaden av lagstiftningen, hälsorisker eller miljörisker hänför sig till ett växtskyddsmedel. Livsmedelsverket är behörigt när bristen hänför sig till användningen och hanteringen av ett växtskyddsmedel.  

Paragrafhänvisningarna preciseras så att de motsvarar de föreslagna ändringarna. Bestämmelsen om import och export flyttas från 1 mom. till ett nytt 4 mom., där Tullen bemyndigas att i enlighet med sin behörighet enligt 24 c § förbjuda import och export, om ett växtskyddsmedel inte uppfyller de krav som anges i växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem. Till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. där närings-, trafik- och miljöcentralen bemyndigas att i enlighet med behörigheten enligt den nya 24 b § förbjuda flygbesprutning, om flygbesprutningen inte uppfyller de krav som anges i denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Det föreslås att 3 och 4 mom. blir nya 5 och 6 mom. 

I 6 mom. föreskrivs det att om ärendet inte tål dröjsmål, kan tillsynsmyndigheten utfärda ett temporärt förbud. Den fara som en lagstridig situation medför kan i vissa fall vara så stor att förbudet måste utfärdas innan ärendet har hunnit utredas ordentligt. Förbudet förfaller om den behöriga myndigheten inte fattar ett beslut i ärendet inom en vecka från det att det temporära förbudet meddelades. 

39 §.Föreläggande om bortskaffande eller utförsel. Det föreslås att paragrafen ändras i enlighet med Tullens behörighet enligt 24 c §. Bestämmelsen som gäller Tullens behörighet flyttas från 1 mom. till det nya 3 mom., varvid 3 mom. blir nytt 4 mom. Enligt det nya 3 mom. kan Tullen besluta att ett växtskyddsmedel som belagts med förbud enligt 38 § 3 mom. ska bearbetas på nytt, bortskaffas eller återsändas till det land från vilket det förts in i Finland.  

39 a §.Återkallelse av registrering. I 1 mom. föreslås bestämmelser om att registreringen enligt 35 § 3 mom. av den som avlagt examen enligt 10 § kan återkallas, om förutsättningarna för registrering inte längre uppfylls eller om aktören på något väsentligt sätt bryter mot de föreskrivna kraven och trots föreläggande från myndigheten inte avhjälper bristen inom utsatt tid. I det föreslagna momentet förutsätts det att förseelsen, utöver att den uppfyller de förutsättningar för återkallande av registrering som avses i artikel 138.2 j i kontrollförordningen, att den är väsentlig. Bestämmelsen motsvarar den bestämmelse om återkallande av utbildningsbevis som avses i artikel 5.2 i ramdirektivet.  

Orsaken till att registreringen återkallas kan vara lagstridig verksamhet som framkommit i samband med tillsynen, i synnerhet om missbruket av växtskyddsmedel uppfyller de rekvisit för miljöförstöring eller hälsobrott som avses i 43 § eller definitionen av något annat brott. 

Säkerhets- och kemikalieverket behöver inte ge en tidsfrist för avhjälpande av bristen, om bristen är så väsentlig att den enligt Säkerhets- och kemikalieverkets bedömning inte kan avhjälpas inom skälig tid. 

Efter att registreringen återkallats får personen inte använda eller köpa växtskyddsmedel som godkänts för yrkesmässig användning. 

Enligt 2 mom. förutsätts det för ny registrering, efter att en registrering har återkallats, att den examen som avses i 10 § avläggs på nytt. Genom att förutsätta att examen avläggs på nytt säkerställs det att användaren känner till de gällande kraven på användning av växtskyddsmedel.  

39 b §.Återkallelse av vissa godkännanden och tillstånd. Det föreslås att bestämmelserna om återkallelse av vissa godkännanden och tillstånd enligt den gällande lagen samlas i denna paragraf. Alla bestämmelser om återkallelse flyttas till kapitlet om administrativa tvångsmedel och påföljder, där de i sak hör hemma. I den gällande lagen föreskrivs det i 9 § 3 mom. om återkallande av godkännandet av en utbildningsanordnare, i 11 § 2 mom. om återkallande av godkännandet av en examensanordnare, i 13 § 1 mom. om återkallande av godkännandet av en testare av spridningsutrustning, i 18 § 2 mom. om återkallande av godkännandet av en institution som testar växtskyddsmedel och i 19 § 5 mom. om återkallande av tillstånd för försök.  

En förutsättning för återkallelse är liksom för närvarande att verksamheten är väsentligt felaktig och att verksamheten inte har rättats till inom den tid som Säkerhets- och kemikalieverket har bestämt. 

Säkerhets- och kemikalieverket behöver inte ge en tidsfrist för att rätta till verksamheten, om bristen är så väsentlig att den enligt Säkerhets- och kemikalieverkets bedömning inte kan avhjälpas inom skälig tid. 

39 c §.Återkallelse av beslut om att utse ett laboratorium . Den föreslagna paragrafen är ny. Enligt 1 mom. kan jord- och skogsbruksministeriet återkalla sitt beslut om utseendet av ett nationellt referenslaboratorium, om referenslaboratoriet eller den verksamhet som bedrivs där inte uppfyller kraven i artiklarna 100 och 101 i kontrollförordningen. Det missförhållande som leder till återkallandet ska vara väsentligt och referenslaboratoriet ska trots jord- och skogsbruksministeriets föreläggande inte ha avhjälpt bristerna inom skälig tid. Återkallelse är möjlig också med stöd av artikel 39 i kontrollförordningen, om villkoren i punkt 2 i artikeln uppfylls.  

Enligt 2 mom. kan Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket återkalla sitt beslut om utseende av ett officiellt laboratorium, om laboratoriet på något väsentligt sätt bryter mot eller det i laboratoriets verksamhet på något väsentlig sätt bryts mot de krav som föreskrivs i denna lag, Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem och laboratoriet trots verkets föreläggande inte avhjälper bristerna inom skälig tid. Som väsentlig överträdelse av de föreskrivna kraven kan betraktas till exempel ett laboratoriums upprepade försummelser att anmäla en risk.  

Enligt 3 mom. kan jord- och skogsbruksministeriet, Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket återkalla sitt beslut om utseende av ett laboratorium också för tiden för behandling av ett ärende, om det är nödvändigt på grund av att verksamheten medför oskälig skada för människors eller djurs hälsa eller för miljön eller om bristerna i verksamheten vid laboratoriet riskerar äventyra undersökningsresultatens tillförlitlighet. Som en sådan brist kan betraktas till exempel en grov försummelse av de korrigerande åtgärder som myndigheten förutsätter. 

39 d §.Stängning av webbplats. I paragrafen föreslås bestämmelser om att Säkerhets- och kemikalieverket kan bestämma att en webbplats eller del av en webbplats ska stängas, om ett växtskyddsmedel som saluförs via den inte har godkänts för användning som växtskyddsmedel eller de uppgifter som lämnas om växtskyddsmedlet orsakar eller av grundad anledning kan befaras orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön, vilseleder köparen av växtskyddsmedlet på ett väsentligt sätt eller på något annat sätt väsentligen strider mot bestämmelserna om växtskyddsmedel. Stängningen av en webbplats ska genomföras med iakttagande av proportionalitetsprincipen så att man strävar efter att begränsningen ska vara proportionerlig genom att tillämpa tvångsmedel stegvis, dvs. genom att i första hand bestämma att endast den del eller sida på en webbplats ska stängas som tillhandahåller den skadliga produkten eller felaktiga informationen. Säkerhets- och kemikalieverket kan få behövliga uppgifter om växtskyddsmedel som saluförs via en webbplats till exempel genom sådan provtagning utan identifiering som avses i 30 § 3 mom. Säkerhets- och kemikalieverket kan bestämma att en webbplats eller del av en webbplats ska stängas till exempel om det växtskyddsmedel som säljs inte har godkänts som växtskyddsmedel. Ett föreläggande att stänga webbplatsen eller en del av den ska meddelas först om myndighetens föreläggande att avhjälpa missförhållandet inte har iakttagits.  

Föreläggandet att stänga en webbplats kan meddelas temporärt för den tid då ärendet utreds eller missförhållandet avhjälps. Den temporära stängningen ska gälla tills Säkerhets- och kemikalieverket meddelar sitt slutliga avgörande i ärendet. 

I artikel 138 i kontrollförordningen finns bestämmelser om åtgärder vid konstaterad bristande efterlevnad. Den behöriga myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder enligt artikel 138.2. En åtgärd som nämns är att beordra att de webbplatser som aktören driver eller använder läggs ner under en lämplig tidsperiod. 

Den föreslagna paragrafen är ny. På motsvarande sätt föreskrivs det om stängning av webbplats bland annat i 63 § i livsmedelslagen (297/2021) och 58 § i foderlagen (1263/2020). 

40 §.Vite och tvångsutförande. I paragrafen tas in en möjlighet för Tullen, i enlighet med behörigheten enligt den nya 24 c §, att på motsvarande sätt som Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket förena ett i 37 § avsett föreläggande, ett i 38 § 1‒3 mom. avsett förbud och ett i 39 § avsett föreläggande om bortskaffande eller utförsel med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.  

I 2 mom. hänvisas det till viteslagen (1113/1990), som innehåller allmänna bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande. 

40 a §. Påföljdsavgift inom tillsynen över växtskyddsmedel . I 1 mom. föreslås bestämmelser om den påföljdsavgift som påförs i ett administrativt förfarande. I fråga om en administrativ påföljdsavgift är det i sak fråga om en ekonomisk påföljd av straffkaraktär, som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) och grundlagsutskottet har ansett kunna jämställas med straffrättsliga påföljder. I lagen ska fortfarande ingå en bestämmelse om förseelser med hot om böter, men en del av de gärningar som omfattas av den nuvarande bestämmelsen om förseelser kommer att börja omfattas av den föreslagna bestämmelsen om administrativ påföljdsavgift.  

Enligt artikel 139.1 i kontrollförordningen ska medlemsstaterna fastställa regler om sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i förordningen och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. De föreskrivna sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. I artikel 138 i kontrollförordningen finns en förteckning över exempel på åtgärder som de behöriga myndigheterna kan vidta och i artikel 139.2 dessutom en bestämmelse enligt vilken medlemsstaterna ska säkerställa att ekonomiska sanktioner för överträdelser av bestämmelserna, om de begåtts genom bedrägligt eller vilseledande agerande, i enlighet med nationell rätt återspeglar antingen aktörens ekonomiska fördel eller, beroende på vad som är lämpligt, en procentandel av omsättningen. 

Enligt 1 mom. ska Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket kunna påföra en administrativ påföljdsavgift för en i den föreslagna paragrafen avsedd gärning som de i samband med övervakningen har konstaterat att aktören har begått. Påföljdsavgiften är en nationell bestämmelse och kompletterar de åtgärder som anges i artikel 138.2 i kontrollförordningen. Påföljdsavgiften föreslås vara minst 300 och högst 5 000 euro. Påföljdsavgiftens minimi- och maximibelopp ska fastställas så att det motsvarar bland annat det belopp som föreskrivs i lagen om införselkontroll av djur och vissa varor och i livsmedelslagen. I detta moment specificeras vilka skyldigheter förseelserna kan gälla för att en påföljdsavgift ska kunna påföras. Tillämpningsområdet för den föreslagna avgiften föreslås omfatta försummelser som det är enkelt att bevisa och inte kräver utredningsmässiga åtgärder.  

Momentets 1–4 punkter och den skyldighet att lämna uppgifter enligt artikel 67.3 som nämns i 5 punkten i det momentet kommer inte längre att räknas som växtskyddsmedelsförseelse utan ska höra till gärningar för vilka sanktionen är påföljdsavgift. I fråga om dessa gärningar och försummelser har det ansetts att de är lätta att bevisa och att den påföljdsavgift som tillsynsmyndigheten påför kan anses vara en tillräcklig sanktion.  

När det gäller försummelse enligt 6 punkten att till Säkerhets- och kemikalieverket lämna uppgifter om den som avlagt examen är det fråga om en ny sanktion. I bestämmelsen konstateras det att påföljdsavgift kan påföras den som försummar skyldigheten enligt 11 § 3 mom. att till Säkerhets- och kemikalieverket lämna uppgifter om dem som avlagt examen. Enligt den gällande lagstiftningen är examensanordnaren skyldig att lämna uppgifter om den som avlagt examen till Säkerhets- och kemikalieverket. Att låta bli att lämna uppgifterna har dock ingen direkt inverkan på den som avlagt examen, eftersom han eller hon enligt 17 § i den gällande lagen vid köp av växtskyddsmedel för användning i yrkesverksamhet ska visa upp ett giltigt bevis över avlagd examen enligt 10 § inom området för växtskyddsmedel. Enligt de nya bestämmelser som föreslås i lagen ska uppvisande av bevis dock inte i fortsättningen vara en förutsättning för köp av växtskyddsmedel, eftersom försäljaren kontrollerar att examen är giltig i den offentliga informationstjänsten enligt 35 c §. Informationstjänstens funktion förutsätter dock att de uppgifter som finns där har lämnats in i tid. Om examensanordnaren försummar att lämna uppgifterna, hindrar försummelsen att växtskyddsmedel köps och köparen orsakas skada av detta.  

Vid övervägande av vilket tvångsmedel som kan komma i fråga för försummelse att lämna uppgifter till registret så lämpar sig administrativa tvångsmedel, såsom uppmaning eller vite, dåligt för den aktuella situationen. När man överväger tvångsmedel som tillgrips i sista hand har en registeranteckning som saknas vid köpet redan orsakat köparen skada, och ett lindrigare tvångsmedel har ingen korrigerande effekt på situationen. Hot om påföljdsavgift fungerar också avskräckande mot försummelse att lämna uppgifter. Försummelse har inte tidigare lett till sanktioner, men för att det system som i och med denna proposition föreskrivs för konstaterande av köparens behörighet ska fungera är det nödvändigt att parterna fullgör sina föreskrivna skyldigheter. Påföljdsavgiften är dessutom en lätt och enkel administrativ sanktion för parterna och kan med beaktande av försummelsen anses vara en skälig sanktion.  

Enligt 2 mom. ska påföljdsavgiftens storlek bedömas från fall till fall. Utgångspunkten vid påförande av påföljdsavgift är att det ska ha en tillräcklig special- och allmänpreventiv verkan. Påföljdsavgiftens storlek grundar sig på en helhetsbedömning, och vid bestämmandet av avgiften ska hänsyn tas till bland annat förseelsens art, omfattning, skadlighet och hur ofta den upprepats. Graden av skadlighet kan till exempel återspeglas i arten av förseelse, såsom hur allvarlig och skadlig förseelsen är för samhället. Också den fördel som erhållits genom förseelsen ska beaktas. Skadlighet för samhället kan till exempel innebära ett förfarande som kan äventyra livsmedelssäkerheten, människors eller djurs hälsa eller miljöns säkerhet. 

Proportionalitets- och ändamålsenlighetskraven på förvaltningsverksamheten ska uppfyllas vid påförandet av avgiften. Kraven på god förvaltning och rättssäkerhet ska beaktas. I fråga om beslut om påföljdsavgiften föreligger besvärsrätt. En påföljdsavgift som en myndighet påfört är verkställbar endast om den vunnit laga kraft, och förvaltningsdomstolens avgörande i ett ärende som gäller sökande av ändring är verkställbart i enlighet med vad som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 

I 3 mom. beaktas förbudet mot dubbel straffbarhet, enligt vilket flera påföljder av straffkaraktär inte får påföras en fysisk person för samma gärning eller försummelse. Förbudet omfattar även administrativa påföljder av straffkaraktär för en och samma gärning. Förbudet mot dubbel straffbarhet hindrar dock inte att påföljdsavgift påförs utöver andra administrativa påföljder, såsom återkrav av jordbrukarstöd, vite eller återkallande av registrering.  

Ingen dröjsmålsränta ska tas ut på påföljdsavgiften. 

41 §.Växtskyddsmedelsförseelse. Den gällande lagens 1 mom. 2–4 och 6 punkten samt den skyldighet att lämna uppgifter enligt artikel 67.3 som nämns i 7 punkten i det momentet ska börja omfattas av påföljdsavgiften inom tillsynen över växtskyddsmedel. Överträdelserna i dessa punkter kan bedömas vara av mindre betydelse och lätta att bevisa, varvid ett lättare påföljdsförfarande lämpar sig för dem.  

Det föreslagna 2 mom. motsvarar den gällande bestämmelsen och innehåller en bestämmelse som ska förhindra sanktionskumulation. Med stöd av 6 kap. 12 § 4 punkten i strafflagen kan domstolen på grund av anhopning av påföljder avstå från att döma ut ett straff eller enligt 6 kap. 7 § 1 punkten som en strafflindande omständighet beakta de andra följder som brottet har lett till eller domen medför för gärningsmannen. Om både vite och straff döms ut för samma försummelse, är det i många fall fråga om en oskälig sanktionskumulation. Det är dock motiverat att låta bli att döma ut ett straff endast om även vite har dömts ut. Till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. om hörande av tillsynsmyndigheterna. I momentet föreskrivs det om Säkerhets- och kemikalieverkets och Livsmedelsverkets ställning som sakkunniga under en straffprocess på motsvarande sätt som till exempel i fråga om arbetarskyddsmyndigheten. Vid förundersökning av en gärning som omfattas av tillämpningsområdet för bestämmelserna om växtskyddsmedel och som är straffbar enligt strafflagen eller denna paragrafs 1 mom. ska myndigheten ges tillfälle att bli hörd. Åklagaren ska ge myndigheten tillfälle att yttra sig innan åtalsprövningen avslutas. Myndigheten ska ha rätt att närvara och yttra sig vid den muntliga förhandlingen i ärendet vid domstol. Genom expertutlåtande och deltagande i straffprocessen säkerställs den sakkunskap som hänför sig till växtskyddsmedel och tillämpningen av bestämmelserna om växtskyddsmedel vid förundersökning, åtalsprövning och domstolsbehandling. Detta gör det lättare för polisen och åklagaren att fatta beslut och ger stöd vid en eventuell rättegång. Brott avseende växtskyddsmedel kan uppfylla rekvisitet för hälsobrott enligt 44 kap. 1 § i strafflagen och för växtskyddsmedelsförseelse enligt 1 mom. i denna paragraf, men också för ett flertal andra brott. Av denna anledning har Livsmedelsverkets ställning som sakkunnig inte begränsats till hälsobrott och växtskyddsmedelsförseelser, utan den ska också gälla andra gärningar som är straffbara enligt strafflagen.  

42 §.Polisanmälan. I paragrafen föreskrivs det om polisanmälan. På samma sätt som i den gällande bestämmelsen ska Säkerhets- och kemikalieverket för sina auktoriserade inspektörers räkning och Livsmedelsverket för sina auktoriserade inspektörers och närings, trafik- och miljöcentralernas räkning göra polisanmälan om en misstänkt växtskyddsmedelsförseelse. Dessutom preciseras punkten om att avstå från att göra anmälan så att anmälan inte behöver göras om gärningen som helhet ska anses vara uppenbart ringa och det inte är fråga om upprepade överträdelser av myndigheternas förelägganden eller förbud.  

47 a §.Skydd för rapportörers identitet. I paragrafen föreslås bestämmelser om skydd för identiteten hos en fysisk person som rapporterat om en överträdelse. Genom den föreslagna bestämmelsen genomförs artikel 140 i kontrollförordningen, enligt vilken personer som till den behöriga myndigheten rapporterar faktiska eller potentiella överträdelser ska skyddas mot repressalier, diskriminering och andra former av missgynnande behandling. Enligt skäl 91 i ingressen till kontrollförordningen bör vem som helst ha möjlighet att inkomma med nya uppgifter till de behöriga myndigheterna för att hjälpa dem att upptäcka fall av överträdelser av förordningen och av de bestämmelser som avses i artikel 1.2 och i sådana fall ålägga sanktioner. Enligt ingressen kan avsaknad av tydliga förfaranden eller rädsla för repressalier avskräcka visselblåsare.  

Bestämmelser om skydd för rapportörers identitet finns också till exempel i 18 § i lagen om införselkontroll av djur och vissa varor, 81 § i livsmedelslagen och 99 § i lagen om djursjukdomar (76/2021). 

Den föreslagna bestämmelsen om skydd för identiteten behövs för att uppnå ett mål av allmänt intresse. När det gäller växtskyddsmedel och användningen av dem handlar det om frågor som är viktiga med tanke på skyddet av människors hälsa och miljön samt livsmedelssäkerheten, och därför är det nödvändigt att överträdelser som gäller växtskyddsmedel eller användningen av dem kan rapporteras till myndigheterna utan rädsla till exempel för repressalier. En förutsättning för att rapportörens identitet ska hållas hemlig är att ett röjande av personens identitet kan bedömas orsaka personen skada. En sådan skada kan till exempel ha att göra med att rapportören har ett anställningsförhållande till den som rapporten gäller eller till exempel är dennes granne. Rapportören skyddas mot repressalier. Rapportörens subjektiva uppfattning om skadan räcker inte i sig för att de grunder för hemlighållande som avses i bestämmelsen ska tillämpas. Den nu föreslagna bestämmelsen skyddar ändå inte rapportören vid en eventuell rättegång, om han eller hon till exempel uppträder som vittne. 

Enligt 24 § 1 mom. 15 punkten i offentlighetslagen är uppgifter om inspektion som ankommer på en myndighet eller någon annan omständighet som har samband med en övervakningsåtgärd sekretessbelagda, om utlämnandet av uppgifterna skulle äventyra övervakningen eller dess syfte eller utan vägande skäl skulle vara ägnat att åsamka den som har del i saken skada. Genom att hemlighålla rapportörens identitet tryggas tillsynsintressen. 

Enligt kontrollförordningen bör vem som helst ha möjlighet att inkomma med nya uppgifter till de behöriga myndigheterna. Det är ändamålsenligt att i den föreslagna lagen föreskriva om grunden för hemlighållande av rapportörens identitet, även om huvudregeln för bestämmelser om grunder för hemlighållande är att bestämmelserna koncentreras till offentlighetslagen. På EU-nivå bereds lagstiftning om skydd för personer som rapporterar om överträdelser (kommissionens direktivförslag COM(2018) 218, den s.k. whistleblowing-regleringen), men den bedöms inte omfatta det skydd för rapportörer som avses i kontrollförordningen. Skyddet i det direktivet gäller rapportörer som i samband med sin arbetsrelaterade verksamhet upptäcker eller misstänker verksamhet som strider mot allmänintresset. 

Enligt 11 § i offentlighetslagen har den som i ett ärende är sökande eller anför besvär eller någon annan vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller (part) rätt att hos den myndighet som behandlar eller har behandlat ärendet ta del av en myndighetshandling som kan eller har kunnat påverka behandlingen, även om handlingen inte är offentlig. Enligt 11 § 2 mom. 1 punkten i offentlighetslagen har de dock inte denna rätt när utlämnande av uppgifterna skulle strida mot ett synnerligen viktigt allmänt intresse eller på motsvarande sätt mot ett synnerligen viktigt enskilt intresse. Att lämna ut information om anmälan av en överträdelse till den som är föremål för anmälan kan strida mot ett synnerligen viktigt allmänt intresse som avses i offentlighetslagen, om utlämnande av informationen kan äventyra den för tillsynsmyndigheten viktiga tillgången till information. Att lämna ut uppgifter om rapportören kan för sin del strida mot det viktiga enskilda intresse som avses i offentlighetslagen, om röjandet av rapportörens identitet äventyrar rapportörens säkerhet eller skyddet av privatlivet. Då ska partsoffentligheten begränsas. En förutsättning för att bestämmelsen ska kunna tillämpas är att det utifrån de omständigheter som framkommit i ärendet finns grundad anledning att bedöma att rapportören är i behov av skydd.  

48 §.Ändringssökande. Bestämmelser om sökande av ändring i beslut som gäller föreläggande och utdömande av vite samt föreläggande och verkställighet av hot om tvångsutförande finns i viteslagen. En hänvisningsbestämmelse om detta föreslås i det nya 3 mom. Nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom. Hänvisningen i 5 mom. till bestämmelsen om temporärt förbud i 38 § ändras så att den motsvarar den nya momentindelningen i 38 §.  

7.2  Lagen om verkställighet av böter

1 §. Lagens tillämpningsområde. Rättsregistercentralen sörjer för verkställigheten av försummelse- och påföljdsavgifter som påförs med stöd av olika lagar med iakttagande av förfarandet för verkställigheten av böter. Det föreslås att det till 2 mom. fogas en bestämmelse om att en påföljdsavgift inom tillsynen över växtskyddsmedel enligt 40 a § i lagen om växtskyddsmedel verkställs i den ordning som föreskrivs i lagen om verkställighet av böter.  

Bestämmelser på lägre nivå än lag

I förslaget ingår ett flertal bemyndiganden att utfärda förordning. Enligt 4 § utfärdas närmare bestämmelser om de allmänna principerna för integrerat växtskydd genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 9 § får närmare bestämmelser om utbildningsanordnare och anordnandet av utbildningen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 19 § utfärdas närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om tillstånd för de försök som avses i paragrafens 1 och 2 mom., om innehållet i ansökan om tillstånd och i anmälan om försök samt om villkoren för utförande av försök genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 22 a § ska närmare bestämmelser om vad som i 1 mom. avses med säker användning och med att den som utför gasningen skyddar sig vid gasningen och med att gasningen utförs på rätt sätt, om ansökan om tillstånd enligt 2 mom. samt om innehållet i anmälan enligt 3 mom. i den paragrafen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 24 § får närmare bestämmelser om beräkning av riskindikatorer och om andra uppgifter som avses i paragrafens 2 mom. 7 och 8 punkt utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 28 § får närmare bestämmelser om de allmänna principerna för organisering av tillsynen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Den omfattande regleringen på lägre nivå än lag har att göra med den tekniska karaktären hos och behov av synnerligen detaljerad reglering när det gäller lagstiftningsområdet i fråga. Bemyndigandena att utfärda förordning hänför sig i huvudsak till ramdirektivet och utnyttjandet av det nationella handlingsutrymme som unionslagstiftningen möjliggör. Detta begränsar för sin del befogenheterna för den som utfärdar förordning. 

Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024. 

10  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Näringsfrihet och egendomsskydd 

Den föreslagna 19 § innehåller bestämmelser om tillstånd för försök som utförs i forsknings- och utvecklingssyfte. Enligt den föreslagna 17 § får växtskyddsmedel användas i yrkesverksamhet endast av den som avlagt examen inom området för växtskyddsmedel. Dessutom gäller den föreslagna lagens 39 a § tillsynsmyndighetens rätt att återkalla registrering, 39 b § återkallelse av godkännanden och tillstånd och 39 c § återkallelse av beslut om att utse ett laboratorium.  

Enligt 18 § 1 mom. i grundlagen har var och en i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom näring som han eller hon valt fritt. Grundlagsutskottet har i sin utlåtandepraxis ansett att grundlagen utgår från att näringsfrihet ska råda men att tillstånd i undantagsfall kan krävas för näringsverksamhet (se t.ex. GrUU 48/2017 rd, GrUU 46/2016 rd och GrUU 13/2014 rd). Grundlagsutskottet har i sin praxis i konstitutionellt hänseende jämställt den anmälnings- och registreringsplikt som föreskrivs som förutsättning för inledande av näringsverksamhet med tillståndsplikt och granskat sådana bestämmelser med avseende på den näringsfrihet som tryggas i grundlagen och med avseende på de krav som ställts på tillståndspliktig näringsverksamhet (t.ex. GrUU 58/2010 rd, GrUU 19/2009 rd). 

Bestämmelser om tillståndsplikt måste uppfylla de allmänna kraven på lagar som begränsar någon grundläggande fri- eller rättighet (se t.ex. GrUU 69/2014 rd och GrUU 58/2014 rd). I lag föreskrivna begränsningar av näringsfriheten måste vara exakta och noggrant avgränsade, och begränsningarnas omfattning och villkoren för dem ska framgå av lagen. Vad gäller innehållet har grundlagsutskottet ansett att det är viktigt att bestämmelserna om villkoren för tillstånd och tillståndets beständighet är så utformade att myndigheternas verksamhet är tillräckligt förutsägbar (GrUU 15/2008 rd, s. 2/II). Betydelsefullt i detta avseende är bland annat i vilken omfattning myndigheternas befogenheter bygger på bunden prövning eller ändamålsenlighetsprövning (se t.ex. GrUU 46/2016 rd, GrUU 13/2014 rd). 

Grundlagsutskottet har i samband med reglering av näringsverksamhet av hävd ansett återkallande av tillstånd vara en myndighetsåtgärd som till sina verkningar är strängare för individens rättsliga ställning än avslag på ansökan om tillstånd. Därför har utskottet för att lagstiftningen ska vara rätt proportionerad ansett det nödvändigt att möjligheten att återkalla tillstånd binds vid allvarliga eller väsentliga förseelser eller försummelser och vid att eventuella anmärkningar och varningar till tillståndshavaren inte har lett till att bristerna i verksamheten har korrigerats (t.ex. GrUU 58/2010 rd, s. 5, GrUU 32/2010 rd, s. 8, GrUU 28/2008 rd, s. 2). Grundlagsutskottet har dessutom ansett att det med avseende på 18 § 1 mom. i grundlagen inte medför problem att återkalla ett godkännande i en situation där en hälsofara inte kan förhindras på något annat sätt (GrUU 37/2005 rd, s. 2/II) . 

Den föreslagna lagens bestämmelser om tvångsmedel, såsom myndighetens föreläggande att avhjälpa brister, förbud och andra administrativa åtgärder samt föreläggande av vite eller hot om tvångsutförande, innebär begränsningar av näringsfriheten. I artikel 138.2 i kontrollförordningen finns en förteckning över exempel på åtgärder som myndigheterna kan använda sig av. Den behöriga myndigheten kan till exempel enligt artikel 138.2 g beordra att varor dras tillbaka, återkallas, bortskaffas och destrueras, och enligt artikel 138.2 i beordra att hela eller delar av den berörda aktörens verksamhet och, i förekommande fall, de webbplatser som aktören driver eller använder, läggs ner under en lämplig tidsperiod. De föreslagna bestämmelserna, som syftar till att skydda människors och djurs hälsa samt miljön, ska bidra till att fullgöra det allmännas skyldighet enligt 19 § 3 mom. i grundlagen att främja befolkningens hälsa. Bestämmelserna anknyter till 20 § 2 mom. i grundlagen, enligt vilket det allmänna ska verka för att alla tillförsäkras en sund miljö. Det finns en godtagbar grund för de föreslagna bestämmelserna. Regleringen har byggts upp så att den uppfyller de krav på att regleringen ska vara noga avgränsad och exakt samt utfärdas genom lag när det gäller bestämmelser om begränsningar av de grundläggande fri- och rättigheterna. 

Enligt bestämmelsen om egendomsskydd i 15 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens egendom tryggad. Grundlagsutskottet har i sin tolkningspraxis dock konstaterat att grundlagen inte skyddar egendom mot alla användningsbegräsningar och att ägarens rättigheter kan begränsas genom en lag som uppfyller de allmänna krav som ställs på lagar som begränsar de grundläggande fri- och rättigheterna (bl.a. GrUU 32/2010 rd, s. 4/I, GrUU 8/1996 rd). De grundläggande fri- och rättigheter som egendomsskyddet och näringsfriheten hör till är inte absoluta, utan de ska beaktas i förhållande till sin uppgift i samhället. Ersättningen för inskränkning av egendomens användning har betydelse vid bedömningen av inskränkningarnas godtagbarhet (GrUU 6/2010 rd och GrUU 38/1998 rd). 

De förelägganden och förbud som avses i 37–39 § i den föreslagna lagen kan också innebära intrång i egendom. Bestämmelserna är nödvändiga för att skydda människors och djurs hälsa och miljön. Begränsningarna i fråga svarar mot mål av allmänt intresse och utgör med tanke på det eftersträvade målet inte ett sådant oskäligt och oacceptabelt ingripande i de grundläggande fri- och rättigheterna som skadar det väsentliga innehållet i dessa rättigheter. Det kan anses att det finns en godtagbar samhällelig grund för bestämmelserna. Bestämmelserna kan anses vara förenliga med de i grundlagsutskottets tolkningspraxis fastställda kraven att begränsningar av de grundläggande fri- och rättigheterna ska vara exakta och noggrant avgränsade. 

I propositionen finns en bestämmelse om stängning av en webbplats. Genom bestämmelsen vill man ge myndigheten möjligheter att ingripa i den ökade försäljningen av foder över nätet, om verksamheten kan orsaka fara. Med stöd av det föreslagna 39 d § ska Säkerhets- och kemikalieverket kunna bestämma att en webbplats som drivs eller används av en aktör ska stängas, om det är uppenbart att ett växtskyddsmedel som saluförs via den inte har godkänts för användning som växtskyddsmedel eller de uppgifter som lämnas om växtskyddsmedlet orsakar eller av grundad anledning kan befaras orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön, vilseleder köparen av växtskyddsmedlet på ett väsentligt sätt eller på något annat sätt väsentligen strider mot bestämmelserna om växtskyddsmedel. 

Det ska i första hand bestämmas att en sådan del av en webbplats ska stängas där det saluförs växtskyddsmedel som strider mot bestämmelserna på det sätt som avses ovan. Om stängningen av en del av webbplatsen inte undanröjer överträdelsen av bestämmelserna, ska det vid behov bestämmas att hela webbplatsen ska stängas.  

Enligt artikel 138 i kontrollförordningen ska den behöriga myndigheten vidta någon av de åtgärder som avses i artikeln, om myndigheten konstaterar bristande efterlevnad. I detta fall ska hänsyn tas till överträdelsens art och till i vilken utsträckning aktören tidigare har underlåtit att iaktta bestämmelserna. De administrativa tvångsmedel som föreslås i lagen ger tillsynsmyndigheten ett urval av metoder som gör det möjligt att välja tvångsmedel i förhållande till den aktuella överträdelsen av bestämmelserna. Grunderna för vidtagande av administrativa tvångsmedel har beskrivits exakt i lagförslaget. Tvångsmedlen är motiverade också för att tillförsäkra en sund livsmiljö enligt 20 § i grundlagen. I lagförslaget har också proportionalitetsprincipen beaktats.  

Yttrandefrihet 

I 12 § i grundlagen finns det bestämmelser om yttrandefrihet och offentlighet. Enligt den paragrafen har var och en yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Ett sådant föreläggande att stänga en webbplats eller en del av den som föreslås i 39 d § i propositionen kan anses ha drag som påminner om begränsning av yttrandefriheten.  

Grundlagsutskottet har brukat anse att skyddet för yttrandefriheten i princip även täcker in reklam och marknadsföring, även om den typen av kommunikation enligt utskottets mening inte direkt hör till yttrandefrihetens kärnområde. Det går alltså att begränsa reklam och marknadsföring mer än vad som annars är möjligt. Å andra sidan bör också lagstiftning om reklam och marknadsföring uppfylla de allmänna villkoren för en lag som begränsar en grundläggande fri- eller rättighet (se t.ex. GrUU 40/2017 rd s. 4, GrUU 18/2014 rd, s. 3/II, GrUU 6/2012 rd, s. 2/I och GrUU 3/2010 rd, s. 2/I). 

Webbplatsernas huvudsakliga syfte är marknadsföring och försäljning av produkter, och därför kan yttrandefriheten inte anses vara det skyddsintresse som primärt ska skyddas. På lagnivå kan det uppställas begränsningar för utövandet av de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt förslaget kan en webbplats eller del av en webbplats stängas, om ett växtskyddsmedel som saluförs via den inte har godkänts för användning som växtskyddsmedel eller de uppgifter som lämnas om växtskyddsmedlet är sådana att växtskyddsmedlet eller uppgifterna orsakar eller av grundad anledning kan befaras orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön, vilseleder köparen av växtskyddsmedlet på ett väsentligt sätt eller på något annat sätt väsentligen strider mot bestämmelserna om växtskyddsmedel. Enligt grundlagsutskottet kan förutsättningarna för hälsorisker och delvis också för överträdelser mot lagstiftningen anses hänföra sig till det allmännas skyldighet enligt 19 § 3 mom. i grundlagen att främja befolkningens hälsa (se t.ex. GrUU 6/2019 rd, s. 5). För att främja befolkningens hälsa och en sund livsmiljö enligt 20 § i grundlagen måste myndigheterna kunna förhindra marknadsföring av ett farligt växtskyddsmedel eller ett växtskyddsmedel som på något annat sätt väsentligt strider mot bestämmelserna också med metoder som begränsar yttrandefriheten. Utskottet har också ansett att kravet på att inte vilseleda konsumenterna är godtagbart. 

I propositionen tas det in bestämmelser om stängning av webbplats på lagnivå. Bestämmelsen är exakt och noggrant avgränsad och kan i enlighet med vad som beskrivs ovan inte anses gälla yttrandefrihetens kärnområde. Proportionalitetsprincipen iakttas så att man strävar efter att begränsningen ska vara proportionerlig genom att tillämpa tvångsmedel stegvis. Åtgärderna för att stänga en webbplats har graderats så att webbplatsen kan stängas delvis om till exempel endast en del av de produkter som säljs på den webbplats som fungerar som handelsplats strider mot bestämmelserna. Att stänga hela webbplatsen ska vara sista utvägen.  

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 60/2001 rd) ansett att det med tanke på 21 § 2 mom. i grundlagen i regel är nödvändigt att motparten blir hörd när spärrning förordnas. Bestämmelser om myndigheternas skyldighet att höra en part innan beslut fattas finns i 34 § i förvaltningslagen. En part ska höras oberoende av omfattningen av myndighetens prövningsrätt. 

Personuppgifter 

Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv tryggat. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. Grundlagsutskottet har nyligen sett över sin praxis i fråga om bestämmelser som gäller skydd av personuppgifter. Enligt utskottet är det i regel tillräckligt med tanke på 10 § 1 mom. i grundlagen att bestämmelserna uppfyller kraven enligt dataskyddsförordningen. Enligt utskottet bör skyddet för personuppgifter härefter i första hand tillgodoses med stöd av dataskyddsförordningen och den nya nationella allmänna lagstiftningen. Vi bör förhålla oss restriktivt när det gäller att införa nationell speciallagstiftning. Sådan lagstiftning bör vara avgränsad till nödvändiga bestämmelser inom ramen för det nationella handlingsutrymme som dataskyddsförordningen medger (se GrUU 14/2018 rd, s. 4–5).  

I artikel 6.1 i dataskyddsförordningen föreskrivs det om den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter. Enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen får det i medlemsstatens nationella rätt utfärdas närmare bestämmelser om en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige liksom om en uppgift av allmänt intresse. Nationellt kan det föreskrivas om vilken typ av uppgifter som ska behandlas, de registrerade, utlämnande av uppgifter, ändamålsbegränsningar och lagringstid. Lagstiftningen ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas.  

Enligt dataskyddsförordningen ska syftet med behandlingen av personuppgifter planeras och fastställas tydligt innan behandlingen inleds. Enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen ska syftet med behandlingen fastställas i medlemsstatens nationella rätt. Enligt dataskyddsförordningen får behandling av personuppgifter endast utföras begränsat, på det sätt som nämns i artikel 6.4, för andra ändamål än det för vilket personuppgifterna samlades in. Det får dock föreskrivas om rätten att behandla personuppgifter för andra ändamål än det ursprungliga i en medlemsstats nationella lagstiftning, ”som utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att skydda de mål som avses i artikel 23.1”. I nämnda artikel 23.1 nämns som godtagbara mål bland annat skydd av de registrerade, den allmänna säkerheten, något annat av unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, såsom folkhälsa, samt en tillsyns-, inspektions- eller regleringsfunktion som har samband med myndighetsutövning.  

