1.1  Bakgrund

Den privata småbarnspedagogiken övergick från att omfattas av anmälningsförfarandet till att vara tillståndspliktig verksamhet den 1 januari 2023. Enligt 44 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) ska privata serviceproducenter som ordnar eller tillhandahåller småbarnspedagogik ha tillstånd att bedriva daghemsverksamhet innan verksamheten inleds. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering återgår man inom den privata småbarnspedagogiken till ett anmälningsförfarande för att underlätta serviceanordnarnas administrativa arbete. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. Under beredningen har ministeriet träffat företrädare för regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. 

Utlåtanden om utkastet till regeringsproposition har begärts av de centrala intressenterna. Propositionsutkastet var på remiss i tjänsten Utlåtande.fi mellan den 10 mars 2025 och den 7 april 2025, där alla som ville hade möjlighet att ge ett eget utlåtande om propositionsutkastet. 

Beredningsunderlaget till propositionen finns till påseende på adressen https://okm.fi/sv/alla-ukm-projekt under identifieringskoden OKM060:00/2024.  

2.1  Privat småbarnspedagogik som en del av servicesystemet för småbarnspedagogik

Det finns bestämmelser om småbarnspedagogik i lagen om småbarnspedagogik. Enligt 1 § 2 mom. i lagen är verksamhetsformerna inom småbarnspedagogiken daghemsverksamhet, som ordnas på daghem, familjedagvård, som ordnas i familjedaghem och öppen småbarnspedagogisk verksamhet, som ordnas på en plats som lämpar sig för sådan verksamhet. Enligt 3 mom. i paragrafen tillämpas lagen om småbarnspedagogik på daghemsverksamhet och familjedagvård som ordnas eller tillhandahålls av en kommun, samkommun eller privat serviceproducent. Daghemsverksamhet och familjedagvård som avses i lagen om småbarnspedagogik får ordnas eller tillhandahållas för anordnaren av en kommun, samkommun eller en sådan privat serviceproducent som avses i 9 kap. En kommun eller samkommun kan med stöd av paragrafens 4 mom. dessutom ordna öppen småbarnspedagogisk verksamhet enligt det behov som råder inom dess område genom att själv tillhandahålla verksamheten eller skaffa den av en sådan producent som avses i 3 mom. 

De privata daghemsaktörerna kompletterar den offentliga småbarnspedagogiken. I kommunerna utnyttjas privat småbarnspedagogik som en köpt tjänst, utifrån stöd för privat vård eller med en servicesedel. 

Kommunen ansvarar med stöd av 5 § i lagen om småbarnspedagogik för anordnandet av småbarnspedagogik. En privat aktör har inte något sådant helhetsansvar. Särskilda bestämmelser om privat småbarnspedagogik finns i 9 kap. i lagen om småbarnspedagogik. Enligt 43 § 1 mom. i lagen avses med privat småbarnspedagogik sådan småbarnspedagogik som en enskild person, en sammanslutning eller en stiftelse eller ett av ett offentligt samfund grundat affärsföretag tillhandahåller mot ersättning genom drivande av rörelse eller yrkesutövning. En privat serviceproducent ansvarar för att en sådan servicehelhet som på basis av ett avtal eller ett förvaltningsbeslut ordnas för en klient uppfyller de krav som ställs på den. 

Mellan en privat serviceproducent inom småbarnspedagogiken och barnets vårdnadshavare ingås ett privaträttsligt avtalsförhållande. I avtalet fastställs bland annat storleken av klientavgiften och villkoren för uppsägning av avtalet. Eftersom endast kommunerna är skyldiga att ordna småbarnspedagogik, är kommunen skyldig att ordna platser för småbarnspedagogik för de barn som deltagit i verksamheten i en situation där en privat anordnare av småbarnspedagogik eller serviceproducent inte kan tillhandahålla tjänster till exempel på grund av en ekonomisk kris eller till exempel när tillsynsmyndigheten har bestämt att verksamheten ska avbrytas. 

Enligt 52 § i lagen om småbarnspedagogik är tillsynsmyndigheter för småbarnspedagogik som ordnas och tillhandahålls av kommunen eller samkommunen regionförvaltningsverket samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Tillsynsmyndigheter för småbarnspedagogik som ordnas och tillhandahålls av privata serviceproducenter är regionförvaltningsverket, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården samt ett sådant kommunalt organ som avses i 50 § eller en av detta organ utsedd tjänsteinnehavare. 

Enligt 48 § i lagen om småbarnspedagogik ska varje privat serviceproducent utarbeta en plan för egenkontroll för säkerställande av att den småbarnspedagogiska verksamheten är tillbörlig. Både privata och offentliga serviceproducenter är alltid skyldiga att se till att tjänsterna produceras på ett säkert och högklassigt sätt. Genom egenkontroll säkerställs att alla arbetstagare handlar i enlighet med gemensamt överenskomna förfaranden. I planen för egenkontroll anges de förfarandena och de handlingar som ska användas för att säkerställa och förbättra klientsäkerheten inom samt kvaliteten på småbarnspedagogiken. Planen för egenkontroll är offentlig och den ska hållas framlagd för klientfamiljer och andra intresserade i enheten. Genomförandet av egenkontrollen ska följas upp och planen för egenkontroll ska ses över regelbundet. 

År 2023 deltog sammanlagt 232 074 av barnen i åldern 1–6 år i småbarnspedagogiken i Finland. Av dem deltog 81,3 procent i kommunal småbarnspedagogik och 18,7 procent i privat småbarnspedagogik. Av barnen deltog 13,9 procent i privat verksamhet som finansieras med en servicesedel, 3,4 procent i verksamhet som finansieras med stöd för privat vård och 1,4 procent i privat småbarnspedagogik som skaffats som en köpt tjänst. Kvantitativt sett deltar något fler barn i privat småbarnspedagogik jämfört med år 2022, men den relativa andelen är något mindre, eftersom antalet barn som deltar i småbarnspedagogik överlag var större år 2023 jämfört med år 2024. (Vipunen 2024.) Privat serviceproduktion är avsevärt vanligare i småbarnspedagogiken än i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, där en registrerad sammanslutning eller stiftelse behöver tillstånd för att ordna undervisningen (7 § i lagen om grundläggande utbildning 628/1998). 

År 2025 fanns det 401 privata serviceproducenter som tillhandahåller småbarnspedagogik av daghemsform i registret och deras privata daghem uppgick till sammanlagt 925. Största delen av serviceproducenterna har endast ett daghem. Omkring 16 procent hade fler än ett daghem och av dessa hade 65 procent 2–3 daghem. Tre aktörer hade över 60 daghem, varav den största hade 177 daghem, vilket innebar cirka 18 procent av alla privata daghem. De kedjor som ägs av föreningar omfattade högst 6 daghem. (Karvi, 2017; Karvi, 2019.) Åren 2021–2025 har antalet serviceproducenter sjunkit med omkring 50 serviceproducenter och antalet daghem med 180 daghem. Nedgången förklaras för egen del av att serviceproduktionen är koncentrerad och att i synnerhet de små aktörerna har försämrade ekonomiska förutsättningar. Koncentreringen har fortsatt, det vill säga att antalet små lokala aktörer sjunkit ytterligare och att de stora kedjornas ställning stärkts. I kommunerna förekommer privat småbarnspedagogik på varierande sätt: i en del av kommunerna inte alls, medan den privata småbarnspedagogiken kan stå för så gott som hälften av all småbarnspedagogik i en del kommuner. De privata daghemmen är överrepresenterade i stadsliknande kommuner, i de innersta stadsområdena och i områden där den socioekonomiska strukturen är på en hög nivå. (Ruutiainen, Paananen & Fjällström, 2023.) 

Användning av servicesedlar har ökat som finansieringsform i den privata småbarnspedagogiken. Till exempel år 2015 fanns det 15 514 barn i småbarnspedagogik som finansierats med en servicesedel, medan siffran år 2023 redan var sammanlagt 32 256 barn. Samtidigt har användningen av stödet för privat vård av barn minskat. (Riitakorpi, Alila & Kahiluoto, 2017; Vipunen, 2024.) 

Den privata småbarnspedagogiska servicen anses utvidga det småbarnspedagogiska serviceutbud som erbjuds i kommunen och öka familjernas valfrihet. Å andra sidan kan en privat serviceproducent av småbarnspedagogik själv välja sina klienter eller avgränsa sin service så att endast vissa klienter tar del av servicen. Urvalskriterierna kan till exempel handla om barnets behov av stöd, deltid, heltid, barnets ålder eller till och med kön. Klienterna kan också väljas utifrån deras ekonomiska situation. Klienterna kan även välja en tjänst som till exempel är pedagogiskt viktad eller livsåskådningsmässigt sett orienterad på ett viss sätt. För att kunna välja tjänsten måste klienten ha färdigheter att utvärdera de erbjudna tjänsterna samt kulturella och ekonomiska resurser. (Eskelinen & Hjelt, 2017; Eskelinen & Paananen, 2018; Riitakorpi, Alila & Kahiluoto, 2017; Ruutiainen, Karila & Alasuutari, 2021.) 

Personalstrukturen i de privata daghemmen avviker från personalstrukturen i de offentliga daghemmen. Av den personal som år 2023 införts i informationsresursen Varda över privata daghem hade 76 procent en utbildning som ger behörighet för den egna uppgiften. Av den personal som införts i Varda arbetade 24 procent utan utbildning som ger behörighet till uppgiften. Andelen personal med behörighet för sin uppgift var högst i daghem som bedriver verksamhet som en köpt tjänst (81 %) och lägst i daghem som bedriver verksamhet utifrån servicesedlar (74 %). I övriga privata daghem var andelen behöriga personer 75 procent. I de kommunala daghemmen fanns det lite mer personal med behörighet för sin uppgift än i de privata daghemmen (77 %) (Paananen et al. 2025). 

2.2  Tillståndsförfarandet för privat småbarnspedagogik

Den privata småbarnspedagogiken övergick från att omfattas av anmälningsförfarandet till att vara tillståndspliktig verksamhet den 1 januari 2023. Enligt 44 § i lagen om småbarnspedagogik ska privata serviceproducenter som ordnar eller tillhandahåller småbarnspedagogik ha tillstånd att bedriva daghemsverksamhet innan verksamheten inleds. Tillstånd beviljas på ansökan av regionförvaltningsverket. Privat familjedagvård omfattas fortfarande av anmälningsförfarandet. Genom bestämmelserna om tillståndsförfarandet ville man så noggrant som möjligt säkerställa kvaliteten på den privata småbarnspedagogiken och se till att serviceproducenternas ekonomiska och yrkesmässiga villkor för verksamheten utreds innan verksamheten inleds. I tillståndsförfarandet regleras förutsättningarna för att få och eventuellt förlora ett tillstånd på ett noggrant avgränsat sätt. Genom att utfärda bestämmelser om tillståndsförfarandet harmoniserades dessutom myndighetsförfarandet för att få tillstånd och förtydligades myndigheternas arbetsfördelning. 

I 43 a § 2 mom. i lagen om småbarnspedagogik finns det föreskrifter om de allmänna villkoren som en privat serviceproducent ska uppfylla under hela sin verksamhet. Ett villkor för att tillstånd ska beviljas är att regionförvaltningsverket har kontrollerat att de allmänna villkoren uppfylls. I anmälningsförfarandet hade såväl kommunen som mottagare av en anmälan som regionförvaltningsverket i egenskap av registermyndighet tidigare överlappande uppgifter till exempel i granskningen av de allmänna villkoren för en privat serviceproducent. Eftersom alla kommuner inte har likadana förutsättningar att granska de lagstadgade villkoren för ett företag och de personer som utövar bestämmanderätt i dessa, fanns det en risk för att privat dagverksamhet som redan inletts med ett godkännande av kommunen skulle läggas ner efter att regionförvaltningsverket upptäckt att de allmänna villkoren för serviceproducenten inte var uppfyllda. Ofta var regionförvaltningsverket tvunget att begära att anmälan kompletteras i registreringsskedet. Då kunde det komma fram att kommunens granskning av de allmänna villkoren och inledandet av daghemsverksamhet inte baserat sig på en prövning där alla lagstadgade ärenden beaktats. Med tanke på rättssäkerheten var situationen inte ändamålsenlig. 

Det finns bestämmelser om ansökan om tillstånd och de uppgifter som ska inkluderas i en ansökan i 44 a § i lagen om småbarnspedagogik. Närmare bestämmelser om bilagorna till anmälan finns i undervisnings- och kulturministeriets förordning om de bilagor som ingår i tillstånds- och anmälningsförfarandet för privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken (890/2022). I det gällande tillståndsförfarandet kan regionförvaltningsverket ta emot en tillståndsansökan och begära att kommunen inspekterar lokalerna i det planerade daghemmet vid behov i samarbete med övriga myndigheter. Kommunen utarbetar ett utlåtande över inspektionen. Eftersom kommunen är den primära tillsynsmyndigheten för privat småbarnspedagogik, är det även framöver ändamålsenligt att kommunen inspekterar verksamhetslokalerna. Kommunen har inte haft rätt till ändamålsenlighetsprövning i anknytning till privat daghemsverksamhet i anmälningsförfarandet och inte heller i tillståndsförfarandet, det vill säga att daghemsverksamhet kan inledas, om serviceproducentens allmänna villkor är uppfyllda och de lokaler som är avsedda för verksamheten lämpar sig för daghemsverksamhet (bunden rättsprövning). 

Tillståndsförfarandet har varit i kraft från och med den 1 januari 2023 och dess övergångstid pågår fortfarande. Enligt övergångsbestämmelsen i lagen om ändring av lagen om småbarnspedagogik (326/2022) får en privat serviceproducent, om den med stöd av de bestämmelser som gällde den 1 januari 2023 införts i registret över privata serviceproducenter, dock utifrån registeranteckningen ordna eller producera daghemsverksamhet fram till den 31 december 2026. I oktober 2024 hade 41 procent (167/403) av de privata serviceproducenterna, inklusive de största daghemskedjorna, ansökt om tillstånd. 

2.3  Det anmälningsförfarande som föregick tillståndsförfarandet

Alla privata serviceproducenter av småbarnspedagogik gick tidigare igenom anmälningsförfarandet. Anmälningsförfarandet var specifikt för varje verksamhetsenhet. I 43 § 2 mom. i den dåvarande lagen om småbarnspedagogik fanns det bestämmelser om de allmänna villkoren som en privat serviceproducent skulle uppfylla. Enligt förarbetena till lagen om småbarnspedagogik (RP 40/2018 rd, s. 112) ska de allmänna förutsättningarna vara uppfyllda under hela den tid då tjänster produceras. I andra situationer än sådana som gäller konkurs ska serviceproducenten beredas möjlighet att visa att det inte finns några hinder för att verka som serviceproducent. 

Enligt 44 § i lagen om småbarnspedagogik skulle en privat serviceproducent, som mot en ersättning bedriver småbarnspedagogisk verksamhet i ett daghem eller familjedaghem, göra en skriftlig anmälan gällande verksamheten innan den inleds eller väsentligt förändras till det kommunala organ som ansvarar för småbarnspedagogiken i den kommun där servicen produceras. Paragrafens 2 mom. innehöll föreskrifter om innehållet i anmälan. Det kommunala organet skulle efter att ha mottagit en anmälan omedelbart göra en inspektion av verksamhetsstället för småbarnspedagogik för att säkerställa att verksamhetsmiljön och den småbarnspedagogik som tillhandahålls där överensstämmer med kraven på småbarnspedagogik. Det kommunala organet skulle vid behov få utlåtanden från räddnings- och hälsoskyddsmyndigheterna. Därefter skulle det utan dröjsmål ge de uppgifter som det fått om daghemmen till regionförvaltningsverket. Då det kommunala organet hade konstaterat att ovan nämnda krav var uppfyllda var det möjligt att inleda verksamheten eller genomföra väsentliga ändringar i verksamheten. Med andra ord kunde verksamheten inledas då kommunen gjort inspektionen och konstaterat att anmälan innehåller de krävda uppgifterna. 

I anmälningsförfarandet skulle serviceproducenten utan dröjsmål göra en skriftlig anmälan om nedläggning av verksamheten till den mottagande kommunala organet. Det kommunala organet skulle anmäla mottagna uppgifter om daghem till regionförvaltningsverket. 

Av de privata serviceproducenterna sparades endast uppgifterna om anmälningsförfarandet för serviceproducenter som ordnar daghemsverksamhet i registret över privata serviceproducenter, det vill säga Valveri, som regleras i 46 § i lagen om småbarnspedagogik och som administreras av Valvira och regionförvaltningsverken. Registreringsmyndigheten registrerade en serviceproducent och dess verksamhetsställen, om de uppfyllde de villkor som föreskrivits i lagen om småbarnspedagogik. Dessutom fattade regionförvaltningsverket ett överklagbart beslut om registreringen eller om ett avslag. Det var möjligt att avregistrera en serviceproducent, om denna inte längre uppfyllde villkoren för registrering. 

Enligt den information som undervisnings- och kulturministeriet fått från regionförvaltningsverken var de handlingar som överlämnats för registrering ofta bristfälliga. I en sådan situation begärde regionförvaltningsverket en tilläggsutredning av den kommunala myndigheten. Det kunde vara väldigt svårt att granska de allmänna villkoren för privata anordnare och serviceproducenter, i synnerhet om det handlade om ett multinationellt företag. Dessutom skulle en serviceproducent som grundade ett nytt privat daghem visa att de allmänna villkoren var uppfyllda separat för varje daghem. I anmälningsförfarandet hade regionförvaltningsverken och kommunerna överlappande uppgifter, till exempel de allmänna ekonomiska villkoren och villkoren för att utöva verksamhet granskades av bägge myndigheter. Vid övergången till tillståndsförfarandet övergick man till principen om att få alla tjänster över en disk. Serviceproducenten uträttar i regel sina ärenden elektroniskt med regionförvaltningsverket, som bland annat med fullgöranderapporter utreder om serviceproducentens allmänna ekonomiska villkor är uppfyllda och begär att kommunen inspekterar platsen för daghemsverksamhet. Processen har blivit smidigare och snabbare såväl ur serviceproducentens som regionförvaltningsverkets synvinkel. 

Under tiden för anmälningsförfarandet möjliggjorde lagstiftningen en situation där inspektionspraxis varierade och verksamhet kunde inledas utan att alla förutsättningar för verksamheten de facto hade granskats omsorgsfullt. Om ett sådant fall upptäcktes, gjordes inte någon registrering, utan den daghemsverksamhet som redan inletts avbröts, eftersom det inte var möjligt att ordna daghemsverksamhet vid ett verksamhetsställe som inte registrerats. 

2.4  Sparande av tillståndsuppgifter i registret Soteri

Uppgifter om en privat producent av småbarnspedagogik registreras i det riksomfattande registret över tjänsteproducenter, det vill säga i Soteri, som administreras av Valvira. Registret Soteri ersatte registret Valveri, som tidigare varit i användning. Det finns bestämmelser om Soteri i lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023) och det infördes i småbarnspedagogiken i januari 2024. 

Registreringen av privata producenter av småbarnspedagogik i Soteri baserar sig på lagen om småbarnspedagogik. I 46 § i lagen om småbarnspedagogik finns det föreskrifter om avförande av uppgifter om serviceproducenter ur registret, om de uppgifter som ska föras in i registret, om tillståndsmyndighetens ansvar för de uppgifter som den fört in i registret samt om användning av registeruppgifter för tillsynsmyndighetens uppgifter. För närvarande fattas inte något beslut om registrering eller avslag på registrering, utan tillståndsmyndigheten registrerar serviceproducenten och dess verksamhetsställen, om den beviljar tillstånd för daghemsverksamhet. 

I Soteri samlas uppgifter om organisationer och tillsyn inom social- och hälsovården samt tillståndsuppgifter för privata serviceproducenter på ett och samma ställe. En offentlig elektronisk informationstjänst är tillgänglig för uppgifterna i Soteri. Den statistik och de rapporter som fås från den tjänar Valvira och regionförvaltningsverken, men även informationsbehoven hos flera intressentgrupper och myndigheter. Bestämmelser om offentliggörande i informationstjänsten av de uppgifter i registret som gäller aktörer inom småbarnspedagogiken och om utlämnande av uppgifter finns i 47 § i lagen om småbarnspedagogik. 

Genom den ändring av lagen om småbarnspedagogik som trädde i kraft den 1 maj 2024 (L 190/2024) blev det möjligt att uträtta ärenden elektroniskt i registret Soteri. Serviceproducenterna gör tillståndsansökningar fullständigt elektroniskt via Soteri. Via e-tjänsten kan serviceproducenterna även hantera och uppdatera sina egna kontaktuppgifter, vilket tidigare varit en myndighetsuppgift. 

I arbetet med att utveckla Soteri har det ansetts viktigt att klienterna inte ska behöva lämna myndigheterna sådana uppgifter som myndigheterna kan få av varandra. I behandlingen av tillståndsansökningar kan tillståndsmyndigheten utnyttja Soteris tekniska gränssnitt till övriga myndigheters register och bland annat de fullgöranderapporter som tas fram av Enheten för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen. Bestämmelser om Enheten för utredning av grå ekonomi och dess uppgifter finns i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (1207/2010). Uppgifterna i fullgöranderapporten beskriver hurdan verksamhet och ekonomi en organisation eller en organisationsanknuten person har samt hur de fullgör sina skyldigheter i anknytning till skatter och lagstadgade pensionsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter och avgifter som tas ut av Tullen samt dessutom kopplingar till andra organisationer eller organisationsanknutna personer. Regionförvaltningsverken har dragit nytta av fullgöranderapporterna i utredningen av om de allmänna villkor som föreskrivs i 43 a § i lagen om småbarnspedagogik är uppfyllda, och de privata daghemsaktörerna har således inte själv behövt ansöka om och överlämna uppgifter som visar att de allmänna villkoren är uppfyllda till myndigheten. Detta har gjort processen avsevärt smidigare för såväl en privat serviceproducent av småbarnspedagogik som ansöker om tillstånd som för den myndighet som beviljar tillstånd. Det är ändamålsenligt att dra nytta av Soteris e-tjänst och tekniska gränssnitt till övriga myndigheters register även vid övergången till registreringsförfarandet. 

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att bestämmelser utfärdas om registreringsförfarandet för privat daghemsverksamhet, varvid det gällande tillståndsförfarandet för privata serviceproducenter slopas. Det föreslås inga ändringar i bestämmelserna om privat familjedagvård. 

Enligt propositionen är en förutsättning för att utöva privat daghemsverksamhet att serviceproducenten och dess verksamhetsställen har införts i registret över tjänsteproducenter Soteri, som administreras av Valvira och regionförvaltningsverken. I registreringsförfarandet bibehålls den process som använts i tillståndsförfarandet i tillämpliga delar. Den centrala skillnaden i fråga om det föreslagna registreringsförfarandet gäller inledandet av verksamhet. I propositionen föreslås det att verksamheten får inledas så fort registreringsmyndigheten har granskat de allmänna villkoren för verksamheten och kommunen inspekterat verksamhetslokalerna. 

Det föreslås att lagen om småbarnspedagogik innehåller bestämmelser om registrering av en serviceproducent och dess verksamhetsställe, ansökan om registrering, inspektion av ett verksamhetsställe, beslut om registrering och om återkallande av registrering. En förutsättning för registrering är att serviceproducenten och verksamhetsstället uppfyller de ekonomiska och operativa villkor som föreskrivits för dem. Uppgifter om privat daghemsverksamhet sparas även framöver i Soteri. Återkallande av registrering kan göras på samma villkor som återkallande av ett tillstånd. Dessutom föreslås ändringar av teknisk natur i lagen om småbarnspedagogik, med vilka hänvisningarna till tillståndsplikten korrigeras till hänvisningar till registrering av daghemsverksamhet. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Ekonomiska konsekvenser 

Propositionen bedöms ha endast små ekonomiska konsekvenser med tanke på myndigheternas verksamhet. Det föreslagna registreringsförfarandet ändrar inte regionförvaltningsverkets eller kommunens roll i processen och behandlingen av registreringsansökningar avviker inte från den nuvarande behandlingen av tillståndsansökningar. Regionförvaltningsverket och Valvira ska i samarbete uppdatera anvisningarna och beslutsunderlagen så att de är förenliga med det nya registreringsförfarandet. Detta bedöms orsaka en kostnad som högst är av engångsnatur eller obetydlig för regionförvaltningsverket och Valvira. Enligt förslaget omfattar granskningen av de allmänna villkoren för serviceproducenter framöver att säkerställa att serviceproducenten inte har försummelser av skyldigheterna i anknytning till de avgifter som tas ut av Tullen, vilka äventyrar serviceproducentens tillförlitlighet. Regionförvaltningsverket har möjlighet att avgiftsfritt få information om försummelser av de avgifter som tas ut av Tullen via de fullgöranderapporter som tillhandahålls av Enheten för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen och ändringen orsakar inte extra kostnader eller arbete för regionförvaltningsverket. 

Så som för närvarande är ansökan om tillstånd för registrering och även sökande av ändring som gäller registrering avgiftsbelagt för serviceproducenten. Kostnaderna täcks med regionförvaltningsverkens prestationsavgifter. Syftet med avgifterna är att täcka de administrativa kostnader som orsakas av handläggningen av registrering. Lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) innehåller bestämmelser om de allmänna grunderna för när statliga myndigheters prestationer ska vara avgiftsbelagda och för storleken av de avgifter som uppbärs för prestationerna samt om övriga grunder för avgifterna. De avgifter som regionförvaltningsverket tar ut regleras genom förordning av statsrådet. Den förordning om avgifter till regionförvaltningsverken (858/2024) som gäller för närvarande gäller fram till utgången av år 2026. Ett nytt tillstånd för att utöva privata daghemsverksamhet i ett verksamhetsställe kostar 1 260 euro. Eftersom regionförvaltningsverkets uppgifter inte ändras i praktiken, är det möjligt att bedöma att övergången till registreringsförfarandet inte har konsekvenser för regionförvaltningsverkens personalkostnader. Vid övergången till tillståndsförfarandet (RP 224/2021 rd, s. 14) bedömdes det att behovet av extra årsverken vid regionförvaltningsverket uppgår till högst två årsverken under övergångsperioden, om omkring 470 serviceproducenter som registrerats i anmälningsförfarandet ansöker om tillstånd under övergångstiden. I oktober 2024 hade 41 procent (167/403) av de privata serviceproducenterna fått ett tillstånd. Enligt uppskattning orsakar lagens ikraftträdande inte något behov av extra årsverken, eftersom de serviceproducenter som inte ansökt om tillstånd för sin verksamhet under övergångsperioden får fortsätta sin verksamhet utan extra åtgärder i och med de föreslagna ändringarna. Enligt 49 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården ska regionförvaltningsverken till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården betala en sådan andel av avgifterna för registrering som täcker kostnaderna för åtgärder i samband med registrering av tjänsteproducenter. 

Även framöver sparas registreringsuppgifterna i Soteri. Övergången till registreringsförfarandet orsakar främst småskaliga ändringar av engångsnatur som beror främst på ändringarna av begreppen i Soteri. Kostnaderna på grund av ändringarna uppskattas vara små, omkring 40 000–45 000 euro. 

Konsekvenser för myndigheternas verksamhet 

Framöver är en förutsättning för att utöva privat daghemsverket att serviceproducenten och dess verksamhetsställen är införda i registret över tjänsteproducenter. I propositionen föreslås det att registreringsmyndighetens uppgifter hör till regionförvaltningsverket. Registreringsförfarandet ändrar dock inte regionförvaltningsverkets roll i processen. Så som i tillståndsförfarandet ska även en ansökan för att utöva daghemsverksamhet lämnas in till regionförvaltningsverket i registreringsförfarandet. Även framöver undersöker regionförvaltningsverket om de allmänna villkoren för en serviceproducent är uppfyllda och granskar innan registreringen görs att ansökans innehåll svarar mot de förutsättningar som förutsätts i lagen. I registreringsförfarandet kan regionförvaltningsverket dra nytta av de tekniska gränssnitten i Soteri till övriga myndigheters register och de fullgöranderapporter som tagits fram av Enheten för utredning av grå ekonomi i granskningen av om de allmänna villkoren är uppfyllda. 

De föreslagna ändringarna förutsätter att regionförvaltningsverket och Valvira gör små ändringar av engångsnatur i anvisningarna i anknytning till Soteri, e-tjänsten och registreringsförfarandet. Ändringarna förutsätter tjänstearbete. De anknutna systemändringarna har beskrivits närmare i avsnittet om informationshanteringskonsekvenserna. 

Inga ändringar föreslås för kommunernas uppgifter. En kommuns roll i inspektionen av verksamhetslokaler förblir oförändrad i registreringsförfarandet. Även framöver framförs en begäran om att göra en inspektion av regionförvaltningsverket. För att göra en inspektion ska det kommunala organet få en kopia av ansökan om registrering från registreringsmyndigheten. Så som för närvarande, ger kommunen även handledning och råd till serviceproducenten vid ansökan om registrering. Kommunens lagstadgade uppgift i handledningen och rådgivningen till privata serviceproducenter förblir med andra ord oförändrad i fråga om tillhandahållande av privat småbarnspedagogisk verksamhet. 

Den föreslagna ändringen där privat daghemsverksamhet kan inledas före ett registreringsbeslut efter granskningen av de allmänna villkoren och verksamhetslokalerna, underlättar kommunernas klienthandledning, eftersom inledandet av daghemsverksamhet är mer förutsägbart. 

Konsekvenser för barn och familjer 

Förenta nationernas konvention om barnet rättigheter (FördrsS 59–60/1991, nedan barnkonventionen) förutsätter att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Det finns bestämmelser om principen om prioriteten för barnets bästa även i 4 § i lagen om småbarnspedagogik. I enlighet med barnkonventionen ska staten i sista hand sörja för att en serviceproducent – en offentlig eller privat – ska beakta prioriteten för barnets bästa. 

Enligt de föreslagna bestämmelserna får privat daghemsverksamhet inledas innan registreringsbeslutet fattas. Enligt förslaget är en förutsättning för att inleda verksamhet dock att serviceproducentens allmänna villkor har granskats och att de lokaler som är avsedda för verksamheten har konstaterats vara lämpliga för daghemsverksamhet. En privat serviceproducent som helt saknar förutsättningar för att beviljas registrering upptäcks i samband med granskningen av de allmänna villkoren. Detta kan anses tillgodose barnets bästa, eftersom barn i småbarnspedagogikåldern inte har möjlighet att bevaka sitt intresse på grund av deras ålder och utvecklingsnivå. Med andra ord är det befogat att regleringen kring näringsverksamhet som riktar sig på barn vilar kraftigt på föregripande tillsyn. Detta bidrar till att säkerställa att mångsidiga högklassiga småbarnspedagogiska tjänster är tillgängliga för familjerna. För barnen och vårdnadshavarna är det även viktigt att kunna lita på att en serviceproducent av småbarnspedagogik har förutsättningar att tillhandahålla behörig och högklassig småbarnspedagogik. Med tanke på tillgodoseendet av barnets bästa är det väsentligt att de ekonomiska och professionella verksamhetsförutsättningarna hos producenter av småbarnspedagogik alltid utreds omsorgsfullt innan verksamheten kan inledas. Detta bidrar även till att trygga att en småbarnspedagogisk tjänst är kontinuerlig. 

Det anses inte att barnets bästa äventyras av möjligheten att inleda verksamhet innan registreringsbeslutet fattats. Alla villkor för att utöva verksamhet har granskats redan tidigare och i samband med registreringen av en serviceproducent är det inte längre möjligt att det kommer fram sådana omständigheter som leder till ett beslut om avslag på registreringen. Tidpunkten för att inleda verksamhet kan sannolikt förutses bättre, då verksamheten kan inledas innan registreringsbeslutet fattas. Detta anses ha positiva konsekvenser för familjernas beslut om småbarnspedagogiken. 

I det föreslagna förfarandet prövas inte villkoren för att tillhandahålla behörig och högklassig småbarnspedagogik för aktörer som redan för närvarande finns i registret antingen via tillståndsförfarandet eller det anmälningsförfarande som föregick det. Registret omfattar i viss mån daghem vars verksamhetsvillkor inte har bedömts efter att de införts i registret. Enligt regionförvaltningsverket framträder sådana aktörer som redan länge varit i registret och inte ansökt om tillstånd för sin verksamhet eller inte gjort ändringar i daghemsuppgifterna på flera år tidvis i samband med till exempel kontrollerna, och då är det möjligt att man upptäcker att verksamheten de facto upphört eller att den småbarnspedagogik som erbjuds inte längre är förenlig med författningarna. Den nuvarande lagstiftningen innehåller ett krav på att småbarnspedagogisk verksamhet hela tiden ska uppfylla de kvalitativa och ekonomiska krav som ställts på verksamheten. Brister i dessa förutsättningar kan äventyra barnens säkerhet eller kvaliteten på småbarnspedagogiken och följaktligen prioriteten för barnets bästa. 

Konsekvenser för skyddet för personuppgifter och informationshanteringen 

I en klientrelation inom småbarnspedagogiken behandlas personuppgifter som gäller barnet eller hans eller hennes vårdnadshavare, såsom namn, personbeteckningar och kontaktuppgifter. På behandlingen av personuppgifter i småbarnspedagogiken tillämpas dessutom allmänna dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 65/46/EG) och nationella dataskyddslagen (679/2018)) som preciserar och kompletterar den. Ovan nämnda bestämmelser tillämpas såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn. Den föreslagna ändringen av lagen om småbarnspedagogik hänför sig dock inte direkt till uppgifterna om barn i småbarnspedagogik eller deras vårdnadshavare. 

Även det föreslagna registreringsförfarandet är förknippat med behandling av personuppgifter. I registreringsförfarandet behandlas personuppgifter i första hand för att iaktta de lagstadgade skyldigheter som gäller för regionförvaltningsverken och Valvira, varvid behandlingsgrunden utgörs av underpunkt c i artikel 6.1 i allmänna dataskyddsförordningen. I behandlingen av registreringen av en privat serviceproducent behandlar regionförvaltningsverken personuppgifter, såsom namn och kontaktinformation om serviceproducentens verkställande direktör eller en annan person som ansvarar för affärsverksamheten samt uppgifter om daghemsföreståndaren. Så som i tillståndsförfarandet sparas i registreringsförfarandet även uppgifter om privata serviceproducenter och deras verksamhetsställen i Soteri. Regionförvaltningsverken och Valvira är gemensamt personuppgiftsansvariga utifrån 11 § 2 mom. i lagen om tillsynen över social- och hälsovården. I registreringsförfarandet behandlas personuppgifter på samma sätt som i tillståndsförfarandet och de personuppgifter som behandlas förblir i huvudsak de samma som i tillståndsprocessen. De uppgifter som sparas i registret motsvarar i huvudsak de uppgifter som ingår i ansökan. Uppgifter som hör till särskilda kategorier av persongrupper enligt allmänna dataskyddsförordningen sparas inte i registret. I registret sparas fortsättningsvis även uppgifter som är väsentliga för tillsynen. Personuppgifter som anknyter till registreringen raderas från registret senast inom ett år från det att serviceproducenten gett en anmälan om nedläggning av verksamheten. 

Med avvikelse från den gällande regleringen föreslås det att en allmän förutsättning för att utöva privat daghemsverksamhet framöver är att serviceproducenten inte har sådana försummelser som gäller skyldigheterna i anknytning till de avgifter som tas ut av Tullen och som äventyrar serviceproducentens tillförlitlighet. Det är möjligt att dessa uppgifter kan innehålla även personuppgifter. För att regionförvaltningsverket ska kunna utreda situationen för de avgifter som tas ut av Tullen med hjälp av fullgöranderapporter, ska de rätter att få uppgifter som förskrivs för dessa i 42 § 4 mom. utvidgas till att täcka dessa uppgifter. Redan med stöd av den gällande lagstiftningen har regionförvaltningsverket och Valvira rätt att få information för motsvarande uppgifter, till exempel skatter och lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter. Således är den ändring som föreslagits i propositionen tämligen liten med tanke på skyddet för personuppgifter. 

I propositionen ändras inte ansvaren för informationshanteringen, informationsinnehållet, offentligheten eller sekretessen i fråga om handlingar som anknyter till en ansökan eller ett beslut eller sätten att lämna ut uppgifter jämfört med tillståndsförfarandet. Således bedöms propositionen inte ändra de datasäkerhetsåtgärder som varit i användning i tillståndsförfarandet. På det ovan beskrivna sättet föreslås i propositionen att bestämmelser utfärdas om rätten för regionförvaltningsverket och Valvira att få uppgifter om serviceproducenten i fråga om de avgifter som tas ut av Tullen. Detta förutsätter att regionförvaltningsverket och Valvira framöver får uppgifter som gäller de avgifter som tas ut av Tullen som en del av de fullgöranderapporter som tillhandahålls av Enheten för utredning av grå ekonomi. 

Den föreslagna ändringen bedöms ha vissa konsekvenser som är av engångsnatur och småskaliga för Soteri. Det föreslås att den använda tekniska processen för tillståndsförfarandet bibehålls i tillämpliga delar i registreringsförfarandet, varvid det inte är behövligt att göra ändringar i de processer som gäller bland annat ansökan, granskningen av de allmänna villkoren och beslutsfattandet i systemet. Tillståndet för en serviceproducent och dess verksamhetsställe ändras till registrering, men fortsättningsvis är det nödvändigt att ansöka om registrering, inspektera verksamhetsstället och fatta ett beslut om registreringen och dessutom kan registreringen av en serviceproducent återkallas. I och med propositionen ändras processen från ett tillståndsförfarande till ett registreringsförfarande. Begreppsändringarna har konsekvenser för regionförvaltningsverkens och Valviras informationsstyrningsplaner och eventuellt för informationshanteringsmodellerna. I den terminologi som använts i Soteris e-tjänst, kundbrevmodellerna och anvisningarna måste begreppet tillstånd ändras till registrering. Utöver begreppsändringarna förutsätter den föreslagna ändringen att småskaliga ändringar görs i hanteringen av de gällande handlingarna. Anmälningar enligt anmälningsförfarandet har överförts till Soteri från det gamla registret Valveri utan att de inom ramen för övergångsperioden ännu ändrats till tillstånd som är förenliga med tillståndsförfarandet och dessutom har nya tillstånd enligt tillståndsförfarandet sparats i Soteri. Med tanke på informationshanteringen är det viktigt att historikinformationen om anmälningar och tillstånd framöver är tillgängliga i och med övergången till registreringsförfarandet. De nuvarande typerna av beslutshandlingar, anmälan enligt anmälningsförfarandet och tillståndet enligt tillståndsförfarandet ska utvidgas, så att de nya registreringarna framöver kan sparas i Soteri och så att historikinformationen om typen av beslutshandling kan förvaras. Detta kan genomföras till exempel genom att skapa en ny beslutstyp för registreringar. 

Konsekvenserna av de föreslagna ändringarna för Soteri har granskats även med tanke på tidsplanen för regionförvaltningsreformens ikraftträdande. I kartläggningen av ändringens konsekvenser för informationssystemen har man försökt nå en läsning där så få ändringar som möjligt ska göras i Soteri och där ändringarna kan genomföras inom den föreslagna tidsplanen, med beaktande även av omfattningen av regionförvaltningsreformens konsekvenser för informationshanteringen. 

Konsekvenser för företagen 

Det tillstånd som är ett villkor för att tillhandahålla privata småbarnspedagogiska ersätts med det föreslagna registreringsförfarandet. Registreringsprocessen förblir i tillämpliga delar den samma som i det nuvarande tillståndsförfarandet. Avsikten är att serviceproducenterna även framöver överlämnar uppgifter som gäller registreringen elektroniskt via Soteri till regionförvaltningsverket. I registreringsförfarandet kan regionförvaltningsverket dra nytta av de tekniska gränssnitten i Soteri till övriga myndigheters register och de fullgöranderapporter som tagits fram av Enheten för utredning av grå ekonomi, och det finns inte något behov för den som ansöker om registrering att inhämta och överlämna alla krävda uppgifter. Så som för närvarande, ska de privata serviceproducenterna dock överlämna vissa uppgifter separat till regionförvaltningsverket i samband med registreringen till den del som dessa inte fås direkt utifrån informationsutbytet mellan myndigheterna. 

I propositionen föreslås det att granskningen av de allmänna villkoren för serviceproducenterna framöver omfattar att utreda försummelser av de skyldigheter som gäller de avgifter som tas ut av Tullen. Regionförvaltningsverket har möjlighet att få information om försummelser av de avgifter som tas ut av Tullen via de fullgöranderapporter som produceras av Enheten för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen, varför ändringen inte bedöms orsaka någon administrativ börda för de privata serviceproducenterna. 

Det föreslås att kostnaderna för registreringsförfarandet täcks med avgifter som tas ut av serviceproducenterna. I propositionen föreslås det att de serviceproducenter som är registrerade utifrån såväl ett tillstånd som det tidigare anmälningsförfarandet då lagen träder i kraft får fortsätta att utöva privat daghemsverksamhet. Ändringen av dessa aktörers gällande tillstånd och dessa registrerades anmälningar till de föreslagna registreringarna enligt propositionen görs av myndigheten och den är avgiftsfri för serviceproducenten. 

Med tanke på de nya serviceproducenter som kommer till branschen utgörs den centrala företagskonsekvensen av att inledandet av daghemsverksamhet tidigareläggs på så sätt att verksamheten, efter inspektionen av verksamhetslokalerna, kan inledas före registreringsbeslutet. Detta påskyndar inledandet av privat daghemsverksamhet och möjliggör att näring idkas ifall registreringsförfarandet drar ut på tiden, till exempel på grund av trängsel i handläggningen hos registreringsmyndigheten. Tidpunkten för inledandet av verksamheten är även mer förutsägbar, vilket sannolikt gör det lättare att skaffa klienter och således minskar serviceproducentens ekonomiska risk. I det gällande tillståndsförfarandet är det möjligt att inledandet av verksamhet vid ett nytt verksamhetsställe inom småbarnspedagogik har fördröjts med flera veckor på grund av handläggningstiden för registreringen, vilket kan ha haft avsevärda konsekvenser för serviceproducentens ekonomi (till exempel hyres- eller personalkostnader). Även för familjerna har det varit negativt att de varit tvungna att vänta på en plats inom småbarnspedagogiken längre än väntat. 

Enligt undervisnings- och kulturministeriets information har omkring 41 procent av de privata serviceproducenterna fram till oktober 2024 ansökt om tillstånd för sin verksamhet och betalat de behövliga avgifterna. Övergångsperioden för tillståndsförfarandet fortsätter ännu fram till slutet av år 2026. I och med propositionen får de serviceproducenter som då lagen träder i kraft har registrerats utifrån anmälningsförfarandet och som inte ansökt om tillstånd under övergångsperioden för tillståndsförfarandet fortsätta att utöva privat daghemsverksamhet utan att detta förutsätter åtgärder av serviceproducenterna eller att aktörernas allmänna villkor granskas. Det kan bedömas att detta i viss mån minskar den administrativa bördan för privata serviceproducenter som bedriver verksamhet utifrån anmälningsförfarandet, då de får fortsätta sin verksamhet utifrån den tidigare registeranteckningen utan någon separat tillstånds- eller omregistreringsprocess. De serviceproducenter som redan ansökt om tillstånd utifrån den gällande lagstiftningen har betalat de behövliga tillståndsavgifterna, varför situationen kan se ut att vara ojämlik ur dessa aktörers synvinkel. 

Det föreslagna registreringsförfarandet bedöms inte ha konsekvenser för antalet privata serviceproducenter eller nya verksamhetsställen som grundas. Propositionen har inte några konsekvenser för privata familjedagvårdare, eftersom privat familjedagvård fortsättningsvis omfattas av anmälningsförfarandet. 

Samhälleliga konsekvenser 

Genom propositionen eftersträvar man därtill att förebygga grå ekonomi. Med grå ekonomi avses i allmänhet avsiktlig försummelse av betalningar och åtaganden vid företagsverksamhet och därmed jämförbar verksamhet. 

I lagen om småbarnspedagogik ingår sedan tidigare villkor för privata serviceproducenters verksamhet som måste uppfyllas under hela den tid servicen produceras. Med tanke på den samhälleliga godtagbarheten, tillförlitligheten och verksamhetens kontinuitet för privat daghemsverksamhet är det ändamålsenligt att serviceproducenternas verksamhetsförutsättningar i anknytning till ekonomin och småbarnspedagogikens kvalitet utreds. Till exempel i Sverige har man i social- och hälsovårdstjänsterna upptäckt situationer där en privat serviceproducent haft kopplingar till den organiserade brottsligheten och ekonomisk brottslighet. På grund av detta är utgångspunkten i det föreslagna registreringsförfarandet att serviceproducenten under hela verksamhetstiden ska uppfylla de villkor som föreskrivs i 43 a § i lagen om småbarnspedagogik. Granskningen av de allmänna villkoren för en serviceproducent i registreringsskedet utgör föregripande tillsyn, där det centrala är att utreda och bedöma hur serviceproducenten förmår sköta serviceproduktionen, dess kontinuitet och fullgörandet av de lagstadgade skyldigheter som gäller företagsverksamheten och serviceproduktionen efter att verksamheten inletts. 

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

12.1  Kulturella rättigheter och rätten till social trygghet

De administrativa uppgifterna inom småbarnspedagogiken övergick från social- och hälsovårdsministeriet till utbildnings- och kulturministeriet från och med ingången av år 2013. I och med de lagstiftningsreformer som gäller småbarnspedagogiken infördes samtidigt termen småbarnspedagogik i stället för daghem. Den överföring som gäller förvaltningsområdet och de ändringar som gjorts i samband med reformen av lagen om småbarnspedagogik har fört med sig även element som hör till de kulturella rättigheterna enligt 16 § 2 mom. i grundlagen till den konstitutionella bedömningen, varför småbarnspedagogik ur grundlagens synvinkel ska bedömas som en social, men även kulturell rättighet. 

På grund av grundlagsutskottets vedertagna praxis ska 19 § 3 mom. i grundlagen (731/1999) fortfarande alltid bedömas i samband med småbarnspedagogik (bland annat GrUU 17/2018 rd och GrUU 12/2015 rd). Enligt 19 § 3 mom. i grundlagen ska det allmänna tillförsäkra, på det sätt som föreskrivs närmare genom lag, var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa. Grundlagsutskottet har på vedertaget sätt ansett att småbarnspedagogik genomför i synnerhet skyldigheten för det allmänna enligt i 19 § 3 mom. i grundlagen att stödja familjerna och andra som svarar för omsorgen om ett barn så att de har möjligheter att trygga barnens välfärd och individuella uppväxt. Det allmänna ska även stödja möjligheterna för familjen och andra som ansvarar för omsorgen om ett barn att trygga barnets välfärd och individuella tillväxt (GrUU 12/2015 rd, GrUU 17/2018 rd, GrUU 21/2016 rd, GrUU 41/2021 rd). 

Enligt 16 § 2 mom. i grundlagen ska det allmänna säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. Målet med den föreslagna registreringsskyldigheten för privata serviceproducenter av småbarnspedagogik är att säkerställa småbarnspedagogiska tjänster av hög klass, varför regleringen kan anses trygga tillgodoseendet de grundläggande fri- och rättigheter som föreskrivits i 16 § 2 mom. och 19 § 3 mom. i grundlagen. 

12.2  Näringsfrihet

Enligt 43 § i lagen om småbarnspedagogik avses med privat småbarnspedagogik sådan småbarnspedagogik som en enskild person, en sammanslutning eller en stiftelse eller ett av ett offentligt samfund grundat affärsföretag tillhandahåller mot ersättning genom drivande av rörelse eller yrkesutövning. Privat småbarnspedagogik är en näring som enligt den gällande lagstiftningen är tillåten för privata juridiska personer och lagen tillåter också vinstsyfte. Enligt 18 § 1 mom. i grundlagen har var och en i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Det registreringsförfarande som föreslagits i propositionen innebär att privat småbarnspedagogik får bedrivas endast av en sådan serviceproducent som ansetts uppfylla de lagstadgade villkoren för att utöva privat daghemsverksamhet och som införts i registret över tjänsteproducenter. Kravet på registrering för att utöva arbete, ett yrke eller näring innebär en begränsning av näringsfriheten. Således ska förslagen bedömas med tanke på den näringsfrihet som tryggats i 18 § 1 mom. i grundlagen. 

Grundlagsutskottet har på vedertaget sätt ansett att näringsfrihet är huvudregeln enligt grundlagen, men att näringsverksamhet undantagsvis kan vara tillståndspliktig (se till exempel GrUU 32/2010 rd, s. 7–8). Den föreskrivna skyldigheten för en näringsidkare att registrera sig i registret över näringsidkare innan verksamheten inleds avviker enligt grundlagsutskottet inte avsevärt från tillståndsplikten (se GrUU 24/2000 rd och 45/2001 rd samt GrUU 10/2012 rd). Grundlagsutskottet ansåg att till exempel registreringsskyldigheten enligt lagen om tillsynen över social- och hälsovården konstitutionellt sett ska jämställas med tillståndsplikten och sådan reglering ska uppfylla de allmänna förutsättningar som krävs av en lag som begränsar en grundläggande fri- och rättighet (GrUU 96/2022 rd, s. 2). I propositionen föreslås det, på ett sätt som motsvarar det förfarande som används i social- och hälsovården, att privat daghemsverksamhet får utövas endast av en serviceproducent som införts i registret över tjänsteproducenter och vars verksamhetsställen har registrerats. Enligt föreslagna 44 d § är återkallande av registrering en följd av att serviceproducenten inte längre uppfyller förutsättningarna för registrering eller väsentligt bryter mot det krav som gäller för registrering. Av denna orsak är det befogat att bedöma förslagen med tanke på de allmänna villkoren för att begränsa de grundläggande fri- och rättigheterna, i synnerhet kravet på att utfärda bestämmelser genom lag, målets godtagbarhet och begränsningens proportionalitet. Bestämmelserna ska dessutom vara så utformade att myndigheternas verksamhet är tillräckligt förutsägbar; i vilken utsträckning myndigheternas befogenheter bestäms utifrån bunden prövning spelar också en viss roll (se till exempel GrUU 10/2012 rd, s., 4, GrUU 19/2009 rd, s. 2). 

Enligt förslaget innehåller lagen bestämmelser om ansökan om registrering, ändring av registrering, beslut om registrering och om i vilka situationer registrering kan återkallas. Regleringen kan anses vara exakt och noggrant avgränsad. En serviceproducent som uppfyller de lagstadgade villkoren har rätt att bli registrerad, vilket enligt propositionen är en förutsättning för att tillhandahålla privat småbarnspedagogik. Registreringsmyndighetens beslutsfattande baserar sig på bunden rättslig prövning. Regleringen kan anses vara förutsägbar, eftersom grunderna för registreringsmyndighetens beslutsfattande kan härledas direkt ur lagen. 

Dessutom är det möjligt att överföra lagenligheten i ett registreringsbeslut som innehåller en bedömning av om kraven är uppfyllda till domstolsbedömning. I samband med granskningen av inskränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna har grundlagsutskottet också fäst uppmärksamhet vid rättsskyddsarrangemangen. En part har även rätt att söka ändring i ett beslut som begränsar en grundläggande fri- och rättighet (till exempel GrUU 58/2014 rd). För närvarande innehåller 63 § i lagen om småbarnspedagogik bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut av en tillståndsmyndighet eller en tillsynsmyndighet. Med stöd av paragrafen är det möjligt att överklaga ett tillståndsbeslut hos förvaltningsdomstolen och vidare till högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. I propositionen föreslås det att vägen för att söka ändring i ett beslut som fattats av regionförvaltningsverket i egenskap av registreringsmyndighet är samma som i det gällande tillståndsförfarandet. 

De allmänna villkor som hänför sig till serviceproducenter definieras i lagen. De villkor som ställs för serviceproducenter är nödvändiga för att tillgodose de rättigheter som föreskrivits såväl i 19 § 3 mom. som i 16 § 2 mom. i grundlagen. I 4 § i lagen om småbarnspedagogik förutsätts det att man vid planering, anordnande och tillhandahållande av samt beslutsfattande om småbarnspedagogik i första ska hand se till barnets bästa. Regleringen kan anses tillgodose barnets bästa. Barn är ofta i behov av särskilt skydd och är inte nödvändigtvis själva förmögna att tillräckligt bra uttrycka sin vilja och sina behov. Detta betonas i synnerhet i fråga om barn i småbarnspedagogikåldern. Därför är föregripande tillsyn av verksamhetsförutsättningarna för en privat serviceproducent viktig redan innan verksamheten inleds, så att klientens önskemål, behov och åsikter beaktas i tjänsterna, även om klienterna inte alltid kan uttrycka sitt ärende. Genom att förutsätta att serviceproducenterna uppfyller vissa krav är det möjligt att trygga högklassig och trygg service inom småbarnspedagogik för barnen och deras vårdnadshavare. Syftet med de allmänna villkoren är även att trygga jämlik service inom småbarnspedagogiken, vilket tryggar att 6 § i grundlagen genomförs. Således kan registreringsförfarandet anses vara en proportionell åtgärd i förhållande till det eftersträvade målet. 

Enligt 44 d § kan registreringsmyndigheten återkalla registreringen av en serviceproducent eller dess verksamhetsställe, om serviceproducenten inte längre uppfyller villkoren för verksamhet enligt 43 a § 1 mom. Registreringsmyndigheten kan även återkalla avregistreringen av en serviceproducent, om småbarnspedagogiken i övrigt ordnas på ett sätt som väsentligt strider mot lagen om småbarnspedagogik eller de bestämmelser eller föreskrifter som getts med stöd av den. Regleringen kring återkallande av registrering kan de facto anses vara jämställbar med återkallande av ett tillstånd, vilket grundlagsutskottet på vedertaget sätt betraktat som en myndighetsåtgärd som i fråga om konsekvenser är ett kraftigare ingrepp i en individs rättsställning jämfört med att tillstånd förvägras. Därför har utskottet ansett att det för att lagstiftningen ska vara proportionerlig är nödvändigt att möjligheten att återkalla tillstånd kopplas till allvarliga eller väsentliga förseelser eller försummelser och till att eventuella anmärkningar och varningar till den som är införd i registret inte har lett till att bristerna i verksamheten har korrigerats (se till exempel GrUU 58/2010 rd, s. 5–6). Den föreslagna regleringen uppfyller dessa krav. 

12.3  Likabehandling

Enligt grundlagens 6 § är alla lika inför lagen. Enligt 2 mom. i paragrafen får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Enligt 3 mom. i paragrafen ska barn bemötas som jämlika individer och de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Enligt förarbetena till bestämmelsen (RP 309/1993 rd, s. 49) vill man genom stadgandet betona att barn ska bemötas både som jämlika i förhållande till den vuxna befolkningen, som personer som i princip har samma grundläggande fri- och rättigheter som de vuxna, och som inbördes jämlika. Dessutom förutsätter bestämmelsen att barn ska bemötas som individer, inte enbart som passiva föremål för verksamheten. Bestämmelsen erbjuder även en grund för positiv särbehandling, som behövs för att trygga barnens jämställda ställning i förhållande till den vuxna befolkningen, med beaktande av att barnens svagare ställning och deras behov av särskilt skydd och särskild omsorg. Grundlagsutskottet har ansett att rätten till småbarnspedagogik är en rättighet uttryckligen för barn. Följaktligen är bestämmelsen om jämlikhet för barn i 6 § 3 mom. i grundlagen central även för småbarnspedagogik (GrUU 12/2015 rd). 

Likabehandlingsaspekterna har betydelse då man beviljar medborgarna förmåner och rättigheter enligt lag och då man ålägger dem vissa skyldigheter. A andra sidan är det även typiskt för lagstiftningen att den för ett godtagbart samhälleligt intresses skull bemöter människor olika för att främja bland annat faktisk jämställdhet. Bestämmelsen om likabehandling i 6 § i grundlagen utgår bland annat från att alla ska behandlas lika oavsett var man är bosatt. Bestämmelsen om jämlikhet gäller också för lagstiftaren. Med lag är det inte möjligt att godtyckligt försätta människor eller grupper av människor i gynnsammare eller ogynnsammare ställning än andra. Grundlagsutskottet har i sin praxis på vedertaget sätt betonat att man ur likställighetsprincipen inte kan härleda skarpa gränser för lagstiftarens prövning då man strävar efter en reglering som den rådande samhällsutvecklingen kräver (till exempel GrUU 59/2002 rd, GrUU 1/2006 rd, GrUU 38/2006 rd, GrUU 28/2009 rd, GrUU 64/2010 rd, GrUU 2/2011 rd, GrUU 12/2011 rd, GrUU 11/2012 rd). 

I lagstiftningen är det viktigt att beakta vårdnadshavarnas och barnens jämlikhet, oberoende av vem som ordnar servicen inom småbarnspedagogik. Målet med den i propositionen föreslagna registreringsskyldigheten och de noggrant lagstadgade villkoren för att registrera en serviceproducent är att bidra till att säkerställa familjernas och barnens jämlikhet och deras rätt till högklassig småbarnspedagogik, vilket även tryggar att 6 § i grundlagen tillgodoses. 

Grundlagens jämlikhetsbestämmelse gäller i princip endast för individer. Grundlagsutskottet har dock ansett att jämlikhetsprincipen kan ha betydelse också vid bedömningen av bestämmelsen som gäller juridiska personer, särskilt om det rör sig om bestämmelser som indirekt kan påverka fysiska personers rättsliga ställning. Den aspekten förlorar i tyngd ju lösare kopplingen är. I varje fall måste man i bedömningen av bestämmelsen som gäller juridiska personer starkt väga in grundlagsutskottets etablerade ståndpunkt att jämlikhetsprincipen inte kan sätta stränga gränser för lagstiftarens prövning när lagstiftningen ska anpassas efter samhällsutvecklingen vid en viss tidpunkt. Särbehandlingen får dock inte vara godtycklig och skillnaderna får inte bli oskäliga (se GrUU 11/2012 rd, s. 2 och de utlåtanden till vilka det hänvisats i det). 

Enligt propositionen får de serviceproducenter som då lagen träder i kraft har registrerats utifrån det tidigare anmälningsförfarandet och som inte ansökt om tillstånd under övergångsperioden för tillståndsförfarandet fortsätta att utöva privat daghemsverksamhet utan att detta förutsätter omregistrering av serviceproducenterna, att de betalar registreringsavgifter eller att de allmänna villkoren för verksamheten granskas. I samband med beredningen av propositionen har man identifierat att situationen kan verka vara ojämlik för serviceproducenter som redan ansökt om tillstånd och betalat de behövliga tillståndsavgifterna. Producenterna av privat småbarnspedagogik är i huvudsak företag, stiftelser, föreningar eller andra sammanslutningar, det vill säga oftast i praktiken juridiska personer. Eftersom den reglering som föreslagits i propositionen i princip hänför sig endast till juridiska personer och deras ställning, anses regleringen inte bli problematisk med tanke på jämlikhetsprincipen i grundlagen. 

12.4  Skyddet för privatlivet och personuppgifter

Bestämmelserna i 10 § i grundlagen tryggar vars och ens privatliv som en grundläggande rättighet. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas enligt paragrafens 1 mom. genom lag. Enligt grundlagsutskottets vedertagna tolkning ingår skyddet för personuppgifter delvis i skyddet för privatlivet, som tryggas i samma moment. 

Behandlingen av personuppgifter enligt propositionen hör till tillämpningsområdet för allmänna dataskyddsförordningen, som utgör lagstiftning som ska tillämpas direkt och i oförändrad form. Inom ramen för förordningen är det dock möjligt att utfärda eller behålla nationell lagstiftning som gör bestämmelserna i förordningen mer exakta och preciserar dem. Grundlagsutskottet har tagit ställning till frågan och konstaterat att skyddet för personuppgifter härefter i första hand bör tillgodoses med stöd av den allmänna dataskyddsförordningen och den nya nationella allmänna lagstiftningen och att man bör förhålla sig restriktivt när det gäller att införa nationell speciallagstiftning (GrUU 14/2018 rd, s.4–5 och GrUU 26/2018 rd, s. 2–3). Enligt propositionen används det nationella handlingsutrymmet i föreslagna 42 § 3 mom, 44 a §, 44 d § och 46 §. Behandlingen av personuppgifter ingår till exempel i behandlingen av ansökningar om registrering och registreringsansökningar, handläggningen av ändringsanmälningar som gäller verksamheten, återkallande av registrering och utlämnande av uppgifter mellan myndigheterna. Nationell lagstiftning som preciserar förordningen är möjlig bland annat då behandlingen av personuppgifter baserar sig på underpunkt c i artikel 6.1 i förordningen. I det föreslagna registreringsförfarandet baserar sig registreringsmyndighetens behandling av personuppgifter på den nämnda behandlingsgrunden i allmänna dataskyddsförordningen. Enligt artikel 6.3 i allmänna dataskyddsförordningen ska användning av nationellt handlingsutrymme dessutom vara förenligt med ett allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. I registreringsförfarandet kan behandlingen av personuppgifter anses vara förenligt med ett allmänt intresse, eftersom målet med behandlingen är att säkerställa att förutsättningarna för att utöva privata daghemsverksamhet är i ordning, varvid serviceproducenten kan registreras i Soteri. I registret sparas personuppgifter för att kunna specificera och verifiera de aktörer som utövar privat daghemsverksamhet. Regleringen kan anses vara proportionell, eftersom behandlingen av personuppgifter avgränsas till endast nödvändiga uppgifter. Med tanke på ändamålet för Soteri är det ändamålsenligt att uppgifter om en serviceproducent och daghemsverksamhet förvaras i registret så länge som serviceproducenten tillhandahåller privat service inom småbarnspedagogiken. I föreslagna 44 d § 5 mom. är förvaringstiden för personuppgifter om serviceproducenter som lagt ner sin verksamhet dock avgränsad. 

Med tanke på skyddet för personuppgifter kan även regleringen i 44 b 2 mom. anses vara betydelsefull. Enligt den ska den som gör en registreringsansökan i samband med inspektionen av ett verksamhetsställe uppvisa ett straffregisterutdrag enligt 4 § 2 mom. i lagen om kontroll av brottslig bakgrund till det kommunala kollegiala organet i fråga om en person som inte ingår i personalen med ett avtalsförhållande och som arbetar med barn. Bestämmelsen är inte ny, utan en motsvarande bestämmelse om uppvisande av ett straffregisterutdrag har varit i kraft även i tillståndsförfarandet. Nationella bestämmelser om behandling av personuppgifter som gäller fällande domar och överträdelser eller relaterade säkringsåtgärder ska uppfylla de förutsättningar som föreskrivs i artikel 10 i allmänna dataskyddsförordningen. Enligt den nämnda artikeln får behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1 endast utföras under kontroll av myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Det finns bestämmelser om den rättsliga grunden för att behandla personuppgifter i anknytning till fällande domar och brott i 7 § i dataskyddslagen. Enligt paragrafen är behandling av personuppgifter tillåten bland annat om behandlingen av uppgifter föreskrivs genom lag eller om behandlingen av uppgifter beror på en lagstadgad uppgift som direkt föreskrivits för den personuppgiftsansvarige. Paragrafen förutsätter att den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet genomför lämpliga och särskilda åtgärder för att trygga en registrerads rättigheter i enlighet med 6 § 2 mom. i dataskyddslagen. 

I propositionen föreslås det att rätten att få uppgifter i 42 § 4 mom. i lagen om småbarnspedagogik utvidgas i fråga om de utgifter som tas ut av Tullen. Grundlagsutskottet har ansett att myndigheternas rätt att få och möjlighet att lämna ut uppgifter har kunnat gälla ”behövliga uppgifter” för ett visst syfte, om lagen ger en uttömmande förteckning över innehållet i uppgifterna. Om innehållet däremot inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att ”informationen är nödvändig” för ett visst syfte (se till exempel GrUU 17/2016 rd, s. 5–6). I 42 § 3 mom. i lagen om småbarnspedagogik har rätten att få uppgifter avgränsats till de nödvändiga uppgifter som behövs för att handlägga en ansökan om bedrivande av privat daghemsverksamhet eller utreda eller övervaka de allmänna villkoren för att bedriva privat småbarnspedagogik. Den föreslagna regleringen anses således vara enhetlig med grundlagsutskottets utlåtandepraxis om rätten att få uppgifter. 

12.5  Överföring av förvaltningsuppgifter på andra än myndigheter

En betydelsefull fråga med tanke på propositionen är om regleringen i propositionen om att anförtro uppgiften att tillhandahålla småbarnspedagogiska tjänster till en privat serviceproducent uppfyller de krav som ställs i 124 § i grundlagen för att anförtro en förvaltningsuppgift till någon annan än en myndighet. Grundlagen fastställer inte på vilket sätt service inom småbarnspedagogik ska ordnas. 

Enligt 124 § i grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter genom lag eller med stöd av lag, om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning. Uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt får dock anförtros endast myndigheter. Med ordalydelsen i bestämmelsen hänvisar man till att skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter i regel ska ankomma på myndigheter och att sådana uppgifter kan tilldelas andra än myndigheter endast i begränsad utsträckning. Med begreppet offentliga förvaltningsuppgifter avses i grundlagen en relativt vidsträckt helhet av förvaltningsuppgifter, som omfattar uppgifter som hänför sig till exempelvis beslutsfattande som påverkar enskilda personers rättigheter, skyldigheter och förmåner (RP 1/1998 rd, s. 179). Småbarnspedagogik som tillhandahålls av en privat aktör utgör skötsel av en offentlig förvaltningsuppgift, då den har en lagstadgad grund som anknyter till myndighetens uppgifter (jfr. Mäenpää 2017, s. 218). Det kan anses att ordnande av småbarnspedagogik, som omfattas av kommunens organiseringsansvar, av en privat serviceproducent handlar om skötsel av en offentlig förvaltningsuppgift som tillgodoser de sociala (19 § i grundlagen) och kulturella (16 § i grundlagen) grundläggande fri- och rättigheterna och att anförtro dessa åt en privat aktör genom lag. 

Ett beslut om stöd och stödtjänster enligt 15 e § i lagen om småbarnspedagogik fattas av den kommun som ansvarar för småbarnspedagogiken oberoende av att småbarnspedagogiken för barnet ordnas i ett privat daghem. Således har de offentliga förvaltningsuppgifterna även avgränsats i fråga om privata serviceproducenter. 

Som betydande utövning av offentlig makt har man betraktat till exempel rätt att använda maktmedel baserad på självständig prövning, påförande av disciplinära straff eller att rätt på något annat konkret sätt ingripa i en enskild persons grundläggande fri- och rättigheter (RP 1/1998 rd, s. 180, GrUU 28/2001 rd, s. 5—6, GrUU 18/2007 rd, s. 7). Lagen om grundläggande utbildning innehåller bestämmelser om disciplinära åtgärder och säkringsåtgärder i den grundläggande utbildningen, vilka kräver betydande utövning av offentlig makt i ställningen som tjänsteinnehavare. Enligt 118 § i grundlagen svarar en tjänsteman för att hans eller hennes ämbetsåtgärder är lagliga. Lagen om småbarnspedagogik innehåller inte bestämmelser om motsvarande åtgärder och uppgifterna för en lärare inom småbarnspedagogik innehåller med andra ord inte utövning av offentlig makt, såvida han eller hon inte tillhandahåller förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning. Således har inga uppgifter som innehåller avsevärd offentlig maktutövning överförts till privata serviceproducenter av småbarnspedagogik, utan endast uppgifter som handlar om offentliga förvaltningsuppgifter eller uppgifter med sådana särdrag. 

Utgångspunkten i 124 § i grundlagen är att offentliga förvaltningsuppgifter kan anförtros andra än myndigheter genom lag och att regleringen kring överföring av uppgifter ska vara tillräckligt exakt. I 9 § 2 mom. i kommunallagen (410/2015) konstateras å sin sida att kommunen dock kan anförtro offentliga förvaltningsuppgifter åt andra än myndigheter endast om det föreskrivs särskilt om det genom lag. De privata serviceproducenterna ansvarar för egen del för de uppgifter som hör till kommunernas lagstadgade skyldighet att ordna småbarnspedagogiken. Detta krav uppfylls i och med de ändringar som gäller registreringsförfarandet och som görs i lagen om småbarnspedagogik. Kravet på att utfärda bestämmelser genom lag uppfylls dessutom i och med 5 § i lagen om småbarnspedagogik, vilken kan anses vara exakt. I lagen förutsätts det inte att offentliga sammanslutningar tillhandahåller alla småbarnspedagogiska tjänster. Kommunerna har dock en skyldighet att trygga en tillräcklig tillgång på service inom småbarnspedagogik. 

Kravet på ändamålsenlighet i grundlagen leder till ett krav på att verksamheten på något sätt förbättrar de rådande förhållandena. Genom övergången från tillståndsförfarandet till registreringsförfarandet underlättas serviceanordnarnas administrativa arbete och minskas den ekonomiska risken. De privata daghemsaktörerna kompletterar den offentliga småbarnspedagogiken. I kommunerna utnyttjas privat småbarnspedagogik som en köpt tjänst, utifrån stöd för privat vård eller med en servicesedel. Privat småbarnspedagogik förbättrar familjernas valmöjligheter i fråga om barnens småbarnspedagogik, möjliggör mer omfattande småbarnspedagogiska tjänster och kan följaktligen anses förbättra de rådande förhållandena. Bedömningarna om förbättrad tillgång på tjänster talar för att kriteriet om ändamålsenlighet är uppfyllt. Genom att inkludera privat serviceproduktion som välplanerade helheter i serviceproduktionen är det möjligt att förbättra såväl tillgången på service som kvaliteten på denna på så sätt att befolkningens behov av service tillmötesgås bättre än för närvarande. 

Utöver förutsättningen om att utfärda bestämmelser genom lag och om ändamålsenlighet är en ytterligare förutsättning för att anförtro en offentlig förvaltningsuppgift enligt 124 § i grundlagen att de grundläggande fri- och rättigheterna, rättsskyddet eller andra krav på god förvaltning inte äventyras av att uppgiften anförtros någon annan. Grundlagsutskottet har riktat uppmärksamhet bland annat på att en tillräcklig handlednings- och tillsynsmodell ska ha skapats för handledningen och tillsynen i fråga om en förvaltningsuppgift som överförs (GrUU 8/2014 rd). Den föreslagna regleringen innehåller flera sådana instrument med vilka kommunen och regionförvaltningsverken, Valvira och det kommunala kollegiala organet enligt 50 § eller en av organet förordnad tjänsteinnehavare handleder och övervakar serviceproducenterna. De tillsynsmyndigheter för småbarnspedagogik som ordnas och tillhandahålls av en privat serviceproducent utgörs av regionförvaltningsverket samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. I 48 § i lagen om småbarnspedagogik förutsätts det att en privat serviceproducent ska utarbeta en plan för egenkontroll för att säkerställa att den småbarnspedagogiska verksamheten är tillbörlig. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan ge föreskrifter om innehållet, utarbetandet och uppföljningen av planen för egenkontroll. För att trygga rättsskyddet och god förvaltning tillämpas de allmänna förvaltningslagarna, såsom förvaltningslagen, på de privata serviceproducenternas verksamhet. 

12.6  Lagstiftningsordning

Med stöd av vad som anförts ovan kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning.