1.1  Bakgrund

Syftet med propositionen är att genomföra bestämmelserna om hållbarhetsrapportering i Europaparlamentets och rådets direktiv 2025/794 om ändring av direktiven (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760 vad gäller de datum från och med vilka medlemsstaterna ska tillämpa vissa krav avseende hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag, nedan direktivet om senareläggning . Direktivet är en del av det så kallade Omnibus I-förslaget som kommissionen offentliggjorde den 26 februari 2025, och som också omfattar förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/43/EG, 2013/34/EU, (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760 vad gäller vissa krav avseende företagens hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, COM(2025)81 final, nedan förslaget till ändringsdirektiv ).  

Parlamentet godkände direktivet om senareläggning den 3 april 2025 utan ändringar och rådet röstade för godkännande den 14 april 2025. Direktivet antogs den 14.4.2025 och det har offentliggjorts i EU:s officiella tidning den 16.4.2025. Behandlingen av förslaget till ändringsdirektiv pågår i EU:s lagstiftande organ, men förhandlingarna om förslaget förväntas bli slutförda under detta kalenderår. 

I sitt meddelande ”EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030” (COM(2023) 168 final) betonar kommissionen vikten av ett regelverk som säkerställer att målen uppnås till lägsta möjliga kostnad. Kommissionen har därför åtagit sig att rationalisera och förenkla rapporteringskraven i EU-lagstiftningen. Likaså fäste Mario Draghs konkurrenskraftsrapport av den 9 september 2024 avseende vid att de nuvarande bestämmelserna är ägnade att oskäligt belasta i synnerhet små och medelstora företag. 

I EU-ländernas ledares Budapestförklaring (11/2024) uppmanades kommissionen att lägga fram förslag för att lätta på regleringen. Som svar på detta strävar kommissionen i sitt arbetsprogram för 2025 efter att före utgången av sin mandatperiod 2029 uppnå en allmän minskning av den administrativa bördan med 25 % och i fråga om små och medelstora företag med 35 %. Förslaget är den första delen av en serie lagstiftningsförslag som syftar till att lätta på regleringen. 

1.2  Beredning

För att minska företagens administrativa börda offentliggjorde kommissionen den 26 februari 2025 sitt så kallade Omnibus I-paket som omfattar ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760 vad gäller de datum från och med vilka medlemsstaterna ska tillämpa vissa krav avseende hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag, COM(2025) 80 final, samt ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/43/EG, 2013/34/EU, (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760 vad gäller vissa krav avseende företagens hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, COM(2025) 81 final. 

Direktivet om senareläggning offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 16.4.2025 och trädde i kraft den 17.4.2025, dvs. i enlighet med artikel 4 i direktivet dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.  

Den utsatta tiden för det nationella genomförandet är den 31 december 2025 (artikel 3.1 första stycket). 

Riksdagen informerades om beredningen av direktivet den 11 april 2025 genom E-skrivelse E 22/2025 rd, i vilken statsrådet understödde förslagen om att skjuta upp tillämpningen. Stora utskottet omfattade statsrådets ståndpunkt (protokoll StoURS 21/2025 rd, punkt 4). 

Regeringens proposition har beretts vid arbets- och näringsministeriet. Numret för projektet, som inrättades den 14 april 2025, är TEM039:00/2025. 

Utkastet till proposition var på remiss den 15 april–27 maj 2025. Ett sammandrag av remissyttrandena presenteras i avsnitt 7. 

2.1  Direktivens syften

Syftet med direktivet om senareläggning är att ge de företag som är skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport mera tid att förbereda sig för inledandet av rapporteringen. Syftet med förslaget till ändringsdirektiv är att göra hållbarhetsrapporteringen lättare att förstå och effektivare än för närvarande. Syftet med ändringsdirektivet är också att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag genom att begränsa stora företags begäranden om information till små och medelstora företag som hör till deras värdekedjor. 

2.2  Huvudsakligt innehåll

5.1  De viktigaste förslagen

I enlighet med direktivet om senareläggning föreslås det i denna proposition att hållbarhetsrapporteringen ska senareläggas med två år för sådana stora företag som inte har varit skyldiga att utarbeta en rapport för räkenskapsåret 2024 och offentliggöra den under innevarande år. Således ska i dessa företag utarbetas en hållbarhetsrapport första gången först för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2027 och rapporten ska offentliggöras 2028. 

5.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.3  Övriga konsekvenser

Förslaget påverkar inte skatteintäkterna och medför inte heller några nya skyldigheter för Skatteförvaltningen. Inte heller Patent- och registerstyrelsen, som är registermyndighet för bokslutsuppgifter, påverkas. 

Förslaget berör inte frågor som rör konsumenternas ställning. Med tanke på det allmänna informationsintresset i det civila samhället minskar senareläggningen av rapporteringsskyldigheten den allmänna offentligheten när det gäller hållbarhetsfrågor till den del som företagen inte offentliggör uppgifterna på eget initiativ. 

7.1  Ställningstaganden av ministerier och myndigheter

Enligt social- och hälsovårdsministeriet bör det av lagen och motiveringen till den tydligt framgå att möjligheten att skjuta upp tillämpningen av 7 kap. i bokföringslagen också gäller pensionsstiftelser och pensionskassor samt Sjömanspensionskassan och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt.  

Finansministeriet har inget att anmärka på lagförslaget, men fäster avseende vid att förslaget till ändringsdirektiv försvårar finansmarknadsaktörernas tillgång till information när de ska fullgöra sina egna skyldigheter.  

Patent och registerstyrelsen anser att lagutkastet är ändamålsenligt, men anser det vara nödvändigt att klargöra om senareläggningen också gäller den digitala formen för de i 7 kap. 22–24 § i bokföringslagen avsedda handlingar som ska registreras i handelsregistret.  

Skatteförvaltningen betonar att det också finns ett behov att främja digital registrering av boksluten för sådana företag som inte omfattas avhållbarhetsrapporteringen, eftersom informationsteknisk tillgänglighet och jämförbarhet ökar transparensen i fråga om ekonomiska uppgifter och det har effekter också på bekämpningen av grå ekonomi.  

7.2  Utlåtanden av intresseorganisationer inom näringslivet

Finlands näringsliv rf understöder förslaget och anser att ett snabbt nationellt genomförande är viktigt.  

Finsk Energiindustri rf anser det vara nödvändigt att det i lagändringen eller motiveringen till den förtydligas att möjligheten till senareläggning också gäller sådana företag av vars värdepapper endast obligationslån är börsnoterade. Finanssiala ry påpekar att det inte framgår av lagutkastet om lättnaderna också gäller stora andelslag, pensionskassor och pensionsstiftelser som omfattas av tillämpningsområdet för hållbarhetsrapporteringen. Samma oklarhet gäller också digitaliseringsskyldigheterna enligt 7 kap. i bokföringslagen. Föreningen anser att också dessa omständigheter bör omfattas av senareläggningen.  

Directors’ Institute Finland – Hallitusammattilaiset ry understöder förslaget och konstaterar bland annat att ett företag som frivilligt rapporterar sina hållbarhetsuppgifter redan för det innevarande året 2025 kan fortsätta att rapportera om hållbarhet också för 2026 trots att den första obligatoriska rapporteringsperioden är först 2027. Föreningen anser dock att det behöver förtydligas att trots att det redan har utsetts en granskare för hållbarhetsrapporteringen för räkenskapsåret 2025, innebär det inte att rapporteringen inleds tidigare än vad som förutsätts i lagförslaget, om inte något annat framgår av omständigheterna.  

Hyvinvointiala HALI ry anser att det är viktigt att propositionen framskrider snabbt och utan dröjsmål till lagstiftning.  

Finsk Handel rf understöder lagförslaget, men fäster dock avseende vid en möjlig motstridighet mellan avgränsningarna i förslaget till ändringsdirektiv och annan EU-baserad ansvarsreglering. Enligt Finsk Handel bör hållbarhetsbestämmelserna i så stor utsträckning som möjligt gälla alla företag, dock med beaktande av företagets storlek och internationella principer.  

Enligt Centralhandelskammaren är det motiverat att förtydliga att senareläggningen också gäller skyldigheten enligt 7 kap. i bokföringslagen att använda digital form vid registrering och offentliggörande av handlingar.  

Kohtuuhintaisten vuokra- ja asumisoikeustalojen omistajat - KOVA ry understöder förslaget.  

Turism- och Restaurangförbundet rf understöder också förslaget. Organisationen fäster särskilt avseende vid att företagen trots direktivet om senareläggning och det nationella genomförandet av det kan rapportera sina hållbarhetsuppgifter frivilligt också för den innevarande räkenskapsperioden och för kalenderåret 2026.  

Maatalousyrittäjien eläkelaitos föreslår att lagförslagets ordalydelse preciseras genom en hänvisning till de aktörer som avses i 2 mom. 3 punkten i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av bokföringslagen (1249/2023), varvid den nya lagen skulle omfatta alla rapporteringsskyldiga som nämns i den punkten.  

Mikro- och ensamföretagare rf meddelar att de inte har något att yttra om utkastet till proposition, men påpekar att en utvidgning av rapporteringsskyldigheten i fråga om digitala bokslut till rätt små sammanslutningar skulle innebära en ökad administrativ börda.  

Teknologiateollisuusry understöder förslaget om senareläggning och framför samtidigt vissa synpunkter på de omständigheter som omfattas av förslaget till ändringsdirektiv.  

Företagarna i Finland rf understöder förslaget om genomförande av direktivet om senareläggning i sin helhet och fäster också avseende vid att direktivet inte begränsar finländska företags frivilliga rapportering på motsvarande sätt som direktivet föreskriver.  

7.3  Utlåtanden av revisorer och serviceproducenter inom ekonomiförvaltningen

Ammattitilintarkastajat ry – Yrkesrevisorer ry föreslår att man överväger att samla bestämmelserna om säkerställande av hållbarhetsrapporteringen till ett separat kapitel i revisionslagen, eftersom antalet rapporteringsskyldiga torde minska betydligt jämfört med nuläget.  

Ekonomiadministrationsförbundet i Finland rf understöder den föreslagna lagstiftningen.  

Finlands Revisorer rf understöder förslaget, men anser att det behöver förtydligas till vilka delar senareläggningen gäller andra krav enligt 7 kap. i bokföringslagen än de som direkt gäller utarbetandet av hållbarhetsrapporteringen.  

7.4  Fortsatta åtgärder på basis av bedömning av remissvaren

Vid den fortsatta beredningen av propositionen har remissvaren beaktats på följande sätt: 

bestämmelsen om tillämpningsområdet har preciserats så att den gäller alla juridiska personer som avses i 2 mom. 3 punkten i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av bokföringslagen (1249/2023), så att den föreslagna ordalydelsen också ska omfatta bl.a. Sjömanspensionskassan och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, 

lagförslagets ordalydelse har preciserats så att den senareläggning som avses i den föreslagna lagen omfattar förutom hållbarhetsrapportering också övergången till sådana digitala registreringsförfaranden och förfaranden för offentliggörande som avses i 7 kap. i bokföringslagen, vilket innebär att bestämmelserna i 3 kap. i bokföringslagen ska iakttas i stället för dessa förfaranden, 

motiveringen har kompletterats med ett konstaterande om att som börsnoterade små och medelstora företag betraktas också företag vars emitterade obligationer är börsnoterade.