Genom lagförslaget kompletteras bestämmelserna om registrerade och registrets uppgiftsinnehåll. Enligt dataskyddsförordningens principer ska personuppgifter samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. De personuppgifter som samlas in ska vara adekvata och relevanta och behövas med tanke på ändamålet för vilket de behandlas. Den personuppgiftsansvarige ska utan dröjsmål rätta eller radera inexakta och felaktiga uppgifter. Dessutom förutsätter förordningen att den personuppgiftsansvarige ser till att personuppgifterna behandlas på ett lagligt och öppet sätt i förhållande till den registrerade och att den registrerade kan få uppgifter om behandlingen av personuppgifter som rör honom eller henne själv.  

Verkställigheten av tillsynen förutsätter att det förs ett register över godkända växtskyddsmedel, utbildningsanordnare och examensanordnare, testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och dem som avlagt examen inom området för växtskyddsmedel, även om det kan identifieras risker i anknytning till registret när det gäller skyddet av personuppgifter. Tillsynen ska kunna riktas rätt och den som avlagt examen ska kunna identifieras vid köpet för att hans eller hennes behörighet att skaffa växtskyddsmedel ska kunna kontrolleras. Bestämmelserna i dataskyddsförordningen räcker inte som sådana till för regleringssituationen och därför är det behövligt att föreskriva om saken också genom en speciallag. I propositionen anses det vara fråga om sådana i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen avsedda allmänna villkor som ska gälla för laglig behandling av personuppgifter och som kan anses överensstämma med dataskyddsförordningen. I lagstiftningen handlar det om fullgörande av en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige och utförande av en uppgift av allmänt intresse och myndighetsutövning, i enlighet med artikel 6.1 c och e i dataskyddsförordningen. Lagförslaget uppfyller således de krav på allmänt intresse och på proportionalitet som ingår i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen.  

Enligt 35 § i propositionen ska Säkerhets- och kemikalieverket föra register över godkända växtskyddsmedel, utbildningsanordnare och examensanordnare, testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och personer med avlagd examen inom området för växtskyddsmedel. Det föreslås alltså att Säkerhets- och kemikalieverket är personuppgiftsansvarig enligt artikel 4.7 i dataskyddsförordningen. Säkerhets- och kemikalieverket föreslås svara för registrets allmänna funktion, användbarhet, uppgifternas integritet, skyddet och bevarandet av uppgifterna samt för det tekniska gränssnittet och för andra skyldigheter som den personuppgiftsansvarige har enligt dataskyddsförordningen. De övriga tillsynsmyndigheterna enligt lagen använder uppgifterna i växtskyddsmedelsregistret vid utförandet av sina lagstadgade uppgifter. Till exempel om en aktör har använt ett visst preparat, kan den myndighet som utövar tillsyn över användningen av växtskyddsmedlet i registret kontrollera om ämnet är tillåtet och om användningsändamålet eller mängden är korrekt. De övriga tillsynsmyndigheterna gör dock inga ändringar i registret utan använder endast dess uppgifter vid tillsynen inom ramen för sin egen behörighet. Enligt grundlagsutskottets kan myndigheternas rätt att få behövliga uppgifter säkerställas till exempel genom bestämmelser om utlämnande av och rätt till information, även om myndigheterna inte definierats som personuppgiftsansvariga (GrUU 7/2019 rd, s. 5–6).  

I 35 § i den föreslagna lagen föreskrivs det om innehållet i registret. I uppgifterna ingår personuppgifter vilkas behandling till största delen grundar sig på den personuppgiftsansvariges skyldighet att registrera uppgifter dvs. fullgörande av en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige i enlighet med artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. Dessutom kan det anses att det delvis är fråga om registerföring som grundar sig på utförande av en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning i enlighet med led e i den punkten. Det är nödvändigt att föra register för att myndigheterna ska kunna utöva den tillsyn som föreskrivs i lagen. Register ska också föras över utförda inspektioner och över förbud, begränsningar och andra åtgärder som har meddelats aktören. I enlighet med artikel 9.1 c i kontrollförordningen behövs det uppgifter om aktörens tidigare verksamhet. Det är fråga om administrativa påföljder, och i registret antecknas inte sådana fällande domar i brottmål eller lagöverträdelser som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen.  

I 31 § 1 mom. i lagförslaget föreskrivs det att tillsynsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna har rätt att av statliga och kommunala myndigheter, aktörer och andra som skyldigheterna i den föreslagna lagen och i Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel gäller få de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen. Myndighetens rätt att få uppgifter behandlas nedan i avsnittet om rätt att få uppgifter.  

I artikel 9 i dataskyddsförordningen föreskrivs det om behandlingen av särskilda kategorier av personuppgifter. Behandling av särskilda kategorier av personuppgifter, såsom uppgifter om ras, etniskt ursprung och hälsa, är förbjuden, om inte behandlingen grundar sig på någon av de grunder för behandling som anges i punkt 2 i artikeln. Enligt led g i den punkten får det i medlemsstaternas lagstiftning föreskrivas om behandlingen av uppgifter om det är nödvändigt av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, under förutsättning att lagstiftningen är proportionerlig och att den i tillräckligt hög grad beaktar den registrerades rättigheter och intressen. Enligt artikel 10 i dataskyddsförordning får behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål, lagöverträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder endast utföras under kontroll av en myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstatens nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen behandlas inte och förs inte in i registret. Ett undantag från förbudet mot behandling av känsliga uppgifter är dock tillsynsmyndighetens rätt att få uppgifter ur bötesregistret, vilket beskrivs nedan.  

Uppgifter om brottsliga gärningar, straff och andra påföljder för brott betraktas som känsliga personuppgifter. Enligt det föreslagna 31 § 2 mom. har Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket för påförande av påföljdsavgift rätt att få nödvändiga uppgifter ur bötesregistret. Rätten att få uppgifter behövs för att man ska kunna iaktta förbudet mot dubbel straffbarhet, dvs. säkerställa att påföljdsavgift inte påförs den som redan dömts till bötesstraff för samma gärning i domstol. Rättsregistercentralen får enligt det föreslagna 31 § 2 mom. på begäran lämna ut uppgifter ur bötesregistret endast till dem vars rätt att få dessa uppgifter regleras särskilt genom lag. Åtgärderna för att skydda den registrerades grundläggande rättigheter och intressen genomförs genom de skyddsåtgärder som anges i 6 § 2 mom. i dataskyddslagen. Sådana skyddsåtgärder är bland annat säkerställande av personalens kompetens och införande av olika slags tillsynsmetoder samt säkerställande av att de tekniska systemen fungerar.  

Utskottet har ansett att tillåtande av behandling av känsliga uppgifter berör själva kärnan i skyddet för personuppgifter (GrUU 37/2013 rd, s. 2/II), vilket inneburit att inrättandet av register med sådana uppgifter måste bedömas i skenet av villkoren för inskränkningar i de grundläggande fri- och rättigheterna, särskilt lagstiftningens acceptabilitet och proportionalitet (GrUU 20/2020 rd, 4). I sina analyser av omfattning, exakthet och innehåll i lagstiftning om rätten att få och lämna ut uppgifter trots sekretess har utskottet lagt vikt vid att de uppgifter som lämnas ut är av känslig art (se t.ex. GrUU 38/2016 rd, s. 3). Utskottet har särskilt påpekat att det bör finnas exakta och noga avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla känsliga uppgifter bara om det är absolut nödvändigt (se t.ex. GrUU 60/2018 rd, s. 4). 

Myndigheterna enligt lagen om växtskyddsmedel behandlar personuppgifterna i registret för fullgörande av de uppgifter som föreskrivs i den lagstiftning som ger behörighet för myndigheterna. Syftet med rätten att få känsliga uppgifter är att förhindra dubbel straffbarhet, och uppgifterna lämnas ut till myndigheterna endast för detta ändamål. Uppgifterna förs inte in i registret. Andra känsliga uppgifter behövs inte och ingår inte i uppgifterna. Sådan behandling av personuppgifter som avses i den föreslagna lagen anses vara nödvändig för tillsynen över växtskyddsmedel i syfte att påföra påföljdsavgift. Behandlingen av personuppgifterna kan ur grundlagssynpunkt anses ha en godtagbar grund och vara proportionerlig.  

I kapitel IV i dataskyddsförordningen föreskrivs det om den personuppgiftsansvariges och personuppgiftsbiträdets skyldigheter. Artikel 86 i dataskyddsförordningen gäller sammanjämkning av dataskyddet och myndighetshandlingars offentlighet. Enligt artikeln får personuppgifter i allmänna handlingar som förvaras av en myndighet för utförande av en uppgift av allmänt intresse lämnas ut av myndigheten i enlighet med den unionsrätt eller den medlemsstats nationella rätt som myndigheten omfattas av, för att jämka samman rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med förordningen med allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar.  

Grundlagsutskottet har ansett att det inom ramen för grundlagen är möjligt att offentliggöra personuppgifter i form av en offentlig informationstjänst, om argumenten för det är godtagbara med tanke på garantierna för rättsskydd och de grundläggande fri- och rättigheterna (GrUU 2/2017 rd, GrUU 65/2014 rd, GrUU 32/2008 rd). Grundlagsutskottet har med avseende på skyddet för privatlivet och personuppgifter konstaterat att det är av relevans att det i ett webbaserat personregister inte går att söka uppgifter på stora grupper utan till exempel bara genom enskild sökning. Utskottet har ansett det viktigt att en avgränsning som är motiverad med avseende på registrets innehåll och ändamål också införs för utlämnande av uppgifter ur den typen av register (se t.ex. GrUU 17/2018 rd, och de utlåtanden som nämns där). 

Enligt 35 a § i lagförslaget ska Säkerhets- och kemikalieverket på elektronisk väg hålla information tillgänglig för allmänheten om de växtskyddsmedel som produktgodkänts eller vilkas produktgodkännande har återkallats. Informationen ska inte innehålla några personuppgifter. Enligt 2 mom. ska Säkerhets- och kemikalieverket offentliggöra och föra en allmänt tillgänglig förteckning över utbildningsanordnare, examensanordnare samt testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. I förteckningen är det möjligt att med samtycke av personen offentliggöra personens namn, adress, e-postadress och telefonnummer. Samtycket utgör då en rättslig grund enligt artikel 6.1 a i dataskyddsförordningen utöver de ovan beskrivna grunder som gäller en rättslig förpliktelse och myndighetsutövning. I förteckningen är det möjligt att söka information bara med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller ort.  

Enligt 35 c § i lagförslaget får Säkerhets- och kemikalieverket genom det allmänna datanätet ur det register som avses i 35 § lämna ut uppgift om namnet på en aktör som i sin yrkesverksamhet använder växtskyddsmedel. I den offentliga informationstjänsten ska information bara få sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller identifieringsnummer. Uppgifterna ska avföras omedelbart efter det att registreringen av aktören har återkallats eller verket har fått kännedom om att aktören har avlidit. De föreslagna bestämmelserna kan anses uppfylla de krav som i grundlagsutskottets utlåtandepraxis ställs på en offentlig informationstjänst. 

I 35 b § 3 mom. i den föreslagna lagen utesluts tillämpning av bestämmelserna i artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18.1 a och b har den registrerade rätt att kräva en begränsning av behandlingen av sina personuppgifter om han eller hon bestrider personuppgifternas riktighet eller anser att behandlingen av personuppgifterna är olaglig. Enligt artikel 23 i dataskyddsförordningen är det under vissa förutsättningar möjligt att i unionsrätten eller i en medlemsstats nationella rätt begränsa utövandet av nämnda rättighet. Enligt artikel 23.1 är en begränsning möjlig om en sådan begränsning sker med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och utgör en nödvändig åtgärd i ett demokratiskt samhälle. Det är av allmänt intresse att den registrerade med krav som grundar sig på artikeln inte onödigt kan äventyra skötseln av en registerföringsuppgift som grundar sig på unionslagstiftningen eller en nationell lag. De allmänna förvaltningslagarna, laglighetsövervakningen och bestämmelserna om tjänsteansvar samt de övriga bestämmelserna i dataskyddsförordningen om den registrerades rättigheter främjar och tillgodoser den registrerades rättsskydd. I propositionen anses det att de föreslagna bestämmelserna uppfyller kravet på att begränsningarna ska ske med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna. De undantag som gäller artikel 18 i dataskyddsförordningen kan anses vara av ringa betydelse med tanke på den registrerades rättsskydd, när man tar i beaktande hur god förvaltning och rättsskydd i övrigt tryggas vid den personuppgiftsansvariges behandling av personuppgifter.  

Överföring av offentliga förvaltningsuppgifter på andra än myndigheter 

Enligt 124 § i grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter endast genom lag eller med stöd av lag, om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning. Uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt får dock ges endast myndigheter. 

Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis förutsätter överföring av offentliga förvaltningsuppgifter på andra än myndigheter att det i lag åtminstone allmänt fastställs vilken kompetens eller behörighet den som sköter uppgiften ska ha (bland annat GrUU 28/2001 rd och GrUU 48/2001 rd). Grundlagsutskottet har konstaterat att offentliga förvaltningsuppgifter får anförtros andra än myndigheter också genom ett avtal som ingås med stöd av lag (GrUU 26/2017 rd, s. 49, GrUU 11/2004 rd, s. 2/II, GrUU 11/2002 rd, s 5/I). 

I 9 § i lagförslaget föreslås bestämmelser om anordnare av utbildning inom området för växtskyddsmedel och i 11 § om anordnare av examen inom området för växtskyddsmedel. I 13 § föreslås bestämmelser om testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Enligt den föreslagna 25 § får Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket i enlighet med kontrollförordningen genom ett bemyndigande delegera vissa uppgifter som hänför sig till inspektioner och kontroll till en fysisk person. Detta motsvarar i sak också den behörighet som i den gällande lagen ges auktoriserade inspektörer.  

Ett bemyndigande förutsätter enligt artikel 30 i kontrollförordningen att den fysiska personen har sakkunskap för uppgifterna och är kvalificerad och erfaren. Den som bemyndigas att utföra uppdrag anförtros inte uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt. Den som bemyndigas att utföra uppdrag ska enligt grundlagsutskottets tolkning iaktta de allmänna förvaltningslagarna och handlar under tjänsteansvar. På personen tillämpas bestämmelserna om skadeståndsansvar och han eller hon får inte utföra inspektioner i utrymmen som används för boende av permanent natur. Enligt förslaget ska de administrativa beslut som eventuellt ska fattas utifrån inspektionerna fattas av den myndighet som gett bemyndigandet. Situationer där bemyndigandet ska återkallas regleras i artikel 33.1 b i kontrollförordningen. 

De föreslagna bestämmelserna uppfyller grundlagsutskottets krav på att det i stora drag fastställs vilken kompetens och behörighet som den som sköter en uppgift som delegeras ska ha. De detaljerade bestämmelserna i kontrollförordningen kan också anses uppfylla förutsättningarna för överföring av offentliga förvaltningsuppgifter med tanke på 124 § i grundlagen. 

Rätt att få uppgifter 

I 31 § 1 mom. i lagförslaget föreskrivs det att tillsynsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna har rätt att av statliga och kommunala myndigheter, aktörer och andra som skyldigheterna i den föreslagna lagen och i Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel gäller få de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen. I enlighet med 2 § 3 mom. och 80 § 1 mom. i grundlagen ska bestämmelser om grunderna för att kräva uppgifter av enskilda utfärdas genom lag, eftersom skyldigheten att lämna uppgifter berör en enskilds rättsliga ställning. 

Enligt det föreslagna 31 § 2 mom. har Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket för påförande av påföljdsavgift rätt att få nödvändiga uppgifter ur bötesregistret. Rätten att få uppgifter behövs för att man ska kunna iaktta förbudet mot dubbel straffbarhet, dvs. säkerställa att påföljdsavgift inte påförs den som redan dömts till bötesstraff för samma gärning i domstol. 

Grundlagsutskottet har bedömt bestämmelserna om myndigheternas rätt att få och lämna ut uppgifter trots sekretessbestämmelserna i förhållande till skyddet för privatlivet och personuppgifter enligt 10 § 1 mom. i grundlagen och då noterat bl.a. vad och vem rätten att få uppgifter gäller och hur rätten är kopplad till nödvändighetskriteriet. Myndigheternas rätt att få och möjlighet att lämna ut uppgifter kan gälla ”behövliga uppgifter” för ett visst syfte, om lagen ger en uttömmande förteckning över innehållet i uppgifterna. Om innehållet däremot inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att ”uppgifterna är nödvändiga” för ett visst syfte (GrUU 21/2018 rd, s. 4, GrUU 17/2016 rd, s. 5 och de utlåtanden som nämns där).  

Uppgifterna enligt den föreslagna lagen innehåller också personuppgifter. Myndigheterna enligt 31 § i lagförslaget ska trots sekretessbestämmelserna ha rätt att få nödvändiga uppgifter ur bötesregistret för påförande av påföljdsavgift enligt 40 a §. Uppgifter om brottsliga gärningar, straff och andra påföljder för brott betraktas som känsliga personuppgifter. Syftet med rätten att få uppgifter är att förhindra dubbel straffbarhet, och uppgifterna lämnas ut till myndigheterna endast för detta ändamål. Andra känsliga uppgifter behövs inte och ingår inte i uppgifterna. Sådan behandling av personuppgifter som avses i den föreslagna lagen anses vara nödvändig för tillsynen över växtskyddsmedel i syfte att påföra påföljdsavgift. Behandlingen av personuppgifterna bör ur grundlagssynpunkt anses ha en godtagbar grund och vara proportionerlig. 

Skydd för rapportörers identitet 

I 47 a § i lagförslaget föreskrivs det om skydd för rapportörers identitet. Med tanke på offentlighetsprincipen i 12 § 2 mom. i grundlagen är den föreslagna paragrafen av betydelse, eftersom den gäller sekretess. Enligt artikel 140 i kontrollförordningen ska personer som till den behöriga myndigheten rapporterar faktiska eller potentiella överträdelser skyddas mot repressalier, diskriminering och andra former av missgynnande behandling. Det är ändamålsenligt att i den föreslagna lagen föreskriva om grunden för hemlighållande av rapportörens identitet, även om huvudregeln för bestämmelser om grunder för hemlighållande är att bestämmelserna koncentreras till offentlighetslagen. I samband med totalöversynen av offentlighetslagstiftningen påpekade riksdagen att man bör vara restriktiv när det gäller att ta in sekretessbestämmelser i speciallagar (t.ex. GrUU 2/2008 rd s. 2 och GrUU 13/2000 rd). 

Enligt 24 § 1 mom. 15 punkten i offentlighetslagen är uppgifter om inspektion som ankommer på en myndighet eller någon annan omständighet som har samband med en övervakningsåtgärd sekretessbelagda, om utlämnandet av uppgifterna skulle äventyra övervakningen eller dess syfte eller utan vägande skäl skulle vara ägnat att åsamka den som har del i saken skada. I motiveringen till punkten hänvisas det också till möjligheten att hemlighålla identiteten hos anmälaren eller den som på annat sätt tagit initiativ i syfte att öka de allmänna möjligheterna att genomföra tillsyn. Uppgifterna ska hållas hemliga också om utlämnande av uppgifterna skulle leda till att tillsynsobjektet stämplas utan grund. 

Dessutom tillämpas bestämmelserna om partsoffentlighet. Enligt 11 § i offentlighetslagen har den som i ett ärende är sökande eller anför besvär eller någon annan vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller (part) rätt att hos den myndighet som behandlar eller har behandlat ärendet ta del av en myndighetshandling som kan eller har kunnat påverka behandlingen, även om handlingen inte är offentlig. Enligt 11 § 2 mom. 1 punkten i offentlighetslagen har de dock inte denna rätt när utlämnande av uppgifterna skulle strida mot ett synnerligen viktigt allmänt intresse eller på motsvarande sätt mot ett synnerligen viktigt enskilt intresse. Att lämna ut information om anmälan av en överträdelse till den som är föremål för anmälan kan strida mot ett synnerligen viktigt allmänt intresse som avses i offentlighetslagen, om utlämnande av informationen kan äventyra den för tillsynsmyndigheten viktiga tillgången till information. Att lämna ut uppgifter om rapportören kan för sin del strida mot det viktiga enskilda intresse som avses i offentlighetslagen, om röjandet av rapportörens identitet skulle äventyra rapportörens säkerhet eller skyddet av privatlivet. Då ska partsoffentligheten begränsas. En förutsättning för att bestämmelsen ska kunna tillämpas är att det utifrån de omständigheter som framkommit i ärendet finns grundad anledning att bedöma att rapportören är i behov av skydd.  

Enligt kontrollförordningen bör dock vem som helst ha möjlighet att inkomma med nya uppgifter till de behöriga myndigheterna. Den föreslagna bestämmelsen om skydd för identiteten behövs för att uppnå ett mål av allmänt intresse. När det gäller att säkerställa människors och djurs hälsa och miljöns säkerhet är det viktigt att myndigheterna utan dröjsmål underrättas om missbruk av växtskyddsmedel. En förutsättning för att rapportörens identitet ska hållas hemlig är att ett röjande av personens identitet kan bedömas orsaka personen skada. 

I 12 § i grundlagen tryggas vars och ens yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Genom den föreslagna bestämmelsen stärks följande rättigheter enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna: yttrandefrihet och informationsfrihet (artikel 11), skydd mot uppsägning utan saklig grund (artikel 30), rättvisa arbetsförhållanden (artikel 31) och skydd av personuppgifter (artikel 8). 

Strävan efter att skydda rapportörens identitet kan anses vara förenlig med den i 12 § 2 mom. i grundlagen tryggade offentlighetsprincipen och principen om tvingande skäl som krävs för begränsningar av offentlighetsprincipen. Den föreslagna bestämmelsen uppfyller kraven på proportionalitet, eftersom den endast gäller situationer där röjandet av identiteten kan orsaka rapportören skada. 

Administrativ påföljdsavgift  

I 40 a § i lagförslaget finns bestämmelser om administrativ påföljdsavgift som påförs om någon inte iakttar bestämmelserna. Grundlagsutskottets vedertagna tolkning (GrUU 9/2012 rd, s. 2) är att en sådan avgift med avseende på 81 § i grundlagen varken är en skatt eller en avgift, utan en administrativ påföljd av sanktionskaraktär för en lagstridig gärning. Utskottet har i sak jämställt ekonomiska påföljder av straffkaraktär med straffrättsliga påföljder (GrUU 28/2014 rd s. 2/II, GrUU 57/2010 rd, GrUU 4/2001 rd, GrUU 32/2005 rd). Enligt 2 § 3 mom. i grundlagen ska de allmänna grunderna för administrativa påföljdsavgifter anges i lag, eftersom det innebär utövning av offentlig makt att påföra en sådan typ av avgift (GrUU 10/2016 rd). I lag ska det exakt och tydligt föreskrivas om grunderna för betalningsskyldigheten och avgiftens belopp samt om den betalningsskyldiges rättsskydd och grunderna för verkställigheten av lagen (GrUU 32/2005 rd, GrUU 55/2005 rd). Dessutom har utskottet ansett att även om kravet på exakthet enligt den straffrättsliga legalitetsprincipen, som framgår av grundlagens 8 §, inte direkt gäller administrativa påföljder kan det allmänna kravet på exakthet ändå inte åsidosättas i ett sådant sammanhang. 

Grundlagsutskottet har vid behandlingen av administrativa påföljder av straffkaraktär fäst vikt vid den så kallade ne bis in idemregeln som ingår i artikel 4 i tilläggsprotokoll 7 till Europakonventionen. Regeln säger att ingen får lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan har blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat (GrUU 9/2012 rd). Påföljdsbestämmelser ska då tolkas i överensstämmelse med skyddet mot självinkriminering med beaktande av bland annat Europadomstolens rättspraxis. Skyddet mot självinkriminering är ett av kriterierna för en rättvis rättegång på det sätt som avses i 21 § i grundlagen (se GrUU 39/2014 rd, s. 4/I och RP 309/1993 rd, s. 78/II). 

Syftet med påföljdsavgiften enligt den föreslagna paragrafen är att förhindra missbruk som riktas mot människors eller djurs hälsa eller miljöns säkerhet. Regleringen behövs för att uppnå ett mål av allmänt intresse. En del av de gärningar som för närvarande är straffbara som växtskyddsmedelsförseelser börjar omfattas av bestämmelsen om administrativ påföljdsavgift. Regleringen ska inte överlappa de gärningar som är straffbara enligt lagen. De försummelser som tillämpningen av avgift ska omfatta ska vara enkla att bevisa och ska inte kräva några utredningsmässiga metoder.  

Den föreslagna paragrafen innehåller tillräckligt exakta bestämmelser om grunderna för betalningsskyldigheten och påföljdsavgiftens storlek liksom även om rättsskyddet för den betalningsskyldige och verkställigheten av påföljdsavgiften och preskriptionen av påföljdsavgiften. Verkställbarheten av påföljdsavgiften bestäms enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Den behöriga myndighetens beslut om en administrativ påföljdsavgift är verkställbart när det har vunnit laga kraft. 

Delegering av lagstiftningsbehörighet 

Republikens president, statsrådet och ministerierna kan i enlighet med grundlagens 80 § 1 mom. utfärda förordningar med stöd av ett bemyndigande i grundlagen eller i någon annan lag. Bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag ska dock utfärdas genom lag. Med anledning av grundlagens 80 § har grundlagsutskottet i sin praxis ställt krav på regleringens exakthet och noggranna avgränsning i bemyndiganden att utfärda förordning. Utskottet har understrukit att ett bemyndigande att utfärda förordning som tas in i lagen formuleras så att innehållet i bemyndigandet tydligt framgår av lagen och att det avgränsas tillräckligt noggrant (GrUU 36/2018 rd, GrUU 17/2018 rd, GrUU 15/2018 rd, s. 59, GrUU 45/2017 rd, GrUU 26/2017 rd, s. 27). Dessutom finns det skäl att i regel placera ett bemyndigande i samband med den grundläggande bestämmelsen (se GrUU 26/2017 rd, s. 27, GrUU 10/2016 rd, s. 5 och GrUU 49/2014 rd, s. 6). 

I förslaget ingår ett flertal bemyndiganden att utfärda förordning. Enligt 4 § utfärdas närmare bestämmelser om de allmänna principerna för integrerat växtskydd genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 9 § får närmare bestämmelser om utbildningsanordnare och anordnandet av utbildningen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 18 § utfärdas närmare bestämmelser om de krav på god testningsverksamhet som avses i 1 mom. samt om godkännande och förfarandet vid godkännande av en institution utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 19 § utfärdas närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om tillstånd för de försök som avses i paragrafens 1 och 2 mom., om innehållet i ansökan om tillstånd och i anmälan om försök samt om villkoren för utförande av försök genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 22 a § ska närmare bestämmelser om vad som i 1 mom. avses med säker användning och med att den som utför gasningen skyddar sig vid gasningen och med att gasningen utförs på rätt sätt, om ansökan om tillstånd enligt 2 mom. samt om innehållet i anmälan enligt 3 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 24 § får närmare bestämmelser om beräkning av riskindikatorer och om andra uppgifter som avses i paragrafens 2 mom. 7 och 8 punkt utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 28 § får närmare bestämmelser om de allmänna principerna för organisering av tillsynen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Den omfattande regleringen på lägre nivå än lag har att göra med den tekniska karaktären hos och behov av synnerligen detaljerad reglering när det gäller lagstiftningsområdet i fråga. Bemyndigandena att utfärda förordning hänför sig i huvudsak till ramdirektivet och utnyttjandet av det nationella handlingsutrymme som unionslagstiftningen möjliggör. Detta begränsar för sin del befogenheterna för den som utfärdar förordning.  

De föreslagna bemyndigandena är beskrivna på ett exakt och noggrant avgränsat sätt. Bestämmelserna om bemyndigande kan anses uppfylla kraven i 80 § i grundlagen. 

Enligt regeringens uppfattning stämmer förslagen överens med grundlagen, och lagförslagen kan därför behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Eftersom propositionen inbegriper principiella frågor om begränsning av yttrandefriheten, anser regeringen det önskvärt att grundlagsutskottet ger ett utlåtande om propositionen. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan och eftersom kontrollförordningen och ramdirektivet innehåller bestämmelser som föreslås bli kompletterade genom lag, föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av lagen om växtskyddsmedel 

I enlighet med riksdagens beslut  
upphävs i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011)18 § 2 mom. samt 26, 26 a och 27 §, av dem 26 § sådan den lyder i lag 564/2014, 26 a § sådan den lyder i lag 731/2020 och 27 § sådan den lyder i lag 1398/2019,  
ändras 2–4 §, 7 § 1 mom., 9 §, 11 § 2 mom., 13 § 1 och 3 mom., 17 och 19 §, 22 § 1 mom., 23–25, 28 och 29 §, 30 § 1 mom., 31, 34 och 35 §, 36 § 1 mom., 37–42 och 48 §,  
av dem 2 och 24 § sådana de lyder delvis ändrade i lagarna 1398/2019 och 731/2020, 3 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 546/2023, 25 och 29 §, 36 § 1 mom., 38–40 och 42 § sådana de lyder i lag 372/2018, 35 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 69/2019 och 48 § sådan den lyder i lag 44/2021, samt 
fogas till lagen nya 22 a, 24 a–24 d §, till 30 § ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., till lagen nya 31 a, 35 a–35 c, 39 a–39 d, 40 a och 47 a § som följer:  
2 § Tillämpningsområde 
Denna lag innehåller bestämmelser om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, nedan ramdirektivet .  
Denna lag innehåller också kompletterande bestämmelser om 
1) genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG, nedan växtskyddsmedelsförordningen ,  
2) genomförandet av kapitel II, IV och VI–X samt artikel 18.3 a och c, artikel 18.4 och artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG, nedan resthaltsförordningen ,  
3) tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll), nedan kontrollförordningen , på sådan offentlig kontroll som utförs i syfte att övervaka att de i förordningens artikel 1.2 h avsedda kraven för utsläppande på marknaden och användning av växtskyddsmedel och för hållbar användning av bekämpningsmedel följs, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag.  
3 § Förhållande till vissa författningar 
Utöver vad som föreskrivs i denna lag tillämpas på växtskyddsmedel vad som i kemikalielagen (599/2013) och Europeiska unionens kemikalielagstiftning föreskrivs om kemikalier. På industriell hantering och upplagring, överföring och förvaring av ett växtskyddsmedel som klassificerats som en farlig kemikalie tillämpas lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005). På transport av växtskyddsmedel tillämpas lagen om transport av farliga ämnen (541/2023). 
Bestämmelser om rester av växtskyddsmedel och tillsynen över dem ingår i livsmedelslagen (297/2021) och foderlagen (1263/2020) samt i resthaltsförordningen. 
Bestämmelser om de krav som utrustning för spridning av växtskyddsmedel måste uppfylla innan den släpps ut på marknaden eller tas i bruk ingår i lagen om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav (1016/2004) och lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006). 
På växtskyddsmedel vars godkännande har återkallats eller beträffande vilka giltighetstiden för godkännandet i övrigt har löpt ut samt på växtskyddsmedel som annars ska tas ur bruk tillämpas avfallslagen (646/2011). Bestämmelser om genetiskt modifierade organismer finns dessutom i gentekniklagen (377/1995). I säkerheten i arbetet för den som hanterar växtskyddsmedel ska också de krav som anges i arbetarskyddslagen (738/2002) beaktas. 
4 § Definitioner 
I denna lag avses med 
1) växtskyddsmedel växtskyddsmedel enligt artikel 2.1 i växtskyddsmedelsförordningen,  
2) yrkesmässig användare en person som använder växtskyddsmedel i sin yrkesverksamhet,  
3) distributör en fysisk eller juridisk person som gör ett växtskyddsmedel tillgängligt på marknaden,  
4) rådgivare en person som skaffat sig den kunskap som behövs och som inom ramen för sin yrkesverksamhet eller en kommersiell tjänst ger råd om bekämpning av skadegörare och säker användning av växtskyddsmedel,  
5) aktör en aktör enligt artikel 3.29 i kontrollförordningen och den som i denna lag åläggs skyldigheter i fråga om växtskyddsmedel,  
6) utrustning för spridning av växtskyddsmedel anordningar som är särskilt avsedda för spridning av växtskyddsmedel samt tillbehör som är nödvändiga för att sådana anordningar ska fungera effektivt,  
7) integrerat växtskydd användning av växtskyddsmedel på ett sätt som är ekonomiskt och ekologiskt hållbart och som minskar riskerna för människors hälsa och miljön,  
8) tillsynsmyndighet Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen samt Tullen,  
9) obemannat luftfartyg ett obemannat luftfartyg enligt 2 § 21 punkten i luftfartslagen (864/2014),  
10) import införsel av växtskyddsmedel från andra länder än Europeiska unionens medlemsstater,  
11) export utförsel av växtskyddsmedel till andra länder än Europeiska unionens medlemsstater.  
12) transitering transport av växtskyddsmedel från ett land utanför Europeiska unionen genom Finland till ett land utanför Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om de allmänna principerna för integrerat växtskydd utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med bilaga III till ramdirektivet.  
7 § Hantering och lagring av växtskyddsmedel samt behandling av deras förpackningar och rester 
Aktören ska iaktta särskild försiktighet vid lagring, hantering, utspädning och blandning av växtskyddsmedel före och under spridningen för att åtgärderna inte ska medföra någon risk för människors hälsa eller för miljön. 
Kläm 
9 § Utbildningsanordnare 
Säkerhets- och kemikalieverket godkänner på ansökan anordnare av utbildningen enligt 8 §. 
En utbildningsanordnare godkänns, om anordnaren har tillräcklig utbildning i och erfarenhet av växtskyddsmedel och användningen av dem. Utbildningsanordnaren kan anlita sakkunniga vid tillhandahållandet av utbildningen. Godkännandet av en utbildningsanordnare gäller i fem år. 
Utbildningsanordnaren ska årligen meddela Säkerhets- och kemikalieverket antalet deltagare i utbildningen. Handlingar som gäller anordnandet av utbildning ska bevaras i minst fem år från det att utbildningen anordnades och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket. 
Närmare bestämmelser om utbildningsanordnare och anordnandet av utbildningen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 
11 § Examensanordnare 
Kläm 
Som examensanordnare godkänns en fysisk person, om denne har god kännedom om och tillräcklig praktisk erfarenhet av examensområdet. Godkännandet gäller i fem år.  
Kläm 
13 § Testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel 
Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att det ordnas testning av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel godkänns av verket på ansökan. En testare av spridningsutrustning godkänns om denne har tillräcklig kännedom om området och den kompetens och de färdigheter som testningen kräver. Godkännandet gäller i fem år.  
Kläm 
På testare tillämpas, när de utför uppdrag enligt denna lag, bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 
Kläm 
5 kap.  
Utövande av verksamhet 
17 § Användning av växtskyddsmedel i yrkesverksamhet samt försäljning eller annan överlåtelse av växtskyddsmedel för användning i yrkesverksamhet 
I yrkesverksamhet får växtskyddsmedel endast användas av den som har avlagt examen enligt 10 § och som är registrerad i det växtskyddsmedelsregister som avses i 35 §. 
Växtskyddsmedel som godkänts enbart för yrkesmässig användning får säljas eller på annat sätt överlåtas endast till den  
1) som har avlagt i 10 § avsedd examen, 
2) som är registrerad i växtskyddsmedelsregistret, och  
3) vars identitet kan fastställas på ett tillförlitligt sätt vid köptillfället.  
19 § Försök i forsknings- och utvecklingssyfte 
Säkerhets- och kemikalieverket får på ansökan bevilja tillstånd för sådana i artikel 54.1 i växtskyddsmedelsförordningen avsedda försök i forsknings- och utvecklingssyfte som är förknippade med utsläppande i miljön av ett växtskyddsmedel som inte är godkänt för det användningsändamål som det används för. 
Säkerhets- och kemikalieverket får på ansökan bevilja tillstånd för sådana i artikel 54.1 i växtskyddsmedelsförordningen avsedda försök i forsknings- och utvecklingssyfte där växtskyddsmedel sprids med ett obemannat luftfartyg. 
Tillstånd som avses i 1 eller 2 mom. beviljas, om försöket inte bedöms ha sannolika skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön, om sökanden har tillgång till ändamålsenliga testningsplatser för att utföra försöket och om försöket utförs med begränsade mängder av preparaten under kontrollerade förhållanden på ett avgränsat område. Den som ansöker om tillstånd ska utse en ansvarsperson för försöket. 
Institutioner som avses i 18 § behöver inte ett i 1 mom. avsett tillstånd att i försök i forsknings- och utvecklingssyfte använda ett växtskyddsmedel som inte är godkänt. En sådan institution ska i god tid innan försöket inleds lämna Säkerhets- och kemikalieverket en anmälan med uppgifter om det ämne som används vid försöket, ämnets användningsändamål och dosering, försökets omfattning och varaktighet samt uppskattade hälso- och miljökonsekvenser. 
Ett försök med ett växtskyddsmedel ska avbrytas, om det under försöket framgår att preparatet har sådana betydande skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön som inte har kunnat förutses när tillståndet beviljades eller när anmälan enligt 4 mom. gjordes. Säkerhets- och kemikalieverket ska utan dröjsmål underrättas om saken. 
En ansökan med handlingar som avses i artikel 54.2 i växtskyddsmedelsförordningen lämnas till Säkerhets- och kemikalieverket. Till en ansökan som gäller ett försök i forsknings- och utvecklingssyfte där avsikten är att ett växtskyddsmedel sprids med ett obemannat luftfartyg ska fogas ett intyg över sådan registrering som UAS-operatör som avses i artikel 14 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/947 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg samt ett tillstånd till drift enligt artikel 12 i den förordningen för flygbesprutning i den specifika kategori som avses i den artikeln, eller sådana intyg enligt artikel 6 i den förordningen som krävs för drift i den certifierade kategori som avses i den artikeln. 
Närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om tillstånd för de försök som avses i 1 och 2 mom., om innehållet i ansökan om tillstånd och i anmälan om försök samt om villkoren för utförande av försök utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.  
22 § Utförande av flygbesprutning 
Spridning av växtskyddsmedel genom flygbesprutning ska utföras särskilt omsorgsfullt och utan att orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller oskälig olägenhet för miljön. I god tid innan flygbesprutning utförs ska närings-, trafik- och miljöcentralen, den kommunala miljövårdsmyndigheten och hälsoskyddsmyndigheten samt kommunalveterinären underrättas om flygbesprutningen.  
Kläm 
22 a § Spridning av växtskyddsmedel genom gasning 
De som använder ett växtskyddsmedel som sprids genom gasning ska ha kontroll över att de växtskyddsmedel som används vid gasningen används på ett säkert sätt, att den som utför gasningen skyddar sig vid gasningen och att gasningen utförs på rätt sätt. De ska följa den internationella handelsorganisationen inom spannmåls- och foderbranschen GAFTA:s uppförandekod som gäller gasning. 
Säkerhets- och kemikalieverket får på ansökan bevilja användaren av ett preparat som sprids genom gasning tillstånd att använda ett växtskyddsmedel som sprids genom gasning, om användaren visar att den uppfyller de förutsättningar som anges i 1 mom. 
Den som använder ett växtskyddsmedel som sprids genom gasning ska innan arbetet utförs göra en anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket. 
Närmare bestämmelser om vad som i 1 mom. avses med säker användning, med att den som utför gasningen skyddar sig vid gasningen och med att gasningen utförs på rätt sätt, om ansökan om tillstånd enligt 2 mom. samt om innehållet i anmälan enligt 3 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 
6 kap. 
Myndigheter och deras uppgifter 
23 § Jord- och skogsbruksministeriet 
Jord- och skogsbruksministeriet sörjer för den allmänna styrningen och uppföljningen av verkställigheten av denna lag och Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel.  
Jord- och skogsbruksministeriet utser ett nationellt referenslaboratorium på framställning av Säkerhets- och kemikalieverket i enlighet med artikel 100 i kontrollförordningen.  
24 § Säkerhets- och kemikalieverket 
Säkerhets- och kemikalieverket planerar och utvecklar på riksnivå tillsynen över växtskyddsmedel inom sitt ansvarsområde. 
Utöver vad som någon annanstans i denna lag föreskrivs om Säkerhets- och kemikalieverkets uppgifter, ska verket 
1) svara för verkställigheten och tillsynen över efterlevnaden av växtskyddsmedelsförordningen, kontrollförordningen och denna lag och för organiseringen av tillsynen, när det gäller tillverkning, utsläppande på marknaden, marknadsföring samt distributörers och importörers hantering och lagring av växtskyddsmedel, samt svara för de uppgifter som i Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel föreskrivs för den behöriga myndigheten, om inte uppgifterna enligt lag har överförts på en annan myndighet, 
2) svara för sådan samordning och sådana kontakter med Europeiska kommissionen och övriga medlemsstater som avses i artikel 4.2 b i kontrollförordningen, 
3) vara förbindelseorgan enligt artikel 103 i kontrollförordningen, 
4) vara behörig myndighet enligt artikel 75.1 och samordnande nationell myndighet enligt artikel 75.2 i växtskyddsmedelsförordningen, 
5) vara behörig myndighet vid åtgärder som gäller verkställigheten av kapitel II, IV och VI–X samt artikel 18.3 a och c och artikel 20.2 i resthaltsförordningen, 
6) fastställa sådana tillfälliga gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som avses i artikel 18.4 i resthaltsförordningen, 
7) beräkna harmoniserade riskindikatorer med iakttagande av vad som föreskrivs i kommissionens direktiv (EU) 2019/782 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG vad gäller fastställande av harmoniserade riskindikatorer, 
8) utföra de uppgifter som avses i artikel 15.2 b och c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, meddela Europeiska kommissionen och övriga medlemsstater resultaten enligt artikel 15.3 i det direktivet samt göra denna information tillgänglig för allmänheten, 
9) framställa sådan statistik som avses i artikel 1.2 första strecksatsen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 om statistik om bekämpningsmedel över på marknaden utsläppta årliga mängder växtskyddsmedel i enlighet med bilaga I till den förordningen, 
10) göra en framställning till jord- och skogsbruksministeriet om utseende av nationella referenslaboratorier enligt artikel 100 i kontrollförordningen. 
Närmare bestämmelser om beräkning av harmoniserade riskindikatorer och om uppgifter som avses i 2 mom. 8 punkten får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.  
24 a § Livsmedelsverket 
Livsmedelsverket planerar, styr och utvecklar på riksnivå tillsynen över användningen av växtskyddsmedel inom sitt ansvarsområde. 
Utöver vad som någon annanstans i denna lag föreskrivs om Livsmedelsverkets uppgifter svarar Livsmedelsverket för verkställigheten och tillsynen över efterlevnaden av växtskyddsmedelsförordningen, kontrollförordningen och denna lag och för organiseringen av tillsynen, när det gäller användningen av växtskyddsmedel samt hantering och lagring i samband med den. 
24 b § Närings-, trafik- och miljöcentralen 
Närings-, trafik- och miljöcentralerna övervakar jämsides med Livsmedelsverket användningen av växtskyddsmedel samt hanteringen och lagringen i samband med den.  
Närings-, trafik- och miljöcentralerna övervakar utförandet av flygbesprutning enligt 22 §. 
24 c § Tullen 
Tullen är tillsynsmyndighet vid tillsynen över efterlevnaden av växtskyddsmedelsförordningen och denna lag när det gäller import, export och transitering av växtskyddsmedel. 
Vid tillsynen iakttas tullagen (304/2016), om inte något annat föreskrivs i denna lag. 
24 d § Naturresursinstitutet 
Naturresursinstitutet har som uppgift att 
1) framställa sådan statistik som avses i artikel 1.2 andra strecksatsen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 om statistik om bekämpningsmedel över de årliga mängder växtskyddsmedel som använts i jordbruket i enlighet med bilaga II till den förordningen, 
2) ge utlåtanden till Säkerhets- och kemikalieverket om den biologiska effektiviteten och användbarheten av ämnen och preparat som är avsedda som växtskyddsmedel i syfte att utreda förutsättningarna för godkännande av ämnena och preparaten. 
25 §  Auktoriserade inspektörer 
Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket kan skriftligen utse en utomstående fysisk person att för viss tid utföra inspektioner som hänför sig till offentlig kontroll av växtskyddsmedel i enlighet med artiklarna 28 och 30 i kontrollförordningen ( auktoriserad inspektör ).  
En auktoriserad inspektör utför sitt uppdrag under överinseende av det verk som bemyndigat inspektören. De administrativa beslut som ska fattas utifrån inspektionerna fattas av det verk som bemyndigat inspektören. 
På auktoriserade inspektörer tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppdrag enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 
En auktoriserad inspektör ska på begäran visa upp ett skriftligt bemyndigande. 
28 § Allmänna principer för organisering av tillsynen 
Växtskyddsmedel ska övervakas objektivt och regelbundet. Övervakningen ska effektiviseras, om det kan misstänkas att ett preparat eller en aktörs verksamhet inte uppfyller de krav som anges i växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem. Kontrollåtgärderna ska vara ändamålsenliga och de ska på ett lämpligt sätt omfatta alla stadier av tillverkningen, importen, transitering, utsläppandet på marknaden, marknadsföringen, lagringen, användningen och hanteringen av växtskyddsmedel.  
Tillsynsmyndigheten ska vid behov ge aktören behövliga råd och uppmaningar när det gäller iakttagandet av bestämmelserna om växtskyddsmedel. 
Närmare bestämmelser om de allmänna principerna för organisering av tillsynen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 
29 § Tillsynsplan 
Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket och Tullen svarar i fråga om de uppgifter som anvisats dem i lag för utarbetandet av den fleråriga nationella kontrollplan som avses i artikel 109 i kontrollförordningen och som ska utarbetas i syfte att styra och samordna tillsynen över växtskyddsmedel.  
Livsmedelsverket samordnar insamlingen av tillsynsresultaten i enlighet med artikel 109, gör kontrollplanen tillgänglig för allmänheten i enlighet med artikel 111 och svarar för utarbetandet och inlämnandet till Europeiska kommissionen av den årliga rapporten i enlighet med artikel 113 i kontrollförordningen.  
Säkerhets- och kemikalieverket svarar för samordningen av den riksomfattande tillsynsplanen mellan tillsynsmyndigheterna.  
30 § Inspektionsrätt 
Bestämmelser om offentlig kontroll som gäller inspektioner och provtagning finns i artiklarna 9, 10 och 14 i kontrollförordningen.  
Kläm 
Säkerhets- och kemikalieverket får utan att identifiera sig beställa prov på växtskyddsmedel som erbjuds till försäljning genom distanskommunikation. Proven får användas i den offentliga kontrollen. Efter att ha fått provet ska verket meddela aktören att provet har beställts för offentlig kontroll. Aktören har rätt att på egen bekostnad få ett andra sakkunnigutlåtande om provet. 
Kläm 
31 § Rätt att få uppgifter 
Tillsynsmyndigheterna och auktoriserade inspektörer har trots sekretessbestämmelserna rätt att av statliga och kommunala myndigheter, aktörer och andra som skyldigheterna enligt denna lag eller Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel gäller få de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen. 
Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket har dessutom trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter ur det bötesregister som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002) för påförande av påföljdsavgift enligt 40 a § i denna lag.  
31 a § Undersökning av myndighetsprov 
Prov som tagits för den offentliga kontrollen ska behandlas och undersökas av Livsmedelsverket eller av ett av Livsmedelsverket eller Säkerhets- och kemikalieverket utsett officiellt laboratorium. De laboratorier som undersöker prov ska uppfylla kraven i kontrollförordningen. 
34 § Handräckning 
Tillsynsmyndigheterna ska på begäran ge varandra handräckning för utförande av uppdrag som de har enligt denna lag. 
Bestämmelser om polisens skyldighet att ge andra tillsynsmyndigheter handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011). Polisen ska också ge en sådan auktoriserad inspektör som avses i 25 § handräckning, om inspektören hindras att utföra sitt uppdrag och det krävs att polisen utövar sina befogenheter för att hindret ska undanröjas. Bestämmelser om handräckning av räddningsmyndigheten finns i 50 § i räddningslagen (379/2011). 
35 § Växtskyddsmedelsregister 
Säkerhets- och kemikalieverket ska föra register över godkända växtskyddsmedel, utbildningsanordnare och examensanordnare, testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och personer med avlagd examen inom området för växtskyddsmedel ( växtskyddsmedelsregister ).  
I registret införs följande uppgifter över produktgodkända växtskyddsmedel: 
1) namn på innehavaren av produktgodkännandet och dennes eventuella företrädare samt kontaktuppgifter, 
2) preparatets namn, 
3) preparatets verksamma ämne och mängd av ämnet, 
4) preparatets användningsändamål, 
5) preparatets bruksanvisning, begränsningarna i användningen, varningar och andra märkningar på förpackningar, 
6) giltighetstiden för produktgodkännandet, 
7) uppgifter enligt 24 § 2 mom. 9 punkten om de årliga mängderna växtskyddsmedel som har släppts ut på marknaden. 
I registret införs också följande identifikationsuppgifter om utbildningsanordnare enligt 9 §, examensanordnare enligt 11 § och testare enligt 13 § av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt om dem som avlagt examen enligt 10 §: 
1) namn och personbeteckning,  
2) modersmål,  
3) adress, e-postadress och telefonnummer, 
4) anteckning om återkallelse enligt 39 a eller 39 b § av registrering, godkännande eller tillstånd.  
När det gäller dem som har avlagt examen inom området för växtskyddsmedel registreras utöver identifikationsuppgifterna också dagen då examen upphör att gälla och ett identifieringsnummer. 
35 a § Information om växtskyddsmedel och vissa aktörer 
Säkerhets- och kemikalieverket ska på elektronisk väg hålla i artikel 57.1 i växtskyddsmedelsförordningen avsedd information tillgänglig för allmänheten om de växtskyddsmedel som har produktgodkänts eller vilkas produktgodkännande har återkallats.  
Säkerhets- och kemikalieverket offentliggör och för utifrån de uppgifter som avses i 35 § 3 mom. en allmänt tillgänglig förteckning över utbildningsanordnare, examensanordnare samt testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. I förteckningen offentliggörs med samtycke av den person som avses i 35 § 3 mom. personens namn, adress, e-postadress och telefonnummer.  
I förteckningen får information bara sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller ort. 
35 b § Användning och förande av växtskyddsmedelsregistret 
De tillsynsmyndigheter som avses i denna lag har rätt att använda växtskyddsmedelsregister vid tillsynen.  
I 35 § 2 mom. 1 punkten avsedda personuppgifter som gäller en fysisk person avförs ur registret tio år efter det att giltighetstiden för godkännandet av växtskyddsmedlet har löpt ut. Identifikationsuppgifterna enligt 35 § 3 mom. för fysiska personer som avses i 9, 11 och 13 § avförs ur registret två år efter det att godkännandet av aktören i fråga har upphört att gälla och uppgifterna om den som avlagt examen som avses i 10 § tre år efter det att examen har upphört att gälla.  
Bestämmelser om insamling av personuppgifter och införande av dem i registret samt om användning och utlämnande av registeruppgifter finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i dataskyddslagen (1050/2018) och i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen.  
35 c § Offentlig informationstjänst 
Säkerhets- och kemikalieverket får genom det allmänna datanätet ur växtskyddsmedelsregistret lämna ut uppgift om namnet på den som avlagt examen enligt 10 § ( offentlig informationstjänst).  
I den offentliga informationstjänsten får information bara sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller identifieringsnummer. 
Säkerhets- och kemikalieverket ska avföra uppgifterna om en aktör som avses i 1 mom. ur den offentliga informationstjänsten omedelbart efter det att aktörens registrering har återkallats eller verket har fått information om att aktören avlidit. På bevarande av uppgifter som förts in i den offentliga informationstjänsten tillämpas i övrigt vad som i 35 b § 2 mom. föreskrivs om bevarande av uppgifter i växtskyddsmedelsregistret. 
36 § Offentliggörande av tillsynsresultat 
Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket och Tullen offentliggör tillsynsresultaten. Sekretessbelagda uppgifter som avses i 32 § får dock inte offentliggöras. 
37 § Föreläggande 
Tillsynsmyndigheten ska med hänsyn till ärendets art meddela den som inte iakttar denna lag, Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem ett föreläggande att fullgöra skyldigheterna i enlighet med artikel 138.2 i kontrollförordningen. 
Tillsynsmyndigheten ska bestämma att ett missförhållande ska avhjälpas omedelbart eller inom den tid myndigheten anger. 
38 § Förbud 
Säkerhets- och kemikalieverket kan i enlighet med sin behörighet enligt 24 § förbjuda 
1) att ett växtskyddsmedel tillverkas, lagras, släpps ut på marknaden eller används, om växtskyddsmedlet inte uppfyller de krav som anges i växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem, 
2) att ett växtskyddsmedel släpps ut på marknaden eller används, om växtskyddsmedlet med fog kan misstänkas medföra omedelbar fara för eller omedelbart hot mot människors eller djurs hälsa eller miljön, 
3) att ett växtskyddsmedel släpps ut på marknaden eller används, om det i märkningen på preparatets förpackning finns en sådan brist eller ett sådant fel som kan medföra fara för människors eller djurs hälsa eller miljön. 
Livsmedelsverket kan i enlighet med sin behörighet enligt 24 a § förbjuda 
1) att ett växtskyddsmedel lagras, hanteras eller används, om växtskyddsmedlet eller användningen av det inte uppfyller de krav som anges i växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem, 
2) att obärgad skörd som har behandlats med växtskyddsmedel används som livsmedel eller djurfoder, om användningen kan orsaka fara för människors eller djurs hälsa. 
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan i enlighet med sin behörighet enligt 24 b § förbjuda i 22 § avsedd flygbesprutning med växtskyddsmedel, om flygbesprutningen inte uppfyller de krav som anges i denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den.  
Tullen kan i enlighet med sin behörighet enligt 24 c § förbjuda att ett växtskyddsmedel importeras eller exporteras, om växtskyddsmedlet inte uppfyller de krav som anges i växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem. 
Förbudet ska återkallas utan dröjsmål om den brist eller det missförhållande som förbudet grundade sig på har avhjälpts eller om förbudet annars inte längre behövs. 
Om ärendet inte tål dröjsmål kan en tillsynsmyndighet utfärda ett temporärt förbud. Om det temporära förbudet utfärdas av någon annan myndighet än Säkerhets- och kemikalieverket eller Livsmedelsverket, ska det temporära förbudet utan dröjsmål föras över för avgörande antingen till Säkerhets- och kemikalieverket eller Livsmedelsverket beroende på vilken myndighet som enligt denna paragraf och 24 eller 24 a § är behörig i ärendet. Förbudet förfaller om det behöriga verket inte fattar ett beslut enligt 1 eller 2 mom. i denna paragraf inom en vecka från det att det temporära förbudet meddelades. 
39 § Föreläggande om bortskaffande eller utförsel 
Om tillverkning, lagring, utsläppande på marknaden eller användning av ett växtskyddsmedel har förbjudits med stöd av 38 § 1 mom. 1 punkten, kan Säkerhets- och kemikalieverket besluta att växtskyddsmedlet ska bearbetas på nytt på det sätt som verket godkänner, bortskaffas eller återsändas till det land från vilket det förts in i Finland. 
Om användningen av obärgad skörd som livsmedel eller djurfoder har förbjudits med stöd av 38 § 2 mom. 2 punkten, kan Livsmedelsverket besluta att den obärgade skörden ska bortskaffas. 
Om import eller export av ett växtskyddsmedel har förbjudits med stöd av 38 § 4 mom., kan Tullen besluta att växtskyddsmedlet ska bearbetas på nytt på det sätt som Tullen godkänner, bortskaffas eller återsändas till det land från vilket det förts in i Finland. 
Ett beslut som avses i 1–3 mom. kan förenas med villkor för det förfarande som ska iakttas vid verkställigheten av beslutet. En aktör vars felaktiga förfarande har föranlett ett föreläggande om bortskaffande eller utförsel svarar för kostnaderna för verkställigheten. 
39 a § Återkallelse av registrering 
Säkerhets- och kemikalieverket kan återkalla registreringen enligt 35 § 3 mom. av den som avlagt examen enligt 10 §, om förutsättningarna för registrering inte längre uppfylls eller om det i verksamheten på något väsentligt sätt bryts mot bestämmelserna om växtskyddsmedel eller mot beslut som fattats med stöd av bestämmelserna och aktören trots Säkerhets- och kemikalieverkets föreläggande inte avhjälper bristerna inom skälig tid. Ett godkännande kan dock återkallas omedelbart, om bristen är så väsentlig att den inte kan avhjälpas inom skälig tid eller om det är nödvändig på grund av att verksamheten medför oskälig skada för människors eller djurs hälsa eller för miljön.  
Om registreringen har återkallats på det sätt som avses i 1 mom., ska den examen som avses i 10 § avläggas på nytt före ny registrering.  
39 b § Återkallelse av vissa godkännanden och tillstånd 
Säkerhets- och kemikalieverket kan återkalla ett godkännande som det beviljat för en i 9 § avsedd utbildningsanordnare, en i 11 § avsedd examensanordnare, en i 13 § avsedd testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel, en i 18 § avsedd institution som testar växtskyddsmedel eller ett tillstånd för försök som avses i 19 §, om förutsättningarna för beviljande av tillståndet eller godkännandet inte längre uppfylls eller om den som fått godkännande eller tillståndshavaren på något väsentligt sätt bryter mot bestämmelserna om växtskyddsmedel eller mot beslut som fattats med stöd av bestämmelserna och aktören trots föreläggande från Säkerhets- och kemikalieverket inte avhjälper bristerna inom skälig tid. Ett godkännande eller tillstånd kan dock återkallas omedelbart, om bristen är så väsentlig att den inte kan avhjälpas inom skälig tid eller om det är nödvändig på grund av att verksamheten medför oskälig skada för människors eller djurs hälsa eller för miljön.  
39 c § Återkallelse av beslut om att utse ett laboratorium 
Jord- och skogsbruksministeriet kan återkalla sitt beslut om utseende av ett nationellt referenslaboratorium, om referenslaboratoriet eller den verksamhet som bedrivs där inte uppfyller kraven i artiklarna 100 och 101 i kontrollförordningen, missförhållandet är väsentligt och referenslaboratoriet trots jord- och skogsbruksministeriets föreläggande inte avhjälper bristerna inom skälig tid. 
Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket kan återkalla sitt beslut om utseende av ett officiellt laboratorium, om laboratoriet på något väsentligt sätt bryter mot eller det i laboratoriets verksamhet på något väsentlig sätt bryts mot de krav som föreskrivs i denna lag, Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem och laboratoriet trots verkets föreläggande inte avhjälper bristerna inom skälig tid. 
Jord- och skogsbruksministeriet, Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket kan återkalla sitt beslut om utseende av ett laboratorium också för tiden som behandlingen av ärendet kräver, om det är nödvändigt på grund av att verksamheten medför oskälig skada för människors eller djurs hälsa eller för miljön eller om bristerna i verksamheten vid laboratoriet är sådana att undersökningsresultatens tillförlitlighet kan äventyras. 
39 d § Stängning av webbplats 
Säkerhets- och kemikalieverket kan bestämma att en webbplats eller del av en webbplats som drivs eller används av en aktör ska stängas, om det är uppenbart att ett växtskyddsmedel som saluförs via den inte har godkänts för användning som växtskyddsmedel eller de uppgifter som lämnas om växtskyddsmedlet är sådana att växtskyddsmedlet eller uppgifterna orsakar eller av grundad anledning kan befaras orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön, vilseleder köparen av växtskyddsmedlet på ett väsentligt sätt eller på något annat sätt väsentligen strider mot bestämmelserna om växtskyddsmedel. 
Det ska bestämmas att en sådan del av en webbplats ska stängas där det saluförs växtskyddsmedel som strider mot bestämmelserna eller föreskrifterna om växtskyddsmedel på det sätt som avses i 1 mom. Om stängningen av en del av webbplatsen inte undanröjer överträdelsen av bestämmelserna eller föreskrifterna, ska det vid behov bestämmas att hela webbplatsen ska stängas. 
Föreläggandet att stänga webbplatsen eller delen av webbplatsen kan meddelas temporärt för den tid då ärendet utreds eller missförhållandet avhjälps. Webbplatsen eller delen av den ska hållas stängd tills Säkerhets- och kemikalieverket har fattat ett slutligt beslut i ärendet. 
40 § Vite och tvångsutförande 
Tillsynsmyndigheten kan förena ett i 37 § avsett föreläggande, ett i 38 § 1‒3 mom. avsett förbud och ett i 39 § avsett föreläggande om bortskaffande eller utförsel som den meddelat med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad. 
Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990). 
40 a § Påföljdsavgift inom tillsynen över växtskyddsmedel 
Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket kan påföra en påföljdsavgift på minst 300 och högst 5 000 euro inom tillsynen över växtskyddsmedel, om någon 
1) i strid med 12 § 2 mom. använder sådan utrustning för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel som inte har testats på ett lämpligt sätt, 
2) i strid med 17 § 1 mom. använder växtskyddsmedel i sin yrkesverksamhet utan att ha avlagt den examen som avses i 10 §,  
3) försummar att ansöka om ett sådant tillstånd för försöksändamål som avses i artikel 54 i växtskyddsmedelsförordningen eller att göra anmälan enligt 19 § 4 mom.,  
4) försummar dokumentationsskyldigheten enligt artikel 56.1 tredje stycket eller artikel 67.1 i växtskyddsmedelsförordningen, 
5) försummar skyldigheten att lämna uppgifter enligt artikel 67.3 i växtskyddsmedelsförordningen, 
6) försummar skyldigheten enligt 11 § 3 mom. att till Säkerhets- och kemikalieverket lämna uppgifter om dem som avlagt examen.  
Vid bedömningen av påföljdsavgiftens storlek ska hänsyn tas till förfarandets art, omfattning, skadlighet och hur ofta förfarandet upprepats. Avgiften behöver inte påföras eller avgiften kan påföras till ett mindre belopp än minimibeloppet, om gärningen kan anses vara ringa och det med tanke på försummelsens art, hur ofta den upprepats, försummelsens planmässighet och andra omständigheter är skäligt att ingen avgift påförs eller att avgiften är lägre än minimibeloppet. Påföljdsavgiften ska betalas till staten. 
Påföljdsavgift får inte påföras en fysisk person som misstänks för samma gärning i en förundersökning, en åtalsprövning eller ett sådant brottmål som är anhängigt vid en domstol, eller som har dömts för samma gärning genom en lagakraftvunnen dom. Om en påföljdsavgift påförts en fysisk person, får personen inte för samma gärning påföras en ytterligare påföljdsavgift eller i domstol dömas till straff. 
Påföljdsavgift får inte påföras om det har förflutit mer än ett år sedan gärningen begicks. En påföljdsavgift preskriberas fem år efter det att det lagakraftvunna avgörandet om påföljdsavgiften meddelades. Påföljdsavgiften avskrivs när den betalningsskyldiga fysiska personen avlider. Bestämmelser om verkställighet av påföljdsavgifter finns i lagen om verkställighet av böter. 
41 § Växtskyddsmedelsförseelse 
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 
1) bryter mot förbudet enligt artikel 28 i växtskyddsmedelsförordningen att släppa ut på marknaden eller använda ett växtskyddsmedel som inte har godkänts, 
2) försummar den skyldighet att avbryta ett försök eller den skyldighet att lämna anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket som avses i 19 § 5 mom., 
3) försummar anmälningsskyldigheten enligt artikel 56.1 eller 56.4 eller skyldigheten att övervaka enligt artikel 67.2 i växtskyddsmedelsförordningen, 
4) bryter mot ett föreläggande som meddelats med stöd av 37 § eller ett förbud som utfärdats med stöd av 38 §, eller 
5) bryter mot ett föreläggande om bortskaffande eller utförsel som meddelats med stöd av 39 §, 
ska, om inte försummelsen eller den fara som gärningen medfört för människors eller djurs hälsa eller för miljön ska anses vara ringa eller om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för växtskyddsmedelsförseelse dömas till böter.  
Den som bryter mot ett förbud eller föreläggande som har meddelats med stöd av denna lag och som har förenats med vite, kan lämnas obestraffad för samma gärning. 
Vid förundersökning av en gärning som avses i strafflagen (39/1889) eller i 1 mom. ska Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket ges tillfälle att bli hörda. Åklagaren ska ge Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket tillfälle att yttra sig innan åtalsprövningen avslutas. Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket har rätt att närvara och yttra sig vid den muntliga förhandlingen i ärendet vid domstol. 
42 § Polisanmälan 
Säkerhets- och kemikalieverket ska för sina auktoriserade inspektörers räkning göra polisanmälan om en misstänkt växtskyddsmedelsförseelse. Livsmedelsverket ska göra anmälan för sina auktoriserade inspektörers och närings-, trafik- och miljöcentralernas räkning. Anmälan behöver dock inte göras om förseelsen som helhet ska anses vara uppenbart ringa och det inte är fråga om upprepade överträdelser av myndighetens förelägganden eller förbud.  
47 a § Skydd för rapportörers identitet 
Om en anmälan till den behöriga tillsynsmyndigheten om en faktisk eller misstänkt överträdelse av de bestämmelser som omfattas av myndighetens tillsyn har gjorts av en fysisk person, ska personens identitet hållas hemlig, om ett röjande av personens identitet utifrån omständigheterna kan bedömas orsaka personen skada. 
48 § Ändringssökande 
I fråga om beslut om godkännande av en examen som avses i 10 § och om testning av spridningsutrustning som avses i 12 § 2 mom. får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Bestämmelser om sökande av ändring i sådana i 40 § avsedda beslut som gäller föreläggande och utdömande av vite samt föreläggande och verkställighet av hot om tvångsutförande finns i viteslagen. 
Bestämmelser om sökande av ändring i en avgift som påförts av en statlig myndighet finns i lagen om grunderna för avgifter till staten.  
I ett beslut om temporärt förbud enligt 38 § 6 mom. får ändring inte sökas genom separata besvär. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 1 § i lagen om verkställighet av böter 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om verkställighet av böter (672/2002) 1 § 2 mom. 30 punkten, sådan den lyder i lag 36/2024, och  
fogas till 1 § 2 mom., sådant det lyder i lagarna 1183/2023, 23/2024 och 36/2024, en ny 31 punkt som följer:  
1 § Lagens tillämpningsområde 
Kläm 
På det sätt som föreskrivs i denna lag verkställs också 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
30) en avgift för trafikförseelse enligt 29 § i lagen om fartygstrafikservice (623/2005),  
31) en påföljdsavgift inom tillsynen över växtskyddsmedel enligt 40 a § i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011).  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 20xx 
Statsminister Förnamn Efternamn 
Jord- och skogsbruksminister Förnamn Efternamn