1.1  Bakgrund

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering förbinder sig regeringen till att balansera upp de offentliga finanserna för att säkerställa medborgarnas välfärd och en hållbar ekonomisk utveckling. Regeringens mål är att stärka de offentliga finanserna med sex miljarder euro under valperioden 2023—2027. Regeringens sysselsättnings- och tillväxtåtgärder i kombination med direkta anpassningsåtgärder skapar förutsättningar för en balansering av de offentliga finanserna år 2031. 

Utgifterna inom de offentliga finanserna ska anpassas med ett nettobelopp som år 2027 uppgår till cirka fyra miljarder euro. För att uppnå detta förbinder sig regeringen till åtgärder, förtecknade i regeringsprogrammets bilaga B (tabeller över ekonomiska beslut), som medför permanenta besparingar eller ökar statens avgiftsintäkter. Enligt bilagan begränsas indexhöjningarna av den lagstadgade statliga finansieringen till evangelisk-lutherska kyrkan och statsunderstödet till ortodoxa kyrkan med en procentenhet åren 2024—2027. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. 

Bestämmelser om evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands organisation och förvaltning finns i kyrkolagen (652/2023). Enligt 1 kap 5 § i den lagen ska kyrkan ges tillfälle att yttra sig när bestämmelser utfärdas i en fråga som gäller kyrkans förhållande till staten eller till andra religionssamfund. Enligt 4 § i lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006) ska den ortodoxa kyrkan ges tillfälle att yttra sig när lagen om ortodoxa kyrkan ska ändras och när det utfärdas bestämmelser i frågor som gäller kyrkans förhållande till staten. 

Yttranden om propositionsutkastet har begärts av finansministeriet, evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkan. Yttrande lämnades dessutom av Museiverket och AKI-liitot ry (AKI-förbunden). 

Beredningsunderlaget till regeringens proposition finns i den offentliga tjänsten på adressen https://okm.fi/hanke?tunnus=OKM019:00/2023. 

2.1  Statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhälleliga uppgifter

Enligt 1 § i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter (430/2015) beviljar undervisnings- och kulturministeriet årligen evangelisk-lutherska kyrkan finansiering för kyrkans lagstadgade uppgifter i anslutning till begravningsväsendet, folkbokföringen och bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och värdefullt lösöre. Lagen trädde i kraft vid ingången av 2016. 

Det statliga finansieringsbeloppet var 114 miljoner euro år 2016. Finansieringsnivån för året i fråga fastställdes så att den skulle täcka en skälig andel av kostnaderna för de lagstadgade samhälleliga uppgifter som sköts av evangelisk-lutherska kyrkan. En skälig andel bedömdes vara cirka 80 procent. Reformens konsekvenser för statsfinanserna var neutrala eftersom beloppet på den statliga finansieringen uppskattades motsvara församlingarnas samfundsskatteintäkter i genomsnitt. 

I enlighet med 2 § har finansieringsbeloppet årligen sedan lagen trädde i kraft höjts med ett belopp som motsvarar förändringen i den allmänna prisnivån enligt konsumentprisindex, med undantag för åren 2017—2019 då förändringen i kostnadsnivån inte beaktades. 

I budgeten för 2023 uppgår finansieringen till 122 661 000 euro. 

Begravningsväsendet 

Enligt 3 § i begravningslagen (457/2003) ska församlingarna eller de kyrkliga samfälligheterna inom evangelisk-lutherska kyrkan hålla allmänna begravningsplatser. En församling eller kyrklig samfällighet är skyldig att på begäran tillhandahålla gravplats även för sådana avlidna som inte varit församlingsmedlemmar. Församlingen ska på begäran tillhandahålla gravplats på ett avskilt konfessionslöst gravområde. Konfessionslösa gravområden är avsedda som ett konfessionellt neutralt alternativ för dem som inte vill bli begravda på en kristen, evangelisk-luthersk begravningsplats. Församlingarna har även hand om hjältegravarna även om detta inte är en lagstadgad skyldighet för dem. 

Enligt 22 § i begravningslagen bestäms det särskilt angående disponibel finansiering för kostnader för hållande av allmänna begravningsplatser. Enligt motiveringen i regeringens proposition (RP 204/2002 rd) ingår finansieringen som avses i paragrafen i den del av intäkterna från samfundsskatten som går till församlingarna. Den finansiering som kyrkan får för kostnaderna för begravningsväsendet motiverades med att upprätthållandet av begravningsplatser och skötandet om gravsättningen av de avlidna är en oundgänglig samhällelig uppgift ur hälsoskyddssynpunkt. Därför tillkommer det i sista hand samhället att svara för att begravningsplatser upprätthålls. Då en sådan oundgänglig samhällelig uppgift ges i uppdrag åt församlingarna inom den evangelisk-lutherska kyrkan är det motiverat att staten också sörjer för att församlingarna har ekonomiska förutsättningar att sköta uppdraget. 

En del av utgifterna för begravningsväsendet täcks med avgifter som tas ut för tjänster inom begravningsväsendet. Enligt 3 kap. 36 § i kyrkolagen ska församlingarna ta ut avgifter för upplåtelse av gravplats och för tjänster i anslutning till gravsättningen. När avgifterna bestäms ska församlingens kostnader för produktionen av tjänsten beaktas. Avsikten är att avgifterna för begravningsväsendet ska täcka den del av kostnaderna som den statliga finansieringen för samhälleliga uppgifter inte täcker när man beaktar även de andra lagstadgade samhälleliga uppgifterna (RP 127/2012 s.4). 

År 2022 var församlingarnas utgifter för begravningsväsendet totalt 157,5 miljoner euro, avgiftsintäkterna och de övriga intäkterna 35,7 miljoner euro och nettoutgifterna 121,8 miljoner euro. 

Folkbokföring 

Bestämmelser om evangelisk-lutherska kyrkans myndighetsuppgifter i anknytning till folkbokföringen finns i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). Enligt 48 § i den lagen ska den evangelisk-lutherska kyrkans myndigheter på begäran ge intyg, utdrag eller andra motsvarande enstaka skriftliga utredningar på basis av de kyrkliga befolkningsregister med tillhörande handlingar som de förfogar över och som fördes innan lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998) trädde i kraft. 

Förutom att lämna ut befolkningsdata tar församlingarna emot vissa registeranteckningar som förmedlas till befolkningsdatasystemet. I samband med dop görs en anmälan om barnets namn, modersmål och trossamfund och i samband med vigsel anmäls uppgifter om vigseln och eventuella uppgifter om ändringar i efternamnen. En församling kan även utföra en hindersprövning, om åtminstone en av de förlovade är medlem av kyrkan. Därtill utfärdar församlingarna ämbetsbetyg för sina medlemmar med hjälp av befolkningsdatasystemet. 

År 2022 var nettoutgifterna för kyrkobokföringen totalt 15,5 miljoner euro. I detta belopp ingår också kostnader för myndighetsuppgifter med anknytning till folkbokföringen. 

Bevarandet av kulturhistoriskt betydande byggnader och lösöre 

I 3 kap. 22 § i kyrkolagen föreskrivs det om skydd av kyrkliga byggnader. Syftet med skyddet av en kyrklig byggnad är att trygga den kyrkliga byggda kulturmiljön som en del av kulturarvet, värna om den kyrkliga byggnadens egenart och särdrag samt främja en kulturellt hållbar vård och användning av den. En kyrklig byggnad som är uppförd före 1917 är skyddad med stöd av lag. Kyrkostyrelsen kan besluta att en kyrklig byggnad som tagits i bruk 1917 eller därefter ska skyddas, om det är motiverat med avseende på byggnadshistoria, byggnadskonst, byggnadsteknik eller särskilda miljövärden. Kyrkostyrelsen beslutar om skyddet på eget initiativ eller på initiativ av församlingen, domkapitlet eller Museiverket. Skyddet av en byggnad omfattar också byggnadens fasta inredning, målningar och konstverk som hör till den samt byggnadens gårdsområde. 

Kyrkliga byggnader utgör en betydande del av Finlands nationella byggnadsarv. När man byggt kyrkor och kapell har man använt samtidens bästa kunnande och material. Största delen av Finlands kulturhistoriskt värdefulla föremål från medeltiden samt 1600- och 1700-talen är kyrkliga föremål som ägs, används och sköts av församlingarna. 

Kostnaderna för upprätthållandet av den evangelisk-lutherska kyrkans nationella kulturarv är noggrant avgränsade. Kostnader med anknytning till skötseln av kulturarvet orsakas av renoveringar som främjar bevarandet av byggnader samt av grundläggande renoveringar där byggnadens och områdets särdrag och historiska autenticitet bevaras eller där arbetet görs med sådana arbetsmetoder som var i bruk då byggnaden uppfördes och med traditionella byggmaterial som lämpar sig för byggnaden. (RP 250/2014 rd, s. 5.) 

År 2022 var kostnaderna för bevarandet av kulturarvet 23 miljoner euro. 

Sammandrag 

År 2022 var nettokostnaderna för den evangelisk-lutherska kyrkans lagstadgade samhälleliga uppgifter totalt 160 miljoner euro. Under året i fråga täckte den statliga finansiering som betalades till kyrkan (118 856 000 euro) cirka 74 procent av kostnaderna. 

Förutom lagstadgade samhälleliga uppgifter handhar de evangelisk-lutherska församlingarna även socialserviceverksamhet i stor omfattning. Denna verksamhet omfattar diakoni, familjerådgivning och sjukhussjälavård. Därtill omfattar församlingarnas verksamhet barn- och ungdomsarbete. Dessa uppgifter har dock inte beaktats när nivån på den statliga finansieringen fastställts. 

2.2  Statsunderstöd för den ortodoxa kyrkans verksamhet

Enligt 119 § 2 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan intas i statsbudgeten årligen ett anslag avsett för skäliga kostnader för ortodoxa kyrkans verksamhet. Grunden för dimensioneringen av anslaget bestäms enligt beloppet av de utgifter som ansvaret för kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och ortodoxa seminariet åsamkat staten och beloppet av de statsunderstöd som har beviljats ortodoxa kyrkans församlingar och inrättningar före den lagens ikraftträdande samt den uppskattade förändringen i kostnadsnivån. Förändringen i kostnadsnivån beräknas, om inte något annat följer av särskilda skäl, på basis av förändringen i den allmänna prisnivån. Enligt motiveringen i regeringens proposition (RP 59/2006 rd) kan förändringen i praktiken beräknas på basis av konsumentprisindex. Detta har även varit praxis. Bestämmelsen gör det möjligt att av särskilda skäl beakta förändringen i kostnadsnivån som högre eller lägre än den allmänna förändringen i prisnivån. Bestämmelsen ger dock inte möjlighet att lämna förändringen i kostnadsnivån helt obeaktad. 

I budgeten för 2023 uppgår anslaget till 2 737 000 euro. 

4.1  Förslagen

Det föreslås att den statliga finansiering som betalas till evangelisk-lutherska kyrkan och det statsunderstöd som beviljas ortodoxa kyrkan begränsas under åren 2024—2027, så att istället för att finansieringen och understödet årligen höjs med ett belopp som motsvarar förändringen i den allmänna prisnivån enligt konsumentprisindex, baseras höjningen på konsumentprisindex minskad med en procentenhet. 

Det föreslås att det till 2 § 3 mom. i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter fogas ett omnämnande av att finansieringen årligen åren 2024—2027 höjs med ett belopp som motsvarar ökningen i konsumentprisindex minskad med en procentenhet. 

På motsvarande sätt föreslås det att det till 119 § 3 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan fogas ett omnämnande av att anslaget årligen 2024—2027 höjs med ett belopp som motsvarar ökningen i konsumentprisindex minskad med en procentenhet. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna