1  Bakgrund och beredning

2  EU-rättsaktens målsättning och huvudsakliga innehåll

Syftet med det delegerade direktivet var att till bilaga IX till direktivet lägga till nya råvaror som uppfyller bedömningsgrunderna i artikel 28.6. Biodrivmedel och biogas som bearbetas av råvaror enligt del A i bilagan beräknas dubbelt uppfylla den i direktivet angivna skyldigheten om andelen förnybar energi inom transportsektorn och i fråga om dem har det i direktivet uppställts en separat skyldighet på 5,5 procent tillsammans med förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (artikel 25.1 b i RED III-direktivet). Råvarorna i del B i bilagan beräknas också dubbelt bidra till fullgörandet av skyldigheten om förnybar energi inom transportsektorn, men deras mängd av skyldigheten har begränsats till 1,7 procent. 

Till del A fogades fem nya råvaror: 1) finkelolja från alkoholdestillation, 2) rå metanol från sulfatmassa som härrör från produktion av pappersmassa, 3) mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, som odlas i områden där produktionen av livsmedels- och fodergrödor på grund av en kort växtperiod är begränsad till en skörd, och förutsatt att användningen av dem inte leder till efterfrågan på ytterligare mark och att markens innehåll av organiskt material bibehålls, när de används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn, 4) grödor som odlas på allvarligt skadad mark, med undantag av livsmedels- och fodergrödor, när de används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn och 5) cyanobakterier. 

Till del B fogades fyra nya råvaror: 1) skadade grödor som inte lämpar sig för användning i livsmedels- eller foderkedjan, med undantag av ämnen som avsiktligt har modifierats eller kontaminerats för att uppfylla denna definition, 2) kommunalt avloppsvatten och andra derivat än avloppsslam, 3) grödor som odlas på allvarligt skadad mark, med undantag av livsmedels- och fodergrödor och bränsleråvaror som förtecknas i del A i denna bilaga, när de inte används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn och 4) mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, med undantag av bränsleråvaror som förtecknas i del A i denna bilaga, som odlas i områden där produktionen av livsmedels- och fodergrödor på grund av en kort växtperiod är begränsad till en skörd, och förutsatt att användningen av dem inte leder till efterfrågan på ytterligare mark och att markens innehåll av organiskt material bibehålls, när de inte används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn. 

Kommissionen fogade mellangrödor och grödor som odlas på allvarligt skadad mark till del A eller B beroende på inom vilken sektor de bränslen som produceras av grödorna används. I praktiken ansåg kommissionen att användningen av dessa råvaror som flygbränsle kan anses vara en avancerad teknik, eftersom bearbetning av dessa råvaror till biodrivmedel som används inom luftfarten inte ännu har tagits i bruk kommersiellt i stor skala. Samtidigt finns avancerad teknik redan tillgänglig som har tagits i bruk i stor skala för att bearbeta samma råvaror till andra typer av biodrivmedel som används inom andra transportsektorer, däribland biodiesel, bioetanol och biogas, och därför anses dessa råvaror inom vägtrafiken och sjöfartssektorn tillhöra del B. 

Kommissionen har för avsikt att offentliggöra mera detaljerade riktlinjer för att underlätta tolkningen av råvaruförteckningen. Under beredningen av propositionen var tidsplanen för riktlinjerna ännu oklar, med enligt uppgifter från kommissionen kommer riktlinjerna att utfärdas i år.  

I RED III-direktivet ändrades inledningsfraserna i del A och B i bilaga IX så att de motsvarar de andra ändringarna i direktivet. I inledningsfraserna ströks hänvisningarna till att råvarornas bidrag till uppfyllandet av målet för distributionsskyldighet är två gånger så stort, eftersom huruvida det räknas att råvarorna enligt bilagan bidrar en eller två gånger till fullföljandet av skyldigheterna om andelen förnybar energi inom transportsektorn beror på vilket mål för transportsektorn som medlemsstaten har valt (växthusgasintensitet eller energibaserad skyldighet). 

3  Nuläge och bedömning av nuläget

Enligt 5 § 3 mom. i lagen om distributionsskyldighet ska följande andelar av distributionsskyldigheten uppfyllas med biodrivmedel eller biogas som producerats eller framställts av råvaror som avses i del A i bilagan eller med förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung ( tilläggsskyldighet ):  

– 3,0 procent år 2025, 

– 4,0 procent åren 2026 och 2027, 

– 8,0 procent år 2028, 

– 9,0 procent år 2029, 

– 10,0 procent år 2030 och därefter. 

Av tilläggsskyldigheten ska andelen förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung dock vara minst ( skyldighet att uppfylla minimiandelen )  

– 1,5 procent åren 2028 och 2029, 

– 4,0 procent år 2030 och därefter. 

Råvarorna i bilagan är för närvarande huvudsakligen avfall eller restprodukter från bearbetning. En del av de råvarorna i bilagan är tydligt specificerade, såsom halm, nötskal, stallgödsel och avloppsslam. Samtidigt medför en del av råvarorna tolkningssvårigheter, såsom biomassafraktioner av industriellt avfall som inte lämpar sig för användning i livsmedels- och foderkedjan, inbegripet råmaterial från detalj- och partihandeln, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin samt fiske- och vattenbruksnäringen, och med undantag för de råvaror som nämns i del B i denna bilaga. 

Enligt 5 b § i lagen om distributionsskyldighet kan Energimyndigheten på ansökan besluta ge ett förhandsbesked om huruvida det är fråga om en råvara som avses i 5 eller 5 a §. Ansökan kan göras av en distributör eller av en i lagen om biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen (393/2013, nedan hållbarhetslagen ) avsedd verksamhetsutövare. Energimyndigheten kan återkalla beslutet på grund av att tolkningspraxis ändrats eller av något annat särskilt skäl.  

Det meddelas årligen cirka 4 stycken beslut om förhandsbesked enligt lagen om distributionsskyldighet. Majoriteten av besluten om förhandsbesked är dock sekretessbelagda, så det finns inte några exakta uppgifter om hur de enskilda råvarorna har klassificerats. Uppgifter om mängderna av olika råvaror är inte heller offentlig. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

5  Alternativa handlingsvägar

6  Remissvar

Utkastet till proposition har varit på remiss under perioden den 27 februari–11 april 2025 i webbtjänsten utlåtande.fi. 

Begäran om utlåtande sändes till följande instanser: Ab Stormossen Oy, Bilimportörerna och -industrin rf, Bioenergi rf, BioKymppi Oy, Biosairila Oy, Centralhandelskammaren, Demeca Oy, Energimyndigheten, Envor Pori Oy, Etelä-Karjalan Jätehuolto Oy, Finlands klimatpanel, Finlands naturskyddsförbund rf, Finlands näringsliv rf, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Finsk Energiindustri rf, Företagarna i Finland rf, Gasum Oy, Jeppo Biogas Ab, justitieministeriet, Kiertokaari Oy, kommunikationsministeriet, Metener Service Oy, miljöministeriet, Mustankorkea Oy, Neste Oyj, North European Oil Trade Oy, One1 Oy, Oy Teboil Ab, Pirkanmaan Jätehuolto Oy, Pk Biogas Ab Oy, Skatteförvaltningen, St 1 Oy, Suomalainen Energiaosuuskunta (SEO), Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Sähköinen Liikenne ry, UPM-Kymmene Oyj, Vieremän Lämpö ja Vesi Oy, VSS Biopower Oy, Vörå Biogas Ab och Wega Fuels Oy. Också andra än de aktörer som begäran om utlåtande riktades till kunde lämna ett utlåtande om utkastet till proposition. 

Begäran om utlåtande och de utlåtanden som lämnats kan läsas på webbplatsen utlåtande.fi och i statsrådets tjänst för projektinformation på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt med projektkoden TEM001:00/2025 .  

Det kom in sammanlagt 12 utlåtanden. Utlåtanden lämnades av Bioenergi rf, Demeca Oy, Energimyndigheten, kommunikationsministeriet, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Suomen Taksiliitto ry, Tekniska Handelsförbundet rf och miljöministeriet. Kommunikationsministeriet och Skatteförvaltningen meddelade att de inte hade något att yttra i ärendet. 

Remissinstanserna understödde enhälligt den ändring av teknisk natur som ingår i propositionen och som gäller definitionen av en laddningspunkt som är tillgänglig för allmänheten. 

Remissinstanserna förhöll sig i huvudsak positiva också till uppdateringen av bilagan till lagen om distributionsskyldighet. Särskilt den uppdatering av förteckningarna över råvaror i delarna A och B i bilagan som föreslås i propositionen ansågs minska de politiska riskerna och göra investeringarna mer förutsägbara.  

I utlåtandena togs det särskilt ställning till propositionens miljökonsekvenser. Några remissinstanser ansåg att miljökonsekvenserna av mellangrödor och grödor som odlas på allvarligt skadad mark har bedömts felaktigt i propositionen. Bioenergi rf betonade att odling av mellangrödor har positiva miljökonsekvenser, till exempel förbättrar det åkrarnas bördighet och binder näringsämnen i marken. Finlands naturskyddsförbund och miljöministeriet efterlyste en mer omfattande bedömning av ändringarna i markanvändning och om påvisande av råvarornas hållbarhet. Vid den fortsatta beredningen har man strävat efter att precisera miljökonsekvenserna. 

Flera remissinstanser fäste uppmärksamhet vid tolkningen av råvaror i del A i bilagan och vid eventuella överlappningar med råvaror i del B i bilagan. Remissinstanserna betonade att skillnaden mellan delarna A och B bör förbli tydlig, och att man vid det nationella genomförandet bör undvika att flytta råvaror från del A till del B, eftersom detta skulle försvaga redan gjorda investeringar och leda till onödiga kostnader för aktörerna. Enligt 5 b § 3 mom. i lagen om distributionsskyldighet kan Energimyndigheten återkalla ett beslut om förhandsbesked på grund av att tolkningspraxis ändrats eller av något annat särskilt skäl. Enligt specialmotiveringen kan ett särskilt skäl till återkallande vara till exempel ändringar i EU:s lagstiftning. Samtidigt bör det vid genomförandet vara möjligt att identifiera sådana råvaror som tydligt hör till del A i bilagan och sådana som hör till del B i bilagan. Vid den fortsatta beredningen har motiveringen preciserats till denna del. 

Remissinstanserna föreslog att punkterna ”t) och u)” i del A och punkterna "c), e) och f)" i del B delvis kan överlappa de råvaror som redan nu klassificerats. Till exempel vallgrödor kan användas som fånggrödor, och vid det nationella genomförandet bör uppmärksamhet fästas vid att råvaror som klassificeras som råvaror enligt del A inte klassificeras som råvaror enligt del B. Suomen Biokierot och Biokaasu rf samt Demeca Oy föreslog att det i motiveringspromemorian borde klargöras att råvaror som ska klassificeras som råvaror enligt kategori d) i del A inte klassificeras som råvaror enligt den nya kategorin c) i del B. 

Utifrån remissvaren gjordes dessutom vissa preciseringar och tekniska korrigeringar i propositionen. 

7  Specialmotivering

2 §.Definitioner . I 1 mom. 18 punkten föreslås en korrigering av en felaktig paragrafhänvisning. Avsikten är att hänvisa till den i 17 punkten avsedda Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1804 om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel och om upphävande av direktiv 2014/94/EU.  

Bilaga.Råvaror till biodrivmedel och biogas . Det föreslås att inledningsfrasen i del A ändras så att de ändringar som gjorts i lagen om distributionsskyldighet genom lag 841/2024 beaktas i inledningsfrasen. I inledningsfrasen stryks hänvisningen till att råvarornas bidrag till uppfyllandet av målet för distributionsskyldighet anses vara två gånger så stort samt uppdateras paragrafhänvisningarna. I q-punkten i del A görs en teknisk ändring genom att punkten ändras till ett kommatecken.  

Enligt förslaget ska dessutom nya råvaror fogas till förteckningen över råvaror i del A och B i bilagan. De nya råvarorna i bilagan motsvarar till sitt innehåll råvarorna i det delegerade direktivet (EU) 2024/1405. 

Enligt den nya r-punkten i del A kan biodrivmedel eller biogas som har framställts av finkelolja från alkoholdestillation bidra till att uppfylla tilläggsskyldigheten. Finkelolja bildas vanligen som resultat av kvävemetabolismen i jästsvampar under jäsning.  

Till del A fogas en ny s-punkt med lydelsen rå metanol från sulfatmassa som härrör från produktion av pappersmassa.  

De nya t- och u-punkterna avviker till sitt tillämpningsområde från de övriga råvarorna i förteckningen i del A i bilagan. Endast mellangrödor som används för produktion av biobränslen inom luftfarten och grödor som odlas på allvarligt skadad mark ska klassificeras som avancerade bränslen.  

Det förslås att den nya t-punktens lydelse är mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, som odlas i områden där produktionen av livsmedels- och fodergrödor på grund av en kort växtperiod är begränsad till en skörd, och förutsatt att användningen av dem inte leder till efterfrågan på ytterligare mark och att markens innehåll av organiskt material bibehålls, när de används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn. Alla kriterier bör uppfyllas för råvaran.  

Vid bedömningen av hur en råvara ska klassificeras bör det för det första fästas uppmärksamhet vid att mellangrödan inte kan klassificeras som en livsmedels- och fodergröda. Enligt artikel 2.40 i RED II-direktivet är mellangrödor inte livsmedels- och fodergrödor om de inte produceras på jordbruksmark som huvudgröda och användningen av dem inte medför krav på ytterligare land. 

För det andra ska en mellangröda inte heller kunna klassificeras som cellulosa från icke-livsmedel eller som någon annan råvara enligt del A i bilagan, med undantag för punkt t. Med cellulosa från icke-livsmedel avses enligt p-punkten i bilagan till lagen om distributionsskyldighet huvudsakligen sådan råvara bestående av cellulosa och hemicellulosa som har en lägre ligninhalt än material som innehåller både cellulosa och lignin, inklusive restprodukter från livsmedels- och fodergrödor, gräsartade energigrödor med lågt stärkelseinnehåll, industriella restprodukter och material från biologiskt avfall. I artikel 2.42 i RED II-direktivet definieras närmare vad som avses med cellulosa från icke-livsmedel och där konstateras också att täckgrödor hör till denna kategori. Enligt RED II-direktivet avses med täckgrödor tillfällig och kortvarig sådd på betesmark av en blandning av gräs och baljväxter med låg halt av stärkelse för att få foder för boskap och förbättra jordens bördighet i syfte att få högre avkastning av huvudsakliga jordbruksgrödor. Enligt denna definition hör täckgrödor som räknas som mellangrödor redan enligt gällande lagstiftning till p-punkten i del A. En mellangröda som inte uppfyller kraven för cellulosa från icke-livsmedel kan klassificeras som en råvara som hör till punkt t. Klassificeringen av råvaror bör alltid göras genom prövning från fall till fall.  

Den nya u-punktens lydelse är grödor som odlas på allvarligt skadad mark, utom livsmedels- och fodergrödor, när de används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn, Allvarligt skadad mark definieras i 9 punkten i del C i bilaga V till RED II-direktivet och avser mark som under en längre tid antingen har försaltats i betydande omfattning eller vars halt av organiska ämnen varit särskilt låg och som drabbats av kraftig erosion. Området ska uppfylla kriterierna för allvarligt skadad mark före odlingen av råvaror inleds. Från råvarukategorin har man uteslutit livsmedels- och fodergrödor, vilka enligt artikel 2 andra stycket led 40 i RED II-direktivet avser stärkelserika grödor, sockergrödor eller oljegrödor som produceras på jordbruksmark som huvudgröda exklusive restprodukter, avfall eller material som innehåller både cellulosa och lignin och mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, förutsatt att användningen av sådana mellangrödor inte medför krav på ytterligare land. Vid bedömningen bör uppmärksamhet för det första fästas vid att grödan inte kan klassificeras som en livsmedels- och fodergröda. För det andra bör grödan i fråga inte kunna klassificeras som en råvara enligt någon annan punkt i del A än u-punkten.  

De krav på massbalansen som gäller för mellangrödor och grödor som odlas på allvarligt skadad mark är desamma för biodrivmedel som används inom luftfarten och biodrivmedel som används inom andra sektorer. Det slutliga användningsområdet, och huruvida det är fråga om en bränsleråvara enligt del A eller B, kan fastställas först efter det att råvarorna har bearbetats till det slutliga bränslet. Indelningen kan grunda sig till exempel på vilken typ av bränsle som producerats. Därmed förutsätts det inte ännu att det slutliga användningsområdet fastställs i råvarornas massbalans innan de bearbetas till biodrivmedel. 

Det fogas en ny s-punkt till del A med lydelsen cyanobakterier.  

Det föreslås att det ur inledningsfrasen i del B stryks att råvarornas bidrag till uppfyllandet av målet för distributionsskyldighet anses vara två gånger så stort. Att råvarornas bidrag till uppfyllandet av målet för distributionsskyldighet anses vara två gånger så stort slopades redan 2020, och därför kan omnämnandet av detta strykas. I Finland tillämpas den energibaserade skyldigheten. I artikel 27.2 f i RED II-direktivet, som gäller den energibaserade skyldigheten, föreskrivs det att vid beräkningen av minimiandelarna ska andelen biodrivmedel och biogas som produceras från de bränsleråvaror som förtecknas i del B i bilaga IX av energiinnehållet i bränslen och el som levereras till transportsektorn begränsas till 1,7 %. Begränsningen tillämpas på uppnåendet av de mål som avses i artikel 25.1 första stycket a i RED II-direktivet. Begränsningen har inte införlivats i den nationella lagstiftningen på de grunder som anges i regeringens proposition RP 121/2024 rd. Eftersom råvarorna i del B egentligen inte har någon annan betydelse i distributionsskyldigheten än vid beräkningen av Finlands mål för förnybar energi inom transportsektorn, är det ändamålsenligt att i inledningsfrasen hänvisa till detta syfte.  

Det föreslås att det till del B i bilagan fogas nya c–f-punkter . I del B i b-punkten görs en teknisk ändring genom att punkten ändras till ett kommatecken.  

Till del B fogas en ny c-punkt , enligt vilken skadade grödor som inte lämpar sig för användning i livsmedels- eller foderkedjan, med undantag av ämnen som avsiktligt har modifierats eller kontaminerats för att uppfylla denna definition, klassificeras som råvaror enligt del B.  

Till del B fogas en ny d-punkt med lydelsen kommunalt avloppsvatten och andra derivat än avloppsslam.  

Den nya e-punkten har lydelsen grödor som odlas på allvarligt skadad mark, med undantag av livsmedels- och fodergrödor och bränsleråvaror som förtecknas i del A i denna bilaga, när de inte används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn,  

Den nya f-punkten har lydelsen mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, med undantag av bränsleråvaror som förtecknas i del A i denna bilaga, som odlas i områden där produktionen av livsmedels- och fodergrödor på grund av en kort växtperiod är begränsad till en skörd, och förutsatt att användningen av dem inte leder till efterfrågan på ytterligare mark och att markens innehåll av organiskt material bibehålls, när de inte används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn. Sådana mellangrödor som kan klassificeras som cellulosa från icke-livsmedel ska klassificeras som råvaror enligt p-punkten i del A.  

8  Ikraftträdande

Det föreslås att lagen träder i kraft så snart som möjligt, dock senast den 14 september 2025.  

De föreslagna ändringarna hänför sig i huvudsak till det nationella genomförandet av det delegerade direktivet. Bestämmelserna enligt förslaget ska således sättas i kraft inom den tidsfrist som anges i det delegerade direktivet, det vill säga senast den 14 september 2025. Tidsfristen för genomförandet av RED III-direktivet löper ut den 21 maj 2025. 

9  Verkställighet och uppföljning

Konsekvenserna av verkställandet av lagförslagen följs upp vid arbets- och näringsministeriet. 

10  Förhållande till andra propositioner

I denna proposition föreslås det att lagen om främjande av användningen av förnybara drivmedel för transport ändras. Genom ändringen genomförs det delegerade direktivet (EU) 2024/1405 och RED III-direktivet (EU) 2023/2413. 

Den viktigaste ändringen i det delegerade direktivet är att nya råvaror läggs till delarna A och B i bilaga IX till direktivet om förnybar energi. Ändringen genomförs genom de ändringar som föreslås i bilagan till lagen om distributionsskyldighet.  

Vid bedömningen av de föreslagna ändringarna i konstitutionellt hänseende är 15 § och 18 § 1 mom. i grundlagen som tryggar egendomsskyddet och näringsfriheten av betydelse. Särskilt de råvaror som fogas till del A i bilagan ökar distributörerna möjligheter att fullgöra distributionsskyldighetens tilläggsskyldighet. Detta kan bedömas öka kostnadseffektiviteten vid fullgörandet av tilläggsskyldigheten, eftersom det är möjligt att fullgöra tilläggsskyldigheten genom ett större urval av råvaror. Propositionen bedöms inte påverka redan gjorda investeringar i biodrivmedel eller biogas. Därmed bedöms de föreslagna bestämmelserna inte vara problematiska med tanke på egendomsskyddet enligt 15 § i grundlagen eller näringsfriheten enligt 18 § 1 mom. i den lagen. 

Propositionen innehåller inga förslag av betydelse med tanke på grundlagen. Den föreslagna lagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.