2.1.1  Ikraftträdande av beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningen och skattekorten

Enligt 3 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) ska förskottsinnehållningens belopp så noggrant som möjligt motsvara de sammanlagda belopp av skatter och avgifter som den skattskyldige enligt den lag om skatteskalorna som gäller för skatteåret och de övriga skattegrunder som ska tillämpas under skatteåret, ska betala för sin inkomst som är underkastad förskottsinnehållning. Enligt 2 mom. i samma paragraf kan skatten dock beaktas i den skattskyldiges förskottsinnehållning, om skatten inte påförs den skattskyldige vid förskottsbetalningen på grund av att dess belopp är så ringa. 

Enligt 4 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd kan förskottsinnehållning dock, med de ändringar som Skatteförvaltningen bestämmer, från ingången av skatteåret högst till utgången av mars verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av det föregående året, om Skatteförvaltningen av tvingande skäl så bestämmer. Regleringen har varit nödvändig, eftersom förskottsinnehållningsprocenterna inte tidigare har kunnat beräknas och sändas till betalarna och de skattskyldiga under tiden mellan ingången av skatteåret och fastställandet av skattegrunderna för skatteåret så att förskottsinnehållning skulle ha kunnat verkställas enligt skatteårets skattegrunder redan från ingången av skatteåret. Verkningarna av att det föregående skatteårets innehållningsgrunder tillämpas beaktas för närvarande schematiskt när beräkningsgrunderna för förskottsuppbörden för skatteåret bestäms. 

Med stöd av bemyndigandet i 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd bestämmer Skatteförvaltningen om närmare beräkningsgrunder för förskottsinnehållning och förskottsskatt enligt 3 och 4 §, till den del det inte bestäms om det i lagen om förskottsuppbörd, på något annat ställe i lagstiftningen eller i förordning. 

Skatteförvaltningen bestämmer om beräkningsgrunderna för förskottsinnehållning och förskottsskatt genom Skatteförvaltningens årliga beslut. Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för löneinkomst och grunderna för beräkning av förskottsskatt som påförs vid förskottsbetalning för år 2024: ; : ; : https://www.vero.fi/sv/Detaljerade_skatteanvisningar/beslut/47363/skatteforvaltningens-beslut-om-grunderna-for-berakning-av-forskottsinnehallningsprocent-for-loneinkomst-och-grunderna-for-berakning-av-forskottsskatt-som-pafors-vid-forskottsbetalning-for-ar-2024/ Skatteförvaltningen har i enlighet med etablerad praxis bestämt att de beräkningsgrunder för förskottsinnehållning som fastställts för kalenderåret ska tillämpas på betalningar som betalats den 1 februari och därefter.  

Skatteförvaltningen har årligen med stöd av lagen om förskottsuppbörd också meddelat ett beslut om ikraftträdande av de grunder för förskottsinnehållning som ska tillämpas under kalenderåret. Skatteförvaltningens beslut om ikraftträdande av de grunder för förskottsinnehållning som ska tillämpas under år 2024 (980/2023) Beslutet tillämpas på lön som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd och på arbetsersättningar och bruksavgifter som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd, om inte prestationsmottagaren införts i förskottsuppbördsregistret samt på pensioner, förmåner och andra förskottsinnehållningspliktiga prestationer för vilka förskottsinnehållningens belopp inte har bestämts genom förordning. I enlighet med etablerad praxis har Skatteförvaltningen bestämt att förskottsinnehållning som ska verkställas hos en allmänt skattskyldig på en prestation som betalas i januari i regel ska verkställas enligt de förskottsinnehållningsprocenter som gällde vid utgången av det föregående året så att vid tillämpningen av inkomstgränsen för skattekortet inte beaktas prestationer och förskottsinnehållningar som betalats föregående år. Har den skattskyldige dock i januari haft ett för året i fråga fastställt ändringsskattekort, ska förskottsinnehållning verkställas i enlighet med det.  

Det har bestämts att förskottsinnehållning hos begränsat skattskyldiga i regel ska verkställas i enlighet med grunderna för förskottsinnehållning under det år då prestationen betalas. På pension som betalats till en begränsat skattskyldig i januari har man dock kunnat tillämpa den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av det föregående året, såsom vid beskattningen av allmänt skattskyldiga. 

Skatteförvaltningen har av hävd genom sitt beslut också bestämt att vid beräkningen av förskottsinnehållningens belopp enligt ett skattekort som trätt i kraft den 1 februari eller därefter ska de prestationer som betalats i januari och de förskottsinnehållningar som verkställts på dem inte beaktas. 

Skatteförvaltningen beräknar årligen i massförfarandet för grundberäkning av förskottsuppbörden förskottsinnehållningsprocenterna, som i grundberäkningen antecknas på de skattskyldigas skattekort (nedan grundskattekortet ), samt förskottsskatterna. Bildandet av grundskattekort och förskottsskatter för skatteåret inleds när kommunerna och församlingarna senast den 17 november året före skatteåret har meddelat Skatteförvaltningen de inkomstskattesatser som ska tillämpas under skatteåret, riksdagens finansutskott har lämnat ett betänkande om regeringens proposition om grunderna för inkomstbeskattningen för det kommande året och de övriga grunderna för inkomstbeskattningen, såsom premieprocentsatserna för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie samt arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp för det kommande året, har fastställts.  

Vid grundberäkningen av förskottsuppbörden för 2024 bildades för sammanlagt ca 4,9 miljoner skattskyldiga ca 6,3 miljoner grundskattekort och 340 000 förskottsskatter. Besluten om grundberäkningen av förskottsuppbörden, grundskattekorten och förskottsskatterna bildades stegvis under perioden den 26 november 2023–11 december 2023. Uppgifterna om grundskattekort och förskottsskatt för grundberäkningen för 2024 och besluten om dem fanns tillgängliga för de skattskyldiga i e-tjänsten MinSkatt dagen efter det att de bildats. Uppgifterna och besluten var således tillgängliga för alla skattskyldiga senast den 12 december 2023. Den skattskyldige kunde ansöka om ändring av förskottsinnehållningsprocenten eller förskottsskatten och få den förskottsinnehållningsprocent som beräknats vid ändringsberäkningen och som antecknats på ändringsskattekortet genast efter det att beslutet om grundberäkningen av förskottsuppbörden hade bildats. 

