1  Bakgrund och beredning

Den föreslagna ändringen grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, enligt vilket skogsavdraget höjs med 15 procentenheter. 

Propositionen har beretts vid finansministeriet. 

Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten på adressen https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt med identifieringskoden VM033:00/2024 .  

2  Nuläge och bedömning av nuläget

Enligt 46 § 8 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) ska vid uträkning av överlåtelsevinsten för skog till överlåtelsevinsten läggas beloppet av skogsavdrag som har gjorts med stöd av 55 §, dock högst ett belopp som motsvarar 60 procent av anskaffningsutgiften för skogen. 

Enligt 48 § 1 mom. 3 punkten i inkomstskattelagen är vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom inte skattepliktig inkomst, om den skattskyldige överlåter fast egendom som hör till lant- eller skogsbruk som han bedriver, andel i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag eller aktier eller andelar i ett bolag, vilka berättigar till en egendomsandel på minst 10 procent i bolaget, och om mottagaren är hans barn eller en bröstarvinge till barnet eller hans syskon eller halvsyskon, antingen ensam eller tillsammans med sin make, och om egendomen i sammanlagt över tio år har varit i den skattskyldiges eller i dennes och en sådan persons ägo av vilken han erhållit den utan vederlag. 

Enligt 55 § i inkomstskattelagen har fysiska personer, dödsbon och av dem bildade beskattningssammanslutningar samt samfällda förmåner rätt att före de avdrag som avses i 56 § göra skogsavdrag från den kapitalinkomst av skogsbruk som de förvärvat från en fastighet som ska anses som en gårdsbruksenhet. Samfällda skogar har dock rätt att göra skogsavdrag på basis av skog som förvärvats under skatteåret 2022 eller därefter endast om minst hälften av andelarna i dess delägarlag vid utgången av skatteåret ägs av fysiska personer och dödsbon och deras ägande inte baserar sig på en placering som gjorts i en sådan placeringsfond eller AIF-fond som föreskrivs i lagen om placeringsfonder eller lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 

Skogsavdraget utgör högst 60 procent av den skattepliktiga kapitalinkomst av skogsbruk som den skattskyldige under skatteåret har förvärvat från skog som berättigar till skogsavdrag. Summan av de skogsavdrag som den skattskyldige har gjort för skatteåret och för tidigare skatteår minskad med det belopp som med stöd av 46 § 8 mom. i inkomstskattelagen har lagts till den skattepliktiga överlåtelsevinsten för skog får inte överstiga 60 procent av de sammanräknade anskaffningsutgifterna för de skogar som den skattskyldige äger vid utgången av skatteåret och som berättigar till skogsavdrag. 

Som anskaffningsutgift för skogen anses skogens andel av anskaffningsutgiften för fastigheten. Om äganderätten till fastigheten överlåts vidare vederlagsfritt, har den skattskyldige samma rätt att göra skogsavdrag som den föregående ägaren skulle ha haft. Om en del av de fastigheter som överlåtaren äger överlåts vederlagsfritt, motsvarar beloppet av den överförda skogsavdragsrätten den proportionella andel som anskaffningsutgiften för den skog som förvärvet gäller utgör av de totala anskaffningsutgifterna som ligger till grund för överlåtarens skogsavdrag. 

Skogsavdrag görs på yrkande av den skattskyldige, och han ska i samband med yrkandet lägga fram utredning om förutsättningarna för det. Skogsavdraget under ett skatteår ska uppgå till minst 1 500 euro. 

En betydande del av skogsbrukslägenhetens marknadsvärde bestäms enligt mängden avverkningsmoget trädbestånd. Värdet på en trädlös skogsbrukslägenhet som nyligen slutavverkats består i praktiken endast av markområdets värde, och värdet på en skogsbrukslägenhet med rikligt med mogen skog bestäms av trädbeståndets värde. 

Syftet med skogsavdraget är att göra det möjligt att dra av anskaffningsutgiften för trädbeståndet i beskattningen, så att utgifterna för inkomstens förvärvande ska kunna dras av från inkomsterna av virkesförsäljningen. Det tydligaste exemplet på behovet av en möjlighet att dra av anskaffningsutgiften för trädbeståndet är en situation där man säljer alla träd på en nyligen förvärvad skogsbrukslägenhet. Utan skogsavdrag eller något motsvarande sätt att dra av anskaffningsutgiften för trädbeståndet skulle virkesförsäljningsinkomsten i praktiken vara skattepliktig inkomst i sin helhet (med avdrag för eventuella avverkningskostnader). Anskaffningsutgiften för skogsbrukslägenheten skulle inte minska på grund av virkesförsäljningen, utan den skulle fortfarande omfatta värdet av det avverkningsmogna trädbeståndet utöver markens värde. Om den skattskyldige efter detta relativt snart säljer sin skogsfastighet uppstår det oundvikligen en betydande överlåtelseförlust på försäljningen, eftersom skogsbrukslägenhetens marknadsvärde minskar med värdet på det avverkningsmogna trädbeståndet och i praktiken endast består av markens värde. Således uppkommer vid beskattningen först en betydande inkomst (inkomst av virkesförsäljning) och därefter en betydande förlust (förlust vid överlåtelse av skogsfastighet), och förlusten skulle inte kunna dras av mot inkomsten om skogsförsäljningen skedde först året efter virkesförsäljningen. 

På motsvarande sätt, om den skattskyldige har förvärvat en helt trädlös skogsbruksfastighet, planterat träd och skött fastigheten i decennier före försäljningen av trädbeståndet, ingår anskaffningsutgiften för trädbeståndet inte alls i anskaffningsutgiften för skogsbruksfastigheten. I en sådan situation skulle försäljningsinkomsten av virket i sin helhet vara skattepliktig inkomst, eftersom trädbeståndets värde i sin helhet har skapats till följd av den skattskyldiges skogsvårdsåtgärder under den tid som skogsbrukslägenheten ägts. 

Eftersom situationerna inom skogsbruket och virkesförsäljningen endast ytterst sällan är så klara och entydiga med tanke på inkomstbildningen som i exemplet ovan, har man i skogsbeskattningen strävat efter att lösa avdraget för anskaffningsutgiften för trädbeståndet med ett schablonmässigt skogsavdrag. Skogsavdragets belopp ska således motsvara den andel av värdet på skogsfastigheten som förvärvas som i genomsnitt kan hänföras till trädbeståndet. 

Utgående från det material som ingår i Lantmäteriverkets senaste undersökning om skogspriser i Finland . Metsän hinta Suomessa 2015–2016 har Lantmäteriverket bedömt att vid försäljning av skogsbrukslägenheter på över 10 hektar som enbart innehåller skog mellan andra än släktingar under åren 2015–2016 har i genomsnitt cirka 9 procent av köpesumman bestått av markens värde och på motsvarande sätt i genomsnitt cirka 91 procent av värdet på trädbeståndet. Lantmäteriverket har också utifrån det tillgängliga materialet om köpesumman för skogsbrukslägenheter under åren 2022–2024 bedömt att köpesummorna under dessa år har bildats på ett mycket liknande sätt som 2015–2016. På basis av det nyare materialet har man dock inte kunnat beräkna lika exakta genomsnittliga procentandelar, eftersom man i det nyare materialet inte kan särskilja mellan markens värde och plantbeståndets värde. I det nyare materialet har markens och plantbeståndets sammanlagda procentandel av köpesumman varit i genomsnitt ca 18 procent. Trädbeståndets avverkningsvärde och förväntade värde utgör i genomsnitt något över 80 procent av köpesumman såväl i det nya som i det gamla materialet. I det gamla materialet utgör plantbeståndets värde i genomsnitt cirka 10 procent av köpesumman.  

Med beaktande av att trädbeståndets värde utgör rentav mer än 90 procent av skogsbrukslägenhetens marknadsvärde, verkar det gällande skogsavdraget vara underdimensionerat, eftersom endast 60 procent av anskaffningsutgiften för skogsbrukslägenheten inkluderas i skogsavdragsgrunden. Å andra sidan, eftersom en skogsavdragsgrund uppstår även för en helt trädfri skogsbrukslägenhet som förvärvats, bör skogsavdragsprocenten inte vara en sådan andel av anskaffningsutgiften för skogsbrukslägenheten som direkt motsvarar den genomsnittliga procentandelen av trädbeståndets värde, utan något lägre. Marknadsvärdet för en trädlös skogsbrukslägenhet är å andra sidan lågt jämfört med en skogsbrukslägenhet av motsvarande storlek med rikligt trädbestånd, varvid anskaffning av en trädlös skogsbrukslägenhet inte absolut sett ökar skogsavdragsgrunden i någon betydande grad. 

Vid överlåtelse av en skogsfastighet som ingått i beräkningen av skogsavdragsgrunden läggs det avdragna skogsavdragets belopp till överlåtelsevinsten för fastigheten. Genom detta förhindras att anskaffningsutgiften för skogsbrukslägenheten dras av dubbelt i beskattningen. Om tillägget inte gjordes skulle man kunna dra av en del av anskaffningsutgiften för fastigheten först som skogsavdrag och senare ännu vid beskattningen av överlåtelsevinsten. 

Om skogsbrukslägenheten överlåts som generationsväxlingsöverlåtelse enligt 48 § 1 mom. 3 punkten i inkomstskattelagen är överlåtelsevinsten i sin helhet skattefri. Då läggs det tidigare gjorda skogsavdraget inte till den skattepliktiga överlåtelsevinsten. Situationen är densamma som t.ex. vid överlåtelse av fast jordbruksegendom som generationsväxlingsöverlåtelse, varvid avskrivningar som gjorts på en byggnad på den fastighet som är föremål för överlåtelsen inte läggs till överlåtelsevinsten. I rättslitteraturen Kalle Isotalo, Esko Linnakangas: Verotuet, verosanktiot ja eriarvo tulo- ja varallisuusverotuksessa s. 437-440, . Verotuet, verosanktiot ja eriarvo tulo- ja varainverotuksessa har det framförts att slutresultatet när dessa två bestämmelser kombineras skulle vara ett kryphål i skattesystemet. Systemet med skogsavdrag infördes i början av 1993, och både 55 § som gäller skogsavdrag och 48 § 1 mom. 3 punkten som gäller skattelättnad vid generationsväxling trädde i kraft samtidigt, eftersom de ingick i den nya inkomstskattelagen som stiftades då. Med hänsyn till att båda dessa bestämmelser har stiftats samtidigt skulle det vara märkligt om resultatet inte hade varit avsiktligt, i synnerhet när bestämmelserna i fråga inte på något sätt är komplicerade.  

3  Målsättning

Syftet med propositionen är att sporra skogsägarna till att bedriva aktivt skogsbruk och att trygga skogsindustrins tillgång till råvirke genom att höja skogsavdraget med 15 procentenheter i enlighet med regeringsprogrammet. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

5  Remissvar

Det lämnades under remissbehandlingen in 14 utlåtanden om utkastet till proposition. Utlåtanden om utkastet till regeringsproposition har lämnats av jord- och skogsbruksministeriet, Finnwatch ry, Centralhandelskammaren, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Lantmäteriverket, Skogsindustrin rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Finlands skatteexperter rf, Skatteförvaltningen, Skattebetalarnas Centralförbund rf, WWF Finland, professor Juha Lindgren, professor Pekka Nykänen och en privatperson. 

I remissutlåtandena fick propositionsutkastet både understöd och motstånd. De som understödde propositionen motiverade inte sin ståndpunkt i större detalj, utan de instämde närmast med motiveringen till propositionen. De som motsatte sig propositionen ansåg att det är problematiskt att den har konsekvenser som försämrar de offentliga finanserna och att propositionen sporrar till ökad avverkning, vilket ansågs försvåra uppnåendet av Finlands klimat- och klimatneutralitetsmål. I utlåtandena framfördes dessutom vissa förslag till ändringar och preciseringar av huvudsakligen teknisk natur. 

Med anledning av utlåtandena har motiveringen till propositionen och konsekvensbedömningarna kompletterats. Den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande i fråga om ändringen av 46 § 8 mom. i inkomstskattelagen har senarelagts med ett år. Till de föreslagna ändringarna har därtill fogats ett krav på att yrkande på skogsavdrag ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. 

6  Specialmotivering

46 §. Uträkning av överlåtelsevinst. Enligt förslaget ändras procenttalet som nämns i 8 mom. så att det motsvarar skogsavdragets nya maximibelopp. Paragrafen tillämpas dock första gången först vid beskattningen för 2027, eftersom 75 procent av anskaffningsutgiften för den överlåtna fastigheten inte har kunnat dras av som skogsavdrag före 2027.  

55 §. Skogsavdrag. Enligt förslaget höjs båda procenttalen i 2 mom. med 15 procentenheter. Förhöjt skogsavdrag kan också göras på basis av anskaffningsutgifterna för skogar som förvärvats före lagens ikraftträdande. Möjligheten till förhöjt skogsavdrag gäller dock endast skogar som hos den nuvarande ägaren är föremål för uppföljning av skogsavdraget. Det har ingen betydelse om rätten till skogsavdrag har förbrukats. Utvidgningen av avdragsgrunden gäller däremot inte sådana skogar för vilka den tidigare ägaren har utnyttjat hela avdragsgrunden och skogen har överlåtits vederlagsfritt till en ny ägare utan sådan avdragsrätt som överförs som avses i 3 mom. Den avdragsrätt som tidigare uppstod för den tidigare ägaren kan således inte retroaktivt höjas så att en helt ny avdragsgrund uppkommer för den som fått skogen vederlagsfritt innan höjningen trädde i kraft.  

Till 4 mom. fogas ett krav på att yrkande på skogsavdrag ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. 

7  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2026 och avses bli behandlad i samband med den. 

8  Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Avsikten är att lagen ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2026. Dess 46 § tillämpas dock första gången först vid beskattningen för 2027.