Senast publicerat 03-11-2021 14:57

Regeringens proposition RP 85/2019 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020—2023 samt till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att det stiftas en lag om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020—2023. Enligt lagen får i beskattningen göras dubbel avskrivning av i 30 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och 8 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk avsedda anskaffningsutgifter för nya maskiner och anläggningar jämfört med de ordinarie avskrivningarna. Höjningen av maximibeloppet gäller nya nyttigheter som anskaffats och tagits i bruk 2020—2023.

I propositionen föreslås det vidare att den förändring i intäkterna av samfundsskatt som de höjda avskrivningarna leder till ska kompenseras kommunerna genom en ändring av utdelningen av samfundsskatt enligt 12 § i lagen om skatteredovisning.

Propositionen hänför sig till statens budgetproposition för 2020 och till regeringens proposition om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice (RP 31/2019 rd) och avses bli behandlad i samband med dem.

Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2020. Ändringen av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen ska vara i kraft till utgången av 2027. Lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020—2023 ska tillämpas vid beskattningen för skatteåren 2020—2023. Ändringarna i lagen om skatteredovisning ska tillämpas vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåren 2020—2027.

ALLMÄN MOTIVERING

1 Nuläge och föreslagna ändringar

1.1 Orsaker som lett till propositionen

Regeringen har fattat beslut om åtgärder som stöder tillväxt och sysselsättning i samband med kompletteringen av budgeten för 2020. För att öka de privata investeringarna beslutade regeringen att införa dubbel avskrivning på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara anläggningstillgångar vid beskattningen 2020—2023.

1.2 Nuläge

Enligt 30 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, näringsskattelagen) får avskrivningen för skatteåret för maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar vara högst 25 procent av utgiftsresten. På motsvarande sätt får avskrivningen för skatteåret för maskiner, redskap och anordningar enligt 8 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) uppgå till högst 25 procent av utgiftsresten.

Lagar om skattelättnader som gäller höjda avskrivningar har varit i kraft också tidigare. Investeringar som gjordes 2009 och 2010 omfattades av lagen om temporärt höjda avskrivningar på produktiva investeringar (222/2009), enligt vilken en höjd avskrivning av produktiva investeringar fick göras under högst två skatteår. År 2012 stiftades en lag om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013—2015 (699/2012), som gällde investeringar som gjorts 2013—2015. Genom en lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013—2015 (1242/2013) förkortades dock lagens tillämpningstid till att gälla endast skatteåren 2013 och 2014. Genom en lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013 och 2014 (1398/2014) förlängdes dock lagens tillämpningstid till att gälla även skatteåren 2015 och 2016.

1.3 Föreslagna ändringar

Dubbel avskrivning på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar

I propositionen föreslås det att en skattskyldig som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk får göra en dubbel avskrivning av anskaffningsutgifterna för maskiner, inventarier och anläggningar som hör till lösa anläggningstillgångar och som tagits i bruk under kalenderåren 2020—2023 jämfört med den ordinarie avskrivningen under lagens tillämpningstid. Den maximala årliga avskrivningen på de maskiner, inventarier och anläggningar som avses i lagen föreslås således vara 50 procent i stället för 25 procent. Den föreslagna skattelättnaden ska i likhet med de tidigare skattelättnadslagarna inte gälla endast anläggningstillgångar som används i produktionsverksamhet, utan den ska gälla alla nya lösa anläggningstillgångar. Dessutom kan höjda avskrivningar göras under högst fyra skatteår i stället för två år som i de tidigare skattelättnadslagarna.

Skattetagargruppernas utdelning av samfundsskatt

Den förändring i intäkterna av samfundsskatt som de höjda avskrivningarna leder till ska kompenseras kommunerna genom en ändring av utdelningen av samfundsskatt enligt 12 § i lagen om skatteredovisning (532/1998).

Det föreslås vidare i inkomstskattelagen en ny 124 b §, i vilken det föreskrivs om ändringar som motsvarar ändringarna i lagen om skatteredovisning.

1.4 Europeiska gemenskapernas regler om statligt stöd

När lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar var i kraft 2009 och 2010 gjordes en rättssäkerhetsanmälan om skattelättnaden till Europeiska kommissionen. Kommissionen ansåg i sitt beslut av den 14 oktober 2009 att den anmälda åtgärden betraktades som allmän och att den därför inte var sådant statligt stöd som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget (artikel 107.1 i det nuvarande fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Tillämpningsområdet för den nu föreslagna lagen är ännu mer allmänt än för den tidigare lagen, eftersom den inte har begränsats till att gälla enbart produktiva investeringar. Därför behöver det inte göras någon anmälan om statligt stöd.

2 Propositionens konsekvenser

2.1 Höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar

Samfundsskattskyldiga företag investerade 2017, som är det sista året för vilket skattedeklarationsuppgifter finns att tillgå, sammanlagt ca 15,8 miljarder euro i maskiner och inventarier. Alla företag kan eller vill dock inte dra av det maximala beloppet för avskrivningar i beskattningen. På grund av avskrivningarnas bokföringsbundenhet ska ett företag i sin bokföring som kostnad utöver de planenliga avskrivningarna också dra av en ökning av avskrivningsdifferensen, om företaget vill göra en större avskrivning i beskattningen än i bokföringen. Detta kan ha en betydande inverkan på bolagets resultat under räkenskapsperioden och på det egna kapitalet samt på utdelningsbara medel. Att dra av en stor avskrivning i beskattningen minskar utöver den beskattningsbara inkomsten också bolagets nettoförmögenhet, vilket leder till att lättare beskattad vinstutdelning kan delas ut i mindre utsträckning till fysiska personer som är ägare till företaget. När det gäller aktiebolags och utländska sammanslutningars avskrivningar var cirka 77 procent av avskrivningarna sådana på vilka en avskrivningsgrad till nästan fullt belopp, över 22 procent hade tillämpats. De avskrivningar på vilka en avskrivningsgrad till nästan fullt belopp hade tillämpats utgjorde i genomsnitt 24,7 procent av det sammanlagda beloppet av utgiftsresten. När alla avskrivningar var sammanräknade utgjorde de totalt ca 18 procent av det sammanlagda beloppet av utgiftsresten.

Om avskrivningarna på maskiner, inventarier och anläggningar kan dras av till dubbelt belopp, minskar intäkterna från samfundsskatt i teorin med högst ca 770 miljoner euro år 2020, om alla investeringar hade gjorts i sådana nyttigheter som omfattas av tillämpningsområdet för skattelättnaden. Utöver företagens avskrivningsbeteende påverkas intäkterna från samfundsskatt väsentligt också av att det inte är möjligt att göra höjda avskrivningar på investeringar i begagnade nyttigheter. Genom en jämförelse mellan nya investeringar och överlåtelsepriserna för lösa anläggningstillgångar har det grovt uppskattats att cirka 90 procent av företags alla nyinvesteringar har gjorts i nya nyttigheter och cirka tio procent i begagnade nyttigheter. Således omfattar tillämpningsområdet för den föreslagna ändringen ca 90 procent av företagens samtliga investeringar i maskiner, inventarier och anläggningar. I följande kalkyler antas det att företagen inte vill att det uppstår förluster i näringsverksamheten till följd av investeringar. Vidare antas det att de företag som för närvarande inte gör någon maximal avskrivning med avskrivningsgraden högst på 22 procent inte heller skulle göra någon höjd avskrivning. I beräkningarna antas dessutom att 50 procent av dessa företag låter bli att göra höjda avskrivningar av orsaker som hänför sig till vinstutdelning eller av andra orsaker. Med beaktande av dessa antaganden är den minskande effekten på intäkterna från samfundsskatt ca 170 miljoner euro på 2020 års nivå.

Utöver de samfundsskattskyldiga företagen har också sammanslutningar, såsom öppna bolag och kommanditbolag, näringsidkare och jordbruksidkare, rätt till höjda avskrivningar, vilket inverkar på intäkterna av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster. Om på sammanslutningar tillämpas samma antaganden som på intäkterna från samfundsskatt, blir den minskande effekten på skatteintäkterna för dessa skattskyldiga sammanlagt ca 37 miljoner euro på 2020 års nivå. Det kan antas att andelen tillgångar som anskaffats som begagnad i dessa skattskyldighetsgrupper är större än i gruppen samfundsskattskyldiga, vilket ger anledning att korrigera effekterna på skatteintäkterna nedåt. Å andra sidan kan de aspekter som hänför sig till beskattning av vinst i dessa skattskyldighetsgrupper inverka väsentligt mindre på avskrivningsbeteendet än i gruppen samfundsskattskyldiga, vilket i sin tur ger anledning att öka effekterna på skatteintäkterna.

År 2020 beräknas skatteintäkterna minska med sammanlagt ca 207 miljoner euro till följd av förslaget. Åren 2021—2023 kan avskrivningar också göras på tillgångar som tagits i bruk år 2020 eller senare, vilket innebär att bortfallet av skatteintäkter under dessa år är något större än år 2020. År 2021 beräknas skatteintäkterna minska med sammanlagt ca 243 miljoner euro, år 2022 med sammanlagt ca 234 miljoner och år 2024 med sammanlagt ca 209 miljoner euro. Åren 2020—2023 uppgår bortfallet av skatteintäkter således till sammanlagt ca 893 miljoner euro. Eftersom det är fråga om en ändring som gäller periodisering av beskattningsbar inkomst, omvandlas det bortfall av skatteintäkter som realiserats åren 2020—2023 till en ökning av skatteintäkterna från och med 2024. Åren 2024—2027 ökar skatteintäkterna med sammanlagt ca 611 miljoner euro. Återstående 283 miljoner euro återgår från och med 2028.

Konsekvenserna för olika skattetagare före en kompensation till nettobelopp till kommunerna för effekterna på skatteintäkterna framgår av tabellen nedan.

Tabell. Propositionens uppskattade konsekvenser under skatteåren 2020—2027

Skatte-år	Sammanlagt	Samfundsskatt, statens andel	Samfundsskatt, kommunernas andel	Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster till staten	Kommunalskatt	Kyrkoskatt	Sjukförsäkringsavgifter
2020	-207	-117	-53	-17	-17	-1	-1
2021	-243	-137	-63	-20	-20	-1	-2
2022	-234	-132	-60	-19	-20	-1	-2
2023	-209	-118	-54	-17	-18	-1	-1
2024	223	126	57	18	19	1	2
2025	167	95	43	14	14	1	1
2026	126	71	32	10	11	1	1
2027	94	53	24	8	8	0	1

På lång sikt handlar det i fråga om tidsbundna höjda avskrivningar om uppskov med beskattningen, och den fiskala effekten består av ränteeffekter. Ränteeffekten har inte bedömts här, eftersom den under de första åren är liten jämfört med bortfallet av skatteintäkter.

De höjda avskrivningarna minskar kravet på avkastning på en investering och uppmuntrar därigenom till ökade investeringar i maskiner, inventarier och anläggningar. Den låga samfundsskattesatsen och den låga räntenivån bedöms försvaga incitamentets effektivitet, eftersom den ekonomiska fördelen av de höjda avskrivningarna då är mindre. De höjda avskrivningarna kan inte heller påverka investeringsincitamenten för förlustbringande företag, eftersom de inte har beskattningsbar inkomst. Ökade investeringar kan bedömas främja den ekonomiska verksamheten och därmed öka skatteintäkterna. Dessa indirekta konsekvenser är dock svåra att kvantifiera och de har inte kunnat inkluderas i de ekonomiska konsekvenser som anges i denna proposition.

Höjda avskrivningar är möjliga på alla nya maskiner och anläggningar, vilket innebär att systemet i princip inte styr investeringarna med tanke på miljökonsekvenserna. Ändringen väntas i någon mån öka nya investeringar och när de nya investeringarna förbättrar energieffektiviteten eller främjar cirkulär ekonomi kan investeringarnas miljökonsekvenser bedömas vara positiva. Som helhet kan ändringens miljökonsekvenser inte bedömas exakt, eftersom det inte finns tillgång till heltäckande information om företagens investeringsbeslut under de kommande åren.

Granskningen av förutsättningarna för tillämpning av skattelättnader och den separata uppföljningen av dem som får skattelättnader ökar arbetsmängden inom Skatteförvaltningen. På grund av den tämligen korta tid lagen tillämpas antas de administrativa merkostnaderna dock bli rätt små.

2.2 Kompensation för ändringar i beskattningsgrunden

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering ska kommunerna kompenseras enligt nettobelopp för sådana ändringar beskattningsgrunden som påverkar den kommunala ekonomin.

Det föreslås att förändringarna i intäkterna från kommunalskatten åren 2020—2027 kompenseras genom statsandelssystemet. Avsikten är att överlämna separata propositioner om kompensationen för bortfallet av kommunalskatteinkomster.

Förändringar i skatteinkomsterna av samfundsskatten kompenseras kommunerna åren 2020—2027 genom en ändring av utdelningen av samfundsskatt. I propositionen föreslås att de ändringar i skattegrunderna som gäller intäkterna av samfundsskatt ska kompenseras genom en ändring av utdelningen av samfundsskatt enligt 12 § i lagen om skatteredovisning. Till lagen om skatteredovisning fogas en ny 12 f §, i vilken det föreskrivs om temporär utdelning av samfundsskatt för skatteåren 2020—2027. I inkomstskattelagen föreslås det en ny 124 b §, i vilken det föreskrivs om ändringar som motsvarar ändringarna i lagen om skatteredovisning.

3 Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid finansministeriet.

Propositionen har behandlats vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning.

Följande myndigheter, sammanslutningar och personer har lämnat yttrande om propositionen: Akava ry, Finlands näringsliv rf, Näringslivets forskningsinstitut, Centralhandelskammaren, Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf, Piksu Oy, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Finlands Kommunförbund rf, Suomen Taksiliitto ry, Företagarna i Finland rf, STTK rf, Skatteförvaltningen, Skattebetalarnas Centralförbund rf, professor Juha Lindgren och professor Seppo Penttilä.

Vid den fortsatta beredningen har propositionen ändrats så att kommunerna till följd av de föreslagna ändringarna kompenseras för bortfallet av skatteinkomster. Vidare har de föreslagna bestämmelserna och motiveringen till dem till vissa delar justerats, förtydligats och kompletterats.

4 Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den.

Propositionen hänför sig även till regeringens proposition om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice (RP 31/2019 rd).

DETALJMOTIVERING

1 Lagförslag

1.1 Lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020—2023

1 §.Tillämpningsområde. Den utvidgade rätten till avskrivning gäller i 2 § närmare definierade maskiner, inventarier eller anläggningar som används i näringsverksamhet eller jordbruk och som tas i bruk under kalenderåren 2020—2023. Höjd avskrivning ska inte kunna göras på sådana tillgångar som hör till annan verksamhet enligt 1 § 2 mom. i näringsskattelagen.

2 §.Höjd avskrivning på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar. Förutsättningen för höjd avskrivning på maskiner, inventarier och anläggningar är att maskinen eller anläggningen är ny. Höjd avskrivning kan således inte göras på anskaffningsutgifterna för nyttigheter som anskaffats begagnade. Höjd avskrivning får göras på alla tillgångar som avses i 30 § i näringsskattelagen och 8 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk. Höjd avskrivning kan även göras på tillgångar som avses i 31 § i näringsskattelagen. På bilar som används i yrkesmässig trafik får höjd avskrivning göras, om den skattskyldige väljer avskrivning på bilar i enlighet med 30 § i näringsskattelagen. De höjda avskrivningarna har inte begränsats till exempelvis endast produktiv verksamhet såsom i de skattelättnadslagar som tidigare varit i kraft, utan skattelättnaden gäller också till exempel sådana tillgångar som anskaffats för tillhandahållande av tjänster.

Höjd avskrivning får göras det år nya maskiner, inventarier eller anläggningar har tagits i bruk samt därpå följande skatteår under den tid lagen är i kraft. På en maskin som har tagits i bruk 2020 får höjd avskrivning göras 2020—2023 och på en anläggning som har tagits i bruk 2023 endast 2023. En sådan maskin eller anläggning som höjd avskrivning tillämpas på utgör ett separat avskrivningsobjekt. Den del av en anskaffningsutgift som inte har avskrivits med stöd av denna lag överförs för att dras av som en del av utgiftsresten för lösa anläggningstillgångar.

3 §.Bokföring och rapportering. I paragrafen föreskrivs det om avskrivningarnas bokföringsbundenhet i näringsverksamhet. Det förutsätts inte att en avskrivning som dras av från inkomst av jordbruk även görs i bokföringen, eftersom alla jordbrukare inte är bokföringsskyldiga, och dessutom grundar sig beskattningen av jordbruk på betalningsprincipen. I paragrafen föreskrivs det också om de utredningar som ska lämnas för verkställandet av beskattningen.

4 §.Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Lagen ska tillämpas vid beskattningen för skatteåren 2020—2023.

1.2 Lagen om temporär ändring av lagen om skatteredovisning

12 f §.Skattetagargruppernas utdelning skatteåren 2020—2027. Det föreslås temporärt en 12 f § i lagen. På det sätt som föreskrivs i paragrafen föreslås det att den förändring i intäkterna av samfundsskatt som de höjda avskrivningarna leder till ska kompenseras kommunerna genom en ändring av utdelningen av samfundsskatt enligt 12 § i lagen om skatteredovisning.

1.3 Lagen om temporär ändring av inkomstskattelagen

124 b §.Fastställande av skatten för skatteåren 2020—2027. Till inkomstskattelagen fogas temporärt en 124 b §, i vilken det föreskrivs om ändringar som motsvarar ändringarna i lagen om skatteredovisning.

2 Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020—2023 ska tillämpas vid beskattningen för skatteåren 2020—2023. Lagen om skatteredovisning ska tillämpas vid redovisningar av samfundsskatt för skatteåren 2020—2027.

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

Lagförslag

1. Lag om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020—2023

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 § Tillämpningsområde

Skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk har rätt att vid beskattningen på det sätt som föreskrivs i denna lag dra av anskaffningsutgifterna för sådana maskiner, inventarier eller därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar enligt 2 § som används i näringsverksamhet eller jordbruk och som de tagit i bruk under kalenderåren 2020—2023.

2 § Höjd avskrivning på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar

Med avvikelse från 30 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) och 8 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) får de avskrivningar som skatteåren 2020—2023 görs på anskaffningsutgiften för nya maskiner, inventarier eller andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar vara högst 50 procent av den oavskrivna anskaffningsutgiften för maskinen eller anläggningen.

Höjd avskrivning får göras det skatteår då de lösa anläggningstillgångarna har tagits i bruk samt de därpå följande skatteåren under den tid denna lag är i kraft.

3 § Bokföring och rapportering

En förutsättning för att avskrivningarna enligt denna lag ska kunna dras av i näringsbeskattningen är att den avskrivning som görs på anskaffningsutgiften har dragits av som utgift också i den skattskyldiges bokföring. Den skattskyldige ska med avseende på verkställandet av beskattningen på ett tillförlitligt sätt redogöra för den tidpunkt då tillgångarna togs i bruk. Anskaffningsutgifterna för lösa anläggningstillgångar ska i den skattskyldiges bokföring specificeras så att de lätt kan särskiljas från övriga utgifter.

4 § Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas vid beskattningen för skatteåren 2020—2023.

2. Lag om temporär ändring av lagen om skatteredovisning

I enlighet med riksdagens beslut

fogas temporärt till lagen om skatteredovisning (532/1998) en ny 12 f § som följer:

12 f § Skattetagargruppernas utdelning skatteåren 2020–2027

Med avvikelse från 12 § fördelas samfundsskatten så att

1) statens utdelning skatteåret 2020 är 67,87 procent och kommunernas utdelning 32,13 procent,

2) statens utdelning skatteåret 2021 är 67,76 procent och kommunernas utdelning 32,24 procent,

3) statens utdelning skatteåret 2022 är 67,82 procent och kommunernas utdelning 32,18 procent,

4) statens utdelning skatteåret 2023 är 67,94 procent och kommunernas utdelning 32,06 procent,

5) statens utdelning skatteåret 2024 är 69,47 procent och kommunernas utdelning 30,53 procent,

6) statens utdelning skatteåret 2025 är 69,28 procent och kommunernas utdelning 30,72 procent,

7) statens utdelning skatteåret 2026 är 69,14 procent och kommunernas utdelning 30,86 procent,

8) statens utdelning skatteåret 2027 är 69,03 procent och kommunernas utdelning 30,97 procent.

Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2027.

Lagen tillämpas vid redovisningar av samfundsskatt för skatteåren 2020—2027.

3. Lag om temporär ändring av inkomstskattelagen

I enlighet med riksdagens beslut

fogas temporärt till inkomstskattelagen (1535/1992) en ny 124 b §, i stället för den 124 b § som upphävts genom lag 990/2012, som följer:

124 b § Fastställande av skatten för skatteåren 2020—2027

Med avvikelse från 124 § 3 mom. är

1) inkomstskattesatsen år 2020 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 6,43 procent,

2) inkomstskattesatsen år 2021 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,45 procent,

3) inkomstskattesatsen år 2022 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,44 procent,

4) inkomstskattesatsen år 2023 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,41 procent,

5) inkomstskattesatsen år 2024 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,11 procent,

6) inkomstskattesatsen år 2025 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,14 procent,

7) inkomstskattesatsen år 2026 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,17 procent,

8) inkomstskattesatsen år 2027 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,19 procent.