1.1  Bakgrund

Ansvaret för organiseringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet övergår den 1 januari 2023 från kommunerna till välfärdsområdena. Samtidigt träder lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) och den nya lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021), som upphäver den nuvarande lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009), i kraft.  

I 33 § 3 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering föreskrivs det om justering av vissa bestämmelser i lagen innan lagstiftningen träder i kraft. Den beräkning av den årliga ökningen av servicebehovet som avses i 7 §, de uppgiftsbaserade viktningar inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården som avses i 13 § 3 mom. samt de behovsfaktorer inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården som avses i 14 § och deras viktkoefficienter justeras första gången från och med finansieringen för 2023.  

Enligt motiveringen till 58 § 3 mom. i den nya lagen om statsandel för kommunal basservice behöver grundpriserna ännu anges separat genom en ändring av det aktuella momentet enligt nivån för 2022, när den kunskapsbas som behövs för detta finns tillgänglig. Det är också nödvändigt att i lagen göra de motsvarande ändringarna som efter det att den nya lagen godkänts gjorts i den nuvarande lagen om statsandel för kommunal basservice, som gäller till slutet av 2022.  

Det finns bestämmelser om sänkning av den kommunala inkomstskattesatsen med en viss procentsats 2023 i 55 § i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (härefter införandelagen). I regeringens proposition RP 241/2020 rd har det konstaterats att paragrafen måste ses över 2022 efter det att finansieringskalkylerna har uppdaterats.  

Vissa andra behov av precisering av lagstiftningen har också observerats i samband med genomförandet av reformen. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid finansministeriet. Förslagen om finansieringen av välfärdsområden har utarbetats i samarbete med sakkunniga på social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och Institutet för hälsa och välfärd. Förslagen gällande lagen om statsandel för kommunal basservice har utarbetats i samarbete med sakkunniga på undervisnings- och kulturministeriet och uträkningen av justeringen av kostnadsfördelningen har utarbetats i samarbete med sakkunniga på Finlands Kommunförbund. Förslagen har behandlats i den av social- och hälsovårdsministeriet för perioden 27.8.2019–31.5.2023 tillsatta finansieringssektionen och ledningsgruppen för styrning av social- och hälsovården samt i statsrådets ministerarbetsgrupp för social- och hälsovården.  

Under beredningen har Finlands Kommunförbund, vissa kommuner och välfärdsområdena hörts om utkastet till proposition vid ett informationstillfälle 20.4.2022. Utkastet till proposition har dessutom varit utlagt för kommentarer i tjänsten utlåtande.fi under perioden 13–21.4.2022. På grund av tidpunkten då det statistiska material och övriga material som behövs för propositionen blir klart, såsom statistiken över befolkningsstrukturen och undersökningar utförda av Institutet för hälsa och välfärd, har det inte varit tidsmässigt möjligt att genomföra en normal remissbehandling. Uppgifterna om beredningen av propositionen, responsen på utkastet och en sammanfattning av utlåtandena har publicerats på webbadressen: https://vm.fi/sv/projekt?tunnus=VM014:00/2022.  

Delegationen för kommunal ekonomi och förvaltning har behandlat propositionen. 

Landskapet Åland har hörts gällande den föreslagna ändringen av teknisk natur i inkomstskattelagen. 

2.1  Lag om välfärdsområdenas finansiering

Lagen om välfärdsområdenas finansiering (härefter finansieringslagen) tillämpas på beviljande av statlig finansiering för att täcka kostnaderna för de uppgifter för vilka välfärdsområdena enligt lagen om välfärdsområden (611/2021) har organiseringsansvaret. Lagen tillämpas dock inte på täckande av välfärdsområdenas kostnader för sådana uppgifter om vars finansiering det föreskrivs särskilt någon annanstans eller bestäms särskilt i statsbudgeten med stöd av bestämmelser någon annanstans i lag. Lagen tillämpas också på finansieringen av de av välfärdsområdenas uppgifter som omfattas av Helsingfors stads organiseringsansvar. Finansieringen av de uppgifter som omfattas av HUS-sammanslutningens organiseringsansvar och som avses i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021) täcks med den finansiering som välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad får med stöd av den lagen. Lagen tillämpas inte i landskapet Åland. Specialmotiveringarna till lagen om välfärdsområdenas finansiering ingår i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om inrättande av välfärdsområden och om reformen av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet 241/2020 rd.  

Bestämmelserna om hur den statliga finansieringen till välfärdsområdena beviljas finns i 3 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering. Finansiering beviljas utifrån välfärdsområdets invånarantal, faktorer som beskriver behovet av social- och hälsovårdstjänster, befolkningstätheten, inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål, tvåspråkigheten, karaktären av skärgård, samiskspråkigheten, åtgärder som främjar hälsa och välfärd samt riskfaktorer inom räddningsväsendet. I 1 mom. finns det bestämmelser om andelarna av dessa bestämningsfaktorer året före det år då lagen träder i kraft. 

Det finns bestämmelser om beaktande av en förändring i servicebehovet inom sociaI- och hälsovården i 7 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering. Enligt 1 mom. ska när nivån för den statliga finansieringen bestäms för finansåret av en förändring i servicebehovet beaktas så mycket att driftskostnadernas årliga ökning motsvarar 80 procent av den beräknade årliga ökningen av servicebehovet inom social- och hälsovården, som är följande: 

1) 1,04 procent 2023, 

2) 1,03 procent 2024, 

3) 1,07 procent 2025, 

4) 1,05 procent 2026. 

Enligt 2 mom. baserar sig beräkningen av den årliga ökningen av servicebehovet på en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd. Bestämmelser om den beräknade årliga ökningen av servicebehovet utfärdas med högst fyra års mellanrum. Enligt 33 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering justeras den beräkning av den årliga ökningen av servicebehovet som avses i 7 § dock första gången från och med finansieringen för 2023.  

Enligt 36 § 1 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering höjs utöver vad som föreskrivs i 7 § 1 mom. den beräknade årliga ökningen av servicebehovet med 0,2 procentenheter 2023–2029. Enligt 36 § 2 mom. beaktas med avvikelse från vad som föreskrivs i 7 § 1 mom. under 2023 och 2024 ökningen av servicebehovet inom välfärdsområdenas social- och hälsovård fullt ut på förhand vid justeringen av nivån på välfärdsområdets finansiering. 

Det finns bestämmelser om iakttagandet av förändringen i kostnadsnivån i finansieringen landskapen i 8 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering. Enligt 1 mom. beaktas förändringen i kostnadsnivån i enlighet med prisindexet för välfärdsområdena när nivån för den statliga finansieringen bestäms för finansåret. I 2 mom. finns det bestämmelser om uträkning av prisindexet för välfärdsområdena. 

Enligt 10 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering beaktas när nivån för den statliga finansieringen för finansåret bestäms årligen i efterhand de i 5 § avsedda kostnaderna enligt de bokslutsuppgifter som välfärdsområdena lämnat till Statskontoret för året före det år som föregått finansåret (faktiska kostnader) så att skillnaden mellan de kalkylerade kostnaderna och de faktiska kostnaderna för året i fråga läggs till finansieringen eller dras av från finansieringen. Det finns inga närmare föreskrifter om hur uträkningen ska göras i paragrafen. 

Enligt 13 § 3 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering ska följande uppgiftsspecifika viktningar tillämpas när de kalkylerade kostnader bestäms som bygger på de behovsfaktorer som beskriver användningen av tjänster inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården: 

Hälso- och sjukvård 59,16 procent 

Äldreomsorg 19,78 procent 

Socialvård 21,06 procent 

Enligt 4 mom. ändras de uppgiftsspecifika viktningarna i enlighet med förändringarna i den finansiering som fördelas på grundval av välfärdsområdenas nya och utvidgade uppgifter. Bestämmelser om de uppgiftsspecifika viktningarna utfärdas med högst tre års mellanrum. Enligt bestämmelsen om ikraftträdande i lagen om välfärdsområdenas finansiering (33 § 2 mom.) ska viktkoefficienterna justeras första gången redan innan lagen träder i kraft från och med finansieringen för 2023. 

Enligt 14 § 1 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering beräknas välfärdsområdets servicebehovskoefficienter för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården utifrån behovsfaktorer som beskriver behov och kostnader i fråga om hälso- och sjukvårdstjänster, äldreomsorgstjänster och socialvårdstjänster och som bygger på sjukdomar och socioekonomiska faktorer, utifrån faktorernas viktkoefficienter och utifrån de uppgiftsspecifika viktningar som avses i 13 § 3 mom. Behovsfaktorerna och deras viktkoefficienter finns som bilaga till den lagen. 

Enligt 3 mom. bestäms servicebehovskoefficienterna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården med hjälp av uppgifter av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Pensionsskyddscentralen, Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd och Statistikcentralen om de på sjukdomar och socioekonomiska faktorer baserade behovsfaktorerna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården för året före det år som föregått finansåret. Om uppgifter för året före det år som föregått finansåret inte finns tillgängliga, används vid bestämmandet av koefficienten de senaste tillgängliga uppgifterna. 

Enligt 4 mom. utfärdas bestämmelser om de i 1 mom. avsedda behovsfaktorer som beskriver behov och kostnader i fråga om tjänster och deras viktkoefficienter med högst fyra års mellanrum med utgångspunkt i undersökningar som utförs av Institutet för hälsa och välfärd. Bestämmelser om viktkoefficienterna utfärdas dessutom genom förordning av statsrådet i samband med ändringar av välfärdsområdenas uppgifter genom att den kalkylerade effekten av uppgiftsändringen beaktas i viktkoefficienterna.  

Enligt 33 § 2 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering justeras de behovsfaktorer inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården som avses i 14 § och deras viktkoefficienter första gången från och med finansieringen för 2023. 

I 34 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering finns det bestämmelser om grunden för den statliga finansieringen till välfärdsområdena på riksnivå 2023 och 2024. Enligt 1 mom. grundar sig nivån för den statliga finansieringen till välfärdsområdena på riksnivå 2023 på det sammanlagda beloppet av kostnaderna för de i 5 § avsedda uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna till välfärdsområdena, som räknats ut på basis av de budgetuppgifter för 2022 som kommunerna lämnat till Statskontoret, och i vilket belopp de justeringar som avses i 7–9 § görs. 

Enligt 2 mom. justeras den i 1 mom. avsedda nivån för den statliga finansieringen på riksnivå i fråga om kostnaderna för de lagstadgade uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna på basis av de tjänstespecifika bokslutsuppgifter för 2022 som kommunerna lämnat till Statskontoret. Skillnaden mellan de kostnader som baserar sig på budgetuppgifterna och bokslutsuppgifterna för 2022 beaktas genom justering av de i 6 § avsedda kalkylerade kostnaderna för 2023. 

Enligt 3 mom. utgörs grunden för finansieringen för 2024 av den i 2 mom. avsedda justerade finansieringsnivån för hela landet för 2023. 

Närmare bestämmelser om förfarandet för den i 1 mom. avsedda kalkylerade fördelningen av välfärdsområdenas finansiering, om insamlingen av uppgifter om kalkylerna och om justeringen av kalkylerna får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Enligt 35 § 1 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering beaktas i välfärdsområdets finansiering som övergångsutjämning skillnaden mellan finansieringen enligt de kalkylerade kostnaderna och de faktiska kostnaderna för kommunerna inom välfärdsområdets område på det sätt som föreskrivs i den paragrafen. 

Enligt 2 och 3 mom. dras skillnaden mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna av från välfärdsområdets finansiering i form av övergångsutjämning till fullt belopp 2023, om välfärdsområdets kalkylerade kostnader är större än de faktiska kostnaderna, och skillnaden per invånare dras av enligt följande: 

1) högst 10 euro 2024, 

2) högst 30 euro 2025, 

3) högst 60 euro 2026, 

4) högst 90 euro 2027, 

5) högst 150 euro 2028, 

6) högst 200 euro 2029. 

Den skillnad som överstiger 200 euro per invånare utjämnas tills vidare genom en permanent övergångsutjämning. 

Enligt 4 och 5 mom. dras skillnaden mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna av från välfärdsområdets finansiering i form av övergångsutjämning till fullt belopp 2023, om välfärdsområdets kalkylerade kostnader är större än de faktiska kostnaderna, och skillnaden per invånare dras av enligt följande: 

1) högst 10 euro 2024, 

2) högst 30 euro 2025, 

3) högst 60 euro 2026, 

4) högst 75 euro 2027, 

5) högst 90 euro 2028, 

6) högst 100 euro 2029, 

Den skillnad som överstiger 100 euro per invånare utjämnas tills vidare genom en permanent övergångsutjämning. 

Enligt 6 mom. beräknas skillnaden mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna enligt 1 mom. på 2022 års nivå. De faktiska kostnaderna för kommunerna inom välfärdsområdets område beaktas kommunvis som medeltal för 2021 och 2022, vilka höjs till nivån för hela landet för 2022. Vid beräkningen av medeltalet används de bokslutsuppgifter som kommunerna lämnat till Statskontoret för 2021 och kommunernas budgetuppgifter för 2022. De faktiska kostnaderna justeras 2023 från och med finansieringen för 2024 på basis av de tjänstespecifika bokslutsuppgifter för 2022 som kommunerna lämnat till Statskontoret. 

Enligt 7 mom. justeras välfärdsområdets övergångsutjämning från och med finansieringen för 2026 så att det till övergångsutjämningen läggs skillnaden mellan den kalkylerade finansiering som beräknats med koefficienten för främjande av hälsa och välfärd och den kalkylerade finansiering som beräknats utan denna koefficient. 

Enligt 8 mom. läggs, om de avdrag som sammanlagt görs i välfärdsområdenas finansiering i form av övergångsutjämning är större än de tillägg som sammanlagt görs i form av övergångsutjämning, till välfärdsområdenas finansiering ett belopp som motsvarar denna skillnad. Ökningen av finansieringen är lika stor per invånare i alla välfärdsområden. 

2.2  Lag om statsandel för kommunal basservice

I lagen om statsandel för kommunal basservice finns det bestämmelser om statsandel som beviljas för driftskostnaderna i fråga om sådana av kommunernas statsandelsåligganden som har räknats upp i 1 § 1 mom.   

Det finns bestämmelser om justering av kostnadsfördelningen i 23 §. Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras de kalkylerade kostnader, de grundpriser och den finansiering som avses i 2 mom. i enlighet med de faktiska kostnaderna och den i 21 § angivna statsandelsprocenten, med iakttagande av vad som föreskrivs nedan i denna paragraf samt i 24 och 25 §. Grundpriserna och finansieringen fastställs och bestämmelser om statsandelsprocenten utfärdas för varje finansår. Kostnadsfördelningen justeras årligen. Lagen innehåller inga närmare bestämmelser om hur justeringen av kostnadsfördelningen ska beräknas. 

Det finns bestämmelser om vissa tidpunkter för fastställandet av skyldigheten att betala hemkommunsersättning i 34 § 1 mom., 38 § 4 mom. och 40 § 1 mom., vilka efter stadfästandet av den nu aktuella nya lagen har ändrats i den lag om statsandel för kommunal basservice som gäller till slutet av 2022. Det är nödvändigt att göra motsvarande ändringar i lagen. 

I 45 § finns det bestämmelser om beslut om beviljande av statsandel och om ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna. I den lag om statsandel för kommunal basservice som gäller till slutet av 2022 har paragrafen med samma sakinnehåll som den aktuella paragrafen kompletterats med bestämmelser som möjliggör elektronisk delgivning av besluten till kommunerna efter att den nu aktuella lagen stadfästes. 

Enligt 57 § 3 mom. i lagen justeras de kalkyler som avses i 30 och 31 § 2023. Det finns bestämmelser i 30 § om överföringen av finansieringen i anknytning till inrättandet av välfärdsområden och begränsningen av de ekonomiska konsekvenserna av överföringen av organiseringsansvaret 2023. I 31 § finns det bestämmelser om utjämning av ändringen i statsandelssystemet för en enskild kommun. Kalkylerna utförs på nytt på basis av medeltalet av de slutliga kommunvisa kostnadsuppgifterna som Statskontoret samlar in för 2021 och 2022 och inkomstuppgifterna för 2022. De nya kalkylerna ligger från och med 2024 till grund för de statsandelar som beviljas enligt 30 och 31 §. 

I 4 mom. föreskrivs det att om det efter justeringen konstateras att det till en kommun 2023 betalats mera eller mindre i statsandel än kommunen enligt den kalkylering som avses i 3 mom. har rätt till, minskas eller ökas den statsandel som kommunen beviljas med ett belopp som motsvarar skillnaden och beloppet avdras eller betalas ut i jämnstora poster åren 2024 och 2025. 

Enligt 5 mom. utförs de justeringar som avses i denna paragraf kostnadsneutralt i förhållandet mellan kommunerna och staten. Kommunernas statsandel minskas eller ökas så att minskningen eller ökningen av statsandelen är lika stor per invånare i alla kommuner. 

Närmare bestämmelser om justeringen av de kalkyler som avses i 3 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Det har visat sig vara svårt att uppfatta ordalydelserna i 3 och 4 mom. Med beaktande av den betydelse detta har är det skäl att precisera bestämmelserna innan lagstiftningen träder i kraft, så att i synnerhet justeringen av statsandelarna på riksnivå tillräckligt tydligt framgår av bestämmelserna. 

Bestämmelserna om bestämmande av grundpriserna 2023 finns i 58 §. Grundpriserna för de i 6–12 § avsedda kalkylerade kostnaderna och grundpriserna för de i 13–17 § avsedda tilläggsdelarna för 2023 fastställs med stöd av 19 och 20 § i lagen genom förordning av statsrådet med iakttagande av 2 och 3 mom.  

Enligt 2 mom. fastställs de grundpriser som beräknats enligt kalkylerna för 2022 justerade till kostnadsnivån för 2023 på basis av kostnaderna för de uppgifter som blir kvar hos kommunerna. I de ovan avsedda grundpriserna för 2022 ska de delar av social- och hälsovården som överförs samt bestämningsgrunderna enligt det statsandelssystem som träder i kraft 2023 beaktas. 

I 3 mom. fastställs grundpriserna på 2020 års nivå. Enligt motiveringen till paragrafen (RP 241/2020 rd, s. 1007) behöver grundpriserna ännu anges separat genom en ändring av det aktuella momentet enligt nivån för 2022, när den kunskapsbas som behövs för detta finns tillgänglig. 

2.3  Lag om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen

I 55 § i lagen föreskrivs det om kommunens inkomstskattesats 2023. Enligt paragrafen ska som inkomstskattesats för 2023 kommunfullmäktige bestämma inkomstskattesatsen för 2022 minskad med 13,26 procentenheter. Syftet med bestämmelsen är att förhindra att beskattningen skärps då den statliga skatten måste höjas till följd av att kommunernas uppgifter överförs till välfärdsområdena och blir statligt finansierade. 

I specialmotiveringarna i regeringens proposition (RP 241/2020, s.921) om stiftandet av paragrafen konstateras det att procentandelen med vilken den kommunala inkomstskatten ska sänkas klarnar slutgiltigt när beloppet för de utgifter som övergår till statens finansieringsansvar fastställs våren 2022 baserat på kommunernas svar på budgetenkäten om kostnaderna 2022. Paragrafen måste ses över 2022 enligt dessa uppgifter. 

2.4  Lag om beskattningsförfarande

I 91a § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) föreskrivs det om meddelande om kommunens och församlingens inkomstskattesats. Enligt det 1 mom. som träder i kraft 1.1.2023 ska en kommun och en församling senast den 17 november året före skatteåret meddela Skatteförvaltningen vilken inkomstskattesats som ska tillämpas. Kommunen anger inkomstskattesatsen med en fjärdedels procentenhets noggrannhet. Enligt 2 mom. får inkomstskattesatsen för det föregående året iakttas i beskattningen om meddelandet inte har sänts till Skatteförvaltningen inom den tid som anges i 1 mom. eller den längre tid som Skatteförvaltningen har medgivit. 

I den temporära 91 b § i lagen finns det temporära bestämmelser om meddelande av kommunens inkomstskattesats i anknytning till genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Paragrafen gäller 1.7.2021–31.12.2024. 

Enligt 1 mom. i paragrafen ska kommunerna med avvikelse från 91 a § ange inkomstskattesatsen för 2023 med en hundradels procentenhets noggrannhet. Om en kommun inte har meddelat inkomstskattesatsen för 2023 inom den tid som anges i 91 a § 1 mom. eller inom den längre tid som Skatteförvaltningen angett eller om den skattesats som kommunen meddelat avviker från vad som föreskrivs i 55 § i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen, får inkomstskattesatsen för 2022 minskad med 13,26 procentenheter iakttas i beskattningen. 

Bestämmelsen kommer därför att tillämpas i situationer där kommunen inte meddelar inkomstskattesatsen för 2023 inom den i 91a § utsatta tidsfristen eller om inkomstskatten avviker från vad som föreskrivs i 55 § i införandelagen. 

2.5  Inkomstskattelag

Det finns bestämmelser om fastställande av skatten i 124 § i inkomstskattelagen. Enligt 5 mom. föreskrivs särskilt i fråga om den skatteskala som ska tillämpas vid beskattningen av förvärvsinkomst för varje enskilt år. Vid beräkningen av skattebeloppet för de skattskyldiga vars hemkommun såsom fastställd enligt 5 § i lagen om beskattningsförfarande ligger i landskapet Åland sänks skattesatserna i statens inkomstskatteskala med 13,26 procentenheter. 

Bestämmelsen förhindrar en skärpning av statsbeskattningen i samband med social- och hälsovårdsreformen för skattskyldiga bosatta i landskapet Åland och tryggar på så sätt att ändringarna i beskattningen påverkar skattskyldiga på Åland på samma sätt som den påverkar skattskyldiga bosatta på det finländska fastlandet. 

2.6  Lag om statskontoret

Enligt 2 § 1 mom. 4 punkten i lagen om statskontoret har Statskontoret till uppgift att vara ansvarig myndighet för administrationen av kommunernas informationsresurs för ekonomisk information och vara personuppgiftsansvarig för informationsresursen.  

Det finns bestämmelser om kommunens skyldighet att producera information om kommunens verksamhet och ekonomi, ledningen och uppföljningen av kommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi i 120 § i kommunallagen. Trots sekretessbestämmelserna ska kommunen lämna de bokslut, delårsrapporter och kostnader som avses i 112 § i kommunallagen samt den ekonomiska information som regelbundet ska lämnas in till Statskontoret i ett format som krävs för interoperabiliteten såsom föreskrivs annanstans i lag eller med stöd av lag.  

I 120 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden finns huvudsakligen samma bestämmelse som för kommunerna att välfärdsområdet ska producera information om välfärdsområdets verksamhet och ekonomi för användning vid styrningen, ledningen och uppföljningen av välfärdsområdets verksamhet och ekonomi. Enligt 2 mom. ska välfärdsområdet trots sekretessbestämmelserna, i den form som krävs för interoperabilitet, till Statskontoret, som ansvarar för informationsresursen för ekonomisk information, lämna de i 116 § avsedda uppgifterna om bokslut, delårsrapporter och kostnader samt de ekonomiska uppgifter som ska lämnas regelbundet såsom föreskrivs annanstans i lag eller med stöd av lag. Statskontorets uppgifter i anknytning till rapporteringen av välfärdsområdets ekonomiska information och informationsresurs beskrivs i motiveringen till paragrafen. Lagen om statskontoret innehåller däremot inga bestämmelser om Statskontorets uppgifter gällande välfärdsområdenas ekonomiska rapportering, upprätthållande av informationsresursen för ekonomisk information och uppgiften som personuppgiftsansvarig. 

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det en ändring av finansieringslagstiftningen i anknytning till grundandet av välfärdsområden och genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Ändringarna gäller de justeringar som ska göras i lagarna från och med 2023. Det föreslås dessutom vissa ändringar och preciseringar som har visat sig vara nödvändiga i samband med genomförandet av reformen.  

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

7.1  Lag om välfärdsområdenas finansiering

3 §. Den statliga finansieringen till välfärdsområdena. I 1 mom. finns det bestämmelser om andelarna av de bestämningsfaktorer året före det år då lagen träder i kraft, det vill säga 2022.  

Finansieringens procentuella andelar grundar sig på den bedömning av de olika faktorernas andelar som användes under beredningen av regeringens proposition 241/2020 rd. Därmed grundar sig viktningen för social- och hälsovårdens och räddningsväsendets andelar på uppgifterna om kostnaderna 2020. Enligt de senaste tillgängliga uppgifterna om kostnaderna, som grundar sig på kommunernas budgetuppgifter för 2022 är social- och hälsovårdens andel av kostnaderna 97,715 procent och räddningsväsendets 2,285 procent. För att finansieringen ska allokeras så exakt som möjligt mellan dessa sektorer föreslås det att de andelar som föreskrivs i momentet uppdateras. Ändringen återspeglas på alla bestämningsfaktorer i förhållande till andelen.  

7 §. Beaktande av förändringen i servicebehovet. I paragrafen finns det bestämmelser om hur den beräknade årliga ändringen av servicebehovet inom social- och hälsovården på förhand beaktas när nivån på den statliga finansieringen för välfärdsområdena bestäms för finansåret. Den uppskattade ökningen av servicebehovet enligt den av Institutet för hälsa och välfärd utarbetade modellen för analys av de sociala kostnaderna (SOME-modellen) används som grund för bedömningen av ändringen i servicebehovet. Bestämmelser om den beräknade årliga ökningen av servicebehovet utfärdas med högst fyra års mellanrum. Enligt 33 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering justeras beräkningen av den årliga ökningen av servicebehovet dock första gången från och med finansieringen för 2023. 

Utgående från den information som Institutet för hälsa och välfärd har utvecklat utgående från de 2022 tillgängliga senaste befolkningsprognos- och kostnadsuppgifterna är den beräknade ökningen av servicebehovet 1,02 procent 2023, 1,05 procent 2024, 1,07 procent 2025 och 1,02 procent 2026. 

Enligt 1 mom. beaktas den nämnda förändringen i servicebehovet så mycket att driftskostnadernas årliga ökning motsvarar 80 procent av den beräknade årliga ökningen. Enligt 36 § 2 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering beaktas under 2023 och 2024 ökningen av servicebehovet inom välfärdsområdenas social- och hälsovård fullt ut på förhand vid justeringen av nivån på välfärdsområdets finansiering och först från 2025 tillämpas den gräns på 80 procent som föreskrivs i 7 §. Enligt 36 § 1 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering höjs den beräknade årliga ökningen av servicebehovet med 0,2 procentenheter 2023–2029 på grund av kostnaderna för övergångsperioden.  

8 §. Beaktande av förändringen i kostnadsnivån. Enligt 1 mom. beaktas förändringen i kostnadsnivån i enlighet med prisindexet för välfärdsområdena när nivån för den statliga finansieringen bestäms för finansåret. I momentet föreslås det en bestämmelse om att det vid bestämningen av nivån för indexhöjningen ska beaktas förutom den i 6 § avsedda förändringen i välfärdsområdenas kalkylerade kostnader för det föregående året också ändringen i servicebehovet sådan den lyder i 7 § och i bestämmelserna om lagens ikraftträdande (36 §). Ökningen av servicebehovet beskriver den uppskattade reella volymförändringen. Det här höjs med prisförändringen, vilket betyder att man når nivån för budgetåret. 

Schemat för uträkning av indexjusteringen för 2023 är följande: Finansiering 23 = överförda kostnader22* (1+ökat behov23)* (1+välfärdsområdesindex23). 

Det föreslås dessutom att den justering av välfärdsområdenas faktiska kostnader som enligt 10 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering görs i efterhand ska beaktas i indexjusteringen från och med finansåret 2025. För det nämnda finansåret görs en justering i efterhand för finansieringen 2023. Det föreslås att närmare bestämmelser om schemat för beräkning av justeringen i efterhand införs i ett nytt 10 § 2 mom., där det för beräkningen av indexhöjningen hänvisas till bestämmelserna i det nu aktuella momentet.  

Det finns bestämmelser om beaktande av kostnaderna för nya och utökade uppgifter i 9 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering. Kostnaderna beaktas till fullo i kostnadsnivån för det år de träder i kraft. Om avsikten är att en ny eller utökad uppgift ska träda i kraft stegvis under flera år görs det en uppskattning av kostnaden enligt det senaste tillgängliga indexet justerat till kostnadsnivån under de år då uppgifterna kommer att träda i kraft. Det föreslås ingen ändring i paragrafen gällande detta. 

10 §. Beaktande av de faktiska kostnaderna. Enligt paragrafen justeras den kalkylerade finansieringen till välfärdsområdena på riksnivå att motsvara de faktiska kostnaderna med en fördröjning på två år. När nivån för den statliga finansieringen för finansåret bestäms beaktas årligen i efterhand de i 5 § avsedda kostnaderna enligt de bokslutsuppgifter som välfärdsområdena lämnat till Statskontoret för året före det år som föregått finansåret (faktiska kostnader). Skillnaden mellan de kalkylerade kostnaderna och de faktiska kostnaderna för året i fråga läggs till finansieringen eller dras av från finansieringen. 

Det föreslås att det till paragrafen läggs till ett 2 mom. med närmare bestämmelser om hur den nämnda justeringen i efterhand ska beräknas. Vid beräkningen beaktas förändringen i skillnaden mellan de kalkylerade och de faktiska kostnaderna för det finansår som justeringen i efterhand görs jämfört med det föregående finansåret samt den justering som gjorts i efterhand för det finansår som avses i det momentet. Skillnaden mellan de kalkylerade och de faktiska kostnaderna för finansåret justeras enligt kostnadsnivån för det finansår för vilket justeringen görs.  

De faktiska kostnaderna 2023 jämförs till exempel med den kalkylerade finansiering som betalades ut 2023. Den här skillnaden (+/-) förs över till finansieringsbasen för 2025 innan den i 8 § avsedda indexjusteringen görs. Därmed kommer höjningen av differensen att ske tillsammans med den övriga finansieringsbasen på finansårets prisnivå. 

13 §. Grunderna för social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader. I paragrafens 3 mom. finns det bestämmelser om grunderna för de uppgiftsspecifika servicebehovskoefficienterna som används för fastställande av de kalkylerade kostnaderna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården. De uppgiftsspecifika koefficienterna justeras från och med 2023 på det sätt som avses i ikraftträdandebestämmelserna (33 §) i lagen om välfärdsområdenas finansiering. De föreslagna viktningarna grundar sig på de senaste kostnadsuppgifterna, alltså för 2022: hälsovård 58,86 procent, äldreomsorg 19,75 procent och socialvård 21,39 procent.  

Enligt 4 mom. ändras de uppgiftsspecifika viktningarna i enlighet med förändringarna i den finansiering som fördelas på grundval av välfärdsområdenas nya och utvidgade uppgifter. Dessa ändringar beaktas årligen i finansieringskalkylerna för välfärdsområdena. Enligt momentet ska bestämmelser om de uppgiftsspecifika viktningarna utfärdas med högst tre års mellanrum. 

35 a §. Ersättning per välfärdsområde 2024. Paragrafen är ny och det föreslås att den föreskriver om justeringen av finansieringen per välfärdsområde enligt kommunernas slutliga bokslutsuppgifter för 2022. Det ges år 2024 en separat ersättning av engångsnatur per välfärdsområde, som motsvarar skillnaden mellan finansieringen enligt den justerade beräkningen baserad på kommunernas bokslutsuppgifter för 2022 och den ursprungliga utbetalda finansieringen för 2023. På det här sättet säkerställs det att nivån på finansieringen 2023 per välfärdsområde motsvarar de faktiska överförda kostnaderna. Utan bestämmelsen är det möjligt att finansieringen 2023 i området blir knapp och det skulle leda till problem med organiseringen av servicen i början av reformen, om de justerade överförda kostnaderna är högre än det som kalkylerats enligt kommunernas budget för 2022.  

Det är fråga om en engångsersättning som inte överförs som en bestående post i välfärdsområdenas finansiering. Därmed säkerställer ersättningen endast att finansieringen för områdena för 2023 motsvarar de överförda kostnaderna. En eventuell tilläggsfinansiering som välfärdsområdet får 2023 bör beaktas som en minskning av engångsersättningen eftersom ett eventuellt finansieringsunderskott 2023 annars kompenseras dubbelt.  

I förhållandet kommun-stat-välfärdsområde är engångsersättningen till välfärdsområdena 2024 kostnadsneutral. Om de överförda kostnaderna enligt bokslutsuppgifterna är högre än i den ursprungliga kalkylen överförs statens finansiering i samma förhållande till välfärdsområdena som den minskas från finansieringen av de uppgifter som stannar kvar hos kommunerna. Bestämmelserna om den här justeringen finns för kommunernas del i 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Minskningen av skattesatsen för kommunalskatten 2023 har redan i det skedet fastställts enligt den aktuella propositionen och inga ändringar kommer längre att göras i minskningen. 

38 §. Servicebehovsfaktorerna för hälsovården, äldreomsorgen och socialvården 2023 och 2024. Enligt 14 § 3 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering bestäms servicebehovskoefficienterna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården med hjälp av uppgifter av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Pensionsskyddscentralen, Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd och Statistikcentralen om de på sjukdomar och socioekonomiska faktorer baserade behovsfaktorerna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården för året före det år som föregått finansåret. Om uppgifter för året före det år som föregått finansåret inte finns tillgängliga, används vid bestämmandet av koefficienten de senaste tillgängliga uppgifterna. 

Uppgifterna för 2020 bör användas för fastställande av de kostnader som i enlighet med den nämnda bestämmelsen fastställs utgående från de välfärdsområdesspecifika behovsfaktorerna för 2023. I samband med beredningen av propositionen gjordes bedömningen att användningen av tjänster under den mest exceptionella coronaperioden 2020 fastställs på ett sätt som väsentligt avviker från ett normalt år, vilket påverkar beräkningen av bestämningsfaktorn. Således kan 2019 anses vara det senaste normala statistikåret. Det informationsunderlag, det vill säga de regionala diagnosuppgifterna, som används för uträkning av koefficienten ändras årligen. Det är dock speciellt viktigt att finansieringen det år då reformen träder i kraft grundar sig på så riktiga uppgifter som möjligt och att ingen snedvridning uppstår till följd av de exceptionella åren. 

Enligt den föreslagna nya övergångsbestämmelsen fastställs servicebehovskoefficienterna för hälsovården, äldreomsorgen och socialvården 2023 och 2024 avvikande från bestämmelserna i 14 § 3 mom. utgående från medeltalet för uppgifterna om servicebehovskoefficienterna för två år. Det är fråga om ett aritmetiskt medelvärde. För 2023 beaktas uppgifterna för 2019 och 2020 och för 2024 uppgifterna för 2019 och 2021. På det här sättet kommer användningen av service under de mest exceptionella coronaåren inte att i för hög grad påverka nivån på finansieringen.  

Från och med 2025 används i enlighet med 14 § 3 mom. uppgifterna för året före det år som föregått finansåret. Därmed fastställs den finansiering för 2025 som grundar sig på behovsfaktorerna endast på uppgifterna för 2022. 

Bilaga. Enligt 14 § 1 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering beräknas välfärdsområdets servicebehovskoefficienter för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården utifrån behovsfaktorer som beskriver behov och kostnader i fråga om hälso- och sjukvårdstjänster, äldreomsorgstjänster och socialvårdstjänster och som bygger på sjukdomar och socioekonomiska faktorer, utifrån faktorernas viktkoefficienter och utifrån de uppgiftsspecifika viktningar som avses i 13 § 3 mom. Behovsfaktorerna och deras viktkoefficienter finns som bilaga till lagen om välfärdsområdenas finansiering.  

Välfärdsområdets servicebehovskoefficient fås genom att jämföra områdets uppskattade genomsnittliga servicebehov med det genomsnittliga servicebehovet i hela landet. En statistisk modell har använts för fastställandet av de uppskattade behoven.  

Det föreslås att bilagan till den nämnda lagen ändras på det sätt som föreskrivs i bestämmelsen om ikraftträdande (33 §) så att de i den paragrafen nämnda behovsfaktorerna inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården och deras viktkoefficienter justeras från och med 2023. De uppgifter från en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd publicerade i maj 2022 utgör grunden för justeringen (Sote-rahoituksen tarvevakiointi. Päivitys 2022. THL Työpaperi 2022/026, länk). Den uppdaterade undersökningen innehåller ett större antal behovsfaktorer. Genom ändringen har graden av förklaring i modellerna ytterligare förbättras, vilket gör det möjligt att allt noggrannare styra finansieringen enligt behovet. Det nya undersökningsmaterialet har samlats in 2019. Såsom tidigare täcker undersökningen separata granskningar av hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården. Behovsfaktorerna täcker uppgifter om sjukfrekvensen, åldersstrukturen, de socioekonomiska faktorerna samt övriga bakgrundsuppgifter. Ett stort antal nya koefficienter har införts i modellerna och samtidigt har vissa faktorer som tidigare ingick i modellerna avlägsnats. Detta är resultatet av modellutveckling, där statistiskt signifikanta faktorer väljs ut som koefficienter. Ändringarna gäller främst sjukfrekvensfaktorerna medan färre ändringar däremot har gjorts i de demografiska och socioekonomiska faktorerna. Såsom tidigare neutraliseras bakgrundsmark och avstånd till jour vid beräkningen av den regionala behovsfaktorn.  

Det föreslås att sammanlagt 189 behovsfaktorer för hälso- och sjukvården beaktas. I bilagan fanns det tidigare 50 behovsfaktorer för hälsovården. För äldreomsorgens del beaktas 63 behovsfaktorer i stället för de tidigare 18. Det fanns tidigare 13 behovsfaktorer för socialvården, men nu föreslås det att 73 behovsfaktorer beaktas. 

Behovsfaktorernas viktkoefficienter är estimat grundade på undersökningar på individnivå om de relativa faktorspecifika kostnaderna. Värdet på viktkoefficienten anger hur mycket behovsfaktorn ökar det förväntade servicebehovet i förhållande till det genomsnittliga servicebehovet i landet. De områdesspecifika behovskoefficienterna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården räknas årligen ut enligt modellen utgående från de senaste uppgifterna om sjukfrekvens och befolkningsstruktur, socioekonomiska uppgifter och övriga uppgifter. 

Utvecklingen av den behovsbaserade finansieringsmodellen är ett kontinuerligt arbete. Det kan förväntas att också modellen förbättras i fortsättningen när undersökningsmaterialet förbättras. Enligt 14 § 4 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering ska bestämmelser om servicebehovet och behovsfaktorer som beskriver kostnaderna och deras viktkoefficienter utfärdas med högst fyra års mellanrum baserat på en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd. Därtill föreskrivs det i samband med ändringar i välfärdsområdenas uppgifter genom förordning av statsrådet om viktkoefficienterna med beaktande av den kalkylerade effekten av ändringarna i uppgifterna. Därmed uppdateras viktkoefficienterna för behovsfaktorerna i bilagan till lagen med en förordning av statsrådet på det förutsätta sättet till följd av de kostnader den nya uppgiften orsakar, om nya uppgifter införs i lagstiftningen för 2023. Det är härmed fråga om en kalkylerad, teknisk uppdatering av viktkoefficienterna. 

7.2  Lag om statsandel för kommunal basservice

23 §. Justering av kostnadsfördelningen. Det föreslås att bestämmelserna om justeringen av kostnadsfördelningen preciseras så att metoden för beräkning av justeringen tydligare framgår av lagen än i nuläget. Enligt ordalydelsen i den nuvarande paragrafen justeras de kalkylerade kostnaderna, grundpriserna och finansieringen i enlighet med de faktiska kostnaderna, men det finns inte några närmare bestämmelser om hur justeringen av kostnadsfördelningen ska genomföras. Det är motiverat att genomföra justeringen av kostnadsfördelningen på ett sätt som bäst förverkligar ändamålet med justeringen, det vill säga en avstämning av de faktiska kostnaderna mot de kalkylerade kostnaderna och inte under- eller överkompensera utvecklingen i kostnadsbasen och på det sättet orsaka en sågande rörelse.  

Justeringen av kostnadsfördelningen grundar sig på skillnaden i kalkylerade och faktiska kostnader ett så kallat tvärsnittsår, så att förändringen i kalkylerade och faktiska kostnader beaktas jämfört med kostnaderna för det år som föregick finansåret med två år samt en justering av kostnadsfördelningen för tvärsnittsåret. Den på detta sätt definierade skillnaden mellan de kalkylerade och de faktiska kostnaderna för finansåret justeras enligt kostnadsnivån för det finansår för vilket justeringen görs. 

De faktiska kostnaderna för 2023 jämförs till exempel med den kalkylerade finansieringen för 2023. Med beaktande av det definitionssätt som nämns i föregående punkt förs den här skillnaden (+/-) över i kostnadsbasen för 2025 innan indexjusteringen i 22 § görs. Därmed kommer höjningen av differensen att ske tillsammans med den övriga kostnadsbasen på finansårets prisnivå.  

25 §. Insamling av information om driftskostnader och uppgiftsunderlag. Det föreslås en komplettering av bestämmelsen om uppgiftsunderlaget i 2 mom. så att de senaste uppgifter som erhållits före nämnda tidpunkt får användas till den del uppgifter för kostnaderna för det år som föregick finansåret med två år inte finns tillgängliga för justeringen av kostnadsfördelningen. 

Enligt 59 § 1 mom. i lagen görs justeringen av kostnadsfördelningen första gången i fråga om finansåret 2025 utgående från uppgifterna för 2023 och 2024. Enligt den lag om statsandel för kommunal basservice som gäller till slutet av 2022 används fortfarande uppgifter för tre år tillbaka, men i och med att den automatiska rapporteringen av kommunernas ekonomiska information träder i kraft har det varit möjligt att minska fördröjningen till två år. Åtminstone under de närmaste åren kommer vissa av de kostnadsuppgifter som Utbildningsstyrelsen samlar in om förskoleutbildningen och den grundläggande utbildningen ännu inte att göras via den automatiska rapporteringen utan uppgifterna samlas fortsättningsvis in genom separata enkäter. Därmed är fördröjningen på två år ännu inte möjlig att uppnå för de här uppgifternas del.  

34 §. Skyldighet att betala hemkommunsersättning. Det är nödvändigt att göra motsvarande ändring i skyldigheten att betala hemkommunsersättning gällande datumet för fastställande av betalningsskyldigheten som har gjorts i den gällande lagen om statsandel för kommunal basservice och som trädde i kraft 1.1.2022 genom lag 1291/2021. Som justeringsdag används i fortsättningen den 15 december i stället för årets sista dag (31.12).   

38 §. Ersättning för elever som är intagna för specialiserad sjukvård, får skolhemsundervisning eller är placerade av barnskyddsskäl. Precisering görs i 4 mom. till följd av ändringen av datumet för fastställande av skyldigheten att betala hemkommunsersättning. Som justeringsdag används i fortsättningen den 15 december i stället för årets sista dag (31.12).   

40 §. Lämnande av uppgifter som gäller hemkommunsersättningen. Precisering görs i 1 mom. till följd av ändringen av datumet för fastställande av skyldigheten att betala hemkommunsersättning. Som justeringsdag används i fortsättningen den 15 december i stället för årets sista dag (31.12).   

45 §. Beslut om beviljande av statsandel och om ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna. Det är nödvändigt att i paragrafen lägga till ett nytt 3 mom., som i sak motsvarar det i 48 § i den gällande lagen om statsandel för kommunal basservice från och med början av 2022 tillagda 3 mom. (L1291/2021). På det här sättet kan besluten om statsandelar delges kommunerna elektroniskt också utan att det gett sitt samtycke. 

57 §. Ikraftträdande. Det föreslås att det i 4 mom. tydligare föreskrivs att de inkomster som överförs från kommunerna till välfärdsområdena till följd av att ansvaret för organiseringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs till välfärdsområdena justeras utifrån bokslutsuppgifterna för 2022 på riksnivå så att de motsvarar de kostnader som överförs till välfärdsområdena. Skillnaden i inkomster och kostnader beaktas i statsandelen för basservice.  

Det föreslås också en precisering av ordalydelsen i 4 mom. om justeringen av den statsandel som beviljas kommunen. Om det efter justeringen konstateras att det till kommunerna 2023 har betalats mer eller mindre statsandel än vad det enligt justeringen borde ha betalats, kommer under åren 2024 och 2025 jämnstora belopp, som motsvarar skillnaden, per invånare att dras från eller läggas till den statsandel som beviljas kommunen. På detta sätt säkerställs en kostnadsneutral överföring av uppgifterna på 2022 års nivå.  

Enligt andra meningen i 5 mom. minskas eller ökas kommunernas statsandel vid justeringen så att minskningen eller ökningen av statsandelen är lika stor per invånare i alla kommuner. Det föreslås att den aktuella meningen avlägsnas, eftersom det här redan konstateras i det föreslagna 4 mom. 

58 §. Bestämmande av grundpriserna 2023. I 3 mom. föreskrivs det om de grundpriser som avses i 2 mom. är på 2020 års nivå. I motiveringen till paragrafen (RP 241/2020 rd, s. 1007) har det konstaterats att grundpriserna ännu behöver anges separat genom en ändring av det aktuella momentet enligt nivån för 2022 när den kunskapsbas som behövs för detta finns tillgänglig. Till sin karaktär är uppdateringen av grundpriserna en teknisk ändring och den grundar sig på en beräkning gjord med uppgifterna för 2020. 

7.3  Lag om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen

55 §. Kommunens inkomstskattesats 2023. I paragrafen föreskrivs det att kommunerna som inkomstskattesats för 2023 ska bestämma inkomstskattesatsen för 2022 minskad med en lika stor procentenhet i samtliga kommuner. Paragrafen ändras så att kommunfullmäktige som inkomstskattesats för 2023 ska bestämma inkomstskattesatsen för 2022 minskad med 12,64 procentenheter i stället för de tidigare föreskrivna 13,26 procentenheterna.  

I specialmotiveringarna i regeringens proposition (RP 241/2020, s.921) om stiftandet av paragrafen konstateras det att procentandelen med vilken den kommunala inkomstskatten ska sänkas klarnar slutgiltigt när beloppet för de utgifter som övergår till statens finansieringsansvar fastställs våren 2022 baserat på kommunernas svar på budgetenkäten om kostnaderna 2022. I motiveringen har det också konstaterats att det 2022 är nödvändigt att ändra paragrafen utgående från den här informationen. 

Förslaget om ändringen av den procentandel med vilken den kommunala inkomstskatten ska sänkas grundar sig på uppgifterna om de ovan nämnda uppdaterade finansieringskalkylerna. Storleken på de kostnader som överförs till välfärdsområdet preciseras 2023 baserat på kommunernas bokslutsinformation för 2022. Efter den nu föreslagna ändringen kommer den procentandel av den kommunala inkomstskatten som ska sänkas inte längre att ändras utan justeringen av överföringen av finansieringen görs som en ändring av kommunernas statsandelar i enlighet med bestämmelserna i 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. 

Parallellt med sänkningen av procentandelen för den kommunala inkomstskatten sker ökningen av statens skatteinkomster och sänkningen av kommunernas skatteinkomster inom det nuvarande skattesystemet genom ändringar i statens inkomstskatteskala och ett flertal olika parametrar för avdrag i förvärvsinkomstbeskattningen. Inkomstskatteskalan och skattegrunderna kommer också att ändras utgående från de uppdaterade uträkningarna. En separat proposition om dessa ändringar kommer att ges hösten 2022. 

7.4  Lag om beskattningsförfarande

91 b §. Temporära bestämmelser om meddelande av kommunens inkomstskattesats. Eftersom det i 55 § i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen föreslås en ändring i den procentandel med vilken den kommunala inkomstskatten sänks görs en teknisk ändring i 1 mom. Om en kommun inte har meddelat inkomstskattesatsen för 2023 inom den tid som anges i 91 a § 1 mom. eller inom den längre tid som Skatteförvaltningen angett eller om den skattesats som kommunen meddelat avviker från vad som föreskrivs i 55 § i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen, får inkomstskattesatsen för 2022 minskad med 12,64 procentenheter iakttas i beskattningen. 

7.5  Inkomstskattelag

124 §. Fastställande av skatten. En teknisk ändring görs i 5 mom. eftersom det i 55 § i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen föreslås en ändring i den procentandel med vilken den kommunala inkomstskatten sänks. Vid uträkningen av skattebeloppet för de skattskyldiga vars hemkommun såsom fastställd enligt 5 § i lagen om beskattningsförfarande ligger i landskapet Åland sänks skattesatserna i statens inkomstskatteskala med 12,64 procentenheter. 

7.6  Lag om Statskontoret

2 §. Det föreslås att Statskontoret enligt 1 mom. 4 punkten ska vara ansvarig myndighet för administrationen av kommunernas och välfärdsområdenas informationsresurs för ekonomisk information och vara personuppgiftsansvarig för informationsresursen. I princip motsvarar uppgiften de uppgifter som Statskontoret enligt den gällande lagen har i fråga om kommunernas informationsresurs för ekonomisk information.  

Det finns närmare bestämmelser i 2 b § i den lagen om de uppgifter för Statskontoret som nu föreskrivs i 2 § 1 mom. 4 punkten. I enlighet med hänvisningsbestämmelsen i den aktuella paragrafen är avsikten att bestämmelsen i fortsättningen ska gälla också välfärdsområdena och de uppgifter som de lämnar in. Enligt 1 mom. har Statskontoret rätt att behandla sådana personuppgifter som är nödvändiga för utförandet av den uppgift som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten och uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter. Statistikcentralen, Institutet för hälsa och välfärd, Utbildningsstyrelsen och finansministeriet har rätt att av Statskontoret få sådana sekretessbelagda uppgifter som är nödvändiga för genomförandet av deras uppgifter. 

Enligt 2 mom. ska behovet att bevara uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter bedömas vart femte år. Enligt 3 mom. ska Statskontoret publicera de uppgifter i informationsresursen för ekonomisk information som inte innehåller personuppgifter i det allmänna datanätet. Enligt 4 mom. tas avgift inte ut för användning av informationsresursen för ekonomisk information.  

Det finns en närmare beskrivning av Statskontorets uppgifter med administreringen av informationsresursen i specialmotiveringen till lagförslaget om ändring av lagen om statskontoret (s. 46-48) i regeringens proposition med förslag till lagstiftning om produktion och rapportering av ekonomiska uppgifter om kommuner (RP 60/2019 rd). Statskontorets uppgifter i anknytning till administration av informationsresursen för välfärdsområdenas ekonomiska information beskrivs närmare i specialmotiveringen till 120 § i regeringens proposition 241/2020 rp (s. 622-623). 

11.1  Samband med andra propositioner

I de finansieringskalkyler som ingår i propositionen har de propositioner som getts till riksdagen innan den här propositionen ges och som påverkar skatteintäkterna för 2022 beaktats. Enligt 30 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice beaktas som inkomster som överförs från kommunerna bland annat intäkterna av kommunalskatten, intäkterna av samfundsskatten, de ersättningar för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna samt statsandelen för den kommunala basservicen.  

Om det i ett senare skede föreslås ytterligare ändringar som påverkar beskattningen för innevarande år bör kompensationen för de ändringar i kommunernas skatteinkomster eller skatteinkomstförluster som dessa leder till inte längre beaktas i överföringskalkylerna. Bland annat den minskning av kommunens skattesats 2023 (55 § i införandelagen) som ingår i den här propositionen grundar sig på finansieringskalkylerna och det är inte motiverat att ändra på denna efter det att den aktuella propositionen har godkänts. Överföringen av finansieringen justeras utgående från boksluten för 2022 med en ändring av kommunernas statsandelar i enlighet med bestämmelserna i 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. 

11.2  Förhållande till budgetpropositionen

Det föreligger inget samband mellan förslaget och statsbudgeten.