2.1  Lagstiftning och praxis

Strålsäkerhetscentralen, nedan STUK, är en statlig centralförvaltningsmyndighet, som är underställd social- och hälsovårdsministeriet. Bestämmelser om centralens uppgifter och befogenheter finns i lagen om strålsäkerhetscentralen (1069/1983) och i förordningen om strålsäkerhetscentralen (618/1997).  

STUK har till uppgift att förhindra och begränsa skadliga inverkningar av strålning, att sköta säkerhetskontrollen vid användning av strålning och kärnenergi samt att svara för forskning, utbildning och information i anslutning till dessa. Enligt 1 § 7 punkten i förordningen om strålsäkerhetscentralen ska STUK enligt kärnenergilagen, strålskyddslagen, lagen om strålsäkerhetscentralen samt övriga författningar och internationella avtal som rör centralens verksamhet producera sakkunnigtjänster som lämpar sig för verksamhetsområdet.  

STUK är i fråga om många funktioner ett nettobudgeterat resultatansvarigt ämbetsverk. Ett av STUK:s resultatområden är serviceverksamhet. Största delen av denna verksamhet är internationell och utgörs främst av projekt som stöder strål- och kärnsäkerhetsmyndigheter i olika länder.  

2.2  Den internationella utvecklingen

Efterfrågan på STUK:s sakkunskap ute i världen är stor. Den är betydligt större än vad centralen hittills har kunnat utnyttja. Omvärlden och verksamheten har utvecklats och ändrats under årens lopp i den utsträckning att verksamheten i form av ämbetsverk inte som sådan lämpar sig för att utveckla STUK:s internationella serviceverksamhet som har blivit kommersiell. 

För att STUK ska kunna möta de förändringar som sker i omvärlden och i efterfrågan på tjänster behövs en modernisering av förvaltningsmodellen för centralens sakkunnigtjänster så att den motsvarar de behov en företagslik verksamhet har. För den internationella serviceverksamheten bör ett aktiebolag som administreras av STUK bildas. En verksamhetsmodell i form av bolag förbättrar utvecklingen av serviceverksamheten. 

Ett konkret exempel är STUK:s samarbete med Saudi-Arabien för att utveckla landets strål- och kärnsäkerhetsmyndighet. Nämnda organisation i Saudi-Arabien var dock tvungen att ingå ett temporärt samarbetsavtal med Finpro på grund av STUK:s myndighetsställning. Det är ändamålsenligt att även samarbetet med Ryssland organiseras via ett aktiebolag av detta slag. 

2.3  Bedömning av nuläget

STUK:s internationella serviceverksamhet har i huvudsak innefattat sådana projekt som stöder strål- och kärnsäkerhetsmyndigheterna i olika länder och som finansieras av bl.a. Europeiska kommissionen. En betydande del av tjänsterna utgörs dessutom av kärnsäkerhetssamarbetet med Ryssland, som finansieras ur statsbudgeten. Ett nytt stort projekt är det projekt för utveckling av strål- och kärnsäkerhetsmyndigheten i Saudi-Arabien som inleddes 2014. 

När det gäller internationella sakkunnigtjänster styrs STUK:s verksamhet i regel av den externa efterfrågan. STUK anser att utgångspunkten även i denna verksamhet ska vara att den främjar strål- och kärnsäkerheten. 

Till resultatområdet sakkunnigtjänster hänförs i nuläget samtliga direkta och indirekta kostnader som föranleds av verksamheten och som helt och hållet täcks med avgifter som tas ut hos kunderna. För sakkunnigtjänster används således inte alls STUK:s budgetfinansiering. Lönsamhetsmålet fastställs företagsekonomiskt.  

På grund av verksamhetens kommersiella karaktär är det motiverat att sakkunnigtjänsterna överförs till ett bolag som verkar på marknadsvillkor och som smidigt förmår möta kundernas behov och effektivt utveckla sitt tjänsteutbud och kvaliteten på sina tjänster.  

STUK:s internationella sakkunnigtjänster omsatte 2014 ca 5 miljoner euro. Dess andel av STUK:s totala verksamhet är ca 12 procent. Målet är att intäkterna från sakkunnigtjänsterna klart ska överstiga självkostnadspriset. 

Kundkretsen består främst av myndighetsorganisationer som ansvarar för strål- och kärnsäkerheten i olika länder och av andra aktörer i branschen. Det finns både en intern beredskap och yttre förutsättningar för en lönsam verksamhet som aktiebolag. 

Ett bolag som administreras av STUK möjliggör även ett naturligt samarbete med andra finska aktörer beträffande internationella säkerhetsprojekt. Den finska strål- och kärnsäkerhetskompetensen skapar ett starkt fundament för detta. 

I enlighet med resultatavtalet från 2014 mellan social- och hälsovårdsministeriet och STUK utvidgar STUK sin internationella serviceverksamhet och förbereder sig för att bilda ett bolag för detta ändamål.  

3.1  Målsättning

Syftet med propositionen är att STUK:s internationella sakkunnigtjänster utvecklas som verksamhet på marknadsvillkor med hjälp av ett konkurrenskraftigt bolag. På längre sikt är målet att exportera finsk strål- och kärnsäkerhetskompetens till länder som inleder och utvecklar användningen av kärnenergi. Utöver STUK kan bolaget även dra nytta av andra aktörer i branschen. På detta sätt kan den kompetens som utvecklats i Finland även förenas med omfattande projekt. Efterfrågan på dessa sakkunnigtjänster är klart större än den efterfrågan som STUK hittills har kunnat möta. Beträffande utvecklingen av verksamheten hjälper både STUK:s eget rykte och den finska kärnsäkerhetskompetensens starka internationella rykte.  

Finansieringsmöjligheterna, som är mångsidigare för ett aktiebolag än för ett ämbetsverk, för med sig flexibilitet i planeringen av bolagets ekonomi i en situation där efterfrågan på tjänster varierar från år till år. Bolagsformen förbättrar även styrningen av den verksamhet som anknyter till sakkunnigtjänsterna genom att den bättre beaktar de särdrag hos affärsverksamheten som avviker från STUK:s övriga verksamhet. Tack vare dessa omständigheter har ett aktiebolag bättre förutsättningar att möta de utmaningar som kommer med konkurrensen samt att reagera på sina kunders föränderliga behov. 

Aktiebolagsformen gör det möjligt att effektivare kontrollera riskerna. En avgränsning av riskerna på ämbetsverksbasis kan förhindra ett affärsmässigt förnuftigt sätt att verka. 

Bättre funktionella förutsättningar än för närvarande skapas för sakkunnigtjänsterna. I ett aktiebolag är det enklare att öka affärsverksamheten och konkurrenskraften. Affärsverksamheten utvecklas ständigt utifrån kundernas behov. Ledningen får mera självständighet och beslutanderätt i affärsverksamhet, och detta gör den smidigare. För sakkunnigtjänsterna skapas allt bättre ekonomiska verksamhetsbetingelser. Omsättningen kan ökas betydligt ända från de första verksamhetsåren. Om antalet nya länder som planerar att ta i bruk kärnenergi ökar under de närmaste åren, är det möjligt att utvidga verksamheten i betydande utsträckning. 

Bolagets verksamhet organiseras så att det tydligt kan påvisas att bolaget och STUK är funktionellt och ekonomiskt separata och att de mål som hänför sig till oberoendet nås. Verkställande direktören är ett lagstadgat organ i ett aktiebolag. Verkställande direktören är inte anställd i ett tjänsteförhållande, utan hans eller hennes ställning fastställs i ett avtal för verkställande direktören. 

Bildandet av ett aktiebolag ökar förutsättningarna för STUK:s internationella affärsverksamhet på ett lönsamt och långsiktigt sätt samt begränsar riskerna med verksamheten. 

3.2  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att funktionen internationella sakkunnigtjänster inom STUK bolagiseras och att för statens räkning tecknas hela aktiestocken för det bolag som ska bildas . Aktiebolaget administreras av STUK, och social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för ägarstyrningen av bolaget. Vid styrningen iakttas bestämmelserna i 6 § i lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning.  

Aktiebolagets verksamhetsområde är internationella sakkunnigtjänster som gäller strål- och kärnsäkerhet. Bolaget är verksamt på den konkurrensutsatta marknaden och främjar vår export av kompetens som gäller strål- och kärnsäkerhet. Bolagets roll kan variera beroende på projektet. Bolaget kan vara ansvarig avtalspart och verkställare för ett projekt. Bolaget kan även i form av underleverans beställa tjänster av andra aktörer eller samarbeta med andra aktörer som ett konsortium. I sin verksamhet drar bolaget nytta särskilt av STUK:s, men även av andra finska aktörers, kompetens. 

På grund av det omfattande och känsliga samarbete som gäller användningen av kärnenergi kan nya kommersiella projekt ha politiska konsekvenser. De bedöms tillsammans med respektive ministerierna innan projekten inleds. 

STUK:s sakkunnigtjänster har under årens lopp innefattat kärn- och strålsäkerhetssamarbete med Rysslands säkerhetsmyndighet samt med kärnkraftverken på Kolahalvön och iLeningrad Tjänsterna har tillhandahållits i enlighet med avtal som ingåtts med ministerierna utifrån STUK:s ansökningar. Under åren 2014 och 2015 har STUK fått direkt finansiering för detta samarbete. Avsikten är att bolaget även ska svara för samarbetet för att förbättra säkerheten vid kärnkraftverken på Kolahalvön och iLeningrad. Verksamheten är inte sådan myndighetsverksamhet som enligt lagstiftningen ska höra till STUK:s uppgifter. STUK:s uppgift är fortfarande att ur säkerhetssynvinkel utvärdera de projekt som ska genomföras, och denna uppgift lämpar sig bättre för STUK. 

Med tanke på beredskapsverksamheten och statens centrala säkerhetsintressen som anknyter därtill är det viktigt att bolagets sakkunskap och den know-how som samarbetet med kärnkraftverken på Kolahalvön och i Leningrad genererar finns tillgänglig för STUK i beredskapssituationer. Detta beaktas i de arrangemang som görs med bolaget.  

4.1  Ekonomiska konsekvenser

4.2  Konsekvenser för organisation och personal

En del av STUK:s personal torde övergå i aktiebolagets tjänst när det inleder sin verksamhet, dock högst 10 personer. När det gäller ordnandet av personalens ställning tillämpas bestämmelserna om överlåtelse av rörelse i statstjänstemannalagen (750/1994) och statsrådets principbeslut om ordnande av statsanställdas ställning vid organisationsförändringar (26.1.2012). Senare fastställs personalens anställningsvillkor (t.ex. semestrar, lön för sjukdomstid, pensioner) i enlighet med de arbetskollektivavtal och arbetsavtal som gäller det nya bolaget.  

4.3  Konsekvenser för STUK:s myndighetsverksamhet

Bolagiseringen förtydligar STUK:s ställning som säkerhetsmyndighet. Bolaget kommer i motsats till nuläget att ansvara för kommersiella avtal och arrangemang tillsammans med andra aktörer som deltar i projekten. STUK kommer fortsättningsvis att via aktiebolaget delta i tillhandahållandet av internationella tjänster. Samtidigt kan STUK även utveckla sin egen kompetens. 

Utgångspunkten är att STUK:s deltagande i tjänsteverksamheten inte ska ha några effekter på myndighetsverksamheten, med andra ord genomför STUK inte tjänsteprojekt genom att inskränka eller åsidosätta myndighetsverksamheten. STUK kommer även i fortsättningen att samarbeta med olika myndigheter på samma sätt som för tillfället. 

5.1  Beredningsskeden och beredningsmaterial

Propositionen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med STUK och avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli.  

5.2  Remissyttranden och hur de har beaktats

Utlåtanden om propositionen har begärts av arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet, statsrådets kansli, inrikesministeriet, justitieministeriet, Finlands näringsliv EK, Finpro samt Finsk Energiindustri rf. Det kom in sammanlagt 6 utlåtanden. 

Remissinstanserna har i regel understött förslaget. Statsrådets kansli har förutsatt att STUK upprättar en noggrann affärsplan, som innehåller den planerade ingående balansen, resultaträkningen och finansieringsanalysen för några år samt en så noggrann vision som möjligt av hur affärsverksamheten kommer att utvecklas under de närmaste åren. 

I motiveringen ska det dessutom närmare föras fram verksamhetens konkurrensfält och jämförelseföretag, och hur den föreslagna höga självförsörjningsgraden placerar sig i dessa jämförelser, och huruvida den höga kapitaliseringsnivån försätter bolaget i en bättre konkurrensställning än övriga företag. Arbets- och näringsministeriet föreslår att det i propositionen preciseras att lagstiftningen om offentlig upphandling inte ska gälla det bolag som ska bildas. Eftersom bolaget även ansvarar för kärnsäkerhetssamarbetet i Finlands närområden enligt det anslag som STUK har beviljat bolaget och som grundar sig på statsbudgeten, anser arbets- och näringsministeriet att bokföring av icke-ekonomisk verksamhet av myndighetskaraktär separat från bolagets huvudsakliga, kommersiella verksamhet är att rekommendera för att förhindra korssubventionering samt för att undvika eventuella problem med statsstöd och konkurrensneutralitet. På grund av det omfattande och även känsliga internationella samarbetet kring användningen av kärnenergi är det viktigt att de politiska konsekvenserna av det föreslagna aktiebolagets verksamhet alltid utvärderas innan en ny kommersiell verksamhet inleds av de ministerier (ANM och UM) till vars verksamhetsområde de tjänster som erbjuds hör. Utrikesministeriet påminner om exporttillståndspraxis i fråga om kärnteknologi, informationsmaterial och produkter med dubbla användningsområden samt om behovet att säkerställa att de iakttas i en organisation som verkar på marknadsvillkor. Justitieministeriet anser att lagen om strålsäkerhetscentralen bör reformeras i sin helhet, för att organisationsregleringen ska bli uppdaterad med anledning av bolagiseringsarrangemanget. Dessutom föreslår justitieministeriet en precisering i propositionen av innehållet i och motiveringen till de arrangemang som gäller kärnsäkerhetssamarbetet i närområdena för att motiveringen för bolagiseringsarrangemanget ska vara tillräcklig.