1  Bakgrund och beredning

2  Nuläge och bedömning av nuläget

Läkemedelsersättningarna är en del av den lagstadgade sjukförsäkringen. Systemet för läkemedelsersättning ska trygga att medborgarna till skäliga kostnader får de läkemedel som behövs vid behandling av sjukdom. 

I 5 kap. i sjukförsäkringslagen föreskrivs det om läkemedelsersättningar. Med stöd av sjukförsäkringslagen får en försäkrad ersättning för läkemedel som en läkare, tandläkare eller en sjukskötare med begränsad eller tidsbegränsad förskrivningsrätt har förskrivit för behandlingen av en sjukdom och för kliniska näringspreparat som förskrivits av en läkare samt för salvbaser som förskrivits av en läkare eller av en sjukskötare med begränsad förskrivningsrätt. Förutsättningen för ersättning är att läkemedelspreparatet är ett receptbelagt preparat enligt läkemedelslagen (395/1987) eller ett med recept förskrivet i 5 kap. 1 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen avsett egenvårdsläkemedel som säljs utan recept.  

För ett läkemedel betalas som ersättning en fast procentandel av läkemedlets pris eller referenspris efter det att taket för initialsjälvrisken har nåtts. Grundersättningens belopp är 40 procent av de kostnader som utgör grund för ersättningen för läkemedel, kliniska näringspreparat och salvbaser som godkänts att omfattas av grundersättning efter det att initialsjälvrisken har nåtts. Den lägre specialersättningen är 65 procent av de kostnader som utgör grund för ersättningen för läkemedel och kliniska näringspreparat i den lägre specialersättningsklassen, och den högre specialersättningen är 100 procent av det belopp som överstiger den läkemedelsspecifika självrisken på 4,50 euro av de kostnader som utgör grund för ersättningen för läkemedel i den högre specialersättningsklassen efter det att initialsjälvrisken har nåtts. För läkemedel i den lägre specialersättningsklassen förutsätts det att det är fråga om nödvändiga läkemedel som behövs vid behandling av svåra och långvariga sjukdomar. För läkemedel i den högre specialersättningsklassen förutsätts det att det är fråga om nödvändiga läkemedel med ersättande eller korrigerande verkan som används vid behandlingen av svåra och långvariga sjukdomar.  

I 5 kap. 8 § i sjukförsäkringslagen föreskrivs det om årssjälvrisken och rätten till tilläggsersättning. I 1 mom. föreskrivs det att om det sammanlagda beloppet av initialsjälvrisken och de icke ersatta kostnader som utgör grund för ersättningen och som den försäkrade under ett och samma kalenderår har haft för sådana läkemedel, kliniska näringspreparat och salvbaser som ersätts den försäkrade enligt 5 kap. i sjukförsäkringslagen överstiger 576,60 euro (årssjälvrisk), har den försäkrade rätt till en tilläggsersättning för det överstigande beloppet. Tilläggsersättningen är 100 procent av det belopp som överstiger den läkemedelsspecifika självrisken på 2,50 euro. Enligt 2 mom. är beloppet av årssjälvrisken bundet vid levnadskostnadsindexet så att beloppet ändras samtidigt och i samma förhållande som folkpensionerna ändras med stöd av lagen om folkpensionsindex (456/2001). 

Enligt lagen om folkpensionsindex är de förmåner som avses i folkpensionslagen och grunderna för fastställande av dem bundna vid förändringar i prisnivån, och lagen om folkpensionsindex tillämpas på justering av förmåner som avses i andra lagar enligt vad som särskilt föreskrivs om detta. De löpande förmånerna justeras i proportion till hur poängtalet för folkpensionsindexet har ändrats jämfört med det poängtal som gällde när förmånen i fråga fastställdes. Beloppen justeras vid ingången av varje år i proportion till hur poängtalet för folkpensionsindexet har ändrats jämfört med det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket beloppen har fastställts i lag. Folkpensionsanstalten fastställer folkpensionsindexets poängtal för det följande kalenderåret varje år före utgången av oktober. När folkpensionsindexet har fastställts beräknar Folkpensionsanstalten beloppet av den nya årssjälvrisken och informerar om det.  

År 2023 är årssjälvrisken 592,16 euro. År 2023 gjordes det undantagsvis ingen indexhöjning av årssjälvrisken som en del av åtgärderna för att stödja medborgarnas köpkraft, och årssjälvrisken frystes till 2022 års nivå. Därför fogades det till 5 kap. 8 § i sjukförsäkringslagen genom lag 1230/2022 ett nytt temporärt 3 mom. som är i kraft 1.1–31.12.2023. Enligt det är med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. beloppet av årssjälvrisken 592,16 euro år 2023. Årssjälvrisken är alltså 2023 lika stor som 2022. 

När giltighetstiden för den temporära ändringen löper ut vid utgången av 2023 återgår man vid fastställandet av årssjälvrisken 2024 till tillämpningen av den permanenta lagstiftningen. Vid tillämpningen av permanent gällande 1 och 2 mom. i 8 § i sjukförsäkringslagen ska man vid fastställandet av årssjälvrisken för 2024 återgå till nivån för läkemedelstaket enligt 1 mom., vilken ska justeras i enlighet med både år 2023 och 2024 års förändring i folkpensionsindexet. Förändringen i folkpensionsindexet var 7,8 procent för 2023 och 13,9 procent sammanlagt beräknat för 2023 och 2024 utan nivåändring. En indexjustering för två år skulle innebära en betydande höjning av årssjälvrisken. Med beaktande av målet och syftet med den temporära frysningen kan det inte anses ändamålsenligt att göra en indexhöjning för två år på en gång. Situationen kan underlättas så att det från ingången av 2024 görs en permanent ändring i nivån på årssjälvrisken, varvid den ändring i enlighet med indexet som inte gjordes vid ingången av 2023 (ca 7,8 procent) slopas permanent. Då jämförs indexförändringen vid ingången av 2024 med nivån 2023 och inte med nivån 2022.  

3  Målsättning

Syftet med propositionen är att undvika att beloppet av årssjälvrisken höjs genom två indexjusteringar 2024 efter den temporära frysningen av nivån på årssjälvrisken 2023 och på så sätt stödja dem som använder mycket läkemedel. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

5  Remissvar

Utkastet till proposition var på remiss på webbplatsen Utlåtande.fi under perioden 25.8–14.9.2023. Det kom in sammanlagt 33 utlåtanden. Utlåtanden lämnades av följande remissinstanser: Akava ry, Allergi-, Hud- och Astmaförbundet rf, Amnesty International Finländska sektionen rf, Eläkeliitto ry, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Diabetesförbundet i Finland rf, Folkpensionsanstalten, Harso ry, Hengitysliitto ry, IBD ja muut suolistosairaudet ry, Kansallinen senioriliitto ry, Kehitysvammaliitto ry, Konsumentförbundet rf, Lääketeollisuus ry, Neuroförbund rf, Njur- och leverförbundet rf, Närståendevårdarnas förbund rf, Psoriasisförbundet rf, Reumaförbundet i Finland rf, SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf, Satakunta välfärdsområde, Servicefacket PAM rf, Socialrättsliga sällskapet i Finland rf, SOSTE Finlands social och hälsa rf, STTK rf, Suomen Hammaslääkäriliitto – Finlands Tandläkarförbund ry, Suomen Lääkäriliitto – Finlands Läkarförbund ry, Suomen Yleislääkärit – Allmänläkare i Finlands – GPF ry, Synskadades förbund rf, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea), Tehy rf, Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab och Äldreombudsmannen. Finansministeriet meddelade dessutom att det inte har något att yttra i frågan.  

Remissinstanserna ansåg i huvudsak att propositionens mål att undvika en betydande höjning av årssjälvrisken för läkemedel och på så sätt förbättra situationen för dem som använder mycket läkemedel är bra.  

I utlåtandena fäste man dock uppmärksamhet vid att årssjälvrisken för 2024 ändå stiger med nästan 30 euro till 619,39 euro. Enligt utlåtandena är det viktigt att inse att också den föreslagna mindre höjningen kan vara för stor för låginkomsttagare och personer med många sjukdomar. Höjningen av självrisken försvårar möjligheterna för låginkomsttagare och personer med många sjukdomar att köpa de läkemedel de behöver och försämrar deras ekonomiska ställning. I utlåtandena framfördes åsikter om att årssjälvrisken för läkemedelskostnader för 2024 inte alls bör höjas från nuvarande nivå på 592,16 euro. Det föreslogs att nivån på årssjälvrisken antingen tills vidare ska frysas på 2023 års nivå eller så sänkas. I vissa utlåtanden understöddes förslaget om höjning av årssjälvrisken endast om alternativet är att årssjälvrisken höjs till fullt belopp med två indexjusteringar. 

I utlåtandena fäste man också uppmärksamhet vid att patienternas betalningsandelar i fråga om läkemedel inom öppenvården i internationell jämförelse är höga i Finland. Höga självrisker kan försvåra engagemanget i vården och genomförandet av en ändamålsenlig läkemedelsbehandling. I och med att årssjälvrisken stiger är det också sannolikt att en allt större del av de mindre bemedlade patienterna delvis låter bli att köpa den läkemedelsbehandling som de behöver. Försämrade vårdresultat försämrar de sjukas arbets- och funktionsförmåga och kan orsaka andra direkta eller indirekta hälso- och sjukvårdskostnader. När nivån på årssjälvrisken fastställs bör man också beakta hur mycket och hur snabbt levnadskostnaderna har stigit under åren 2022–2023.  

Några remissinstanser, såsom Satakunta välfärdsområde, SOSTE Finlands social och hälsa rf och Närståendevårdarnas förbund rf, fäste uppmärksamhet vid att det föreslagna fastställandet av nivån på årssjälvrisken är matematiskt korrekt, men svårbegriplig och mycket svår att förstå för vanliga medborgare och föreslog att det korrigeras vid den fortsatta beredningen.  

Flera remissinstanser kommenterade bedömningen av konsekvenserna av de förslag som ingår i regeringspropositionen. Amnesty International Finländska sektionen rf påpekade att konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna bör bedömas separat i propositionen. I vissa utlåtanden ansågs det dessutom behövligt att propositionens konsekvenser också bedöms tillsammans med andra åtgärder som planerats i regeringsprogrammet. Reformernas sammantagna konsekvenser är omfattande och de försämrar i betydande grad särskilt låginkomsttagarnas utkomst och ställning.  

I utlåtandena fäste man också stor uppmärksamhet vid att propositionen inte innehåller något förslag om att dela upp självrisken för läkemedelsersättningar. I regeringsprogrammet står det ”att dela upp årssjälvrisken för läkemedelskostnader möjliggörs genom en reform som med tanke på den offentliga ekonomin är kostnadsneutral”. I utlåtandena understöddes skrivningen i regeringsprogrammet i stor utsträckning och man ville påskynda beredningen av ärendet. På detta sätt skulle man kunna förbättra situationen särskilt för dem som använder mycket och dyra läkemedel och underlätta i synnerhet kostnadsbelastningen i början av året. På grund av att denna regeringsproposition är brådskande har det i samband med beredningen av den inte varit möjligt att utreda den skrivning om att dela upp årssjälvrisken som ingår i regeringsprogrammet. Ärendet utreds som ett separat projekt. 

I utlåtandena lyftes det dessutom i stor utsträckning fram att hälso- och sjukvårdens olika avgiftstak i fortsättningen bör granskas som en helhet och att man bör sträva efter att slå samman dem till ett avgiftstak som ligger på en skälig nivå. Närståendevårdarnas förbund rf föreslog också att ett hushållsspecifikt tak ska utredas.  

Med anledning av remissvaren konstateras det att syftet med denna regeringsproposition är att undvika en betydande höjning av beloppet av årssjälvrisken när man, efter den temporära frysningen av årssjälvrisken, från ingången av 2024 återgår till att tillämpa den lagstiftning som gäller tills vidare. Frysningen av årssjälvrisken var avsedd endast som en temporär åtgärd (Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om stärkande av köpkraft 2023 och till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, RP 236/2022 rd). Enligt den sjukförsäkringslag som gäller tills vidare justeras årssjälvrisken årligen med folkpensionsindexet.  

I fråga om fastställandet av nivån på årssjälvrisken beaktades vid den fortsatta beredningen att det med tanke på Folkpensionsanstaltens verkställande är tydligast med tanke på kontinuiteten att nivån på årssjälvrisken bibehålls på 2014 års nivå. I den ändring av årssjälvrisken (1319/2018) som trädde i kraft vid ingången av 2019 bibehölls nivån också på 2014 års nivå. Till denna del gjordes inga ändringar vid den fortsatta beredningen.  

Konsekvensbedömningen i denna regeringsproposition gäller endast de ändringar som föreslås i denna regeringsproposition. Vid den fortsatta beredningen kompletteras konsekvensbedömningen av denna proposition utifrån remissvaren.  

6  Specialmotivering

8 §.Årssjälvrisk och rätt till tilläggsersättning. I paragrafen föreskrivs det om årssjälvrisken för läkemedel och den försäkrades rätt till tilläggsersättning när årssjälvrisken har överskridits.  

Enligt gällande 1 mom. är årssjälvrisken 576,60 euro och enligt gällande 2 mom. justeras den årligen så att den motsvarar förändringen i folkpensionsindex. Det föreslås att årssjälvrisken enligt 1 mom. sänks med ca 41 euro till 534,75 euro. Nivån i lagen motsvarar fortfarande 2014. Då beaktas i indexjusteringen för 2024 endast förändringen i folkpensionsindex från 2023 till 2024. Enligt finansministeriets prognos från september är indexförändringen för denna tid ca 5,6 procent och årssjälvrisken 625,30 euro 2024. Utan den föreslagna ändringen skulle årssjälvrisken enligt finansministeriets prognos ha varit 674,23 euro (+13,9 procent). Ingen ändring föreslås i den läkemedelsspecifika självrisken för tilläggsersättning. 

Det föreslås att 2 mom. preciseras så att det också framgår att nivån enligt 1 mom. har angetts enligt 2014 års nivå på folkpensionsindex. I 2 mom. föreslås bestämmelser om att årssjälvrisken enligt 1 mom. binds till förändringar i prisnivån med iakttagande av vad som i lagen om folkpensionsindex (456/2001) föreskrivs om justering av belopp, och beloppet av årssjälvrisken föreslås motsvara det i den lagen avsedda poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket storleken av de folkpensioner som betalades ut i januari 2014 har räknats ut. Poängtalet för folkpensionsindexet uträknas i oktober varje år vid Folkpensionsanstalten. När folkpensionsindexet har fastställts beräknar Folkpensionsanstalten beloppet av den nya årssjälvrisken och informerar om det. 

7  Ikraftträdande

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2024. 

8  Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2024 och avses bli behandlad i samband med den. 

9  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Syftet med propositionen är att undvika en betydande höjning av beloppet av årssjälvrisken efter den temporära frysningen av nivån. I propositionen föreslås det att indexjusteringen av årssjälvrisken för 2023 slopas permanent och att det därför görs en permanent ändring i nivån på årssjälvrisken från ingången av 2024. Då beaktas i indexjusteringen för 2024 endast förändringen i folkpensionsindex från 2023 till 2024.  

Lagförslaget är av betydelse med avseende på 19 § 3 mom. i grundlagen.  

Enligt 19 § 3 mom. i grundlagen ska det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa. Bestämmelsen förutsätter att det allmänna tryggar tillgången till tjänster. I 22 § i grundlagen förpliktas det allmänna att se till att de grundläggande fri- och rättigheterna tillgodoses i praktiken. Med det allmänna avses här både staten och kommunerna. 

Sjukförsäkringslagen uppfyller för sin del det krav på tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster som föreskrivs i 19 § 3 mom. i grundlagen. Syftet med det system för läkemedelsersättning som bygger på sjukförsäkringslagen är att säkerställa att de som är bosatta i Finland till skäliga kostnader får de öppenvårdsläkemedel som behövs vid behandling av sjukdom. Genom de ändringar som föreslås i propositionen ändras inte sjukförsäkringens syften och ersättningsprinciper, utan det är fråga om att justera beloppet av årssjälvrisken efter den temporära frysningen när man återgår till att tillämpa den tills vidare gällande bestämmelsen om justering av beloppet av årssjälvrisken i sjukförsäkringslagen.  

Syftet med propositionen är att undvika en betydande höjning av beloppet av årssjälvrisken efter den temporära frysningen av nivån på årssjälvrisken 2023, varvid förslaget stödjer dem som använder mycket läkemedel och betalar mest för dem. 

På de grunder som anges ovan kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning.