Senast publicerat 01-08-2025 17:56

Regeringens proposition RP 44/2025 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 och 55 § i inkomstskattelagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att inkomstskattelagen ändras. Enligt förslaget ändras bestämmelserna om skogsavdrag så att skogsavdragets belopp framöver är högst 75 procent av den skattepliktiga kapitalinkomst av skogsbruk som den skattskyldige under skatteåret har förvärvat från skog som berättigar till skogsavdrag. Därtill föreslås det att skogsavdragets maximibelopp ska vara 75 procent av de sammanräknade anskaffningsutgifterna för skogsfastigheter. Vid uträkning av överlåtelsevinsten för skog ska till överlåtelsevinsten framöver läggas beloppet av skogsavdraget, dock högst ett belopp som motsvarar 75 procent av anskaffningsutgiften för skogen. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2026 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2026. Avsikten är att lagen ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2026. Bestämmelsen om överlåtelsevinst för skog tillämpas dock första gången först vid beskattningen för 2027. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

Den föreslagna ändringen grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, enligt vilket skogsavdraget höjs med 15 procentenheter. 

Propositionen har beretts vid finansministeriet. 

Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten på adressen https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt med identifieringskoden VM033:00/2024 .  

Nuläge och bedömning av nuläget

Enligt 46 § 8 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) ska vid uträkning av överlåtelsevinsten för skog till överlåtelsevinsten läggas beloppet av skogsavdrag som har gjorts med stöd av 55 §, dock högst ett belopp som motsvarar 60 procent av anskaffningsutgiften för skogen. 

Enligt 48 § 1 mom. 3 punkten i inkomstskattelagen är vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom inte skattepliktig inkomst, om den skattskyldige överlåter fast egendom som hör till lant- eller skogsbruk som han bedriver, andel i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag eller aktier eller andelar i ett bolag, vilka berättigar till en egendomsandel på minst 10 procent i bolaget, och om mottagaren är hans barn eller en bröstarvinge till barnet eller hans syskon eller halvsyskon, antingen ensam eller tillsammans med sin make, och om egendomen i sammanlagt över tio år har varit i den skattskyldiges eller i dennes och en sådan persons ägo av vilken han erhållit den utan vederlag. 

Enligt 55 § i inkomstskattelagen har fysiska personer, dödsbon och av dem bildade beskattningssammanslutningar samt samfällda förmåner rätt att före de avdrag som avses i 56 § göra skogsavdrag från den kapitalinkomst av skogsbruk som de förvärvat från en fastighet som ska anses som en gårdsbruksenhet. Samfällda skogar har dock rätt att göra skogsavdrag på basis av skog som förvärvats under skatteåret 2022 eller därefter endast om minst hälften av andelarna i dess delägarlag vid utgången av skatteåret ägs av fysiska personer och dödsbon och deras ägande inte baserar sig på en placering som gjorts i en sådan placeringsfond eller AIF-fond som föreskrivs i lagen om placeringsfonder eller lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 

Skogsavdraget utgör högst 60 procent av den skattepliktiga kapitalinkomst av skogsbruk som den skattskyldige under skatteåret har förvärvat från skog som berättigar till skogsavdrag. Summan av de skogsavdrag som den skattskyldige har gjort för skatteåret och för tidigare skatteår minskad med det belopp som med stöd av 46 § 8 mom. i inkomstskattelagen har lagts till den skattepliktiga överlåtelsevinsten för skog får inte överstiga 60 procent av de sammanräknade anskaffningsutgifterna för de skogar som den skattskyldige äger vid utgången av skatteåret och som berättigar till skogsavdrag. 

Som anskaffningsutgift för skogen anses skogens andel av anskaffningsutgiften för fastigheten. Om äganderätten till fastigheten överlåts vidare vederlagsfritt, har den skattskyldige samma rätt att göra skogsavdrag som den föregående ägaren skulle ha haft. Om en del av de fastigheter som överlåtaren äger överlåts vederlagsfritt, motsvarar beloppet av den överförda skogsavdragsrätten den proportionella andel som anskaffningsutgiften för den skog som förvärvet gäller utgör av de totala anskaffningsutgifterna som ligger till grund för överlåtarens skogsavdrag. 

Skogsavdrag görs på yrkande av den skattskyldige, och han ska i samband med yrkandet lägga fram utredning om förutsättningarna för det. Skogsavdraget under ett skatteår ska uppgå till minst 1 500 euro. 

En betydande del av skogsbrukslägenhetens marknadsvärde bestäms enligt mängden avverkningsmoget trädbestånd. Värdet på en trädlös skogsbrukslägenhet som nyligen slutavverkats består i praktiken endast av markområdets värde, och värdet på en skogsbrukslägenhet med rikligt med mogen skog bestäms av trädbeståndets värde. 

Syftet med skogsavdraget är att göra det möjligt att dra av anskaffningsutgiften för trädbeståndet i beskattningen, så att utgifterna för inkomstens förvärvande ska kunna dras av från inkomsterna av virkesförsäljningen. Det tydligaste exemplet på behovet av en möjlighet att dra av anskaffningsutgiften för trädbeståndet är en situation där man säljer alla träd på en nyligen förvärvad skogsbrukslägenhet. Utan skogsavdrag eller något motsvarande sätt att dra av anskaffningsutgiften för trädbeståndet skulle virkesförsäljningsinkomsten i praktiken vara skattepliktig inkomst i sin helhet (med avdrag för eventuella avverkningskostnader). Anskaffningsutgiften för skogsbrukslägenheten skulle inte minska på grund av virkesförsäljningen, utan den skulle fortfarande omfatta värdet av det avverkningsmogna trädbeståndet utöver markens värde. Om den skattskyldige efter detta relativt snart säljer sin skogsfastighet uppstår det oundvikligen en betydande överlåtelseförlust på försäljningen, eftersom skogsbrukslägenhetens marknadsvärde minskar med värdet på det avverkningsmogna trädbeståndet och i praktiken endast består av markens värde. Således uppkommer vid beskattningen först en betydande inkomst (inkomst av virkesförsäljning) och därefter en betydande förlust (förlust vid överlåtelse av skogsfastighet), och förlusten skulle inte kunna dras av mot inkomsten om skogsförsäljningen skedde först året efter virkesförsäljningen. 

På motsvarande sätt, om den skattskyldige har förvärvat en helt trädlös skogsbruksfastighet, planterat träd och skött fastigheten i decennier före försäljningen av trädbeståndet, ingår anskaffningsutgiften för trädbeståndet inte alls i anskaffningsutgiften för skogsbruksfastigheten. I en sådan situation skulle försäljningsinkomsten av virket i sin helhet vara skattepliktig inkomst, eftersom trädbeståndets värde i sin helhet har skapats till följd av den skattskyldiges skogsvårdsåtgärder under den tid som skogsbrukslägenheten ägts. 

Eftersom situationerna inom skogsbruket och virkesförsäljningen endast ytterst sällan är så klara och entydiga med tanke på inkomstbildningen som i exemplet ovan, har man i skogsbeskattningen strävat efter att lösa avdraget för anskaffningsutgiften för trädbeståndet med ett schablonmässigt skogsavdrag. Skogsavdragets belopp ska således motsvara den andel av värdet på skogsfastigheten som förvärvas som i genomsnitt kan hänföras till trädbeståndet. 

Utgående från det material som ingår i Lantmäteriverkets senaste undersökning om skogspriser i Finland . Metsän hinta Suomessa 2015–2016 har Lantmäteriverket bedömt att vid försäljning av skogsbrukslägenheter på över 10 hektar som enbart innehåller skog mellan andra än släktingar under åren 2015–2016 har i genomsnitt cirka 9 procent av köpesumman bestått av markens värde och på motsvarande sätt i genomsnitt cirka 91 procent av värdet på trädbeståndet. Lantmäteriverket har också utifrån det tillgängliga materialet om köpesumman för skogsbrukslägenheter under åren 2022–2024 bedömt att köpesummorna under dessa år har bildats på ett mycket liknande sätt som 2015–2016. På basis av det nyare materialet har man dock inte kunnat beräkna lika exakta genomsnittliga procentandelar, eftersom man i det nyare materialet inte kan särskilja mellan markens värde och plantbeståndets värde. I det nyare materialet har markens och plantbeståndets sammanlagda procentandel av köpesumman varit i genomsnitt ca 18 procent. Trädbeståndets avverkningsvärde och förväntade värde utgör i genomsnitt något över 80 procent av köpesumman såväl i det nya som i det gamla materialet. I det gamla materialet utgör plantbeståndets värde i genomsnitt cirka 10 procent av köpesumman.  

Med beaktande av att trädbeståndets värde utgör rentav mer än 90 procent av skogsbrukslägenhetens marknadsvärde, verkar det gällande skogsavdraget vara underdimensionerat, eftersom endast 60 procent av anskaffningsutgiften för skogsbrukslägenheten inkluderas i skogsavdragsgrunden. Å andra sidan, eftersom en skogsavdragsgrund uppstår även för en helt trädfri skogsbrukslägenhet som förvärvats, bör skogsavdragsprocenten inte vara en sådan andel av anskaffningsutgiften för skogsbrukslägenheten som direkt motsvarar den genomsnittliga procentandelen av trädbeståndets värde, utan något lägre. Marknadsvärdet för en trädlös skogsbrukslägenhet är å andra sidan lågt jämfört med en skogsbrukslägenhet av motsvarande storlek med rikligt trädbestånd, varvid anskaffning av en trädlös skogsbrukslägenhet inte absolut sett ökar skogsavdragsgrunden i någon betydande grad. 

Vid överlåtelse av en skogsfastighet som ingått i beräkningen av skogsavdragsgrunden läggs det avdragna skogsavdragets belopp till överlåtelsevinsten för fastigheten. Genom detta förhindras att anskaffningsutgiften för skogsbrukslägenheten dras av dubbelt i beskattningen. Om tillägget inte gjordes skulle man kunna dra av en del av anskaffningsutgiften för fastigheten först som skogsavdrag och senare ännu vid beskattningen av överlåtelsevinsten. 

Om skogsbrukslägenheten överlåts som generationsväxlingsöverlåtelse enligt 48 § 1 mom. 3 punkten i inkomstskattelagen är överlåtelsevinsten i sin helhet skattefri. Då läggs det tidigare gjorda skogsavdraget inte till den skattepliktiga överlåtelsevinsten. Situationen är densamma som t.ex. vid överlåtelse av fast jordbruksegendom som generationsväxlingsöverlåtelse, varvid avskrivningar som gjorts på en byggnad på den fastighet som är föremål för överlåtelsen inte läggs till överlåtelsevinsten. I rättslitteraturen Kalle Isotalo, Esko Linnakangas: Verotuet, verosanktiot ja eriarvo tulo- ja varallisuusverotuksessa s. 437-440, . Verotuet, verosanktiot ja eriarvo tulo- ja varainverotuksessa har det framförts att slutresultatet när dessa två bestämmelser kombineras skulle vara ett kryphål i skattesystemet. Systemet med skogsavdrag infördes i början av 1993, och både 55 § som gäller skogsavdrag och 48 § 1 mom. 3 punkten som gäller skattelättnad vid generationsväxling trädde i kraft samtidigt, eftersom de ingick i den nya inkomstskattelagen som stiftades då. Med hänsyn till att båda dessa bestämmelser har stiftats samtidigt skulle det vara märkligt om resultatet inte hade varit avsiktligt, i synnerhet när bestämmelserna i fråga inte på något sätt är komplicerade.  

Målsättning

Syftet med propositionen är att sporra skogsägarna till att bedriva aktivt skogsbruk och att trygga skogsindustrins tillgång till råvirke genom att höja skogsavdraget med 15 procentenheter i enlighet med regeringsprogrammet. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  Förslag

I propositionen föreslås det att skogsavdraget höjs så att skogsavdraget i fortsättningen är högst 75 procent av de sammanräknade anskaffningsutgifterna för skogsbrukslägenheter som den skattskyldige äger vid utgången av skatteåret. Detta motsvarar bättre än för närvarande den andel som trädbeståndets värde utgör av skogsbrukslägenhetens marknadsvärde när lägenheten byter ägare i handel mellan oberoende parter. 

Därtill föreslås det att skogsavdraget ska utgöra högst 75 procent av den skattepliktiga kapitalinkomst av skogsbruk som den skattskyldige under skatteåret har förvärvat från skog som berättigar till skogsavdrag. Förslaget gör det möjligt att i beskattningen dra av anskaffningsutgiften för trädbeståndet tidigare än för närvarande, vilket har betydelse i synnerhet för skattskyldiga som har förvärvat avverkningsmogna skogar och som har för avsikt att sälja virke kort efter förvärvet av skogsbrukslägenheten. Det är också tydligare att båda de procenttal som hänför sig till skogsavdraget är lika stora, liksom tidigare. 

I propositionen föreslås det också att skogsavdragsyrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. I beskattningspraxisen har det förekommit problem i samband med beskattningen av överlåtelsevinst i situationer där skogsavdragsyrkanden har framställts retroaktivt. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Konsekvenser för de offentliga finanserna

Skatteåret 2021 yrkade 16 395 skattskyldiga på skogsavdrag i skattedeklarationen för skogsbruk med ett totalbelopp på 243,1 miljoner euro. Skatteåret 2022 yrkade 15 602 skattskyldiga på skogsavdrag med ett totalbelopp på 236,0 miljoner euro. Skatteåret 2023 yrkade 15 659 skattskyldiga på skogsavdrag med ett totalbelopp på 255,7 miljoner euro. I dessa siffror ingår inte skogsavdragen från samfällda förmåner, om vilka det inte finns några separata uppgifter i skattedeklarationsuppgifterna för 2021–2023. Uppgifter om 2024 års beskattning är inte ännu tillgängliga. Enligt Naturresursinstitutets statistik har dock virkesaffärernas antal och priser ökat klart år 2024 jämfört med året innan, vilket kan förväntas leda till att beloppet av de skogsavdrag som yrkas på ökar betydligt år 2024. Skogsavdraget görs på kapitalinkomsten av skogsbruk, som beskattas med 30 procent upp till 30 000 euro och med en skattesats på 34 procent för den överstigande delen. Efter att skogsavdraget har tillämpats görs ett företagaravdrag på 5 procent från kapitalinkomsten av skogsbruk. 

Enligt förslaget ska både skogsavdragets maximibelopp per skatteår och skogsavdragsgrunden höjas från 60 procent till 75 procent. En höjning av maximibeloppet per skatteår medför inget nytt att dra av, men leder till att skogsavdragsgrunden används snabbare. En höjning av skogsavdragsgrunden medför däremot mer att dra av än för närvarande och möjliggör ett större årligt avdrag för dem vars skogsavdragsgrund i nuläget är för liten för att göra ett avdrag till det högsta beloppet. Om man som beräkningsgrund använder den skogsavdragsgrund vid ingången av skatteåret som uppgetts i personbeskattningen för 2023 och som var cirka 3 963 miljoner euro, ökar höjningen av skogsavdragsgrunden till 75 procent de gamla skogsavdragsgrunderna med cirka 991 miljoner euro. Åren 2019–2023 har skogsavdragsgrunden ökat med i genomsnitt cirka 202 miljoner euro per år. När skogsavdragsgrunden fortsätter att öka i motsvarande takt, ökar höjningen av skogsavdragsgrunden till 75 procent den årliga ökningen av skogsavdragsgrunden ytterligare med cirka 51 miljoner euro per år. 

Den föreslagna ändringen minskar skatteintäkterna. Förändringen i skatteintäkterna har bedömts utifrån de senaste tillgängliga beskattningsuppgifterna för 2023. I uppskattningen beaktas dessutom utvecklingen av skogsköpens antal och priser år 2024. Av beskattningsuppgifterna framgår att största delen av dem som yrkade på skogsavdrag i personbeskattningen 2023 krävde skogsavdrag till nästan fullt belopp. Om man antar att detta skulle ske även efter att det skatteårsspecifika beloppet och skogsavdragsgrunden höjs enligt förslaget, bedöms ändringen öka skogsavdragets totala årliga belopp med cirka 100 miljoner euro och minska inflödet av kapitalinkomstskatt (enligt en kalkylerad kapitalinkomstskattesats på 31 procent) med cirka 31 miljoner euro samt inflödet av samfundsskatt med cirka en miljon euro. I denna uppskattning har man på storleksklassnivå också beaktat samfällda förmåners skogsavdrag, om vilka det inte finns exakta uppgifter i beskattningsuppgifterna för 2023. Ändringen minskar således statens skatteintäkter med sammanlagt cirka 32 miljoner euro per år. Konsekvenserna för kommunernas skatteintäkter är små. I bedömningen har man inte kunnat beakta de skogsavdragsgrunder som saknas i skattedeklarationsuppgifterna och som hos den nuvarande ägaren är föremål för uppföljning av skogsavdraget och som redan har förbrukats i det nuvarande systemet, men som i och med denna ändring åter blir avdragbara i beskattningen. I detta avseende är bedömningen av skattekonsekvenserna en underskattning. 

Eftersom förslaget lindrar beskattningen av inkomster från virkesförsäljning, kan förslaget i någon mån leda till att tidpunkten för beslut om virkesförsäljning flyttas från tiden före lagens ikraftträdande till tiden efter ikraftträdandet. Detta kan öka förlusten av skatteintäkter till följd av ändringen särskilt under de första åren efter det att höjningen har trätt i kraft. Denna inverkan på beteendet har dock inte kunnat bedömas och den har inte beaktats i den uppskattning av skatteintäkterna som presenteras ovan. 

4.2.2  Konsekvenser för de skattskyldiga, skogsmarknaden, klimatet och miljön

Åren 2021–2023 har cirka 16 000 fysiska personer, dödsbon eller sammanslutningar årligen yrkat på skogsavdrag i skattedeklarationen för skogsbruk. År 2023 var det genomsnittliga skogsavdraget cirka 16 300 euro. I dessa siffror ingår inte samfällda förmåner. I skattedeklarationen för 2023 ingår skogsavdragen för samfällda förmåner i övriga avdrag, som deklarerades av cirka 260 samfällda förmåner som till sin juridiska form var samfällda skogar. Av dessa avdrag innefattade sannolikt en betydande del skogsavdrag. 

Till den del den skogsavdragsgrund som den skattskyldige förvärvat senare intäktsförs vid beskattningen av överlåtelsevinst vid försäljning av skog, jämställs skogsavdraget med uppskov med skattebetalningen i form av en reservering, varvid den fördel som den skattskyldige får jämställs med ränteförmån. Skogsavdraget intäktsförs dock inte vid beskattningen av överlåtelsevinst om skogsfastigheten överförs som arv, gåva eller generationsväxlingsöverlåtelse. Sådan överföring av skogsegendom är allmän jämfört med affärer som görs på den fria marknaden. Den föreslagna ändringen ökar incitamenten för att genomföra generationsväxlingar på skogsbrukslägenheter eller för att tidigarelägga dem genom att generationsväxlingen blir lönsammare än tidigare jämfört med att gården lämnas som arv. 

Eftersom höjningen av skogsavdraget endast gäller fysiska personer, sammanslutningar och samfällda skogar, kan ändringen relativt sett stärka dessa gruppers andel som skogsägare jämfört med andra ägarstrukturer.  

I enlighet med propositionens syfte sporrar höjningen av skogsavdraget skogsägarna att bedriva mer aktivt skogsbruk. Höjningen av skogsavdraget kan sporra skogsägare som vill utvidga sin verksamhet att skaffa mer skog eftersom den lindrar beskattningen av vinsten från virkesförsäljning, vilket kan förbättra skogsbrukets lönsamhet och öka utbudet av virke. Å andra sidan kan ändringen öka efterfrågan på skogsbrukslägenheter och höja hektarpriserna på dem. Detta kan försämra skogsbrukets lönsamhet och påverka också de skogsägare som skaffar skog för andra ändamål än skogsbruk. Syftet med utvidgningen av skogsavdraget år 2008 var att sporra skogsägarna att öka sitt skogsinnehav. Ändringen bedömdes dock ha ökat efterfrågan på skog och åtminstone delvis kapitaliserats i priset på skog, vilket har en försvagande inverkan på antalet skogsköp. Hänninen och Leppänen (2016): Metsätilamarkkinoiden aktivointi. Naturresursinstitutet, Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 23/2016. Skogsavdragets konsekvenser för skogsmarknaden i Finland har dock inte utretts i detalj.  

En höjning av skogsavdraget kan sporra till ökad avverkning, vilket kan ha negativa konsekvenser för klimatet och för den biologiska mångfalden. Seppälä m.fl. (2022): Metsät ja ilmasto: Hakkuut, hiilinielut ja puun käytön korvaushyödyt. Suomen ilmastopaneelin raportti 3/2022. Konsekvensernas omfattning har dock inte kunnat uppskattas, eftersom det inte finns uppgifter om hur skogsavdraget inverkar på avverkningen.  

4.2.3  Konsekvenser för myndigheterna

De föreslagna ändringarna har i någon mån konsekvenser för myndigheternas verksamhet. I synnerhet ändringen av bestämmelserna om skogsavdrag förutsätter att Skatteförvaltningen vid beskattningen för skatteåret 2026 utför styrnings- och tillsynsarbete för att säkerställa att kraven på ytterligare höjning av skogsavdragsgrunden för skogar som sedan tidigare ingår i systemet med skogsavdrag är korrekta. Programvaran för den elektroniska skattedeklarationen för skogsbruk och skattedeklarationsblanketten måste därtill ändras så att den beaktar höjningen av det årliga skogsavdragets maximibelopp. 

Remissvar

Det lämnades under remissbehandlingen in 14 utlåtanden om utkastet till proposition. Utlåtanden om utkastet till regeringsproposition har lämnats av jord- och skogsbruksministeriet, Finnwatch ry, Centralhandelskammaren, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Lantmäteriverket, Skogsindustrin rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Finlands skatteexperter rf, Skatteförvaltningen, Skattebetalarnas Centralförbund rf, WWF Finland, professor Juha Lindgren, professor Pekka Nykänen och en privatperson. 

I remissutlåtandena fick propositionsutkastet både understöd och motstånd. De som understödde propositionen motiverade inte sin ståndpunkt i större detalj, utan de instämde närmast med motiveringen till propositionen. De som motsatte sig propositionen ansåg att det är problematiskt att den har konsekvenser som försämrar de offentliga finanserna och att propositionen sporrar till ökad avverkning, vilket ansågs försvåra uppnåendet av Finlands klimat- och klimatneutralitetsmål. I utlåtandena framfördes dessutom vissa förslag till ändringar och preciseringar av huvudsakligen teknisk natur. 

Med anledning av utlåtandena har motiveringen till propositionen och konsekvensbedömningarna kompletterats. Den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande i fråga om ändringen av 46 § 8 mom. i inkomstskattelagen har senarelagts med ett år. Till de föreslagna ändringarna har därtill fogats ett krav på att yrkande på skogsavdrag ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. 

Specialmotivering

46 §. Uträkning av överlåtelsevinst. Enligt förslaget ändras procenttalet som nämns i 8 mom. så att det motsvarar skogsavdragets nya maximibelopp. Paragrafen tillämpas dock första gången först vid beskattningen för 2027, eftersom 75 procent av anskaffningsutgiften för den överlåtna fastigheten inte har kunnat dras av som skogsavdrag före 2027.  

55 §. Skogsavdrag. Enligt förslaget höjs båda procenttalen i 2 mom. med 15 procentenheter. Förhöjt skogsavdrag kan också göras på basis av anskaffningsutgifterna för skogar som förvärvats före lagens ikraftträdande. Möjligheten till förhöjt skogsavdrag gäller dock endast skogar som hos den nuvarande ägaren är föremål för uppföljning av skogsavdraget. Det har ingen betydelse om rätten till skogsavdrag har förbrukats. Utvidgningen av avdragsgrunden gäller däremot inte sådana skogar för vilka den tidigare ägaren har utnyttjat hela avdragsgrunden och skogen har överlåtits vederlagsfritt till en ny ägare utan sådan avdragsrätt som överförs som avses i 3 mom. Den avdragsrätt som tidigare uppstod för den tidigare ägaren kan således inte retroaktivt höjas så att en helt ny avdragsgrund uppkommer för den som fått skogen vederlagsfritt innan höjningen trädde i kraft.  

Till 4 mom. fogas ett krav på att yrkande på skogsavdrag ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. 

Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2026 och avses bli behandlad i samband med den. 

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Avsikten är att lagen ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2026. Dess 46 § tillämpas dock första gången först vid beskattningen för 2027. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lag om ändring av 46 och 55 § i inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras  i inkomstskattelagen (1535/1992) 46 § 8 mom. och 55 § 2 och 4 mom., sådana de lyder, 46 § 8 mom. och 55 § 2 mom. i lag 1085/2008 samt 55 § 4 mom. i lag 896/2001, som följer:  
46 § Uträkning av överlåtelsevinst 
Kläm 
Vid uträkning av överlåtelsevinsten för skog ska till överlåtelsevinsten läggas beloppet av skogsavdrag som har gjorts med stöd av 55 §, dock högst ett belopp som motsvarar 75 procent av anskaffningsutgiften för skogen. 
Kläm 
55 § Skogsavdrag 
Kläm 
Skogsavdraget utgör högst 75 procent av den skattepliktiga kapitalinkomst av skogsbruk som den skattskyldige under skatteåret har förvärvat från skog som berättigar till skogsavdrag. Summan av de skogsavdrag som den skattskyldige har gjort för skatteåret och för tidigare skatteår minskad med det belopp som med stöd av 46 § 8 mom. har lagts till den skattepliktiga överlåtelsevinsten för skog får inte överstiga 75 procent av de sammanräknade anskaffningsutgifterna för de skogar som den skattskyldige äger vid utgången av skatteåret och som berättigar till skogsavdrag. 
Kläm 
Skogsavdrag görs på yrkande av den skattskyldige. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts och i samband med yrkandet ska det läggas fram en utredning om att förutsättningarna för avdraget uppfylls. Skogsavdraget under ett skatteår ska uppgå till minst 1 500 euro. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2026. Lagens 46 § tillämpas dock första gången först vid beskattningen för 2027. 
 Slut på lagförslaget 
 
Statsminister Petteri Orpo 
Finansminister Riikka Purra