På delgivning av grundskattekort och ändringsskattekort tillämpas 26 c § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995), enligt vilket beskattningsbeslut, beslut med anledning av rättelseyrkande och andra handlingar ska delges den skattskyldige. Enligt 3 mom. kan ett beslut av Skatteförvaltningen eller av skatterättelsenämnden, från vars delgivning tiden för ändringssökande börjar löpa, samt andra handlingar som Skatteförvaltningen ger, delges genom vanlig delgivning enligt 59 § i förvaltningslagen (434/2003). Enligt 59 § 1 mom. i förvaltningslagen sker vanlig delgivning per post genom brev till mottagaren. Enligt 2 mom. anses mottagaren ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes, om inte något annat visas. Ett ärende anses dock ha kommit till en myndighets kännedom den dag brevet anlände. 

I 26 c § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs det dessutom om Skatteförvaltningens möjlighet att delge beslut och andra handlingar endast genom elektroniskt förfarande. Enligt bestämmelsen kan Skatteförvaltningen delge i 1 och 3 mom. avsedda beslut och andra handlingar genom Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänster, om den skattskyldige har gett sitt samtycke till det. Uppgift om delgivningen sänds till den skattskyldige eller dennes befullmäktigade på den elektroniska adress som den skattskyldige eller dennes befullmäktigade har uppgett. 

I november 2023 hade ca 1,1 miljoner personer tagit i bruk tjänsten Suomi.fi-meddelanden och elektronisk delgivning av myndighetsbeslut. Besluten om grundberäkningen av förskottsuppbörden för 2024, grundskattekorten och uppgifterna om förskottsskatt delgavs dem endast elektroniskt i tjänsten MinSkatt. Utöver tjänsten MinSkatt skickades beslut per post till ca 3,8 miljoner skattskyldiga som ännu inte hade tagit i bruk elektronisk delgivning. De beslut om grundberäkning av förskottsuppbörden, grundskattekort och uppgifter om förskottsskatt som sändes per post skrevs ut och sändes till de skattskyldiga stegvis allteftersom besluten bildades. De beslut om grundberäkning av förskottsuppbörden, grundskattekort och uppgifter om förskottsskatt som sändes per post tillställdes de skattskyldiga senast den 22 december 2023. 

Årligen görs ca 2,4 miljoner ändringsskattekort och ändringar i förskottsskatter. Enbart de ändringsskattekort som träder i kraft den 1 januari och som uppgörs på initiativ av de skattskyldiga uppgår årligen till ca 300 000 exemplar. 

Enligt 10 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd kan Skatteförvaltningen utan att höra den skattskyldige anteckna storleken av förskottsinnehållningen i procent på betalningsmottagarens skattekort eller överföra uppgiften direkt till den som är skyldig att verkställa förskottsinnehållning. Enligt 2 § i förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996) ska skattekortet i god tid före utbetalningen visas upp för arbetsgivaren eller någon annan förskottsinnehållningsskyldig betalare av inkomst. Skattekortet behöver dock inte visas upp för betalaren om denne har fått de på skattekortet antecknade uppgifterna om förskottsinnehållningen av Skatteförvaltningen på det sätt som avses i lagen om förskottsuppbörd. 

Skatteförvaltningen överför merparten av betalningsmottagarnas skattekortsuppgifter direkt till betalarna, varvid de skattskyldiga inte själva behöver lämna in skattekortet till betalaren. Skatteförvaltningen överför de skattskyldigas aktuella uppgifter om skattesatsen till betalarna via ett elektroniskt gränssnitt, uppgifter om skattesatsen på grundskattekort som direktöverföring och uppgifter om ändringsskattekort till betalare av pensioner och förmåner via en elektronisk förmedlingstjänst. Via gränssnittet kan betalaren hämta aktuella skattekortsuppgifter som gäller vid respektive tidpunkt. I förfarandet är det möjligt att utöver uppgifterna på grundskattekorten också söka uppgifter i ändringsskattekort under skatteåret. Vid direktöverföringen sänder Skatteförvaltningen uppgifterna om följande års grundskattekort som en engångsöverföring till betalaren i december. Vid den elektroniska förmedlingen av ändringsskattekort överförs uppgifter om ändringsskatt på pensioner och förmåner till dem som betalar ut förmåner och pensioner. Ändringsskattekort sänds fortfarande också till betalarna per post. 

Skatteförvaltningen har sedan 2021 gjort det möjligt att överföra uppgifter om skattekort till betalare via ett gränssnitt och håller stegvis på att övergå till att enbart använda gränssnittstjänsten när uppgifter om skattekort sänds till betalare. Fram till utgången av 2023 hade redan ca 195 000 betalare tagit i bruk överföringen av uppgifter om skattekort via gränssnittet. Gränssnittet används också i Palkka.fi-tjänsten för småarbetsgivare, som i synnerhet används av små företag och hushållsarbetsgivare. Via gränssnittet har man före utgången av 2023 sökt skattekortsuppgifter för 2023 för ca 2,2 miljoner betalningsmottagare, vilket är betydligt mer än året innan. Enligt Skatteförvaltningens enkät till intressegrupper våren 2023 planerar många sådana företag som ännu inte utnyttjar gränssnittet för skattekortsuppgifter att ta i bruk gränssnittet. Även de som betalar ut pensioner och förmåner kan söka aktuella skattekortsuppgifter för pensioner och förmåner via det elektroniska gränssnittet. 

Vid förfarandet för direktöverföring av grundskattekort för skatteåret 2023 sände Skatteförvaltningen uppgifter om 2,2 miljoner grundskattekort till lönebetalarna och uppgifter om 6,3 miljoner grundskattekort till dem som betalar ut pensioner och förmåner. 

I 3 § i förordningen om förskottsuppbörd föreskrivs det om verkställande av förskottsinnehållning utan skattekort. Enligt paragrafen ska förskottsinnehållningen verkställas så att 60 procent av betalningen innehålls, om mottagaren av en betalning inte visar upp något skattekort till betalaren och denne inte heller på det sätt som avses i 2 § får de uppgifter som behövs för verkställandet av förskottsinnehållningen och vid verkställandet av förskottsinnehållningen inte ska tillämpas andra förskottsinnehållningsprocenter som avses i denna förordning eller Skatteförvaltningens beslut om storleken av förskottsinnehållning. 

I 4 § i förordningen om förskottsuppbörd föreskrivs det om hur förskottsinnehållning verkställs. Enligt 1 mom. ska förskottsinnehållning verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som har antecknats på skattekortet eller enligt den särskilda förskottsinnehållningsprocent som har antecknats på skattekortet för inkomsten i fråga. I 2 mom. föreskrivs det om inkomstgränsens inverkan på verkställandet av förskottsinnehållning. Om det på skattekortet har antecknats en inkomstgräns, ska förskottsinnehållningen verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent eller tilläggsprocent som har antecknats på skattekortet. Förskottsinnehållningen på den inkomst som omfattas av förskottsinnehållning beräknas enligt förskottsinnehållningsprocenten upp till den inkomstgräns som har antecknats på skattekortet och förskottsinnehållningen på det överskjutande beloppet beräknas enligt tilläggsprocenten. Betalaren ska i fråga om inkomstgränsen beakta utöver den inkomst som kommer att betalas alla sina utbetalningar där skattekortet har använts under skattekortets giltighetstid. 

2.1.2  Sökande av ändring i beslut om innehållningsprocent

I 18 § i lagen om förskottsuppbörd föreskrivs det om bestämmande av ny förskottsinnehållningsprocent. Enligt 1 mom. kan Skatteförvaltningen bestämma en ny innehållningsprocent för den skattskyldige antingen på tjänstens vägnar utan att höra den skattskyldige eller på yrkande av den skattskyldige, om det är uppenbart att innehållningsprocenten inte motsvarar det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter som ska påföras den skattskyldige för skatteåret. Enligt 3 mom. i samma paragraf ska Skatteförvaltningen som motivering för beslutet om bestämmande av ny förskottsinnehållningsprocent, dvs. beslutet om ändringsskattekort, meddela den skattskyldige innehållningsprocenten och ge en utredning om beräkningsgrunderna. Till den del den skattskyldiges yrkande inte har godkänts ska på yrkande av den skattskyldige denne ges ett beslut i vilket ändring får sökas. Det beslut som då ges ska motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen. 

Ändring i en förskottsinnehållningsprocent, dvs. ett grundskattekort, som bestämts på det sätt som avses i 10 § i lagen om förskottsuppbörd söks genom att yrka att ny innehållningsprocent bestäms på det sätt som föreskrivs i 18 § i lagen om förskottsuppbörd. Enligt 48 § 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd får den skattskyldige söka ändring i ett beslut som gäller den som är skattskyldig enligt den lagen på det sätt som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande. Enligt 65 a § 6 mom. 1 punkten i lagen om beskattningsförfarande får den skattskyldige söka ändring i beslut i vilka ändring får sökas och som gäller bestämmande av ny innehållningsprocent enligt 18 § i lagen om förskottsuppbörd och ändring av förskott enligt 24 § i den lagen. Enligt 65 a § 8 mom. i lagen om beskattningsförfarande söks ändring med ett skriftligt rättelseyrkande till skatterättelsenämnden. Rättelseyrkande ska framställas inom 60 dagar från det att ändringssökanden har fått del av Skatteförvaltningens beslut. 

I praktiken kan dock inte Skatteförvaltningen, på grund av bestämmelserna om förskottsuppbördens motsvarighet, bestämma en ny förskottsinnehållningsprocent på tjänstens vägnar utan att höra den skattskyldige, även om ordalydelsen i 18 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd i princip möjliggör detta. En ändring av förskottsinnehållningsprocenten på tjänstens vägnar utan att den skattskyldige hörs kan komma i fråga endast i sådana exceptionella situationer där det i Skatteförvaltningens beräkningsgrunder för förskottsinnehållningsprocenten t.ex. har funnits ett fel som gäller en stor grupp skattskyldiga och som Skatteförvaltningen korrigerar genom att räkna ut nya skattekort. 

De skattskyldiga ansöker årligen ca 2,4 miljoner gånger om ändring i den förskottsinnehållningsprocent som Skatteförvaltningen fastställt genom att ansöka om att ny innehållningsprocent bestäms. Ansökan om ändringsskattekort har inte begränsats och kan vid behov sökas flera gånger per skatteår. I fråga om beslut om bestämmande av ny förskottsinnehållningsprocent har det årligen begärts färre än hundra sådana beslut i vilka ändring får sökas som avses i 18 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd. I fråga om största delen av dessa beslut i vilka ändring får sökas har det också begärts omprövning hos skatterättelsenämnden, men även deras antal är på årsnivå under hundra. Sökande av ändring i ändringsskattekortet hos skatterättelsenämnden är således ytterst sällsynt jämfört med begäran om ändringsskattekort. 

2.1.3  Inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas i beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningen

Enligt 2 § i lagen om förskottsuppbörd verkställs förskottsuppbörden i regel som förskottsinnehållning. Om så föreskrivs i lagen om förskottsuppbörd eller om Skatteförvaltningen så bestämmer med stöd av den, verkställs förskottsuppbörden i form av förskottsbetalning. Med stöd av lagen om förskottsuppbörd kan Skatteförvaltningen bestämma att inkomster om totalt högst 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas kan beaktas vid beräkningen av grunderna för förskottsinnehållningen, varvid den skatt som ska betalas på inkomsterna tas ut som förskottsinnehållning på den skattskyldiges inkomster som är underkastade förskottsinnehållning. Om den skattskyldiges inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas överstiger 7 000 euro, påförs förskottsskatt vid grundberäkningen av förskottsuppbörden för verkställande av förskottsuppbörden. 

I Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för löne- och pensionsinkomst och grunderna för beräkning av förskottsskatt som påförs vid förskottsbetalning bestäms bl.a. om beaktande av inkomster på högst 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenterna. Utgångspunkten är att sådana inkomster beaktas vid beräkningen av förskottsinnehållningen och att ingen förskottsskatt påförs på dem. Inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas beaktas enligt beslutet dock inte vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent om förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten beräknas för en standardinkomst på 10 000 eller 15 000 euro eller för sjöarbetsinkomst, eller om den skattskyldiges enda förvärvsinkomster är pension som betalas från Finland till utlandet och för vilken endast sjukvårdspremie ska fastställas i Finland. Inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas beaktas inte heller vid beräkningen av förskottsinnehållningen om förskottsinnehållningsprocenten skulle bli högre än den högsta möjliga förskottsinnehållningsprocenten (60,0). Inkomster på högst 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas beaktas inte heller vid beräkningen av den skattskyldiges förskottsinnehållningsprocent, om den skattskyldige har framställt ett yrkande om att förskottsuppbörd på dessa inkomster ska verkställas i form av förskottsbetalning. 

Vid grundberäkningen av förskottsuppbörden för 2023 inkluderades inkomster på högst 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas, såsom hyresinkomster eller pensionsinkomster från utlandet, i beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningarna för ca 356 000 skattskyldiga och för dem påfördes ingen förskottsskatt. Vid förskottsuppbörden för 2023 hade för ca 39 000 skattskyldiga, för vilka inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas inte hade beaktats vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för grundskattekortet, med ändringsskattekort som gjorts fram till den 15 december 2023 beaktats inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten. Av dessa var det sammanlagda beloppet av de inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas över 7 000 euro för ca 13 000 skattskyldiga. 

2.2.1  Ikraftträdande av beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningen och skattekorten

Praxis för tillämpningen av grundskattekorten först från och med den 1 februari har uppstått vid en tidpunkt då alla skattskyldiga delgavs skattekorten per post och betalningsmottagarna oftare än för närvarande själva lämnade in skattekorten till betalarna. På grund av det stora antalet grundskattekort och förskottsskatteuppgifter som skulle postas kunde de sista breven då sändas till de skattskyldiga först i mitten av januari. I och med att elektronisk delgivning blivit vanligare har antalet beslut om grundberäkning av förskottsuppbörd som postas minskat. Också förfarandena för att bilda, skriva ut och posta beslut har effektiverats och för närvarande kan besluten om grundberäkning av förskottsuppbörden sändas till de skattskyldiga redan före årsskiftet. Även de skattskyldiga som får del av besluten om förskottsuppbörd per post kan granska beslutet i den elektroniska tjänsten MinSkatt och ansöka om ändringsskattekort redan innan den egentliga beslutshandlingen anländer per post. 

Enligt en utredning om kundförståelse om Skatteförvaltningens skattekort som genomfördes 2022 och 2023 har många skattskyldiga svårt att förstå den nuvarande tidpunkten för när grundskattekorten träder i kraft och hur den påverkar förskottsinnehållningen på de betalningar som betalas i januari. För många skattskyldiga är det oklart med vilken förskottsinnehållningsprocent förskottsinnehållning verkställs på lönen för januari. Likaså är det svårt för de skattskyldiga att förstå att inkomstgränsen för grundskattekortet har räknats ut endast på inkomsterna för februari-december och att inkomstgränsen för skattekortet därför är lägre än den årsinkomst som den skattskyldige uppskattar. 

De skattskyldiga ansöker årligen om ett betydande antal ändringsskattekort i december-januari genast efter att grundskattekorten har färdigställts. Enbart de ändringsskattekort som träder i kraft den 1 januari uppgår årligen till ca 300 000 exemplar. Ansökan om ändringsskattekort genast efter grundskattekorten medför besvär för den skattskyldige och den kraftiga efterfrågan på kort tid belastar Skatteförvaltningens tjänster. 

Ungefär en tredjedel av de samtal om skattekort som årligen kommer till Skatteförvaltningens telefontjänst kommer under december–januari, vilket gör telefontjänsten överbelastad. Anhopningen av skattekortsärenden vid årsskiftet påverkar också Skatteförvaltningens övriga verksamhet, såsom t.ex. behandlingen av begäran om omprövning, och fördröjer den övriga verksamheten. Utöver de samtal som leder till ändring av skattekort får Skatteförvaltningen under december–januari dessutom ca 10 000 fler andra samtal om skattekort än vanligt. Dessa kontakter bedöms i huvudsak bero på osäkerhet om skattekortets inkomstgräns och ikraftträdande samt om det skattekort som ska tillämpas i januari. De skattskyldiga ställer frågor om det skattekort som ska tillämpas i januari och inkomstgränsen för skattekortet också till betalarna, vilket medför en administrativ börda också för betalarna. 

En del av behovet av ett ändringsskattekort som träder i kraft vid ingången av januari kan avhjälpas genom att man tillämpar grundskattekorten redan från ingången av året. Så är fallet t.ex. när den skattskyldige vid utgången av föregående år har haft ett giltigt ändringsskattekort där förskottsinnehållningsprocenten är exceptionellt stor eller liten i förhållande till årsinkomsterna. För att undvika förskottsinnehållning med den exceptionellt stora eller lilla förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år ska den skattskyldige ansöka om ett ändringsskattekort som träder i kraft i januari. Den skattskyldige kan också på det sätt som föreskrivs i 17 § i lagen om förskottsuppbörd begära att betalaren verkställer förskottsinnehållningen med en högre procentsats än förskottsinnehållningsprocenten, om den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående skatteår är exceptionellt liten. 

Exempelvis i slutet av 2022 hade ca 190 000 skattskyldiga en gällande förskottsinnehållningsprocent för ändringsskattekort som var över 10 procentenheter högre än skatteprocenten enligt de skatter och avgifter som påförts vid den slutliga beskattningen för 2022. Av dessa skattskyldiga hade ca 135 000 inte ansökt om ett ändringsskattekort för skatteåret 2023 med ikraftträdande vid ingången av januari, och deras förskottsinnehållning skulle i januari verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år. På motsvarande sätt hade ca 60 000 skattskyldiga vid samma tidpunkt en gällande förskottsinnehållningsprocent för ändringsskattekort som var över 10 procentenheter lägre än skatteprocenten enligt de skatter och avgifter som påförts vid den slutliga beskattningen för 2022. Av dessa skattskyldiga hade ca 45 000 inte ansökt om ett ändringsskattekort för skatteåret 2023 med ikraftträdande vid ingången av januari, och deras förskottsinnehållning skulle i januari verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år. För ca 73 procent av de skattskyldiga som vid utgången av skatteåret 2022 hade en exceptionellt stor eller liten förskottsinnehållningsprocent i kraft skulle den förskottsinnehållning som verkställdes i januari 2023 således verkställas i enlighet med den nämnda exceptionellt stora eller lilla förskottsinnehållningsprocenten, vilket försvagade förskottsuppbördens motsvarighet för dessa skattskyldiga vid förskottsuppbörden för 2023. 

Om grundskattekorten träder i kraft redan vid ingången av året, behöver den skattskyldige därför inte ansöka om ett ändringsskattekort eller meddela betalaren att förskottsinnehållningen verkställs till ett större belopp än den förskottsinnehållningsprocent som antecknats på skattekortet. Förskottsinnehållningen verkställs då enligt den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för betalningsåret också för de skattskyldiga som trots en exceptionellt stor eller liten skatteprocent som gällde vid utgången av föregående år inte ansöker om ett ändringsskattekort som träder i kraft i januari för det kommande skatteåret. 

2.2.2  Inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas i beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningen

De nuvarande bestämmelserna gör det möjligt att beakta endast inkomster på högst 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas vid beräkningen av det grundskattekort för skatteåret som bildas vid grundberäkningen av förskottsuppbörden. Skattebeloppet för inkomster som är lika stora som maximibeloppet är 2 100 euro enligt en skattesats på 30 procent. Maximibeloppet för inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas har inte ändrats under giltighetstiden för den bestämmelse som tillämpats sedan 2005. Avsikten med maximibeloppet har varit att ange ett obetydligt inkomstbelopp som det är naturligt att beakta när förskottsinnehållning verkställs. RP 57/2004 rd s. 11 

Vid beräkningen av skattesatsen för ett ändringsskattekort kan man redan för närvarande på yrkande av den skattskyldige beakta också inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas. Om den skattskyldige vid ansökan om ändringsskattekort framställer ett yrkande i ärendet och de i Skatteförvaltningens beslut föreskrivna förutsättningarna för beaktande av inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten uppfylls, avlyfter Skatteförvaltningen eventuella förskottsskatter som påförts på basis av inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas och beaktar inkomsterna vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten på ändringsskattekortet. Det förfarande som den skattskyldige iakttagit vid förskottsuppbörden för det föregående året när det gäller beaktande av inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas i grunderna för förskottsinnehållning kan dock inte inom ramen för den nuvarande regleringen beaktas vid grundberäkningen av förskottsuppbörden för det följande året, utan den skattskyldige ska också följande år ansöka om ändringsskattekort, om han eller hon fortfarande vill att inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas ska inkluderas i beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten. 

4.1.1  Ikraftträdande av beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningen och skattekorten

Det föreslås att lagen om förskottsuppbörd ändras så att innehållningsgrunderna träder i kraft vid ingången av året och att förskottsinnehållning i regel verkställs enligt den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för betalningsåret för betalningen. 

Skatteförvaltningen kan dock av tvingande skäl bestämma att förskottsinnehållningarna från ingången av året ska verkställas högst till utgången av mars enligt den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år, såsom för närvarande. Ett sådant beslut är nödvändigt till exempel om bildandet av skattekort fördröjs avsevärt på grund av en störning i informationssystemen eller på grund av en fördröjning av fastställandet av skattegrunderna för skatteåret. 

Enligt Skatteförvaltningens enkät om tidigareläggning av skattekortens ikraftträdande till användargrupperna våren 2023 har betalarna i regel goda förutsättningar att ta i bruk skatteårets grundskattekort från ingången av året. Vissa betalare kan dock ha utmaningar med att tillämpa skatteårets grundskattekort från ingången av året. Utmaningar kan uppstå i synnerhet för de betalare som betalar betalningar genast i början av januari och som ännu inte har tagit i bruk ett elektroniskt gränssnitt för att hämta uppgifter om skattesatsen och som inte heller får uppgifter om skattesatsen av Skatteförvaltningen som direktöverföring. Om den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år inte skulle kunna tillämpas på verkställandet av förskottsinnehållning ens när betalaren vid betalningen av en betalning som ska betalas i januari inte har kännedom om den förskottsinnehållningsprocent som gäller för betalningsmottagaren under det skatteåret, borde betalaren verkställa förskottsinnehållning t.ex. på lön som ska betalas i januari enligt 60 procent. Därför är det nödvändigt att till lagen om förskottsuppbörd foga en bestämmelse om att den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år ska tillämpas på betalningar som betalas i januari i stället för en schematisk förskottsinnehållningsprocent. 

Om den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år tillämpas på en betalning som betalas i januari, ska den betalning som betalats i januari dock med avvikelse från nuläget beaktas som en betalning som betalats vid granskningen av inkomstgränsen för det skattekort som trädde i kraft den 1 januari, när skattekortet tillämpas på betalningar som betalas senare. Förskottsinnehållning som verkställts i januari behöver dock inte rättas så att den motsvarar förskottsinnehållningsprocenten på det skattekort som trädde i kraft den 1 januari, när betalningar betalas till samma betalningsmottagare efter januari. 

I och med de föreslagna ändringarna beräknar Skatteförvaltningen de skattskyldigas grundskattekort för den inkomst som beräknas inflyta under hela kalenderåret och skattekorten tillämpas varje år från ingången av året. Skatteförvaltningen överför uppgifterna på grundskattekorten till betalarna och betalaren kan tillämpa förskottsinnehållningsprocenten enligt grundskattekortet från ingången av året, även om den skattskyldige ännu inte har fått del av uppgifterna. 

Om betalaren inte får uppgifter om betalningsmottagarens skattekort från Skatteförvaltningen via det elektroniska gränssnittet eller som direktöverföring och därför inte kan tillämpa det grundskattekort som erhållits från Skatteförvaltningen på betalningar som betalas i januari, kan den skattskyldige själv sända skattekortet till betalaren för en betalning som ska betalas redan i januari, på samma sätt som för närvarande. 

Ikraftträdandet av grundskattekorten från och med den 1 januari och fastställandet av inkomstgränsen i enlighet med de förväntade inkomsterna för hela kalenderåret förtydligar grunderna för förskottsinnehållningen och förbättrar skattekortens begriplighet. Ändringen gör det lättare att följa upp hur inkomstgränsen för den skattskyldiges skattekort nås och bedöma behovet av ändringsskattekort under skatteåret. Genom att förbättra skattekortens begriplighet minskar också betalarnas behov av att ge råd till betalningsmottagarna. 

I och med ändringen behöver de skattskyldiga inte ansöka om ett ändringsskattekort som träder i kraft den 1 januari med anledning av att den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år avsevärt avviker från den förskottsinnehållningsprocent som beräknats för den skattskyldiges årsinkomster under skatteåret. Ändringen minskar behovet av att kontakta Skatteförvaltningen i ärenden som gäller skattekort och efterfrågan på kundtjänster som gäller skattekort särskilt vid årsskiftet. Ändringen minskar antalet ändringsskattekort och kostnaderna för behandlingen av dem för både betalarna och Skatteförvaltningen. 

Ändringen förbättrar också förskottsuppbördens motsvarighet, eftersom förskottsinnehållningarna i regel inflyter redan från ingången av året i enlighet med de skattegrunder som fastställts för skatteåret. 

Till lagen om förskottsuppbörd fogas också en bestämmelse enligt vilken innehållningsprocenten kan träda i kraft och tillämpas redan innan betalningsmottagaren har fått del av den. Bestämmelsen gäller både grundskattekort och ändringsskattekort. 

Syftet med de ändringar som föreslås i propositionen är att göra skattekortsförfarandet begripligare och smidigare. Detta främjar också allmänt målen för god förvaltning. 

4.1.2  Inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas i beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningen

Det föreslås att lagen om förskottsuppbörd ändras så att Skatteförvaltningens behörighet att bestämma att inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas ska beaktas i beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningsprocenten i stället för den förskottsskatt som påförs på dem också ska gälla inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas. Skatteförvaltningen kan dock på myndighetsinitiativ beakta inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas vid beräkningen av den skattskyldiges förskottsinnehållningsprocent endast om man har förfarit så också tidigare vid förskottsuppbörden för samma skatteår eller föregående år. 

Det är möjligt att beakta inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas vid grundberäkningen av förskottsuppbörden för skatteåret, om den skattskyldige genom ansökan om ändring av förskottsuppbörden för det föregående året har framställt ett yrkande om detta eller om de inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas har beaktats vid fastställandet av den skattskyldiges förskottsinnehållningsprocent i grundberäkningen för det föregående året på basis av ett yrkande som framförts föregående år. I praktiken ska Skatteförvaltningen beakta inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas när förskottsinnehållningsprocenten bestäms i grundberäkningen av förskottsuppbörden, om de har beaktats vid beräkningen av den skattskyldiges förskottsinnehållningsprocent som gällde vid tidpunkten för grundberäkningen för det föregående skatteåret. 

Den praxis som tillämpats vid den skattskyldiges förskottsuppbörd under skatteåret eller föregående år innebär dock inte automatiskt att inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas ska beaktas vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten. Skatteförvaltningen kan i enlighet med nuvarande praxis ställa villkor och begränsningar för beaktande av inkomster på vilka förskottsbetalning ska verkställas i beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningsprocenten också i fråga om inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas. I det första skedet är avsikten att vid beaktandet av inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas införa motsvarande begränsningar och villkor som för närvarande tillämpas vid beaktandet av inkomster på högst 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten. 

4.2.1  Konsekvenser för den offentliga ekonomin

De föreslagna ändringarna gäller förfarandet för förskottsuppbörd och påverkar inte det slutliga beloppet av den skatt som ska betalas för skatteåret. Ändringen förbättrar förskottsinnehållningens motsvarighet i förhållande till den slutliga skatt som påförs för skatteåret. Ikraftträdandet av grunderna för förskottsinnehållning och grundskattekorten från ingången av året inverkar dock på fördelningen av redovisningarna för skatten under skatteåret och i synnerhet på de belopp som i februari ska redovisas till skattetagarna för de förskottsinnehållningar som verkställts i januari. Eftersom den i januari tillämpade förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år för närvarande oftare är exceptionellt stor än exceptionellt liten, minskar ändringen det totala beloppet av den förskottsinnehållning som verkställs för januari och som redovisas till skattetagarna i februari. Ändringen ökar på motsvarande sätt beloppet av de skatter som redovisas senare för skatteåret och minskar något beloppet av de skatteåterbäringar som tas ut hos skattetagarna efter att beskattningen har slutförts. 

Tidigareläggandet av skattekortens ikraftträdande beräknas minska skatteintäkterna som en engångsföreteelse med ca 10 miljoner euro då ändringen träder i kraft 2025, varav statens andel är ca 7 miljoner euro och kommunernas andel ca 3 miljoner euro. Ändringarnas konsekvenser för församlingarnas och Folkpensionsanstaltens skatteinkomster bedöms vara liten. 

4.2.2  Konsekvenser för de skattskyldiga

Den föreslagna ändringen av ikraftträdandet av grunderna för förskottsinnehållning och grundskattekorten påverkar alla fysiska personer som har inkomster som är underkastade förskottsinnehållning. Ändringen är betydande för de skattskyldiga, eftersom man vid ingången av skatteåret av hävd har tillämpat det skattekort som gällde vid utgången av föregående skatteår och de grundskattekort för skatteåret som Skatteförvaltningen har bildat i enlighet med vedertagen praxis under de senaste åren har beräknats för en period på 11 månader för tiden den 1 februari–31 december. 

Ikraftträdandet av grundskattekorten från och med den 1 januari och beräkningen av inkomstgränsen för skattekorten för hela kalenderåret förbättrar skattekortens begriplighet och förtydligar förfarandet för förskottsinnehållning för de skattskyldiga. Många skattskyldiga har redan länge önskat en ändring, och ändringen bedöms underlätta i synnerhet bedömningen och uppföljningen av inkomstgränsen för skattekortet. 

De föreslagna ändringarna minskar de skattskyldigas behov av att ansöka om ändringsskattekort som träder i kraft vid ingången av året. Ändringsskattekort behöver i fortsättningen sökas mer sällan än för närvarande på grund av inkomstgränsen för grundskattekortet och dess beräkningsperiod på 11 månader. Ett ändringsskattekort som träder i kraft vid ingången av januari behöver inte heller sökas för att förskottsinnehållningsprocenten på det ändringsskattekort som gällde vid utgången av föregående år är klart för liten eller stor i förhållande till den förväntade årsinkomsten och den skattskyldiges sedvanliga förskottsinnehållningsprocent. Också behovet av att be betalaren verkställa förskottsinnehållning till ett större belopp än den procent som antecknats på skattekortet minskar. 

Möjligheten att beakta inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas vid beräkningen av grunderna för förskottsinnehållningsprocenten ökar konsekvensen i förskottsuppbördsförfarandet och förbättrar den skattskyldiges möjligheter att påverka hur skatterna inflyter vid förskottsuppbörden. Ändringen förbättrar den skattskyldiges möjligheter att hantera sin egen ekonomi på ett sätt som är naturligt och ändamålsenligt för honom eller henne och ökar skattebetalningsviljan. 

4.2.3  Konsekvenser för företagen

De ändringar som föreslås i ikraftträdandet av grunderna för förskottsinnehållning och grundskattekorten gäller alla som gör en betalning på vilken förskottsinnehållning ska verkställas. Betalarna, som för närvarande får uppgifter om förskottsinnehållningsprocenten på betalningsmottagarnas grundskattekort direkt från Skatteförvaltningen, kan verkställa förskottsinnehållning redan i januari i enlighet med betalningsmottagarens förskottsinnehållningsprocent för året i fråga. Ändringen minskar antalet ändringsskattekort som ska visas upp för betalarna för en betalning som görs i januari och därmed det arbete som behandlingen av ändringsskattekort medför. Ändringen minskar också de förfrågningar om inkomstgränsen och giltighetstiden för skattekortet som betalningsmottagarna gör till betalarna. 

När ändringarna träder i kraft kan betalaren fortfarande vid verkställandet av förskottsinnehållning på en betalning som betalas i januari använda betalningsmottagarens förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år, om betalaren då betalningen görs inte känner till betalningsmottagarens förskottsinnehållningsprocent som fastställts för året i fråga. En betalning som betalats i januari och på vilken den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år har tillämpats ska till skillnad från nuläget beaktas vid tillämpningen av inkomstgränsen för betalningsmottagarens skattekort som trädde i kraft den 1 januari, vilket medför ändringar i förfarandena för lönebetalning. 

4.2.4  Konsekvenser för myndigheterna

De föreslagna ändringarna minskar de skattskyldigas behov av att söka ändringsskattekort och ändring i ett beslut om förskottsskatt och därmed Skatteförvaltningens arbete på lång sikt. 

Genomförandet av ändringarna förutsätter å andra sidan ändringar i Skatteförvaltningens informationssystem och förfaranden och ökar Skatteförvaltningens arbete på kort sikt. Ändringarna i informationssystemen beräknas medföra kostnader på ca 140 000 euro för Skatteförvaltningen. Eftersom ändringen av ikraftträdandet av grunderna för förskottsinnehållning och grundskattekorten berör ett stort antal fysiska personer, förutsätter ändringen en betydande satsning av Skatteförvaltningen på tjänstemannautbildning, anvisningar, kommunikation och kundrådgivning. 

9.3.1  Inledning

I propositionen föreslås det att det till 10 och 18 § i lagen om förskottsuppbörd fogas ett omnämnande av att innehållningsprocenten kan träda i kraft och tillämpas redan innan betalningsmottagaren har fått del av den. I 10 § föreskrivs det om bestämmande av innehållningsprocent, dvs. grundskattekort, och i 18 § om bestämmande av ny innehållningsprocent, dvs. ändringsskattekort. Bestämmelsen om direkt ikraftträdande och tillämpning av innehållningsprocenten gäller alltså både grundskattekort och ändringsskattekort. 

9.3.2  Ikraftträdande och tillämpning av grundskattekortet från och med den 1 januari

Skatteförvaltningen fastställer förskottsinnehållningsprocenterna för skatteårets grundskattekort med tillämpning av den föreskrift om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningarna som Skatteförvaltningen med stöd av 6 § lagen om förskottsuppbörd utfärdar för varje kalenderår och som ges årligen innan skatteprocenterna för följande skatteår fastställs. Skatteförvaltningen beräknar förskottsinnehållningsprocenterna för skatteåret i enlighet med kravet på förskottsuppbördens motsvarighet enligt lagen om förskottsuppbörd så att de så noggrant som möjligt motsvarar de sammanlagda belopp av skatter och avgifter som den skattskyldige enligt den lag om skatteskalorna som gäller för skatteåret och de övriga skattegrunder som ska tillämpas under skatteåret, ska betala för sin inkomst som är underkastad förskottsinnehållning. Kravet på förskottsuppbördens motsvarighet förutsätter att de inkomster som ska beaktas vid beräkningen av skatteårets grundskattekort fastställs på basis av de inkomster som för den skattskyldige har fastställts vid beskattningen eller som den skattskyldige har deklarerat själv eller som anmälts till inkomstregistret, förutsatt att den skattskyldiges inkomstnivå under det kommande året förblir oförändrad, dock med beaktande av höjningen av den allmänna inkomstnivån. Vid bedömningen beaktas enligt Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningarna endast sådana inkomster som kan antas fortgå även följande år. De schematiska höjningarna av inkomster av fortlöpande natur som baserar sig på en höjning av inkomstnivån är måttliga och kan i praktiken inte leda till betydande förändringar i förskottsinnehållningsprocenten. De inkomster av engångsnatur som den skattskyldige har fått under tidigare år beaktas inte när förskottsinnehållningen bestäms. Dessutom får Skatteförvaltningen av till exempel pensionsutbetalarna uppgifter om pensioner som betalas under det kommande året och de beaktas som sådana vid grundberäkningen av förskottsuppbörden. 

Grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocenten på ett av Skatteförvaltningen fastställt grundskattekort kan således avsevärt avvika från beräkningsgrunderna enligt den skattskyldiges faktiska inkomster närmast när den skattskyldiges inkomster förändras väsentligt efter det att innehållningsprocenten har fastställts. Skatteförvaltningen kan i en sådan situation inte ha kännedom om förändringar i den skattskyldiges inkomster, vilket innebär att det förutsätts att den skattskyldige själv reagerar för att de ändrade inkomsterna ska beaktas i förskottsinnehållningsprocenten. Den skattskyldige kan efter att ha fått kännedom om en väsentlig förändring i inkomsterna hos Skatteförvaltningen begära att en ny förskottsinnehållningsprocent bestäms och få en ny skattesats som tillämpas direkt på kommande betalningar. Den skattskyldige kan också senast från och med mitten av december begära att en ny förskottsinnehållningsprocent för det kommande året bestäms oberoende av om han eller hon har fått kännedom om den förskottsinnehållningsprocent som Skatteförvaltningen tidigare har bestämt. 

Ovan i propositionen har det framförts att Skatteförvaltningen sänder de grundskattekort som sänds per post så att de skattskyldiga får del av dem före årsskiftet och således också innan grundskattekortet träder i kraft, när delgivningen bestäms enligt tidsfristen på sju dagar i 59 § 2 mom. i förvaltningslagen. Därför är det ytterst exceptionellt att förskottsinnehållningsprocenten på den skattskyldiges grundskattekort tillämpas innan den skattskyldige de facto har fått kännedom om förskottsinnehållningsprocenten på grundskattekortet. I praktiken är således de situationer där den föreslagna bestämmelsen i 10 § i lagen om förskottsuppbörd om tillämpning och ikraftträdande av grundskattekortet före delgivningen till den skattskyldige blir tillämplig ytterst sällsynta. 

Beräkningen av grundskattekorten är ett förfarande som regelbundet upprepas årligen och som de skattskyldiga allmänt känner till. Dessutom informerar Skatteförvaltningen årligen i stor omfattning i december om färdigställandet av nya grundskattekort samt om att de skattskyldiga kan ansöka om att en ny innehållningsprocent bestäms, om det har skett förändringar i deras uppgifter. Om den skattskyldige vet att inkomstnivån har förändrats väsentligt, kan han eller hon således söka ändring i förskottsinnehållningsprocenten redan innan han eller hon får del av grundskattekortet. Även om den skattskyldiges skattepost sänds per post, kan den skattskyldiges grundskattekort i vilket fall som helst ses i Skatteförvaltningens e-tjänst MinSkatt genast när skattekortet har bildats. 

Ändringen av förskottsinnehållningsprocenten, dvs. ansökan om ändringsskattekort, är ur den skattskyldiges synvinkel ett väl begripligt, lättillgängligt och effektivt rättsmedel. Ett direkt ikraftträdande av förskottsinnehållningsprocenten främjar en snabb behandling av den skattskyldiges ärende samt verkställandet av den ändring som den skattskyldige kräver och korrigeringar av eventuella fel i beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten. 

Ovan i propositionen beskrivs Skatteförvaltningens förfarande och tidtabeller när ett grundskattekort sänds till den skattskyldige. Ikraftträdandet av grundskattekortet och tillämpningen av det från och med den 1 januari gör skattekortsförfarandet begripligare och smidigare ur såväl betalningsmottagarens som betalarens synvinkel. Detta främjar också allmänt målen för god förvaltning. 

Den skattskyldiges rättsskydd eller garantierna för god förvaltning äventyras inte heller i de mycket exceptionella situationer där den skattskyldige de facto inte har fått del av beslutet om grundskattekort per post innan betalaren tillämpar förskottsinnehållningsprocenten första gången. Beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för grundskattekortet baserar sig på Skatteförvaltningens tillgängliga uppgifter om den skattskyldiges tidigare inkomster. Om det inte har skett några betydande förändringar i den skattskyldiges inkomster efter att skattekortet bildades, motsvarar förskottsinnehållningsprocenten på grundskattekortet den faktiska situationen väl. Om den skattskyldiges faktiska inkomster avviker avsevärt från Skatteförvaltningens grunder för beräkning av innehållningsprocenten på grundskattekortet, kan den skattskyldige utan svårighet begära att förskottsinnehållningsprocenten ändras, dvs. ansöka om ett ändringsskattekort där redan betalda betalningar och förskottsinnehållningen på dem beaktas. Den skattskyldige kan också begära att förskottsinnehållningsprocenten ändras redan före årsskiftet, om det har skett väsentliga förändringar i hans eller hennes inkomster. Att begära ett ändringsskattekort är ett effektivt och snabbt sätt att söka ändring. 

Innehållningsprocenten på den skattskyldiges grundskattekort kan i regel vara för hög i förhållande till den skattskyldiges faktiska inkomster endast när den skattskyldiges inkomster har minskat betydligt under det föregående året och den skattskyldige inte har ansökt om ändringsskattekort på grund av förändringar i inkomsterna eller när inkomsterna har minskat betydligt efter det att grundskattekorten har bildats vid Skatteförvaltningen. Då är den skattskyldige själv medveten om inkomstförändringarna, och Skatteförvaltningen har inte kunnat vara medveten om detta. Ikraftträdandet och tillämpningen av innehållningsprocenten på grundskattekortet från och med den 1 januari kan således inte medföra oförutsedda ekonomiska konsekvenser för den skattskyldige. En ändring av förskottsinnehållningsprocenten förutsätter då dock att den skattskyldige reagerar, dvs. ansöker om ändringsskattekort på basis av de faktiska inkomsterna. 

När ändringsskattekortet beräknas beaktas erhållna inkomster och förskottsinnehållningar på dem. Även om den skattskyldige inte ansöker om ändring i förskottsinnehållningsprocenten på grundskattekortet, bestäms det slutliga skattebelopp som ska betalas i samband med beskattningen för skatteåret. Om förskottsinnehållningar har innehållits till ett för stort belopp hos den skattskyldige, får den skattskyldige tillbaka dessa som skatteåterbäring jämte ränta enligt lagen om skatteuppbörd (11/2018). 

Förskottsinnehållningsförfarandet och grundskattekortets ikraftträdande och tillämpning från och med den 1 januari ingriper inte i den skattskyldiges grundlagstryggade egendomsskydd. Egendomsskyddet äventyras inte heller i de mycket exceptionella situationer där den skattskyldige de facto inte har fått del av beslutet om grundskattekort per post innan betalaren tillämpar förskottsinnehållningsprocenten första gången. Som det konstateras ovan kan det inte heller i dessa situationer uppstå oförutsedda ekonomiska konsekvenser för den skattskyldige. Vid verkställandet av förskottsinnehållningar är det inte heller fråga om s.k. konfiskatorisk beskattning, som grundlagsutskottet har ansett vara förbjuden i sin utlåtandepraxis. 

9.3.3  Direkt ikraftträdande och tillämpning av ändringsskattekort

Skatteförvaltningen bestämmer ny förskottsinnehållningsprocent i regel på basis av den skattskyldiges ansökan om ändringsskattekort eller de ändrade inkomst- och avdragsuppgifter som den skattskyldige annars lämnat till Skatteförvaltningen t.ex. per telefon. Den skattskyldige kan vid ansökan om ändring av förskottsinnehållningsprocenten också meddela den tidpunkt från och med vilken han eller hon vill att den ändrade förskottsinnehållningsprocenten ska träda i kraft. Ändring av skattekort söks vanligen mycket nära den tidpunkt då man önskar att den nya förskottsinnehållningsprocenten ska börja tillämpas och den skattskyldige begär vanligen att skattekortet träder i kraft direkt. 

Skatteförvaltningen kan under skatteåret bestämma ny förskottsinnehållningsprocent för den skattskyldige. Skatteförvaltningen kan dock inte i praktiken, på grund av bestämmelserna om förskottsuppbördens motsvarighet, på myndighetsinitiativ bestämma ny förskottsinnehållningsprocent för den skattskyldige utan att höra den skattskyldige i annat fall än för att rätta till ett fel i beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten. Hörandet behövs för att säkerställa förskottsuppbördens motsvarighet, så att också sådana omständigheter om den skattskyldiges inkomster under skatteåret och eventuella separata avdrag för den skattskyldige som endast den skattskyldige känner till kan beaktas när förskottsinnehållningsprocenten bestäms. 

Den skattskyldige kan alltid begära ett nytt ändringsskattekort när det har skett förändringar i hans eller hennes inkomster eller avdrag. Antalet ändringsskattekort som kan göras under skatteåret har inte begränsats. Att begära ett nytt ändringsskattekort är således ett snabbt och effektivt sätt att reagera på förändringar. Den skattskyldige har också möjlighet att med stöd av 18 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd begära ett beslut i vilket ändring får sökas, om den skattskyldiges yrkande i ansökan om ändringsskattekort till någon del inte har godkänts. Den skattskyldige kan begära omprövning av ett beslut i vilket ändring får sökas hos skatterättelsenämnden och överklaga beslutet med anledning av begäran om omprövning hos förvaltningsdomstolen. I praktiken är det mycket sällsynt att man begär ett beslut om ändringsskattekort i vilket ändring får sökas. 

Att ändringsskattekorten träder i kraft och tillämpas direkt äventyrar inte de skattskyldigas rättsskydd, genomförandet av garantierna för god förvaltning eller egendomsskyddet. Ändringsskattekortet baserar sig i huvudsak på den skattskyldiges egen ansökan, varvid den skattskyldige i praktiken själv kan välja tidpunkten för ändringsskattekortets ikraftträdande. Skatteförvaltningen utfärdar inte heller ändringsskattekort för den skattskyldige i enskilda fall utan att den skattskyldige hörs. Det kan inte uppstå oförutsedda ekonomiska konsekvenser för den skattskyldige när ändringsskattekortet träder i kraft och tillämpas direkt. Den skattskyldige kan dessutom alltid begära ett nytt ändringsskattekort. Den skattskyldige har också möjlighet att söka ändring hos skatterättelsenämnden och vidare hos förvaltningsdomstolen. 

9.3.4  Bedömning av lagstiftningsordningen

Lagförslaget bedöms inte vara problematiskt med avseende på bestämmelserna i 15 § eller 21 § 2 mom. i grundlagen. På de grunder som anges ovan kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning.