Senast publicerat 03-11-2021 14:59

Regeringens proposition RP 87/2019 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av socialtrygghets- och försäkringslagstiftningen med anledning av EU:s allmänna dataskyddsförordning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I propositionen föreslås det sådana ändringar i socialtrygghets- och försäkringslagstiftningen som följer av EU:s allmänna dataskyddsförordning. Syftet med propositionen är att nationell socialtrygghets- och försäkringslagstiftning ska fås att stämma överens med dataskyddsförordningen. Det föreslås att bestämmelser som står i strid med eller överlappar dataskyddsförordningen upphävs, eftersom förordningen är direkt tillämplig rätt. I propositionen föreslås dessutom vissa bestämmelser som preciserar dataskyddsförordningen och nödvändiga undantag från dataskyddsförordningens förpliktelser. Den nya regeringspropositionen motsvarar till centrala delar regeringens proposition RP 52/2018 rd med samma namn, vars behandling i riksdagen förföll. 

Det föreslås bestämmelser i lag om vissa fall av utlämnande av personuppgifter som för närvarande baserar sig på den registrerades samtycke. 

Det föreslås att lagstiftningen om försäkringsbolag utökas med bestämmelser som möjliggör behandling av personuppgifter som hänför sig till brottsmisstankar och domar i brottmål och utlämnande av dem till andra försäkringsbolag för upprätthållande av så kallade missbruksregister. 

Det föreslås att lagstiftningen om social trygghet utökas med bestämmelser om undantag från dataskyddsförordningens rätt att begränsa behandlingen. Den registrerade ska inte, om dennes krav på begränsning är uppenbart ogrundat, ha rätt att kräva att den personuppgiftsansvarige begränsar behandlingen av personuppgifter till den del det är fråga om skötsel av en lagstadgad uppgift. 

Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. 

ALLMÄN MOTIVERING

1  Inledning

Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning (2016/679 (EU), nedan dataskyddsförordningen) har trätt i kraft den 24 maj 2016 och den började tillämpas i medlemsstaterna den 25 maj 2018. Genom dataskyddsförordningen upphävdes Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG, som i Finland har genomförts genom personuppgiftslagen (523/1999). 

Dataskyddsförordningen är en nationellt direkt tillämplig rättsakt, men den tillåter medlemsstaterna ett direktivliknande nationellt spelrum. Det nationella spelrummet ger medlemsstaterna möjlighet att i vissa frågor införa nationell lagstiftning som kompletterar eller preciserar dataskyddsförordningen. Dessutom är det i vissa situationer möjligt att genom nationell lagstiftning avvika från förpliktelser i dataskyddsförordningen. 

Syftet med dataskyddslagen (1050/2018) som trädde i kraft vid ingången av 2019 är att precisera och komplettera dataskyddsförordningen och den nationella tillämpningen av den. Genom dataskyddslagen upphävdes personuppgiftslagen (523/1999). 

Ändringarna i dataskyddsregleringen förutsätter också att annan nationell lagstiftning ses över. Bestämmelserna om behandling av personuppgifter måste stämma överens med dataskyddsförordningen. I speciallagstiftning kan också tas in bestämmelser som preciserar dataskyddsförordningen eller undantag från förordningens förpliktelser när detta är möjligt inom ramen för det nationella spelrummet. Syftet med denna regeringsproposition är att få nationell socialtrygghets- och försäkringslagstiftning att stämma överens med dataskyddsförordningen. Statsminister Sipiläs regering överlämnade regeringens proposition med förslag till ändring av socialtrygghets- och försäkringslagstiftningen med anledning av EU:s allmänna dataskyddsförordning (RP 52/2018 rd) till riksdagen för behandling, men med stöd av 49 § 1 mom. i grundlagen förföll behandlingen i riksdagen. Föreliggande regeringsproposition motsvarar till centrala delar den förfallna propositionen. Eftersom grundlagsutskottet lämnade ett utlåtande om den (GrUU 78/2018 rd), har ställningstagandena i utlåtandet beaktats i föreliggande proposition.  

2  Nuläge och bedömning av nuläget

2.1  Behandling av personuppgifter vid verkställigheten av social trygghet och inom försäkringsverksamheten

I Finland är en del av den sociala tryggheten ordnad genom lagstadgade försäkringar, vilkas syfte är att trygga utkomsten i händelse av olika sociala risker, såsom ålderdom, arbetsoförmåga och familjeförsörjarens död. Socialförsäkringssystemet består av arbetspensioner, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring och folkpension. Även de ersättningar som betalas ur trafikförsäkringen och patientförsäkringen hör delvis till den lagstadgade sociala tryggheten. Den praktiska verkställigheten av socialförsäkringen sköts av offentliga och privata försäkringsanstalter såsom Folkpensionsanstalten, arbetspensionsanstalterna, arbetslöshetskassorna och skadeförsäkringsbolagen. 

Det som i detta kapitel konstateras om socialförsäkringar gäller också personskadeersättningar som betalas enligt trafikförsäkringslagen (460/2016), patientskadelagen (585/1986) och den nya patientförsäkringslag (948/2019) som ska träda i kraft den 1 januari 2021 och de bestämmelser om rätt till information som hänför sig till utbetalningen av dem. 

Vid verkställigheten av socialförsäkring är det nödvändigt att behandla förmånssökandenas personuppgifter och ofta även uppgifter om deras hälsotillstånd. Före tillämpningen av dataskyddsförordningen och dataskyddslagens ikraftträdande baserade sig behandlingen av personuppgifter i socialförsäkringsärenden i allmänhet på 8 § 4 punkten i personuppgiftslagen, enligt vilken personuppgifter får behandlas om det bestämts om behandlingen i lag eller om behandlingen föranleds av en uppgift eller förpliktelse som anvisas den personuppgiftsansvarige i lag eller som påförts honom med stöd av lag. Dataskyddsförordningen förutsätter att det alltid finns en godtagbar grund till att personuppgifter behandlas, och det föreskrivs om detta i artikel 6 i förordningen. Vid verkställigheten av socialförsäkring baserar sig behandlingen av personuppgifter i allmänhet på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, dvs. behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. För att denna grund ska få användas förutsätts att det bestäms om den, förutom i förordningen, i nationell rätt som är tillämplig på den personuppgiftsansvarige. 

Verkställigheten av socialförsäkring är en lagstadgad uppgift för olika försäkringsanstalter. I lag förskrivs också om ansökan om förmåner, villkoren för beviljande av förmåner, verkställighet och sökande av ändring. Förmåner beviljas i allmänhet på grund av ansökan, och i samband med den meddelar sökanden försäkringsanstalten de personuppgifter som är nödvändiga för att avgöra förmånen. 

Det finns bestämmelser i lag med stöd av vilka försäkringsanstalterna har rätt att utan en parts samtycke få uppgifter som är nödvändiga till exempel för behandlingen av förmånsärenden även från andra än förmånssökanden själv. Med stöd av dessa bestämmelser kan personuppgifter fås från till exempel andra försäkringsanstalter och myndigheter. I bestämmelserna anges ändamålen med uppgifterna och de instanser från vilka uppgifter kan fås. 

Villkoren för att bevilja flertalet socialförsäkringsförmåner hänför sig till sökandens hälsotillstånd och funktionsförmåga. I dessa situationer är det nödvändigt att behandla hälsouppgifter, som hör till de särskilda kategorier av personuppgifter som avses i dataskyddsförordningen. Före tillämpningen av dataskyddsförordningen och dataskyddslagens ikraftträdande föreskrevs det om behandlingen av känsliga personuppgifter, såsom uppgifter om hälsotillstånd, i 12 § i personuppgiftslagen. Med stöd av 12 § 11 punkten i personuppgiftslagen fick försäkringsanstalter behandla uppgifter om den försäkrades och ersättningssökandens hälsotillstånd som de fått i försäkringsverksamheten. Dessutom var det möjligt att behandla känsliga uppgifter i socialförsäkringsärenden med stöd av 12 § 5 punkten, enligt vilken sådan behandling är tillåten som regleras i lag eller som föranleds av en uppgift som direkt har ålagts den personuppgiftsansvarige i lag. 

I dataskyddsförordningen bestäms det om behandling av så kallade särskilda kategorier av personuppgifter, såsom uppgifter om hälsotillstånd, i artikel 9. När man behandlar personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter ska det inte bara föreligga en rättslig grund för behandlingen av personuppgifter enligt artikel 6 utan också något av villkoren i artikel 9.2 vara uppfyllt. Enligt artikel 9.2 b i dataskyddsförordningen är det tillåtet att behandla uppgifter som tillhör särskilda kategorier av personuppgifter, om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige eller den registrerade ska kunna fullgöra sina skyldigheter och utöva sina särskilda rättigheter inom arbetsrätten och på områdena social trygghet och socialt skydd, i den omfattning detta är tillåtet enligt medlemsstaternas nationella rätt. Enligt artikel 9.2 g är behandling dessutom tillåten, om den är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet och vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd. Bägge leden förutsätter dessutom att det fastställs lämpliga skyddsåtgärder. 

Enligt 6 § 1 mom. 1 punkten i dataskyddslagen har försäkringsanstalterna rätt att behandla uppgifter om den försäkrades och ersättningssökandens hälsotillstånd som de fått i försäkringsverksamheten, om de är nödvändiga för att utreda anstaltens ansvar. Bestämmelsen motsvarar 12 § 11 punkten i personuppgiftslagen, som gällde innan dataskyddsförordningen trädde i kraft. Enligt detaljmotiveringen till 6 § 1 mom. 1 punkten i dataskyddslagen har bestämmelsen föreslagits med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen. Den nämnda bestämmelsen i dataskyddslagen gör det möjligt för försäkringsanstalterna att även i fortsättningen behandla uppgifter om hälsotillstånd i samband med behandlingen och verkställigheten av förmåner och ersättningar. I dataskyddslagen föreskrivs dessutom att uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter får behandlas, om behandlingen av uppgifterna föreskrivs i lag eller behandlingen av uppgifterna föranleds av en uppgift som har ålagts den personuppgiftsansvarige i lag. Speciallagstiftningen innehåller dessutom ett antal närmare bestämmelser om behandlingen av uppgifter om hälsotillstånd. 

När det gäller frivilliga privata försäkringar baserar sig behandlingen av personuppgifter oftast på artikel 6.1 b i dataskyddsförordningen, dvs. avtal. Det är lagligt att behandla personuppgifter när behandlingen är nödvändig för att fullgöra ett avtal i vilket den registrerade är part. Dessutom kan åtgärder vidtas på begäran av den registrerade innan ett sådant avtal ingås. Motsvarande behandlingsgrund ingick i 8 § 2 punkten i personuppgiftslagen som var tillämplig innan dataskyddsförordningen och dataskyddslagen trädde i kraft. Dessutom kan behandlingen basera sig på den registrerades samtycke i enlighet med artikel 6.1 a. Den försäkrade eller ersättningstagaren kan lämna försäkringsbolaget sitt samtycke till att dennes personuppgifter behandlas för ett eller flera ändamål. För att det ska vara lagligt att behandla personuppgifter med stöd av samtycke måste samtycket uppfylla kraven i artikel 7 i dataskyddsförordningen. Jämfört med samtycket enligt 8 § 1 punkten i personuppgiftslagen som var tillämplig innan dataskyddsförordningen och dataskyddslagen trädde i kraft skärper dataskyddsförordningen villkoren för samtycke något. 

Det kan också vara nödvändigt att behandla personuppgifter för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar försäkringsbolaget i enlighet med artikel 6.1 c i personuppgiftsförordningen. Då ska grunden för behandlingen fastställas i den nationella rätten. Som ett exempel på en sådan lagstadgad förpliktelse kan nämnas 6 kap. 9 § i försäkringsbolagslagen, enligt vilken försäkringsbolaget ska underrätta Finansinspektionen om de personer som ansvarar för centrala funktioner samt redogöra för lämpligheten och tillförlitligheten hos dessa personer. 

Det kan också vara nödvändigt att behandla personuppgifter för ändamål som rör försäkringsbolagets berättigade intressen i enlighet med artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter. Vid intresseavvägningen ska den personuppgiftsansvarige beakta de registrerades rimliga förväntningar till följd av förhållandet till den personuppgiftsansvarige. I dataskyddsförordningens ingress konstateras att åtminstone behandling av personuppgifter som är absolut nödvändig för att förhindra bedrägerier utgör ett berättigat intresse. Enligt skäl 48 i ingressen kan personuppgiftsansvariga som ingår i en koncern eller institutioner som är underställda ett centralt organ ha ett berättigat intresse att överföra personuppgifter inom koncernen för interna administrativa ändamål, bland annat för behandling av kunders eller anställdas personuppgifter. De ovannämnda behandlingsgrunderna är med undantag av artikel 6.1 c exklusiva så att medlemsstaterna inte kan bestämma om dem i sin nationella lagstiftning. 

2.2  Utlämnande av personuppgifter och sekretessbestämmelser

Dataskyddsförordningen gör det möjligt att samordna den nationella handlingsoffentligheten med dataskyddsförordningens skydd av personuppgifter. Det nationella spelrummet gäller också privaträttsliga sammanslutningars handlingar när de arbetar för att utföra ett uppdrag som grundar sig på allmänt intresse. 

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999; nedan offentlighetslagen) gäller fastställande av offentlighet för myndigheternas handlingar, tystnadsplikt och tidpunkten för när en handling blir offentlig. Offentlighetslagen tillämpas också på sammanslutningar och inrättningar som utför offentliga uppdrag när de utövar offentlig makt. I speciallagstiftningen finns ett antal bestämmelser som kompletterar offentlighetslagen. Exempelvis med stöd av 191 § i lagen om pension för arbetstagare tillämpas offentlighetslagens bestämmelser om handlingssekretess på arbetspensionsanstalterna vid verkställigheten av lagen om pension för arbetstagare även när de inte utövar offentlig makt. En motsvarande bestämmelse ingår också i 248 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. 

I 30 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen (521/2008) ingår en allmän bestämmelse om sekretess. I samma kapitel föreskrivs också ett antal undantag från sekretessen, så att uppgifter i vissa situationer ska kunna lämnas ut trots sekretessbestämmelserna. Bestämmelserna gäller också annat än personuppgifter, till exempel uppgifter som hänför sig till affärsverksamhet. Dataskyddsförordningens bestämmelser om utlämnande och annan behandling av uppgifter gäller endast personuppgifter, så i fråga om dessa andra uppgifter är det nödvändigt att fortfarande föreskriva om utlämnande och sekretess i den nationella lagstiftningen. 

Med stöd av bestämmelserna om utlämnande av uppgifter får försäkringsanstalterna trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som de fått exempelvis till myndigheter eller andra försäkringsanstalter. I bestämmelserna om utlämnande av uppgifter anges de instanser till vilka uppgifter får lämnas ut och de ändamål för vilka uppgifter får lämnas ut. Det har också kunnat ställas andra villkor för utlämnandet av uppgifter. När bestämmelserna gäller utlämnande av personuppgifter ska de krav som dataskyddsförordningen ställer på behandlingen av personuppgifter beaktas när uppgifter lämnas ut. Då ska det finnas en rättslig grund för behandlingen. När uppgifter lämnas ut till myndigheter baserar sig mottagarens rätt att få uppgifter i allmänhet på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, dvs. behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse. 

När uppgifter lämnas ut ska man också beakta principen om ändamålsbegränsning, som det bestäms om i artikel 5 i dataskyddsförordningen. Personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Ytterligare behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 ska inte anses vara oförenlig med de ursprungliga ändamålen. 

Med stöd av artikel 6.4 i dataskyddsförordningen är behandling av personuppgifter för andra ändamål förenlig med det ändamål för vilket personuppgifterna ursprungligen samlades in, om behandlingen grundar sig på den registrerades samtycke eller på unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt som utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att skydda de mål som avses i artikel 23.1. I annat fall ska den personuppgiftsansvarige för att fastställa huruvida behandling för andra ändamål är förenlig med det ändamål för vilket personuppgifterna ursprungligen samlades in bland annat beakta kopplingar mellan de ändamål för vilka personuppgifterna har samlats in och ändamålen med den avsedda ytterligare behandlingen, personuppgifternas art och eventuella konsekvenser för registrerade av den planerade fortsatta behandlingen. 

Om det i lag föreskrivs att uppgifter ska lämnas ut för ett ändamål som inte är förenligt med det ändamål för vilket uppgifterna ursprungligen samlades in, ska villkoret för utlämnande vara den registrerades samtycke eller så ska bestämmelsen om utlämnande utgöra en nödvändig och proportionell åtgärd för att skydda de mål som avses i artikel 23.1. Dessa mål är bland annat unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, såsom folkhälsa och social trygghet, en tillsyns-, inspektions- eller regleringsfunktion som har samband med myndighetsutövning samt skydd av den registrerade eller andras rättigheter och friheter. 

2.3  Utlämnande av personuppgifter på grund av samtycke

Enligt 6.1 a i dataskyddsförordningen är det lagligt att behandla personuppgifter, om den registrerade har lämnat sitt samtycke till att dennes personuppgifter behandlas för ett eller flera specifika ändamål. I artikel 7 bestäms om villkoren för samtycke. Villkoren för samtycke anges noggrannare i dataskyddsförordningen än i det upphävda personuppgiftsdirektivet, där det har konstaterats att med samtycke avses varje slag av frivillig, särskild och informerad viljeyttring genom vilken den registrerade godtar behandling av personuppgifter som rör honom. I personuppgiftslagen fanns en definition av samtycke som motsvarar personuppgiftsdirektivet. 

I artikel 7 i dataskyddsförordningen sägs att om behandlingen grundar sig på samtycke, ska den personuppgiftsansvarige kunna visa att den registrerade har samtyckt till behandling av sina personuppgifter. Om den registrerades samtycke lämnas i en skriftlig förklaring som också rör andra frågor, ska begäran om samtycke läggas fram på ett sätt som klart och tydligt kan särskiljas från de andra frågorna i en begriplig och lätt tillgänglig form, med användning av klart och tydligt språk. De registrerade ska ha rätt att när som helst återkalla sitt samtycke, och det ska vara lika lätt att återkalla som att ge sitt samtycke. Om det är fråga om särskilda kategorier av personuppgifter enligt artikel 9 i dataskyddsförordningen, ska samtycket vara uttryckligt. 

I förordningens ingress sägs att för att säkerställa att samtycket lämnas frivilligt bör det inte utgöra giltig rättslig grund för behandling av personuppgifter i ett särskilt fall där det råder betydande ojämlikhet mellan den registrerade och den personuppgiftsansvarige, särskilt om den personuppgiftsansvarige är en offentlig myndighet och det därför är osannolikt att samtycket har lämnats frivilligt när det gäller alla förhållanden som denna särskilda situation omfattar. 

I förordningens ingress konstateras dessutom att vid skriftliga förklaringar som rör andra frågor bör det säkerställas att de registrerade är medvetna om att samtycke ges. Det ska också gå att ta tillbaka samtycket utan problem för den registrerade. För att samtycket ska vara informerat bör den registrerade känna till åtminstone den personuppgiftsansvariges identitet och syftet med den behandling för vilken personuppgifterna är avsedda. Tystnad, på förhand ikryssade rutor eller inaktivitet bör inte utgöra samtycke. Samtycket bör gälla all behandling som utförs för samma ändamål. Om behandlingen tjänar flera olika syften, bör samtycke ges för samtliga syften. 

Behandlingen av personuppgifter i samband med verkställigheten av social trygghet baserar sig i regel på lag. Om det inte finns någon bestämmelse om behandlingen av personuppgifter, kan behandlingen basera sig på exempelvis samtycke. På ansökningsblanketterna som gäller sociala trygghetsförmåner kan det för närvarande begäras samtycke till att uppgifter som fåtts för behandlingen av ett förmånsärende får lämnas vidare. 

Samtycke som begärs på de nuvarande ansökningsblanketterna uppfyller inte dataskyddsförordningens krav, eftersom samtycke i princip inte kan betraktas som en tillräcklig grund för att lämna ut uppgifter när det är fråga om skötseln av lagstadgad, offentlig förvaltningsuppgift och när den personuppgiftsansvarige är en myndighet eller någon annan instans som utövar offentlig makt. När en förmån söks vet man inte heller nödvändigtvis till exakt vilken instans som uppgifterna kommer att lämnas, så sökanden kan inte få specificerad information om det. Dessutom ska det vara lika lätt att återkalla som att ge sitt samtycke. Att använda samtycke som rättslig grund för behandlingen av personuppgifter kan i praktiken visa sig vara besvärligt i situationer där samtycke begärs av en stor grupp personer för verkställigheten av lagstadgad social trygghet. 

Det är i många situationer nödvändigt att uppgifter kan lämnas till olika instanser på ett sätt som motsvarar nuläget för att avgöra ansökningar. Samarbete och utlämnande av uppgifter i anslutning till det är således ofta nödvändigt men tanke på personens eget intresse. 

Med hänsyn till förordningens villkor för att använda samtycke som rättslig grund för behandling bör det i princip inte användas för behandling av uppgifter som krävs i samband med avgörandet av till exempel sjuk- eller invalidpensions- eller arbetslivspensionsansökningar. Utlämnandet av uppgifter för behandlingen av pensionsärenden bör således i första hand basera sig på lag. 

2.4  Behandling av personuppgifter i anslutning till domar i brottmål samt överträdelser

Bedrägeri- och ekobrott som riktar sig mot försäkringsbolag orsakar årligen stora förluster för försäkringsbolagen och, i form av högre försäkringspremier, för alla försäkringstagare. Ett sätt att förebygga brottslighet mot försäkringsbolag är att försäkringsbolagen delar information sinsemellan via gemensamma skade- och missbruksregister. Syftet med registren är att försäkringsbolagen delar information sinsemellan om anmälda skador samt om brott eller misstänkta brott mot dem. Till exempel kreditinstituten har motsvarande system. 

Enligt 30 kap. 3 § i försäkringsbolagslagen och 16 kap. 10 § 4 mom. 6 punkten i lagen om försäkringsföreningar har försäkringsanstalter rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till andra försäkringsanstalter om brott som riktats mot dem samt om skador som anmälts till dem för något viktigt intresse i anslutning till förebyggande av brott mot försäkringsanstalter, om datasekretessnämnden har beviljat tillstånd. Enligt lagen om utländska försäkringsbolag har ett utländskt försäkringsbolag rätt att lämna ut uppgifter till andra försäkringsanstalter om brott som riktats mot försäkringsbolaget samt om skador som anmälts till det för något viktigt intresse i anslutning till förebyggande av brott mot försäkringsanstalter och i enlighet med vad datasekretessnämnden närmare bestämmer med stöd av 43 § 3 mom. personuppgiftslagen. Utlämnande och utbyte av uppgifter har således krävt specialtillstånd av datasekretessnämnden enligt 43 § i personuppgiftslagen. På försäkringar enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar tillämpas inte 30 kap. 1 och 3 § i försäkringsbolagslagen, utan bestämmelser om utlämnande av uppgifter om brott vilka baserar sig på verkställigheten av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar finns i 255 § 1 mom. 3 punkten i den lagen. Behandling av uppgifter om brott har likaså förutsatt tillstånd av datasekretessnämnden. 

Försäkringsbolagens missbruksregister var i bruk från 1996 till utgången av mars 2019. Tillstånd har senast beviljats den 21 september 2017. Tillstånd har beviljats till 30 försäkringsbolag och till Trafikförsäkringscentralen. Datasekretessnämndens beslut innehåller detaljerade bestämmelser om bland annat lagring av personuppgifter, avförande av uppgifter samt uppgifter som ska lämnas till den registrerade. Den 4 juli 2017 fanns det 273 personer i registret. För närvarande är Suomen Asiakastieto Oy missbruksregistrets tekniska upprätthållare. 

För att en anteckning ska få göras i registret förutsätts att den misstänkta brottsliga gärningen har anmälts till polisen eller åklagaren. Anteckningen ska göras inom ett år från det att försäkringsbolaget har inlett straffprocessen eller fått information om den. Uppgifterna ska avföras ur registret, om den registrerade personen har konstaterats oskyldig i domstolen eller om straffprocessen har lagts ner. Uppgifterna ska avföras senast fem år efter det att de registrerades första gången. Den registrerade ska underrättas första gången en anteckning om honom eller henne görs i registret. Den registrerade ska också underrättas när uppgifter i registret används för beslutsfattande samt om vilken försäkringsanstalts register som uppgifterna härrör ur samt när de har skaffats, om avslag på en försäkringsansökan eller något annat för den registrerade negativt beslut beror på uppgifter i registret. Försäkringsbolagen får använda uppgifter i registret för ersättningsbehandling och dessutom när frivilliga försäkringar beviljas och sägs upp. Lagstadgade försäkringar omfattas av avtalstvång, så de kan inte nekas på grund av en anteckning i registret. 

Utöver missbruksregistret har försäkringsbolagen ett så kallat skaderegister. I skaderegistret antecknas grundläggande uppgifter om skador som anmälts till försäkringsbolaget. Grundläggande uppgifter om skador är personbeteckning eller FO-nummer, den försäkringsanstalt som beviljat försäkringen, tidpunkten då skadan inträffade, skadenummer, fordonets eller båtens registreringstecken, försäkringsslaget som kod och skadetypen som kod. I skaderegistret antecknas inte uppgifter om kredit-, borgens-, rättsskydds- och sjukförsäkringar och inte om obligatoriska försäkringar enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Försäkringsbolaget får begära närmare uppgifter om skadorna i fråga av andra försäkringsbolag, om det framgår av de grundläggande uppgifterna i skaderegistret att ersättningsansökan som gäller samma skada har gjorts till flera försäkringsbolag, ersättningssökanden inom en kort tid har anmält flera skador eller gjort flera skadeanmälningar av samma typ. Enligt datasekretessnämndens tillstånd får uppgifter som fåtts från ett annat försäkringsbolag på grund av skaderegistret användas endast för att förebygga brottslighet som riktas mot försäkringsbolagen. Uppgifterna får inte användas vid kundurval, marknadsföring, prissättning av försäkringar eller i något annat motsvarande syfte. 

Enligt 11 § i personuppgiftslagen som var i kraft före tillämpningen av dataskyddsförordningen och dataskyddslagens ikraftträdande klassificerades uppgifter om brottsliga gärningar, straff eller andra påföljder vid brott såsom känsliga personuppgifter. Enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen får sådan behandling som avses i artikel 6.1 avseende personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser endast utföras under kontroll av myndighet eller då behandling är tillåten enligt de bestämmelser i unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt som gäller lämpliga åtgärder till skydd för den registrerades rättigheter och friheter. När det gäller det nuvarande missbruksregistret är det fråga om behandling av brottsuppgifter, så om behandlingen ska fortsätta krävs nationell reglering om saken. 

När datasekretessnämnden har beviljat tillstånd har den ansett att behandlingen av uppgifter i anslutning till skaderegistret är nödvändig för att tillgodose den personuppgiftsansvariges, dvs. försäkringsbolagets rätt, och denna grund för behandlingen ändras inte i och med ikraftträdandet av förordningen. Även i dataskyddsförordningens ingress konstateras att sådan behandling av personuppgifter som är absolut nödvändig för att förhindra bedrägerier utgör ett berättigat intresse för berörd personuppgiftsansvarig. Eftersom artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen i fortsättningen utgör rättslig grund för sådan behandling av skadeuppgifter som anknyter till skaderegistret, är det inte längre möjligt att ha kompletterande nationell reglering om skaderegistret. 

2.5  Den registrerades rätt att begränsa behandlingen

Enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen ska den registrerade ha rätt att av den personuppgiftsansvarige kräva att behandlingen begränsas, om den registrerade bestrider personuppgifternas korrekthet. Då begränsas behandlingen under en tid som ger den personuppgiftsansvarige möjligheten att kontrollera om personuppgifterna är korrekta. Om behandlingen har begränsats i enlighet med detta får sådana personuppgifter endast behandlas med den registrerades samtycke eller för att fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk eller för att skydda någon annan fysisk eller juridisk persons rättigheter eller för skäl som rör ett viktigt allmänintresse. 

Med stöd av artikel 23 i dataskyddsförordningen får den registrerades rätt enligt artikel 18 begränsas i nationell rätt på vissa villkor. Enligt artikel 23 i dataskyddsförordningen får den registrerades rätt begränsas, om en sådan begränsning sker med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att säkerställa något av de syften som uppräknas i bestämmelsen. Enligt bestämmelsen kan ett sådant syfte vara bland annat en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, däribland social trygghet, eller en tillsyns-, inspektions- eller regleringsfunktion som, även i enstaka fall, har samband med myndighetsutövning eller skydd av den registrerade. Nationell lagstiftning, som begränsar den registrerades rättigheter, ska innehålla specifika bestämmelser, när så är relevant, avseende bland annat ändamålen med behandlingen och omfattningen av begränsningarna. 

Vid verkställighet av socialförsäkring kan den som ansöker om en förmån, den som tecknar försäkring eller någon annan ersättningstagare bestrida korrektheten hos någon personuppgift som gäller honom eller henne, till exempel hälsotillstånd, arbetsinkomster eller omständigheterna kring skadefallet, och med stöd av artikel 18 kräva att uppgifterna inte ska behandlas. I samband med verkställigheten av social trygghet kan den registrerades rätt att begränsa behandlingen leda till att lagstadgade förmåner inte kan beviljas eller betalas ut eller att utbetalningen av en förmån inte ens av giltiga skäl kan avbrytas, upphöra eller ändras till rätt belopp. Med tanke på verkställandet av socialförsäkringssystemet är det problematiskt om denna rätt kan utövas ogrundat för att skjuta upp eller förhindra en lagstadgad verksamhet. Genom att ogrundat kräva en begränsning av behandlingen kan den som ansöker om en förmån till exempel fördröja utfärdandet av ett negativt beslut. I detta avseende är det nödvändigt att genom nationell lagstiftning begränsa den registrerades rätt att kräva att behandlingen ska begränsas. I den nya patientförsäkringslagen (948/2019), som träder i kraft den 1 januari 2021, ingår en bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt (59 §). 

2.6  Regeringens propositioner 52/2018 rd och 100/2018 rd samt beaktandet av deras riksdagsbehandling

Det är nödvändigt att, med de målsättningar som lades fram i den förfallna propositionen, ändra nationell socialtrygghets- och försäkringslagstiftning så att den är förenlig med dataskyddsförordningen samt att utarbeta vissa bestämmelser som preciserar dataskyddsförordningen och göra vissa nödvändiga undantag från förordningens skyldigheter. Detta kan göras genom att det överlåts en ny regeringsproposition. Den nya propositionen grundar sig till centrala delar på den förfallna propositionen, men i den beaktas grundlagsutskottets utlåtande om den förfallna propositionen (GrUU 78/2018 rd).  

Grundlagsutskottet ansåg i sitt utlåtande att preciseringar av bestämmelserna om automatiserade individuella beslut är en förutsättning för att lagförslagen ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Dessutom fäste grundlagsutskottet uppmärksamhet vid förslagen gällande 19 kap. 1 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen och missbruksregistret och uppmanade social- och hälsovårdsutskottet att ytterligare granska dessa. 

I föreliggande regeringsproposition kan förslagen om automatiserat beslutsfattande ännu inte tas med. De preciseringar av regleringen av det automatiserade beslutsfattandet som grundlagsutskottet förutsätter kräver omfattande utrednings- och beredningsarbete. Utnyttjande av automatiserat beslutsfattande i myndighetsverksamheten skulle förutsätta en uppdatering av den allmänna förvaltningslagstiftningen och gemensamma riktlinjer för förvaltningsområdena om allmänna principer för automatiserat beslutsfattande. Dessa utredningar och den analys som görs utifrån dem gäller också övriga ministeriers förvaltningsområden. En möjlighet att fatta automatiserade beslut även i samband med skötseln av ett offentligt förvaltningsuppdrag är mycket viktig med tanke på utvecklingen av ett allt mer digitaliserat samhälle. Justitieministeriet ska inleda en allmän utredning av automatiserade beslut. Det kan inte heller anses vara ändamålsenligt att i propositionen i detta skede ta in förslaget om ändring av 19 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen. Enligt grundlagsutskottet är det skäl att behålla regleringens utgångspunkt om att den berörda parten tillhandahåller uppgifterna själv. 

Däremot kan det anses vara möjligt att i propositionen på nytt ta in förslaget om ett missbruksregister. De föreslagna bestämmelserna kan anses vara godtagbara och proportionella med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna. Den föreslagna regleringen är noggrant avgränsad och exakt och iakttar kraven i grundlagsutskottets utlåtandepraxis. Ekonomiutskottet har i sitt betänkande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av kreditinstitutslagen och till vissa lagar som har samband med den (EkUB 42/2018 rd – RP 100/2018 rd) ansett att motsvarande bestämmelse varit ändamålsenlig. Ekonomiutskottet har konstaterat att en motsvarande bestämmelse är aktuell också i propositionen RP 52/2018 rd som grundlagsutskottet har givit utlåtande om (GrUU 78/2018 rd – RP 52/2018 rd) till social- och hälsovårdsutskottet. Ekonomiutskottet konstaterar i sitt betänkande att den föreslagna paragrafen om kreditinstitut fungerar dels som bemyndigande till den personuppgiftsansvarige för att lagra uppgifterna, dels som begränsning för vilka uppgifter, på vilka villkor och hur länge dessa uppgifter får hållas lagrade. Ekonomiutskottet anser att den föreslagna bestämmelsen är ändamålsenlig också med beaktande av att de parter som hör till lagstiftningens tillämpningsområde har åligganden i anslutning till att känna kunden, följa kundernas agerande och iaktta omvärlden i bestämmelser vilkas syfte är att förhindra användningen av finansieringssystemet för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det förslag om ett missbruksregister för försäkringsbolag som ingår i denna proposition är till sin målsättning och sitt viktigaste innehåll likadant som regleringen i fråga om kreditinstituts och finansiella instituts kundanmärkningsregister. Den nya propositionen innehåller därför på samma sätt som den tidigare regeringspropositionen ett förslag till missbruksregister för försäkringsbolag. I fråga om de försäkringsbolag som verkställer försäkring enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs det emellertid, till skillnad från den tidigare propositionen, om saken i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. 

3  Målsättning och de viktigaste förslagen

Syftet med propositionen är att nationell socialtrygghets- och försäkringslagstiftning ska fås att stämma överens med dataskyddsförordningen. Det föreslås att bestämmelser som strider mot eller överlappar dataskyddsförordningen upphävs, eftersom förordningen är direkt tillämplig rätt. I propositionen föreslås dessutom vissa bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen och nödvändiga undantag från dataskyddsförordningens förpliktelser. 

Den nya propositionen motsvarar till centrala delar den förfallna propositionen. Den största förändringen jämfört med den tidigare propositionen är att den föreliggande propositionen inte innehåller något förslag om automatiserade beslut. Den nya propositionen innehåller på samma sätt som den förfallna propositionen ett förslag om ett missbruksregister som kan anses förenligt med dataskyddsförordningen och vara godtagbart och proportionellt med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna. 

3.1  Utlämnande av personuppgifter och sekretessbestämmelser

I propositionen föreslås att vissa bestämmelser om hemlighållande och utlämnande av uppgifter preciseras. Det föreslås att 30 kap. 3 § i försäkringsbolagslagen, 203 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare och 255 § 4 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar preciseras så att det av bestämmelsernas ordalydelse framgår att dataskyddsförordningen alltid är primär i förhållande till den nationella lagstiftningen när det gäller behandlingen av personuppgifter. I paragraferna föreskrivs endast om undantag från de nationella sekretessbestämmelserna. När uppgifter utlämnas ska man alltid säkerställa att behandlingen och utlämnandet av personuppgifter stämmer överens med dataskyddsförordningen. I vissa bestämmelser om utlämnande av uppgifter preciseras dessutom de ändamål för vilka uppgifter lämnas ut. 

3.2  Utlämnande av personuppgifter på grund av samtycke

I propositionen föreslås att det ska föreskrivas i lag om vissa fall av utlämnande av personuppgifter som för närvarande baserar sig på den registrerades samtycke. I arbetspensionslagarna föreslås bestämmelser med stöd av vilka till sjuk- och hälsovårdsaktörer får lämnas uppgifter som hänför sig till behandlingen av invalidpensions- eller arbetslivspensionsärenden, om uppgifterna är nödvändiga för att avgöra ett pensionsärende. Även bestämmelserna om utlämnande av uppgifter i folkpensionslagen preciseras så att de motsvarar ovannämnda bestämmelser som föreslås i arbetspensionslagarna. Av de förmåner som Folkpensionsanstalten verkställer föreskrivs det bland annat i fråga om folkpension, utkomstskydd för arbetslösa och bostadsbidrag i lag om erhållandet av uppgifter för att avgöra ärenden när erhållandet av uppgifter för närvarande baserar sig på samtycke. 

Behandlingen av personuppgifter enligt förslaget i de situationer som nämns ovan baserar sig på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, dvs. behandlingen av personuppgifter är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Om de personuppgifter som ska behandlas dessutom hör till särskilda kategorier av personuppgifter enligt artikel 9 i dataskyddsförordningen baserar sig behandlingen på artikel 9.2 b, enligt vilken det är möjligt att behandla särskilda kategorier av personuppgifter, om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige eller den registrerade ska kunna fullgöra sina skyldigheter och utöva sina särskilda rättigheter inom arbetsrätten och på områdena social trygghet och socialt skydd, i den omfattning detta är tillåtet enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt eller ett kollektivavtal som antagits med stöd av medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder som säkerställer den registrerades grundläggande rättigheter och intressen fastställs. 

3.3  Behandling av personuppgifter i anslutning till domar i brottmål samt till överträdelser

Det föreslås att en bestämmelse om behandling av personuppgifter i anslutning till domar i brottmål samt till överträdelser fogas till försäkringsbolagslagen och lagen om utländska försäkringsbolag. Syftet med ändringarna är att aktörerna i försäkringsbranschen ska kunna fortsätta att använda missbruksregistret även när dataskyddsförordningen är i kraft. Förslaget motsvarar i huvudsak innehållet och villkoren i datasekretessnämndens tillstånd. Då bestämmelserna om detta i fortsättningen ska finnas i försäkringsbolagslagen, kommer registret att kunna användas även av de försäkringsbolag som inte har ansökt hos datasekretessnämnden om tillstånd att använda registret. Eftersom det föreskrivs om utlämnande av uppgifter som baserar sig på verkställigheten av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar i den lagen, föreslås det att det föreskrivs även om försäkringsbolags utlämnande och behandling av uppgifter om brott vilka baserar sig på verkställigheten av denna lag i en ny paragraf som föreslås bli fogad till lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. I och med de föreslagna ändringarna kan utlämnandet av uppgifter om brott och användningen av missbruksregistret öka jämfört med nuläget. Å andra sidan föreslås inte sådana aktörer (till exempel Olycksfallsförsäkringscentralen, Lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt, Statskontoret) som inte har ansökt om det tillstånd som den gällande lagstiftningen förutsätter hos datasekretessnämnden få rätt att använda missbruksregistret. Den föreslagna regleringen motsvarar sålunda den situation som de facto råder i fråga om behandlingen av uppgifter om brott. När det gäller försäkringsbolagen har hänsyn tagits till att det för närvarande bara finns några försäkringsföreningar i Finland, som samtliga bedriver endast försäkring av fiskeredskap. 

Enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen förutsätts för att behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser ska tillåtas i medlemsstaternas nationella rätt att lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs i den nationella rätten. För att garantera den registrerades rättsskydd ska en anteckning i missbruksregistret kunna göras först när det missbruk som ska registreras har anmälts till polisen, någon annan förundersökningsmyndighet eller åklagaren. För att skydda de registrerades rättigheter föreskrivs i lagen att en anteckning i missbruksregistret ska avföras inom fem år efter det att anteckningen gjordes. De registrerades rättigheter skyddas också av att det föreskrivs om tystnadsplikt för försäkringsanstalternas anställda i lagen. Försäkringsverksamheten är tillståndspliktig, noggrant reglerad och övervakad. 

Den föreslagna regleringen uppfyller sålunda dataskyddsförordningens krav på behöriga åtgärder för att skydda de registrerades rättigheter och friheter. 

3.4  Den registrerades rätt att begränsa behandlingen

Det föreslås att socialförsäkringslagstiftningen och övriga lagar om lagstadgade förmåner utökas med bestämmelser om undantag från rätten att begränsa behandlingen enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen. Den registrerade ska inte ha rätt att kräva att den personuppgiftsansvarige begränsar behandlingen av personuppgifter när det är fråga om skötseln av en lagstadgad uppgift, om den registrerades krav är uppenbart ogrundat. Begränsningen av den registrerades rätt berör artikel 18.1 a, enligt vilken behandlingen begränsas, om den registrerade har bestridit personuppgifternas korrekthet. Syftet med bestämmelsen är att förhindra att den registrerade ogrundat strävar efter att avbryta en lagstadgad verksamhet genom att hänvisa till sin rätt att begränsa behandlingen. Om rätten inte begränsas, kan den registrerade skjuta upp behandlingen av ett lagstadgat ärende eller förhindra behandlingen helt och hållet genom att upprepat bestrida personuppgifternas korrekthet. 

Begränsning av behandling betyder att till exempel beslut om förmåner inte kan verkställas innan den personuppgiftsansvarige kan säkerställa att uppgifterna är korrekta. I en sådan situation kan den personuppgiftsansvariga dock behandla personuppgifterna med stöd av artikel 18.2 med den registrerades samtycke. Om ett beslut om en förmån är nödvändigt till exempel för att trygga den registrerades utkomst, kan beslutet därmed fattas med den registrerades samtycke. Med stöd av artikel 18.2 i dataskyddsförordningen är behandlingen av uppgifter möjlig även i sådana situationer där personuppgifter behandlas för att skydda rättigheterna hos en annan fysisk eller juridisk person eller av skäl som gäller ett viktigt intresse inom unionen eller en medlemsstat. 

Rätten att begränsa behandling kan dock hindra beslutsfattandet, om den registrerade inte ger sitt samtycke till behandlingen av personuppgifterna och då beslutet inte är nödvändigt för att skydda rättigheterna hos en annan person. I dessa fall kan begränsningen av behandlingen förhindra meddelande av sådana negativa beslut som till exempel gäller avslutande av en förmån eller rättelse av ett felaktigt beslut. Begränsningen av behandlingen kan också försvåra verkställigheten av prioriteringen av förmånerna till exempel mellan de olika ersättningssystemen eller vid behandlingen av de förmåner som beviljas i sista hand, till exempel garantipension eller utkomststöd. Om registrerades krav på korrigering av uppgifter är uppenbart ogrundat, är det trots kravet motiverad att personuppgifterna kan behandlas vid lagstadgad verksamhet. 

Den registrerades rättsskydd garanteras genom förvaltningslagen, rätten att söka ändring samt andra bestämmelser om förfarandet. Vid skötseln av lagstadgade uppgifter tillämpas förvaltningslagen, enligt vilken myndigheten ska se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt genom att skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Det behandlade ärendet ska utredas grundligt, och gällande bestämmelser och föreskrifter följas. Den som ansöker om en förmån har alltid rätt att söka ändring i ett beslut om en lagstadgad förmån. Om förmånssökanden anser att ett beslut inte är lagenligt, kan han eller hon få saken prövad av en besvärsinstans. I socialförsäkringsärenden är det också möjligt att ansöka om att ett lagakraftvunnet beslut ska undanröjas, om beslutet baserar sig på en oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt. Dessutom kan försäkringsanstalten alltid rätta ett lagakraftvunnet beslut till förmånssökandens fördel, om det senare framkommer en ny utredning i ärendet. Begränsningen av den registrerades rätt äventyrar således inte förmånssökandes rättsskydd. Begränsningen kan ses som en nödvändig och proportionell åtgärd för att garantera social trygghet på det sätt som avses i artikel 23.1 e i dataskyddsförordningen. Även om den registrerades rätt begränsas, är den personuppgiftsansvarige fortfarande skyldig att utreda den registrerades bestridande av personuppgifternas korrekthet. Enligt artikel 16 i dataskyddsförordningen ska den personuppgiftsansvarige utan onödigt dröjsmål rätta sådana personuppgifter om den registrerade som är oklara och felaktiga. 

4  Propositionens konsekvenser

Propositionen har inga betydande konsekvenser för statsfinanserna och inga andra samhälleliga konsekvenser. De konsekvenser som hänför sig till reformen av dataskyddslagstiftningen följer direkt av dataskyddsförordningen. Strävan med propositionen är att få socialtrygghets- och försäkringslagstiftning att stämma överens med dataskyddsförordningen. 

4.1  Konsekvenser för myndigheterna

De ändringar som föreslås i propositionen underlättar verkställigheten av social trygghet. Det blir enklare att lämna ut uppgifter i förmånsärenden när man i vissa ärenden som gäller utlämnande av uppgifter kan avstå från att begära samtycke, och användningen av uppgifter i fortsättningen baserar sig direkt på lag. När dataskyddsförordningen införs skulle det bli mycket besvärligt att använda samtycke, och om inte ens samtycke kan användas, borde förmånssökanden själv lämna samma uppgifter flera gånger till olika instanser.  

I propositionen föreslås att vid verkställigheten av social trygghet ska den registrerade inte ha rätt enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen att kräva att behandlingen av personuppgifter begränsas, om den registrerades krav är uppenbart ogrundat. Syftet med bestämmelsen är att förhindra att den registrerade ogrundat strävar efter att avbryta en lagstadgad verksamhet genom att hänvisa till sin rätt att begränsa behandlingen. 

För närvarande omfattas även Olycksfallsförsäkringscentralen, Statskontoret och Lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt av bestämmelserna om utlämnade av uppgifter om brott i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Dessa aktörer har emellertid inte haft datasekretessnämnandens tillstånd enligt 43 § i personuppgiftslagen att behandla uppgifter om brott, vilket den nuvarande bestämmelsen förutsätter. Den reglering som föreslås i propositionen möjliggör således till denna del att de aktörer som har fått datasekretessnämndens tillstånd kan fortsätta att behandla uppgifter om brott. 

4.2  Konsekvenser för företagen

Bestämmelserna om försäkringsbranschens missbruksregister gör det möjligt för försäkringsbolagen att fortsätta att dela information med andra försäkringsbolag om missbruk för att förebygga eventuella framtida missbruk och utreda missbruk. I och med förslaget kan användningen av missbruksregistret även omfatta de försäkringsbolag som inte har ansökt hos datasekretessnämnden om tillstånd att få använda missbruksregistret. För närvarande finns det 47 skadeförsäkringsbolag och 15 livförsäkringsbolag i Finland. Datasekretessnämnden har beviljat 30 tillstånd till skadeförsäkringsbolag och till Trafikförsäkringscentralen. Om det inte längre skulle vara möjligt att använda registren när dataskyddsförordningen införs, kunde de ekonomiska skador som missbruk orsakar försäkringsbolagen öka. 

4.3  Konsekvenser för medborgarna

I propositionen föreslås undantag från dataskyddsförordningen bestämmelser i fråga om begränsning av behandlingen av personuppgifter. I lagstadgade socialtrygghetsärenden ska den registrerade inte ha rätt att kräva att den personuppgiftsansvarige begränsar behandlingen av personuppgifter, om den registrerades krav i fråga om personuppgifternas korrekthet är uppenbart ogrundat. Begränsningen har ansetts vara en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle. När det gäller lagstadgad social trygghet skyddas den registrerade av flera slags rättsmedel, och den registrerades rättsskydd äventyras således inte av att rätten begränsas. 

De ändringar som föreslås i propositionen underlättar försäkringsverksamheten och verkställigheten av social trygghet. Det ligger i de registrerades intresse att beslutsverksamheten effektiviseras, om behandlingstiderna för förmåner och ersättningar förkortas. Effektiviserad verksamhet kan också ha en positiv inverkan genom att försäkringspremierna sjunker. 

5  Beredningen av propositionen

Den tidigare propositionen (RP 58/2018 rd) bereddes som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet. Social- och hälsovårdsministeriet sände utkastet till regeringens proposition för remissbehandling den 13 december 2017. Det lämnades in sammanlagt 24 utlåtanden. Över utlåtandena gjordes ett sammandrag som kan läsas på statsrådets tjänst för projektinformation på adressen https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt. Efter remissbehandlingen preciserades propositionen på grund av de inkomna remissvaren. I detta sammanhang beaktades även regeringens proposition till riksdagen om förslag till dataskyddslag (RP 9/2018 rd), som överlämnades till riksdagen den 1 mars 2018. 

Den proposition med samma namn som nu överlämnas har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet. Eftersom den nya propositionen till största delen motsvarar den tidigare och det i propositionen inte längre ingår något förslag om automatiserade beslut som skulle kräva ett mer omfattande utrednings- och beredningsarbete, anordnades ett samråd om utkastet till proposition. 

Till samrådet inbjöds samma aktörer som hade ombetts yttra sig om den förfallna propositionen. I inbjudan ombads aktörerna också lämna in sina åsikter om utkastet till proposition skriftligt. 

I samrådet deltog Akava ry, Eläkesäätiöyhdistys – ESY ry, Pensionsskyddscentralen, Finanssiala ry, Finansinspektionen, FINE Försäkrings- och finansrådgivningen, Folkpensionsanstalten, KT Kommunarbetsgivarna, Kuluttajaliitto – Konsumentförbundet ry, Trafikförsäkringscentralen, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, undervisnings- och kulturministeriet, OP Gruppen, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, STTK rf, Olycksfallsförsäkringscentralen, Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf, Sysselsättningsfonden, Arbetslöshetskassornas Samorganisation rf och Statskontoret. 

Skriftliga åsikter inlämnades av följande aktörer: Finlands näringsliv rf, Pensionsskyddscentralen, Finanssiala ry, FINE Försäkrings- och finansrådgivningen, Folkpensionsanstalten, Kuluttajaliitto – Konsumentförbundet ry, Trafikförsäkringscentralen, Olycksfallsförsäkringscentralen, Dataombudsmannen, Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf, Sysselsättningsfonden, Arbetslöshetskassornas Samorganisation rf och Statskontoret. 

De aktörer som lämnade in skriftliga åsikter ansåg överlag att utkastet till proposition kunde understödas och att det var berett på behörigt sätt. Det ansågs viktigt att propositionen överlämnas. 

Bestämmelserna om begränsning av den registrerades rätt ansågs värda att understödas. I en del av de ställningstaganden som gällde begränsning av den registrerades rätt påpekades att regleringen borde preciseras och utökas i fråga om beräkningen av tidsfrister. Enligt dessa åsikter borde den tid under vilken den personuppgiftsansvarige säkerställer att personuppgifterna är riktiga inte beaktas när tidsfristerna beräknas och det föreslogs att bestämmelserna om tidsfrister skulle ändras i anslutning till detta. Denna sak berör hela socialförsäkringen i stor utsträckning. Under den fortsatta beredningen beslöt man därför att saken utreds och eventuella ändringar bereds senare separat i fråga om hela socialförsäkringen så att regleringen i detta avseende blir så enhetlig som möjligt i de olika socialförsäkringslagarna. 

Löntagarcentralorganisationerna anser att de bestämmelser om utlämnande av uppgifter som föreslås i arbetspensions- och arbetsolycksfallslagstiftningen och i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner är problematiska vad gäller uppgifter om rehabilitering till den del som uppgifter kan utlämnas till arbetsgivaren även på grund av samtycke. Folkpensionsanstalten föreslog preciseringar i bestämmelserna om utlämnande av uppgifter i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. Även Olycksfallsförsäkringscentralen påpekade vissa saker i förhållandet mellan bestämmelserna som gällde det föreslagna samtyckesförfarandet och behandlingen av personuppgifter på andra ställen i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Under den fortsatta behandlingen har man beslutat att förslagen som gäller behandling av personuppgifter i rehabiliteringsärenden inte tas med i propositionen. Det är mest ändamålsenligt att utreda de behov av att utveckla behandlingen av personuppgifter som hänför sig till rehabiliteringsprocessen separat som en större helhet och som en del av de reformer som gäller rehabiliteringen. 

Dataombudsmannen hänvisade till sitt yttrande om den proposition som förföll och konstaterade att de synpunkter som framfördes där fortfarande är relevanta vad gäller behandlingen av personuppgifter. Dessutom fäste dataombudsmannen uppmärksamhet vid försäkringsbolags rätt att behandla uppgifter om brott och brottsmisstankar. Dataombudsmannen konstaterade att denna inte har något att anmärka på den rättsliga grunden för behandling. När det föreskrivs om personuppgifter föreligger i fråga om artiklarna 6 och 10 krav på lagbestämmelser och datasekretessnämnden har tidigare beviljat tillstånd efter att ha övervägt behovet av att behandla personuppgifter. Dataombudsmannen bedömde emellertid saken även med tanke på den registrerades rättsskydd och påpekade att enligt propositionen ska den registrerade underrättas endast om avslag på försäkringsansökan eller något annat för den registrerade negativt beslut beror på uppgifter i registret. Bestämmelser om den registrerades rätt att bli informerad finns i artikel 14 i dataskyddsförordningen. Dataombudsmannen konstaterade att när beredningen av propositionen fortsätter måste det bedömas om den lagbestämmelse om information till den registrerade som föreslagits i propositionen är för snäv i förhållande till den nämnda artikeln i dataskyddsförordningen. Under den fortsatte beredningen bedömde man att bestämmelsen om information till den registrerade inte behöver ändras. I bedömningen beaktades att i missbruksregistret är det fråga om en situation enligt artikel 14.5 c i dataskyddsförordningen, då punkterna 1—4 inte blir tillämpliga. 

Det ansågs viktigt att genom den nya lagstiftningen åter göra det möjligt att använda missbruksregistret. Lagstiftningslösningen ansågs lyckad och dess ikraftträdande påskyndades. Olycksfallsförsäkringscentralen ansåg att de föreslagna bestämmelserna om behandling av uppgifter om brott var oklara och problematiska för dem som ska verkställa lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Den föreslagna regleringen leder enligt Olycksfallsförsäkringscentralen till problem på grund av försäkringsbolagslagens tillämpningsområde och bland annat till att Olycksfallsförsäkringscentralen inte längre omfattas av bestämmelserna om behandling av uppgifter om brott. Olycksfallsförsäkringscentralen anser att detta inte är ändamålsenligt med tanke på förebyggandet av missbruk och anser att ett viktigt allmänt intresse kräver att även Olycksfallscentralen som en aktör som ansvarar för verkställigheten av lagen kan lämna ut uppgifter om brott som framkommit i dess verksamhet till försäkringsbranschens gemensamma register. Under den fortsatta beredningen beslöt man att foga en separat bestämmelse om behandling av uppgifter om brott till lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, vilken motsvara den reglering som föreslagits i försäkringsbolagslagen. Den bestämmelse som föreslås i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ska inte längre omfatta aktörer som inte har haft sådant tillstånd av datasekretessnämnden att behandla uppgifter om brott som den gällande regleringen förutsätter. För dessa aktörer innebär bestämmelsen att den situation som de facto råder för närvarande i fråga om behandlingen av uppgifter om brott bibehålls. Under den fortsatta behandlingen ansågs det emellertid ändamålsenligt att senare utreda separat hur de aktörer som nu ställts utanför regleringen, såsom Olycksfallsförsäkringscentralen och Statskontoret, i fortsättningen kunde lämna ut uppgifter om brott som framkommit i verksamhet som ålagts dem i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar till försäkringsbranschens gemensamma register för att förebygga missbruk. 

Finanssiala ry ansåg det vara viktigt att 30 kap. 3 a § i försäkringsbolagslagen skulle preciseras ytterligare så att det skulle vara möjligt att trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter till företag som hör till samma koncern, samma finans- eller försäkringskonglomerat eller samma ekonomiska intressesammanslutning som försäkringsbolaget för att förebygga brottslighet. Under den fortsatta beredningen har missbruksregistrets användningsområde inte utvidgats i detta avseende, eftersom propositionens allmänna syfte är att bibehålla nuläget och företa endast de ändringar som dataskyddsförordningen kräver i lagen. Om uppgifter i försäkringsbolagens missbruksregister skulle utlämnas till andra företag i finansbranschen skulle registrets användningsområde utvidgas avsevärt. 

Beträffande bestämmelserna om maskinell underskrift framfördes olika synpunkter. I vissa ställningstaganden ansågs att förslaget till bestämmelse om maskinell underskrift är onödigt eller åtminstone att det är skäl att överväga om bestämmelsen behövs. I detta sammanhang framfördes att det inte föreskrivs om skyldighet att underteckna beslut i förvaltningslagen (434/2003). I 44 § i förvaltningslagen föreskrivs om beslutets innehåll och enligt 1 mom. 4 punkten ska av ett beslut tydligt framgå namn och kontaktuppgifter för den person av vilken en part vid behov kan begära ytterligare uppgifter om beslutet. Enligt förvaltningslagen räcker det att det av beslutet framgår namn och kontaktuppgifter för den person av vilken en part vid behov kan begära ytterligare uppgifter om beslutet. Enligt en åsikt borde det även i ett maskinellt undertecknat beslut räcka med enbart försäkringsbolagets namn. Å andra sidan ansåg Statskontoret det vara nödvändigt att bestämmelsen om maskinell underskrift utsträcks även till de uppgifter som Statskontoret sköter med stöd av trafikförsäkringslagen, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom, lagen om skada, ådragen i militärtjänst, lagen om pension för arbetstagare, lagen om pension för företagare, lagen om pension för lantbruksföretagare, lagen om sjömanspensioner samt patientförsäkringslagen. Under den fortsatta beredningen företogs ändringar i lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom samt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag så att den bestämmelse om maskinell underskrift som föreslagits i lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar blir tillämplig även i ärenden enligt dessa lagar. Motsvarande ändring företogs också i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare. I övrigt beslöt man under den fortsatta beredningen att saken utreds och eventuella ändringar bereds separat och senare i fråga om hela socialförsäkringen så att regleringen i detta avseende blir så enhetlig som möjligt i de olika socialförsäkringslagarna. 

Nästan alla som lämnade in sitt ställningstagande ansåg det vara problematiskt att den proposition som ska överlämnas nu inte innehåller några bestämmelser om automatiskt beslutsfattande. Det ansågs vara viktigt att få bestämmelser om saken och fortsätta lagberedningen enligt en så snabb tidtabell som möjligt. Det framfördes bekymrade synpunkter på avsaknaden av nationella bestämmelser och de konsekvenser som detta eventuellt har. I flera ställningstaganden konstaterades att automatisering gynnar kunderna, eftersom processerna och beslutsfattandet påskyndas och antalet mänskliga fel minskar. Å andra sidan framfördes också att det vore oändamålsenligt att föreskriva så om grunderna att de förhindrar en övergripande utveckling av beslutsprocessen. En bestämmelse som tillåter automatiskt beslutsfattande bör vara tillräckligt omfattande så att den täcker även eventuell framtida utveckling. I yttrandena ansågs det vara bra att justitieministeriet inleder ett omfattande utrednings- och beredningsarbete som gäller automatiskt beslutsfattande. Enligt en åsikt vore det skäl att inleda lagberedning som gäller automatiskt beslutsfattande först sedan justitieministeriets utredningsprojekt slutförts. I de skriftliga åsikterna framfördes dessutom önskemål om att få vara delaktig i lagberedningen som gäller automatiskt beslutsfattande. 

6  Samband med andra propositioner

Samtidigt med denna proposition behandlas i riksdagen regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av arbetspensionslagstiftningen och sjukförsäkringslagen (RP 64/2019 rd). I den propositionen föreslås ändringar i sådana lagbestämmelser i arbetspensionslagarna som föreslås bli ändrade även i denna regeringsproposition. 

DETALJMOTIVERING

1  Lagförslag

1.1  Lagen om underhållsstöd

38 §. Begränsning av den registrerades rätt. Det föreslås att paragrafens nuvarande bestämmelse om Folkpensionsanstaltens informationsskyldighet upphävs som onödig. Enligt den gällande paragrafen ska Folkpensionsanstalten på förhand på lämpligt sätt informera den som ansöker om underhållsstöd om var uppgifter om honom eller henne kan inhämtas och till vem uppgifterna i regel kan lämnas ut. Dataskyddsförordningen innehåller mer detaljerade bestämmelser om den personuppgiftsansvariges informationsskyldighet, så bestämmelsen bör upphävas som onödig. 

Bestämmelser om den personuppgiftsansvariges informationsskyldighet finns i artiklarna 13—15 i dataskyddsförordningen. I artikel 13 bestäms om den information som ska lämnas den registrerade när personuppgifter samlas in direkt från den registrerade och i artikel 14 bestäms om situationer där personuppgifter samlas in från någon annan än den registrerade. Med stöd av artiklarna ska den personuppgiftsansvarige informera den registrerade om bland annat mottagarna eller de kategorier av mottagare som ska ta del av personuppgifterna samt varifrån personuppgifterna har erhållits. Dessutom har den registrerade med stöd av artikel 15 rätt till tillgång till sina personuppgifter och till bland annat information om mottagarna eller de kategorier av mottagare som ska ta del av personuppgifterna samt all tillgänglig information om varifrån dessa uppgifter kommer. Dataskyddsförordningens bestämmelser är direkt tillämpliga, så det behöver inte föreskrivas separat om Folkpensionsanstaltens informationsskyldighet i lagen om underhållsstöd. 

Paragrafen upphävs inte helt och hållet, utan i den intas nya bestämmelser om begränsning av den registrerades rätt. Sålunda föreslås att också paragrafens rubrik ändras. I paragrafen föreskrivs i fortsättningen om begränsning av den registrerades rätt. Innehållet i den reviderade paragrafen motsvarar den nya 96 § som föreslås i folkpensionslagen. Förslaget om begränsningen av den registrerades rätt behövs i alla de lagstadgade förmåner som verkställs av Folkpensionsanstalten och på samma grunder som anges i fråga om folkpensionslagen. 

1.2  Lagen om pensionsstiftelser

70 §. I paragrafen föreskrivs om registret över pensionsstiftelser som förs av Finansinspektionen, om de anteckningar som ska göras i det och om uppgifter som ska lämnas ut ur det. Uppgifterna i registret är personuppgifter när de gäller medlemmar i pensionsstiftelsens styrelse och förvaltningsråd samt sådana personer som har rätt att teckna pensionsstiftelsens namn. I fråga om de ovannämnda personerna anges i registret som personuppgifter fullständigt namn, personbeteckning, adress och medborgarskap. Om en person inte har någon finsk personbeteckning, antecknas födelsedatum i registret. Det är Finansinspektionens lagstadgade skyldighet att föra registret. Sålunda baserar sig behandlingen av personuppgifter på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, dvs. behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. 

Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 4 mom., där utlämnandet av personuppgifter ur registret preciseras. Enligt paragrafen får uppgifter trots det som föreskrivs i 16 § 3 mom. i offentlighetslagen lämnas ut elektroniskt även när mottagaren inte har rätt enligt bestämmelserna om skydd av personuppgifter att registrera och använda sådana personuppgifter. När det är fråga om personbeteckningens slutled och en utomlands bosatt fysisk persons hemadress lämnas dock uppgiften ut ur registret endast om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. I övrigt ska uppgiften om personens hemland lämnas ut i stället för den utomlands bosatta fysiska personens hemadress. I sak motsvarar momentet 1 a § i handelsregisterlagen. 

71 §. Det föreslås att 2 mom. ändras så att för fysiska personer anges i fortsättningen hemkommun i stället för hemadress. För fysiska personer som är bosatta utomlands antecknas i registret hemadress i stället för hemkommun. Förslaget motsvarar de uppgifter som ska anges för fysiska personer i handelsregistret. Det är motiverat att avstå från att samla in hemadresser också med tanke på dataskyddsförordningens princip om uppgiftsminimering. 

132 c §. I paragrafen föreskrivs om pensionsstiftelsens rätt att lämna ut uppgifter trots den tystnadsplikt som föreskrivs i 132 §. 

I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om de ändamål för vilka uppgifter får lämnas ut. Momentets 1 och 2 punkter motsvarar den gällande lagen. 

Enligt gällande 1 mom. 3 punkten har en pensionsstiftelse rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten till en annan försäkringsanstalt i fråga om brott som riktats mot pensionsstiftelsen och i fråga om förmåner som sökts hos denna, om detta är nödvändigt för att förebygga brottslighet som riktas mot försäkringsanstalter och om datasekretessnämnden har beviljat tillstånd enligt 43 § personuppgiftslagen att behandla uppgifterna. Pensionsstiftelserna har inte ansökt om tillstånd av datasekretessnämnden att lämna ut uppgifter om förmåner som sökts hos en pensionsanstalt och om brott som riktats mot denna, och i fortsättningen ska det inte vara möjligt att ansöka om datasekretessnämndens tillstånd. I 1 mom. 3 punkten föreslås en bestämmelse om rätt för en pensionsstiftelse att lämna ut uppgifter till en nämnd i försäkringsbranschen eller till ett behörigt organ för behandling av ärenden som förelagts organet i fråga, som motsvarar 165 c § 3 punkten i lagen om försäkringskassor. Pensionsstiftelserna ska ha rätt att lämna ut uppgifter till en nämnd i försäkringsbranschen eller till ett organ som har meddelats Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG. Med stöd av 20.2 får uppgifter lämnas ut till nämnden eller till ett organ för behandling av ärenden som förelagts organet i fråga. I praktiken möjliggör bestämmelsen utlämnande av uppgifter till Försäkrings- och finansrådgivningen FINE samt till den försäkringsnämnd som lyder under denna och som ger rekommendationer i beslut om tilläggspensionsförmåner. Bestämmelser om ändringssökande vid arbetspensionsförsäkring finns i lagen om pension för arbetstagare. 

I paragrafens 1 mom. 4 punkten föreskrivs om rätt för en pensionsstiftelse att med social- och hälsovårdsministeriets tillstånd lämna ut uppgifter för vetenskaplig eller historisk forskning. Enligt artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen ska användning av uppgifter för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål inte anses vara oförenlig med de ursprungliga ändamålen. I momentet stryks således omnämnandet av social- och hälsovårdsministeriets tillstånd. Utlämnandet av uppgifter förutsätter att den som tar emot uppgifterna har en lagenlig grund för behandlingen av uppgifterna. Pensionsstiftelsen kan således i fortsättningen fatta beslut om utlämnande själv med stöd av dataskyddsförordningen och annan lagstiftning. Paragrafens 1 mom. 5 punkt motsvarar den gällande lagen. 

Paragrafens 2 mom. motsvarar i övrigt den gällande lagstiftningen, men det preciseras så att en pensionsstiftelse kan lämna ut endast nödvändiga uppgifter. Ändringen baserar sig på grundlagsutskottets avgörandepraxis. Grundlagsutskottet har ansett att om det datainnehåll som ska lämnas ut inte uppräknas på ett uttömmande sätt, ska regleringen innehålla ett krav på att uppgifterna är nödvändiga för något ändamål. 

Det föreslås att i fortsättningen i paragrafen föreskrivs det inte om bemyndigande att utfärda förordning. Enligt paragrafens gällande 3 mom. kan social- och hälsovårdsministeriet vid be-hov meddela föreskrifter om tillämpningen av 1 och 2 mom. i denna paragraf. Bestämmelser om skydd för personuppgifter måste utfärdas genom lag och preciserande bestämmelser behövs inte längre. 

1.3  Lagen om pensionsstöd

22 §. Bestämmelser om förfarandet i fråga om pensionsstöd och ändringssökande. I paragrafen föreskrivs det om de bestämmelser i lagen om garantipension som tillämpas vid verkställigheten av pensionsstöd. I paragrafen föreslås ett omnämnande av den föreslagna bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt som ska tillämpas även vid verkställigheten av pensionsstöd. 

1.4  Pensionslagen för den offentliga sektorn

3 §. Centrala definitioner. I 1 mom. föreslås samma ändringar som i 2 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 

153 §. En offentlig arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter. Det föreslås att 3 mom. ändras med samma motivering som 195 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 

153 a §. Kevas rätt att lämna uppgifter för avgörande av pensions- och rehabiliteringsärenden samt för rehabilitering. Det är fråga om en paragraf vars innehåll motsvarar den nya 195 a § i lagen om pension för arbetstagare som föreslås i propositionen. 

155 §. Arbetstagarnas och de pensionssökandes rätt att få uppgifter. Det föreslås att paragrafen upphävs med samma motivering som 193 § i lagen om pension för arbetstagare. 

165 a §. Begränsning av den registrerades rätt. Det är fråga om en ny paragraf vars innehåll motsvarar den nya 210 a § som föreslås i lagen om pension för arbetstagare. Förslaget om begränsningen av den registrerades rätt behövs i alla lagar om arbetspension och på samma grunder som anges i fråga om lagen om pension för arbetstagare. 

1.5  Folkpensionslagen

86 §. Uppgifter för avgörande av en förmån. Det föreslås att omnämnandet av samtycke stryks i 1 mom. 7 punkten. I punkten avsett samtycke som begärs av den som sökt eller fått en förmån kan inte uppfylla dataskyddsförordningens krav på användande av samtycke som grund för behandling av personuppgifter. När samtycke begärs kan man till exempel inte försäkra sig om att det är frivilligt, framför allt inte om uppgifterna i vilket fall som helst kan fås från ett penninginstitut med stöd av bestämmelsen. I praktiken kan ett samtycke inte heller återtas, om de erhållna uppgifter till exempel använts som grund för att avgöra en förmån. Behandlingen av personuppgifter enligt paragrafen ska i fortsättningen basera sig på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. 

90 §. Utlämnande av uppgifter i vissa fall. Det föreslås att 3 punkten preciseras så att med stöd av bestämmelsen får utlämnas endast de uppgifter som uppräknas i bestämmelsen och som är nödvändiga för en undersökning som görs för att utreda arbetsoförmågan i samband med ett anhängigt förmånsärende. Behandlingen av personuppgifter enligt 3 punkten baserar sig på artiklarna 6.1 c och 9.2 b i dataskyddsförordningen. Behandling av personuppgifter som baserar sig på artikel 9.2 b i dataskyddsförordningen förutsätter att det i den nationella lagstiftningen föreskrivs om behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. I 3 punkten uppräknas datainnehållet i de uppgifter som ska lämnas ut och anges de instanser till vilka uppgifter kan lämnas ut. Dessutom föreskrivs det att de uppgifter som lämnas ut ska vara nödvändiga för att genomföra en undersökning som görs för att utreda eller på nytt bedöma arbetsoförmågan. 

Det föreslås att till paragrafen fogas en ny 5 punkt, där det föreskrivs om utlämnande av uppgifter i handlingar som hänför sig till behandlingen av ett anhängigt sjukpensionsärende till läkaren och en vård- och undersökningsinrättning för utredande av hälsotillståndet eller bedömning av arbetsförmågan, om uppgifterna är nödvändiga för att avgöra sjukpensionsärendet. 

Behandlingen av de personuppgifter som avses i paragrafen baserar sig på artiklarna 6.1 c och 9.2 b i dataskyddsförordningen. Behandling av personuppgifter som baserar sig på artikel 9.2 b i dataskyddsförordningen förutsätter att det i den nationella lagstiftningen föreskrivs om behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. I 5 punkten anges de instanser till vilka uppgifter kan lämnas ut. Dessutom föreskrivs där att de uppgifter som lämnas ut ska vara nödvändiga för att avgöra sjukpensionsärendet. 

Ändamålet med uppgifterna enligt ovannämnda bestämmelser i paragrafen är förenligt med det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in. Enligt artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen får personuppgifter inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Denna bestämmelse gäller också en situation enligt momentet, där företagshälsovården, läkaren samt en vård- och undersökningsinrättning får uppgifter om en person som sökt en förmån på grund av arbetsoförmåga. Lagstiftningen innehåller således behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. 

96 §. Uppgifter till sökande. Det föreslås att paragrafens nuvarande bestämmelse upphävs som onödig. Enligt den gällande paragrafen ska Folkpensionsanstalten på förhand informera pensionssökanden om var uppgifter om honom eller henne finns att få och vart uppgifterna i regel kan lämnas ut. Dataskyddsförordningen innehåller mer detaljerade bestämmelser om den personuppgiftsansvariges informationsskyldighet, så bestämmelsen bör upphävas som onödig. 

Bestämmelser om den personuppgiftsansvariges informationsskyldighet finns i artiklarna 13—15 i dataskyddsförordningen. I artikel 13 bestäms om den information som ska lämnas den registrerade när personuppgifter samlas in direkt från den registrerade och i artikel 14 bestäms om situationer där personuppgifter samlas in från någon annan än den registrerade. Med stöd av artiklarna ska den personuppgiftsansvarige informera den registrerade om bland annat mottagarna eller de kategorier av mottagare som ska ta del av personuppgifterna samt varifrån personuppgifterna har erhållits. Dessutom har den registrerade med stöd av artikel 15 rätt till tillgång till sina personuppgifter och till bland annat information om mottagarna eller de kategorier av mottagare som ska ta del av personuppgifterna samt all tillgänglig information om varifrån dessa uppgifter kommer. Dataskyddsförordningens bestämmelser är direkt tillämpliga, så det behöver inte föreskrivas separat om Folkpensionsanstaltens informationsskyldighet i förmånslagstiftningen. 

Paragrafen upphävs inte helt och hållet, utan i den intas nya bestämmelser om begränsning av den registrerades rätt. Där föreskrivs ett undantag från den registrerades rätt enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen att begränsa behandlingen av sina personuppgifter. Den registrerade har inte rätt att kräva att Folkpensionsanstalten ska begränsa behandlingen av personuppgifterna, om den registrerades krav är uppenbart ogrundat. Begränsningen av rätten ska tillämpas när det är fråga om skötsel av en uppgift enligt folkpensionslagen. Begränsningen av den registrerades rätt berör artikel 18.1 a, enligt vilken behandlingen begränsas, om den registrerade har bestridit personuppgifternas korrekthet. Syftet med begränsningen av den registrerades rätt är att förhindra att den registrerade ogrundat strävar efter att avbryta skötseln av uppgifter enligt folkpensionslagen genom att hänvisa till sin rätt att begränsa behandlingen. 

Folkpensionsanstalten är en myndighet, som iakttar förvaltningslagen i sin beslutsverksamhet. Med stöd av förvaltningslagen ska Folkpensionsanstalten se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt genom att skaffa den information och den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. I ärenden enligt folkpensionslagen har den registrerade tillgång till rättsmedlen enligt 12 kap. i folkpensionslagen, som gör det möjligt att ett beslut som eventuellt meddelats utifrån felaktiga uppgifter blir rättat. Bestämmelserna om ändringssökande fungerar som garanti för den registrerades rättsskydd när den registrerade med stöd av lag förvägras möjlighet att begränsa behandlingen av uppgifter. Folkpensionslagen innehåller också bestämmelser om rättelse av sakfel. Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt. Ett beslut får rättas till en parts fördel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas. Den föreslagna begränsningen av den registrerades rättigheter kan betraktas som en nödvändig och proportionell åtgärd, och begränsningen hotar inte den registrerades grundläggande rättigheter. 

1.6  Lagen om vuxenutbildningsförmåner

18 a §. Begränsning av den registrerades rätt. Det är fråga om en ny paragraf vars innehåll motsvarar den nya 96 § som föreslås i folkpensionslagen. Där föreskrivs ett undantag från den registrerades rätt enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen att begränsa behandlingen av sina personuppgifter. Den registrerade har inte rätt att kräva att Sysselsättningsfonden ska begränsa behandlingen av personuppgifterna, om den registrerades krav är uppenbart ogrundat. Begränsningen av den registrerades rätt ska tillämpas till den del det är fråga om skötseln av uppgifter enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner. Begränsningen av den registrerades rätt berör artikel 18.1 a, enligt vilken behandlingen begränsas, om den registrerade har bestridit personuppgifternas korrekthet. Syftet med begränsningen av den registrerades rätt är att förhindra att den registrerade ogrundat strävar efter att avbryta verkställandet av lagen om vuxenutbildningsstöd genom att hänvisa till sin rätt att begränsa behandlingen. 

För beviljande och utbetalning samt övrig verkställighet av vuxenutbildningsstödet svarar Sysselsättningsfonden som avses i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner och vars verksamhet övervakas av Finansinspektionen. Sysselsättningsfonden är en fond som förvaltas av arbetsmarknadsparterna, vars syfte är att främja de färdigheter som krävs i arbete genom att bevilja stöd för yrkesinriktad utbildning och utveckling. De vuxenutbildningsförmåner som Sysselsättningsfonden beviljar är vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium. 

Sysselsättningsfonden iakttar förvaltningslagen i sin beslutsverksamhet. Med stöd av förvaltningslagen ska den se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt genom att skaffa den information och den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. I ärenden enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner har den registrerade tillgång till rättsmedlen enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner, som gör det möjligt att ett beslut som eventuellt meddelats utifrån felaktiga uppgifter blir rättat. Bestämmelserna om ändringssökande fungerar som garanti för den registrerades rättsskydd när den registrerade med stöd av lag förvägras möjlighet att begränsa behandlingen av uppgifter. Lagen om vuxenutbildningsförmåner innehåller också bestämmelser om rättelse av fel. Grundar sig ett beslut av Sysselsättningsfonden på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller har det skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan fonden undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt. Ett beslut får rättas till en parts fördel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas. Den föreslagna begränsningen av den registrerades rättigheter kan betraktas som en nödvändig och proportionell, och begränsningen hotar inte den registrerades grundläggande rättigheter. 

29 §. Tystnadsplikt. Det föreslås att 1 mom. ändras så att det utökas med hänvisningar till de paragrafer med stöd av vilka uppgifter erhålls. 

Det föreslås att 3 mom. upphävs som onödigt. För närvarande innehåller momentet en så kallad informativ hänvisning till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och den upphävda personuppgiftslagen, dvs. bestämmelsen saknar substansinnehåll. Personuppgiftslagen har ersatts av dataskyddsförordningen och dataskyddslagen, som i enlighet med bestämmelserna om deras tillämpningsområde är tillämpliga utan hänvisning. Även lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet blir i fortsättningen tillämplig som allmän lag i enlighet med bestämmelserna om dess tillämpningsområde utan hänvisning. 

1.7  Lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet

15 a §. Begränsning av den registrerades rätt. Det föreslås att paragrafen ändras på samma sätt som 38 § i lagen om underhållsstöd. Paragrafens bestämmelse om anmälningsplikt upphävs och i paragrafen intas en bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Förslaget om begränsningen av den registrerades rätt behövs i alla de förmåner som verkställs av Folkpensionsanstalten och på samma grunder som anges i fråga om 96 § i folkpensionslagen. 

1.8  Lagen om Pensionsskyddscentralen

2 a §. Begränsning av den registrerades rätt. Det är fråga om en ny paragraf. I 1 mom. föreskrivs om begränsning av den registrerades rätt. Bestämmelsens innehåll motsvarar den nya 210 a § som föreslås i lagen om pension för arbetstagare. 

1.9  Lagen om bostadsbidrag för pensionstagare

43 §. Uppgifter för avgörande av bostadsbidrag. Det föreslås att 2 mom. ändras med samma motivering som 86 § 1 mom. 7 punkten i folkpensionslagen. 

50 §. Begränsning av den registrerades rätt. Det föreslås att paragrafen ändras på samma sätt som 38 § i lagen om underhållsstöd. Paragrafens bestämmelse om informationsskyldighet upphävs och i paragrafen intas en bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Förslaget om begränsningen av den registrerades rätt behövs i alla de lagstadgade förmåner som verkställs av Folkpensionsanstalten och på samma grunder som anges i samband med 96 § i folkpensionslagen. 

1.10  Lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner

59 §. Erhållande av uppgifter på begäran. Det föreslås att 5 mom. ändras med samma motivering som 86 § 1 mom. 7 punkten i folkpensionslagen. 

64 §. Begränsning av den registrerades rätt. Det föreslås att paragrafen ändras på samma sätt som 38 § i lagen om underhållsstöd. Paragrafens bestämmelse om anmälningsskyldighet upphävs och i paragrafen intas en bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Förslaget om begränsningen av den registrerades rätt behövs i alla de lagstadgade förmåner som verkställs av Folkpensionsanstalten och på samma grunder som anges i samband med 96 § i folkpensionslagen. 

1.11  Lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn

23 a §. Rätt att få uppgifter. Det föreslås att 2 mom. ändras med samma motivering som 86 § 1 mom. 7 punkten i folkpensionslagen. 

24 §. Utlämnande av uppgifter i vissa fall. Enligt 1 mom. sänder Folkpensionsanstalten i samband med utbetalningen av stödet kommunerna uppgifter som de barn som omfattas av stödet samt om de personer, sammanslutningar och samfund som har rätt till och får stöd och om beloppen av de stöd som betalas. Det föreslås att momentet kompletteras med det ändamål för vilket uppgifterna lämnas ut. Folkpensionsanstalten sänder kommunen uppgifterna för att kontrollera kommunens betalningsskyldighet. Med stöd av 9 § 1 mom. i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn betalar kommunen ersättning till Folkpensionsanstalten för de kostnader som föranleds av stöd som har betalts enligt denna lag, med undantag av kostnader för stöd som betalats enligt 3 § 2 och 3 mom., för vilka staten betalar ersättning till Folkpensionsanstalten. Före utbetalningen av stöden för vård av barn betalar kommunen den uppskattade sammanlagda stödsumman till Folkpensionsanstalten. När det faktiska stödbeloppet klarnar i samband med att Folkpensionsanstalten betalar förmånen till stödtagarna eller vårdproducenterna, sänds kommunerna en lista av vilken framgår den exakta sammanlagda summan av förmånerna under den aktuella månaden. Utifrån denna lista kan kommunen i fråga om varje barn kontrollera till vem vilken förmån har betalts och hur mycket. 

Sådan behandling av personuppgifter i kommunen som avses i momentet baserar sig på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, eftersom kommunen har lagstadgad skyldighet att finansiera stöden för vård av barn. Behandlingen hänför sig till finansieringen av stöden för vård av barn och ändamålet är förenligt med det ändamål för vilket uppgifterna ursprungligen har samlats in. 

24 c §. Begränsning av den registrerades rätt. Det föreslås att paragrafen ändras på samma sätt som 38 § i lagen om underhållsstöd. Paragrafens bestämmelse om anmälningsplikt upphävs och i paragrafen intas en bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Förslaget om begränsningen av den registrerades rätt behövs i alla de lagstadgade förmåner som verkställs av Folkpensionsanstalten och på samma grunder som anges i samband med 96 § i folkpensionslagen. 

1.12  Lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen

9 a §. I paragrafen föreskrivs det om tillämpningen av offentlighetslagen på verksamheten vid Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt i ärenden som gäller verkställigheten av lagen samt om den rätt hos Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och besvärsinstansen att lämna ut och erhålla uppgifter. I paragrafens 3 mom. 3 punkt hänvisas det i fråga om utlämnande och erhållande av uppgifter till 162 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, vilken föreslås bli upphävd som onödig. Paragrafens innehåll ändras därmed helt och hållet. På grund av detta upphävs även 9 a § 3 mom. 3 punkten som onödig. 

9 b §. Det är fråga om en ny paragraf och där föreskrivs om begränsning av den registrerades rätt på samma sätt som i förslaget till 162 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Förslaget om begränsningen av den registrerades rätt behövs även när Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt sköter uppgifter enligt lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen samt på samma grunder som anges i samband med 162 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. 

1.13  Lagen om tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning om samordning av de sociala trygghetssystemen

20 §. Personers rätt att få information. Det föreslås att paragrafen upphävs som onödig. I fortsättningen bestäms personers rätt till tillgång i enlighet med artikel 15 i dataskyddsförordningen. Dataskyddsförordningen tillämpas i enlighet med bestämmelserna om dess tillämpningsområde utan hänvisning. 

1.14  Lagen om garantipension

32 §. Bestämmelser om förfarandet i fråga om garantipension. Det föreslås att 1 mom. preciseras så att med stöd av bestämmelsen får utlämnas endast de uppgifter som uppräknas i bestämmelsen och som är nödvändiga för att genomföra en undersökning som görs för utredande eller ny bedömning av arbetsoförmågan. Behandlingen av personuppgifter enligt paragrafen baserar sig på artiklarna 6.1 c och 9.2 b i dataskyddsförordningen. Behandling av personuppgifter som baserar sig på artikel 9.2 b i dataskyddsförordningen förutsätter att det i den nationella lagstiftningen föreskrivs om behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. I 1 mom. uppräknas datainnehållet i de uppgifter som ska lämnas ut och anges de instanser till vilka uppgifter kan lämnas ut. Dessutom föreskrivs det att de uppgifter som lämnas ut ska vara nödvändiga för att genomföra en undersökning som görs för att utreda eller på nytt bedöma arbetsoförmågan. Sålunda är ändamålet med uppgifterna enligt momentet förenligt med det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in. Enligt artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen får personuppgifter inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Denna bestämmelse gäller också en situation enligt momentet, där läkare, verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården samt undersökningsinrättningar får uppgifter om personer som remitteras för undersökning. Lagstiftningen innehåller således behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. 

På basis av den hänvisning till 13 kap. i folkpensionslagen som för närvarande ingår i 2 mom. blir 96 § om begränsning av den registrerades rätt som nu föreslås i folkpensionslagen tillämplig på de grunder som gäller för det förslaget. 

1.15  Lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag

16 §. Tillämpning av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Det föreslås att paragrafen ändras så att den nya 255 a § som föreslås i avdelning IX i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och som gäller rätt för försäkringsbolag att lämna ut uppgifter för att förebygga brottslighet som riktas mot försäkringsbolag och Trafikförsäkringscentralen inte ska tillämpas på ärenden enligt denna lag. Med stöd av den gällande bestämmelsen har 225 § 1 mom. 3 punkten om utlämnande av uppgifter om brott i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar omfattat även Statskontoret, men Statskontoret har ändå inte haft det tillstånd enligt 43 § i personuppgiftslagen av datasekretessnämnden att behandla uppgifter om brott som förutsätts i lagbestämmelsen. När det gäller behandling av uppgifter om brott har man i propositionen utgått ifrån att den situation som de facto råder för närvarande ska bibehållas genom regleringen. Av denna orsak tillämpas inte den nya 255 a § som föreslås i lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar på ärenden enligt denna lag. Till paragrafen fogas däremot ett omnämnande av maskinell underskrift, så att den nya 275 a § om denna sak som föreslås i lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar blir tillämplig även i ärenden enligt denna lag. 

1.16  Lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom

16 §. Tillämpning av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Det föreslås att paragrafen ändras så att den nya 255 a § som föreslås i avdelning IX i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och som gäller rätt för försäkringsbolag att lämna ut uppgifter för att förebygga brottslighet som riktas mot försäkringsbolag och Trafikförsäkringscentralen inte ska tillämpas på ärenden enligt denna lag. Med stöd av den gällande bestämmelsen har 225 § 1 mom. 3 punkten om utlämnande av uppgifter om brott i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar omfattat även Statskontoret, men Statskontoret har ändå inte haft det tillstånd enligt 43 § i personuppgiftslagen av datasekretessnämnden att behandla uppgifter om brott som förutsätts i lagbestämmelsen. När det gäller behandling av uppgifter om brott har man i propositionen utgått ifrån att den situation som de facto råder för närvarande ska bibehållas genom regleringen. Av denna orsak tillämpas inte den nya 255 a § som föreslås i lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar på ärenden enligt denna lag. Till paragrafen fogas däremot ett omnämnande av maskinell underskrift, så att den nya 275 a § om denna sak som föreslås i lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar blir tillämplig även i ärenden enligt denna lag. 

1.17  Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner

1 a §. Definitioner. Det föreslås att till 1 mom. fogas en ny 3 punkt, som innehåller en definition av dataskyddsförordningen. 

26 a §. Arbetslöshetsförsäkringsregister. Det föreslås att paragrafen ändras så att den sista meningen stryks, som innehåller en informativ hänvisning till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och den upphävda personuppgiftslagen. Förslaget motsvarar förslaget om upphävande av 29 § 3 mom. i lagen om vuxenutbildningsförmåner. Personuppgiftslagen har ersatts av dataskyddsförordningen och dataskyddslagen, som i enlighet med bestämmelserna om deras tillämpningsområde är tillämpliga utan hänvisning. Även lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet ska i fortsättningen såsom allmän lag tillämpas utan hänvisning i enlighet med bestämmelserna om tillämpningsområdet i den lagen. Sysselsättningsfonden upprätthåller ett arbetslöshetsregister för skötseln av de ärenden i fråga om arbetslöshetsförsäkringsavgifter som har ålagts fonden i finansieringslagen. I finansieringslagen finns de bestämmelser som är viktiga med tanke på skyddet av personuppgifter i 22 §, 22 a §, 22 b §, 22 c §, 22 e §, 22 g § och 22 d §. 

26 f §. Begränsning av den registrerades rätt. Paragrafen är ny och motsvarar till innehållet den nya 96 § som föreslås i folkpensionslagen. I paragrafen föreskrivs ett undantag från den rätt att begränsa behandling som den registrerade har enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen. Den registrerade ska inte ha rätt att kräva att Sysselsättningsfonden ska begränsa behandlingen av personuppgifter, om den registrerades krav är uppenbart ogrundat. Begränsningen av den registrerades rätt ska tillämpas då Sysselsättningsfonden sköter uppgifter enligt lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Begränsningen av den registrerades rätt hänför sig till artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen, enligt vilken behandlingen kan begränsas om den registrerade bestrider personuppgifternas korrekthet. 

1.18  Lagen om utländska försäkringsbolag

79 §. Sekretess. I 4—5 och 7 mom. föreslås samma ändringar som i 30 kap. 3 § i försäkringsbolagslagen. Dessutom föreslås att 6 och 8 mom. upphävs som onödiga. 

81 §. Försäkringsbolags rätt att behandla uppgifter om brottsmisstankar och brott. Det föreslås att paragrafen utökas med en ny paragraf om utländska försäkringsbolags rätt att behandla uppgifter om brottsmisstankar och brott som gäller det. Paragrafen motsvarar förslaget till 30 kap. 3 a § i försäkringsbolagslagen. 

1.19  Lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare

16 §.Ordnande av olycksfallsskydd och handläggning av ärenden. Det föreslås att 1 mom. ändras så att den nya bestämmelse om maskinell underskrift av beslut som föreslås i avdelning IX i lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar iakttas även när olycksfallsskyddet enligt denna lag verkställs. 

18 §. Olycksfallsförsäkringscentralens och försäkringsanstalternas uppgifter. Det föreslås att 3 mom. ändras. I lagens (lagen om idrottsutövare) 19 § har grenförbunden och övriga organisationer som svarar för tävlingsverksamhet ålagts att se till att idrottsföreningarna och övriga organisationer som bedriver idrottsverksamhet och deltar i tävlingsverksamhet ordnar försäkringsskydd för idrottsutövare i enlighet med lagen om idrottsutövare. För detta ändamål har grenförbunden och övriga organisationer som svarar för tävlingsverksamhet rätt att ur det register som förs av Olycksfallsförsäkringscentralen med stöd av 1 mom. få information om de idrottsutövare som omfattas av deras verksamhet och är försäkrade med en obligatorisk försäkring enligt lagen om idrottsutövare. 

För att säkerställa en effektiv tillsyn förskrivs dessutom i 18 § 3 mom. att försäkringsanstalterna ska varje år senast en månad efter att spel- eller tävlingssäsongen för en idrottsgren har börjat, med tanke på de uppgifter som föreskrivs för grenförbunden i 19 §, informera grenförbunden om att idrottsföreningar som hör till grenförbunden och övriga organisationer som bedriver idrottsverksamhet har en gällande försäkring enligt lagen om idrottsutövare. Av informationen ska med samtycke av de idrottsutövare som omfattas av försäkringen framgå deras namn och personbeteckning. Genom bestämmelsen har man velat säkerställa att grenförbunden så snabbt som möjligt får information om försummelser med försäkringsskyddet. För att tillsynen över idrottsutövarnas sociala trygghet inte ska äventyras föreslås att kravet på samtycke för att idrottsutövarens namn och personbeteckning ska framgå av informationen stryks i momentet, eftersom det i praktiken är svårt att genomföra tillsynen utan tillräckliga identifieringsuppgifter (namn och personbeteckning). Behandlingen av personuppgifter enligt paragrafen baserar sig i fortsättningen på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. 

22 §. Lämnande av uppgifter om förvärvsinkomster och behandling av personuppgifter. I 2 mom. föreslås att den informativa hänvisningen till den upphävda personuppgiftslagen stryks. Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i dataskyddsförordningen. 

1.20  Lagen om handikappförmåner

45 §. Utlämnande av uppgifter i vissa fall. I 2 punkten bestäms om rätt för Folkpensionsanstalten att till en sådan läkare, verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning som avses i 20 § 2 mom. i lagen om handikappförmåner lämna uppgifter om hälsotillstånd i fråga om en person som remitteras till sådana undersökningar som avses i det momentet. Det föreslås att 2 punkten preciseras i fråga om ändamålet med uppgifterna så att med stöd av bestämmelsen får utlämnas endast sådana uppgifter om en persons hälsotillstånd, sjukdomar och vårdåtgärder som är nödvändiga för undersökningarna. 

Behandlingen av personuppgifter enligt paragrafen baserar sig på artiklarna 6.1 c och 9.2 b i dataskyddsförordningen. Behandling av personuppgifter som baserar sig på artikel 9.2 b i dataskyddsförordningen förutsätter att det i den nationella lagstiftningen föreskrivs om behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. I bestämmelsen uppräknas datainnehållet i de uppgifter som ska lämnas ut och anges de instanser till vilka uppgifter kan lämnas ut. Dessutom föreskrivs det att de uppgifter som lämnas ut ska vara nödvändiga för att genomföra en undersökning som görs för att utreda eller på nytt bedöma arbetsoförmågan. Sålunda är ändamålet med uppgifterna enligt momentet förenligt med det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in. Enligt artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen får personuppgifter inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Denna bestämmelse gäller också en situation enligt momentet, där läkare, verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården samt undersökningsinrättningar får uppgifter om personer som remitteras för undersökning. Lagstiftningen innehåller således behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. 

48 §. Begränsning av den registrerades rätt. Det föreslås att paragrafen ändras på samma sätt som 38 § i lagen om underhållsstöd. Paragrafens bestämmelse om informationsskyldighet upphävs och i paragrafen intas en bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Förslaget om begränsningen av den registrerades rätt behövs i alla de lagstadgade förmåner som verkställs av Folkpensionsanstalten samt på samma grunder som anges i 96 § i folkpensionslagen. 

1.21  Lagen om allmänt bostadsbidrag

42 §. Uppgifter för avgörande av bostadsbidrag. Det föreslås att 2 mom. ändras med samma motivering som 86 § 1 mom. 7 punkten i folkpensionslagen. 

49 §. Begränsning av den registrerades rätt. Det föreslås att paragrafen ändras på samma sätt som 38 § i lagen om underhållsstöd. Paragrafens bestämmelse om informationsskyldighet upphävs och i paragrafen intas en bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Förslaget om begränsningen av den registrerades rätt behövs i alla de lagstadgade förmåner som verkställs av Folkpensionsanstalten samt på samma grunder som anges i 96 § i folkpensionslagen. 

1.22  Barnbidragslagen

16 b §. Begränsning av den registrerades rätt. Det föreslås att paragrafen ändras på samma sätt som 38 § i lagen om underhållsstöd. Paragrafens bestämmelse om anmälningsplikt upphävs och i paragrafen tas in en bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Förslaget om begränsningen av den registrerades rätt behövs i alla de lagstadgade förmåner som verkställs av Folkpensionsanstalten samt på samma grunder som anges i 96 § i folkpensionslagen. 

1.23  Trafikförsäkringslagen

2 §. Definitioner. Paragrafen utökas med en ny 20 punkt där dataskyddsförordningen definieras. 

4 §. Trafikförsäkringscentralen. Det föreslås att hänvisningen i 2 mom. ändras så att den föreslagna 62 a § tillämpas även på Trafikförsäkringscentralen. 

32 §. Ersättningsansvar för trafikskada. Det föreslås att hänvisningen i 3 mom. ändras så att den föreslagna 62 a § tillämpas även på Statskontoret. 

62 a §. Begränsning av den registrerades rätt. Det är fråga om en ny paragraf vars innehåll motsvarar den 250 § som föreslås i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Den registrerade har inte rätt att kräva att försäkringsbolaget, Trafikförsäkringscentralen eller Statskontoret ska begränsa behandlingen av personuppgifter när de sköter en uppgift enligt denna lag. 

1.24  Lagen om Trafikförsäkringscentralen

18 §. Tystnadsplikt och rätt att lämna ut uppgifter. Paragrafens hänvisningsbestämmelse ändras så att det hänvisas till den nya 3 a § i 30 kap. i försäkringsbolagslagen. Den paragrafen gäller behandling av uppgifter om brott. Ändringen behövs för att Trafikförsäkringscentralen ska kunna fortsätta att behandla uppgifter om brott på samma sätt som för närvarande. 

1.25  Lagen om pension för lantbruksföretagare

2 §. Centrala definitioner. Det föreslås att en definition av dataskyddsförordningen tillfogas i 1 mom. 12 punkten. De nuvarande 12—14 punkterna blir 13—15 punkter. 

138 a §. Pensionsanstaltens rätt att lämna uppgifter för avgörande av pensionsärenden. Det är fråga om en ny paragraf vars innehåll motsvarar den nya 195 a § i lagen om pension för arbetstagare som föreslås i propositionen. 

140 §. Lantbruksföretagarnas och de pensionssökandes rätt att få uppgifter. Det föreslås att paragrafen upphävs som onödig med samma motivering som 193 § i lagen om pension för arbetstagare. 

143 §. Pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens rätt att få uppgifter för verkställigheten av uppgifter enligt denna lag. Det föreslås att paragrafen ändras jämfört med den nu gällande. Det föreslås att 1 mom. 1 punkten ändras så att där hänvisas till lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008), genom vilken har upphävts lagen om landsbygdsnäringsregistret (1515/1994), som nämns i den nuvarande bestämmelsen. Paragrafens 1 mom. 2 punkt föreslås bli ändrad så att där hänvisas till lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (1048/2016), genom vilken har upphävts lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma fiskeripolitik (1139/1994), som nämns i den nuvarande bestämmelsen, och till lagen om fiske (379/2015), som trädde i kraft vid ingången av 2016 och innehåller närmare bestämmelser om fiskeriförvaltningens olika informationssystem, som exempelvis registret över kommersiella fiskare. I de ovannämnda lagarna finns bestämmelser om registermyndigheter från vilka Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt har rätt att få uppgifter för verkställigheten av lagen om pension för lantbruksföretagare, till exempel för försäkringstillsynen. 

Ordalydelsen i 1 och 2 mom. preciseras så att det talas om Skatteförvaltningen i stället för skattemyndigheten. 

Det föreslås ett nytt 4 mom. med bestämmelser om rätten för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt att få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av tillsynsuppdraget samt bestämmelser om samkörning och bevarande av uppgifterna. Den behandling av personuppgifter som avses i momentet grundar sig på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen eftersom behandlingen behövs för att fullgöra en rättslig förpliktelse som Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt har. Enligt 12 och 12 a § i lagen om pension för lantbruksföretagare övervakar Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt att lantbruksföretagarna och stipendiaterna fullgör sin lagstadgade skyldighet att ordna med försäkring. 

Pensionsanstalten ska ha rätt att få uppgifter för tillsynsuppdraget av de aktörer som nämns i 1 och 3 mom. i form av massinformation även om de företag och lantbruksföretagare som blir föremål för tillsynsförfarande inte har preciserats, eftersom avsikten med tillsynen är att hitta de personer som inte har tecknat en lagstadgad arbetspensionsförsäkring. Bestämmelsen ska med stöd av 9 a § 1 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare även tillämpas på stipendiater. Rätten att får uppgifter gäller även om tillsynsförfarandet ännu inte är anhängigt och även om beskattningen ännu inte har fastställts. För verkställandet av ett tillsynsuppdrag får pensionsanstalten enligt förslaget samköra och behandla uppgifterna med uppgifter som finns hos pensionsanstalten. Samkörda uppgifter får bevaras i fem år men dock längst tills tillsynsförfarandet avslutats. Samkörda uppgifter får inte vidareutlämnas. De föreslagna bestämmelserna motsvarar de bestämmelser som finns i 199 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare och gäller samkörning och bevarande av massinformation som har erhållits för tillsynen. 

144 §. Gårdsbesöksregister för företagshälsovården för lantbruksföretagare. Det föreslås att 4 mom. ändras så att i bestämmelsen stryks hänvisningen till den upphävda personuppgiftslagen samt stryks den fjärde meningen i 4 mom., som innehåller reglering direkt ur dataskyddsförordningen, som onödig. Det föreslås att 5 mom. upphävs med samma motivering som det föreslås att 195 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare ändras samt för att regleringen i momentet överlappar bestämmelser i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och dataskyddsförordningen. 

146 a §. Begränsning av den registrerades rätt. Det är fråga om en ny paragraf vars innehåll motsvarar den nya 210 a § i lagen om pension för arbetstagare som föreslås i propositionen. Begränsningen av den registrerades rätt på det föreslagna sättet behövs i fråga om alla arbetspensionslagar på motsvarande grunder som de som anges i fråga om lagen om pension för arbetstagare. 

1.26  Lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar

4 §. Övriga definitioner och hänvisningsbestämmelser. Det föreslås att en definition av dataskyddsförordningen tillfogas i 1 mom. 5 punkten. De nuvarande 5—7 punkterna blir 6—8 punkter. 

77 §. Meddelande till den skadade att ett ersättningsärende har väckts. Det föreslås att 2 mom. upphävs som onödigt med samma motivering som det föreslagits i fråga om 115 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. 

157 §. Rätten för lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt och en besvärsinstans att få uppgifter. Det föreslås att 2 mom. ändras med samma motivering som 195 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 

158 §.Rätten för lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt att lämna ut uppgifter. Det föreslås att den gällande 3 punkten upphävs. Utlämnandet av uppgifter om skador enligt den upphävda punkten ska i fortsättningen basera sig på dataskyddsförordningens artikel 6.1 f, som det inte går att utfärda kompletterande bestämmelser om i den nationella lagstiftningen. När det gäller uppgifter som hänför sig till fällande domar i brottmål samt överträdelser kan behandlingen av personuppgifter inte längre grunda sig på särskilt tillstånd av datasekretessnämnden, utan det krävs bestämmelser i lag om behandlingen av uppgifterna. Lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt har inte haft det tillstånd enligt 43 § i personuppgiftslagen av datasekretessnämnden att behandla uppgifter om brott som den nuvarande bestämmelsen förutsätter. När det gäller behandling av uppgifter om brott har man i propositionen utgått ifrån att den situation som de facto råder för närvarande ska bibehållas genom regleringen. 

Till följd av ändringen blir de nuvarande 4—10 punkterna 3—9 punkter. 

162 §. Den skadades eller förmånstagarens rätt att få uppgifter om sitt ersättningsärende. Den nuvarande paragrafen om den skadades eller förmånstagarens rätt att få uppgifter om sitt ersättningsärende upphävs med samma motivering som 250 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och i stället tillfogas en ny bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Bestämmelsen motsvarar till sitt innehåll den föreslagna 250 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Begränsningen av den registrerades rätt på det föreslagna sättet behövs också när Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt sköter ärenden som avses i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar på motsvarande grunder som de som anges i den föreslagna 250 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.  

174 a §. Maskinell underskrift av beslut. Paragrafen är ny och motsvarar till innehållet den nya 275 a § som föreslås i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. 

180 §. Övergångsbestämmelser. Till 2 mom. fogas en ny 5 punkt som motsvarar den föreslagna ändringen av 286 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. 

1.27  Lagen om sjömanspensioner

2 §. Centrala definitioner. I 1 mom. föreslås samma ändringar som i 2 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 

217 §. Arbetstagarnas och de pensionssökandes rätt att få uppgifter. Det föreslås att paragrafen upphävs som onödig med samma motivering som 193 § i lagen om pension för arbetstagare. 

219 §. Arbetsgivarnas skyldighet att lämna uppgifter. Det föreslås att 2 mom. ändras med samma motivering som 195 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 

219 a §. Pensionskassans rätt att lämna uppgifter för avgörande av pensionsärenden. Det är fråga om en ny paragraf vars innehåll motsvarar den nya 195 a § som föreslås i lagen om pension för arbetstagare. 

221 a §. Begränsning av den registrerades rätt. Det är fråga om en ny paragraf vars innehåll motsvarar den nya 210 a § i lagen om pension för arbetstagare som föreslås i propositionen. Begränsningen av den registrerades rätt på det föreslagna sättet behövs i fråga om alla arbetspensionslagar på motsvarande grunder som de som anges i fråga om lagen om pension för arbetstagare. 

1.28  Sjukförsäkringslagen

15 kap. Verkställighet

1 §. Sjukförsäkringskort. I 1 mom. föreskrivs om sjukförsäkringskort och om de anteckningar som ska göras på det. Enligt den gällande paragrafen antecknas på sjukförsäkringskortet den försäkrades släktnamn och alla förnamn, personteckning och eventuellt medlemskap i en arbetsplatskassa. På sjukförsäkringskortet får även antecknas om den försäkrade är berättigad till läkemedel som omfattas av specialersättning, läkemedel som omfattas av begränsad grundersättning och kliniska näringspreparat, uppgift om sjukförsäkringens giltighetstid samt uppgift om att den försäkrade inte är berättigad till ersättning enligt direktersättningsförfarandet. Vidare föreskrivs i paragrafen att med den försäkrades samtycke får på sjukförsäkringskortet dessutom antecknas andra uppgifter som Folkpensionsanstalten godkänner samt andra uppgifter som är nödvändiga för att verkställa sjukförsäkringen. Det föreslås en sådan ändring av den sista meningen i momentet att det på sjukförsäkringskortet får antecknas uppgifter som är nödvändiga för att verkställa sjukförsäkringen. 

19 kap. Bestämmelser om erhållande och utlämnande av uppgifter

5 §. Utlämnande av uppgifter i vissa fall. I 2 mom. föreskrivs om rätt för Folkpensionsanstalten att till en sådan läkare, verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning som avses i 15 kap. 13 § i sjukförsäkringslagen lämna uppgifter om en sådan persons hälsotillstånd och arbete som sänds till undersökningar enligt den nämnda paragrafen. Det föreslås att 2 mom. preciseras i fråga om ändamålet med uppgifterna så att med stöd av bestämmelsen får lämnas endast sådana uppgifter som är nödvändiga för att utreda hälsotillståndet och bedöma arbetsförmågan. 

Behandlingen av personuppgifter enligt paragrafen baserar sig på artiklarna 6.1 c och 9.2 b i dataskyddsförordningen. Behandling av personuppgifter som baserar sig på artikel 9.2 b i dataskyddsförordningen förutsätter att det i den nationella lagstiftningen föreskrivs om behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. I bestämmelsen uppräknas datainnehållet i de uppgifter som ska lämnas ut och anges de instanser till vilka uppgifter kan lämnas ut. Dessutom föreskrivs det att de uppgifter som lämnas ut ska vara nödvändiga för att utreda hälsotillståndet eller bedöma arbetsförmågan. Sålunda är ändamålet med uppgifterna enligt momentet förenligt med det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in. Enligt artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen får personuppgifter inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Denna bestämmelse gäller också en situation enligt momentet, där läkare, verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården samt undersökningsinrättningar får uppgifter om personer som remitteras för undersökning. Lagstiftningen innehåller således behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. 

11 §. Begränsning av den registrerades rätt. Det föreslås att paragrafen ändras på samma sätt som 38 § i lagen om underhållstöd. Paragrafens bestämmelse om anmälningsskyldighet upphävs och i paragrafen tas det in en bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Begränsningen av den registrerades rätt på det föreslagna sättet behövs i fråga om alla lagstadgade förmåner som Folkpensionsanstalten verkställer, på motsvarande grunder som de som anges i fråga om 96 § i folkpensionslagen. 

1.29  Militärunderstödslagen

22 e §. Begränsning av den registrerades rätt. Det föreslås att paragrafen ändras på samma sätt som 38 § i lagen om underhållsstöd. Paragrafens bestämmelse om anmälningsplikt upphävs och i paragrafen tas det in en bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Begränsningen av den registrerades rätt på det föreslagna sättet behövs i fråga om alla lagstadgade förmåner som Folkpensionsanstalten verkställer, på motsvarande grunder som de som anges i fråga om 96 § i folkpensionslagen. 

1.30  Lagen om skada, ådragen i militärtjänst

44 §. Det föreslås att det till lagen fogas en bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Paragrafen motsvarar den ändring som föreslås i 250 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Begränsningen av den registrerades rätt på det föreslagna sättet behövs på motsvarande grunder som de som anges i fråga om 250 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar också när Statskontoret verkställer lagen om skada, ådragen i militärtjänst. 

1.31  Lagen om pension för arbetstagare

2 §. Centrala definitioner. Det föreslås att i 1 mom. 9 punkten tillfogas en definition av dataskyddsförordningen. De nuvarande 9—12 punkterna blir 10—13 punkter. Samtidigt rättas hänvisningen till trafikförsäkringslagen i 4 punkten så att den börjar avse den nya trafikförsäkringslagen (460/2016), som trädde i kraft i början av 2017 och genom vilken den gamla trafikförsäkringslagen (279/1959) upphävdes. 

145 §. Rättelse av uppgifter om när ett anställningsförhållande har börjat eller slutat. Det föreslås att paragrafen upphävs som onödig. I paragrafen åläggs den registeransvarige att rätta felaktiga uppgifter på det sätt som föreskrivs i personuppgiftslagen. Dataskyddsförordningen kräver att personuppgifter är korrekta. Den personuppgiftsansvarige måste vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att personuppgifter som är felaktiga i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas raderas eller rättas utan dröjsmål. Den registrerade ska ha rätt att av den personuppgiftsansvarige utan onödigt dröjsmål få felaktiga personuppgifter som rör honom eller henne rättade. Eftersom dataskyddsförordningen är direkt tillämplig, behövs det ingen separat bestämmelse om rättelse av felaktiga personuppgifter i arbetspensionslagarna. 

193 §. Arbetstagarnas och de pensionssökandes rätt att få uppgifter. Det föreslås att paragrafen upphävs som onödig. Enligt paragrafen ska en arbetstagare på begäran ges uppgifter som sin pensionsrätt. Dessutom ska arbetstagaren informeras om varifrån uppgifter om honom eller henne kommer att inhämtas och vart uppgifterna i regel kan lämnas ut. Enligt dataskyddsförordningen har en registrerad rätt att av den personuppgiftsansvarige få information om huruvida personuppgifter som gäller honom eller henne håller på att behandlas. Om så är fallet, har den registrerade rätt att få tillgång till sina uppgifter och dessutom rätt att få information om ändamålen med behandlingen, de kategorier av personuppgifter som behandlingen gäller, mottagare och annan information som anges i förordningen. En del av informationen är sådan att den ska ges den registrerade utan särskild begäran redan när uppgifter samlas in av den registrerade, till exempel i samband med ansökan om pension. Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig, så det behövs ingen särskild bestämmelse om den registrerades rätt att få uppgifter som berör honom eller henne i arbetspensionslagarna. 

195 §. Arbetsgivarnas skyldighet att lämna uppgifter. Det föreslås att omnämnandet av sökandens samtycke stryks i 2 mom., eftersom man i fortsättningen inte kan begära att sökanden ska ge samtycke till utlämnande av uppgifter i större utsträckning än vad som är nödvändigt. Behandlingen av personuppgifter enligt paragrafen baserar sig i fortsättningen på artiklarna 6.1 c och 9.2 b i dataskyddsförordningen. Behandling av personuppgifter som baserar sig på artikel 9.2 b i dataskyddsförordningen förutsätter att det i den nationella lagstiftningen föreskrivs om behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. I 2 mom. anges noggrant de instanser till vilka uppgifter får lämnas ut. Dessutom föreskrivs där att de uppgifter som lämnas ut ska vara nödvändiga för att specificera de uppgifters om begärs. Ändamålet med uppgifterna enligt momentet är förenligt med det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in, eftersom uppgifterna får lämnas endast för att specificera de uppgifter som behövs för behandlingen av pensions- och rehabiliteringsärenden. Enligt artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen får personuppgifter inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Denna bestämmelse gäller också en situation enligt momentet, där arbetsgivaren får uppgifter för att specificera uppgifter som begärts av denne. Lagstiftningen innehåller således behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. 

195 a §. Pensionsanstalters rätt att lämna uppgifter för avgörande av pensionsrehabiliteringsärenden. Det är fråga om en ny paragraf där det föreskrivs om rätt för pensionsanstalter att lämna uppgifter som hänför sig till behandlingen av pensionsärenden till olika hälso- och sjukvårdsaktörer. Syftet med paragrafen är att göra det möjligt att lämna uppgifter i samma omfattning som för närvarande, när uppgifter lämnas med stöd av sökandens samtycke. Behandlingen av personuppgifter enligt paragrafen baserar sig på artiklarna 6.1 c och 9.2 b i dataskyddsförordningen. 

Pensionsanstalterna har enligt lagen rätt att skaffa uppgifter från flera instanser för behandlingen av sjukpensions- och arbetslivspensionsärenden. Uppgifter behöver också lämnas för avgörande av pensionsärenden. Rätten att lämna uppgifter är dock snävare än rätten att få uppgifter. Av denna orsak ombeds sökanden i ansökan om sjukpension och arbetslivspension ge sitt samtycke till utlämnande av uppgifterna till bland annat företagshälsovården, den behandlande läkaren samt vård- och undersökningsinrättningar. 

Enligt 1 mom. 1 punkten har pensionsanstalten trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att för utredande av sökandens hälsotillstånd eller bedömning av sökandens arbetsförmåga lämna uppgifter som hänför sig till behandlingen av ett sjukpensions- och arbetslivsärende till den behandlande läkaren eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården samt till en vård- och undersökningsinrättning, om uppgifterna är nödvändiga för avgörandet av ett anhängigt förmånsärende. Denna punkt motsvarar i praktiken alla situationer där uppgifter lämnas ut och där man för närvarande begär samtycke i ansökningar om sjukpension och arbetslivspension. 

Behandling av personuppgifter som baserar sig på artikel 9.2 b i dataskyddsförordningen förutsätter att det i den nationella lagstiftningen föreskrivs om behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. I den föreslagna paragrafen anges noggrant de instanser till vilka uppgifter får lämnas ut och de ändamål för vilka uppgifter får lämnas ut. De uppgifter som lämnas ut ska vara nödvändiga för dessa ändamål. Ändamålet med uppgifterna enligt momentet är förenligt med det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in, eftersom uppgifter får lämnas endast för avgörandet av pensionsärenden. Lagstiftningen innehåller således behöriga skyddsåtgärder för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. 

203 §. Utlämnande av uppgifter inom en försäkringsgrupp. I 2 mom. föreskrivs om rätt för ett arbetspensionsförsäkringsbolag att till ett annat företag som hör till samma försäkringsgrupp eller ekonomiska sammanslutning lämna ut de uppgifter som behövs för kundbetjäning, skötseln av kundförhållanden och annan kundhantering. Momentets ordalydelse preciseras så att det framgår att det är fråga om ett undantag från sekretessbestämmelsen. Bestämmelsen gäller också personuppgifter, beträffande vilkas behandling dataskyddsförordningen alltid är primär i förhållande till den nationella lagstiftningen. När personuppgifter behandlas ska arbetspensionsförsäkringsbolag alltid försäkra sig om att behandlingen och utlämnandet av personuppgifter stämmer överens med dataskyddsförordningen. 

210 a §. Begränsning av den registrerades rätt. Det är fråga om en ny paragraf. I paragrafen föreskrivs ett undantag från den registrerades rätt enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen att begränsa behandlingen av sina personuppgifter. Den registrerade har inte rätt att kräva att den personuppgiftsansvarige ska begränsa behandlingen av personuppgifterna, om den registrerades krav är uppenbart ogrundat. En begränsning av den registrerades rätt ska tillämpas när det är fråga om skötseln av en uppgift enligt lagen om pension för arbetstagare. Begränsningen av den registrerades rätt berör artikel 18.1 a, enligt vilken behandlingen begränsas, om den registrerade har bestridit personuppgifternas korrekthet. Avsikten med begränsningen är att förhindra att en registrerad utan grund försöker avbryta verkställigheten av det lagstadgade arbetspensionsskyddet genom att åberopa rätten att begränsa behandlingen. 

Verkställigheten av den lagstadgade arbetspensionsförsäkringen är ett offentligt förvaltningsuppdrag, på vilket förvaltningslagen tillämpas. Med stöd av förvaltningslagen ska pensionsanstalten se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt. 

I ärenden enligt lagen om pension för arbetstagare har den registrerade tillgång till rättsmedlen enligt 9 kap. i lagen om pension för arbetstagare, som gör det möjligt att ett beslut som eventuellt meddelats utifrån felaktiga uppgifter blir rättat. Bestämmelserna om ändringssökande utgör en garanti för den registrerades rättsskydd när den registrerade med stöd av lag förvägras möjlighet att begränsa behandlingen av uppgifter. Arbetspensionslagarna innehåller också bestämmelser om rättelse av sakfel. Pensionsanstalten kan undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt, om pensionsanstaltens beslut grundar sig på klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag, eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades. Ett beslut får rättas till en parts fördel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas. Den föreslagna begränsningen av den registrerades rättigheter kan betraktas som en nödvändig och proportionell åtgärd för att garantera den sociala tryggheten, och begränsningen hotar inte den registrerades grundläggande rättigheter. 

1.32  Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar

2 §. Definitioner. I 2 § definieras de termer som används i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Det föreslås att en definition av dataskyddsförordningen tillfogas i 1 mom. 8 punkten. De nuvarande 8—10 punkterna blir 9—11 punkter. 

115 §. Meddelande till den skadade att ett ersättningsärende har väckts. I 1 mom. föreskrivs om försäkringsanstaltens skyldighet att underrätta den skadade om att ett ersättningsärende som gäller honom eller henne har väckts och vilken information som ska ingå i anmälan. I 2 mom. anges att det i anmälan enligt vad som föreskrivs i 24 § 1 mom. i personuppgiftslagen ska tas in information om behandling av den skadades personuppgifter i samband med ett ersättningsärende enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Det föreslås att 2 mom. upphävs som onödigt, eftersom det föreskrivs om saken i artiklarna 13 och 14 i dataskyddsförordningen. 

250 §. Den skadades eller förmånstagarens rätt att få uppgifter om sitt ersättningsärende. I paragrafen föreskrivs om försäkringsanstaltens skyldighet att på begäran till den skadade eller hans eller hennes förmånstagare lämna ut uppgifter om hans eller hennes ersättningsärende. I paragrafen konstateras att bestämmelser om rätten att i ett personregister kontrollera uppgifter om sig själv finns i personuppgiftslagen. Det föreslås att den nuvarande bestämmelsen upphävs eftersom personuppgiftslagen har upphävts och det föreskrivs om saken i artikel 15 i dataskyddsförordningen. 

I stället för den bestämmelse som det föreslås att ska upphävas föreslås en ny bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Bestämmelsen utgör ett undantag från den registrerades rätt enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen att begränsa behandlingen av sina personuppgifter. Den registrerade har enligt förslaget inte rätt att kräva att den personuppgiftsansvarige ska begränsa behandlingen av personuppgifterna, om den registrerades krav är uppenbart ogrundat. En begränsning av den registrerades rätt ska tillämpas när det är fråga om skötseln av en uppgift enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Begränsningen av den registrerades rätt berör artikel 18.1 a, enligt vilken behandlingen begränsas, om den registrerade har bestridit personuppgifternas korrekthet. Avsikten med begränsningen är att förhindra att en registrerad utan grund försöker avbryta verkställigheten av en lagstadgad olycksfallsförsäkring genom att åberopa rätten att begränsa behandlingen. 

Den registrerade har tillgång till ordinära och extraordinära rättsmedel för att få ett beslut som eventuellt meddelats utifrån felaktiga uppgifter rättat. 

252 §. Rätten för en försäkringsanstalt och en besvärsinstans att få uppgifter. Det föreslås att 2 mom. ändras med samma motivering som 195 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 

255 §. Försäkringsanstaltens rätt att lämna ut uppgifter. Enligt 1 mom. 3 punkten i den gällande paragrafen har en försäkringsanstalt rätt att, trots sekretessbestämmelserna, lämna ut uppgifter för att förebygga brottslighet endast till en försäkringsanstalt som verkställer försäkring i enlighet med trafikförsäkringslagen eller patientskadelagen och under förutsättning att datasekretessnämnden har beviljat tillstånd enligt 43 § i personuppgiftslagen att behandla uppgifterna. Försäkringsbolags rätt att, för att förebygga brottslighet, behandla och lämna ut uppgifter enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar till andra försäkringsbolag och Trafikförsäkringscentralen ska i fortsättningen basera sig på den nya bestämmelse som föreslås i 255 a §. Av denna orsak föreslås att 1 mom. 3 punkten upphävs. Utlämnandet av skadeuppgifter (till skaderegistret) ska i fortsättningen basera sig på artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen. De nuvarande 4—7 punkterna blir 3—6 punkter. 

I 4 mom. föreskrivs om försäkringsbolags rätt att till företag som hör till samma koncern, försäkringsgrupp, ekonomiska sammanslutning eller finans- eller försäkringskonglomerat lämna ut de uppgifter om försäkringstagaren som behövs för kundtjänst, kundrelationer och annan kundhantering. Momentets ordalydelse preciseras så att det framgår att det är fråga om ett undantag från sekretessbestämmelsen. Bestämmelsen gäller också personuppgifter, vid vilkas behandling dataskyddsförordningen alltid är primär i förhållande till den nationella lagstiftningen. Försäkringsbolaget ska alltid försäkra sig om att behandlingen och utlämnandet av personuppgifter stämmer överens med dataskyddsförordningen. 

255 a §.Försäkringsbolagets rätt att lämna ut uppgifter för att förebygga brottslighet som riktas mot försäkringsbolag och Trafikförsäkringscentralen. Det är fråga om en ny paragraf. I 1 mom. föreskrivs om rätt för ett försäkringsbolag som verkställer försäkring enligt denna lag att trots sekretessbestämmelserna till ett annat försäkringsbolag och Trafikförsäkringscentralen lämna ut uppgifter enligt 30 kap. 3 a § i försäkringsbolagslagen som baserar sig på verkställigheten av denna lag och som gäller brott som riktats mot försäkringsbolaget i samband med verkställigheten av denna lag för något viktigt intresse i anslutning till förebyggande av brottslighet som riktas mot försäkringsbolag och Trafikförsäkringscentralen. Dataskyddsförordningen är alltid primär i förhållande till den nationella lagstiftningen vid behandling av personuppgifter och här föreskrivs endast om ett undantag från den nationella sekretessregleringen. Försäkringsbolaget ska således alltid säkerställa att behandlingen och utlämnandet av personuppgifter stämmer överens med dataskyddsförordningen. Bestämmelsen gäller försäkringsverksamhet enligt lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Bestämmelser om försäkringsbolags rätt att behandla uppgifter om brott för att avgöra ett försäkringsärende finns i 7 § i dataskyddslagen. 

I 2 mom. föreskrivs, på samma grunder som anförts i fråga om ändringen av 30 kap. 3 § 3 mom. i försäkringsbolagslagen, att i situationer som avses i 1 mom. får endast uppgifter som är nödvändiga för skötseln av ärendena i fråga lämnas ut. 

I 3 mom. hänvisas i fråga om rätten att behandla uppgifter som avses i 1 och 2 mom. till 30 kap. 3 a § i försäkringsbolagslagen, där det föreskrivs om försäkringsbolags rätt att behandla uppgifter om brott och brottsmisstankar. Behandling enligt den nämnda lagbestämmelsen baserar sig på artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen, och behövs således för att utföra en uppgift som gäller ett allmänt intresse. Rätt att behandla uppgifter om brott för ett försäkringsbolag som verkställer försäkring enligt denna lag baserar sig således på 30 a kap. 3 a § i försäkringsbolagslagen på samma grunder som anförts i motiveringen i den bestämmelsen. 

För närvarande föreskrivs det om utlämnande av uppgifter om brott i 255 § 1 mom. 3 punkten. Enligt den har en försäkringsanstalt rätt att, trots sekretessbestämmelserna, lämna ut uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag och som gäller brott som riktats mot försäkringsanstalter i samband med verkställigheten av denna lag och vissa andra uppgifter som nämns i bestämmelsen till en försäkringsanstalt som verkställer försäkring i enlighet med denna lag, trafikförsäkringslagen eller patientskadelagen samt till Trafikförsäkringscentralen och Patientförsäkringscentralen, för att förebygga brottslighet som riktas mot dem. Behandling av uppgifter har dessutom förutsatt att datasekretessnämnden har beviljat tillstånd enligt 43 § i personuppgiftslagen. Det föreslås att lagbestämmelsen i fråga upphävs och att det i fortsättningen föreskrivs om utlämnande och behandling av uppgifter om brott i den nya 255 a §. I fortsättningen ska ett försäkringsbolag kunna lämna ut uppgifter även till andra försäkringsbolag än sådana som bedriver försäkringsverksamhet enligt denna lag, trafikförsäkringslagen eller patientskadelagen samt vidare till Trafikförsäkringscentralen. 

Bestämmelserna om behandling av uppgifter om brott ska inte längre gälla Statskontoret och Olycksfallsförsäkringscentralen, som inte har haft sådant tillstånd av datasekretessnämnden att behandla uppgifter om brott som den gällande bestämmelsen förutsätter. I detta avseende bibehåller regleringen den situation som de facto råder för närvarande. 

257 §. Försäkringsanstaltens skyldighet att lämna ut uppgifter till Olycksfallsförsäkringscentralen. I 4 mom. stryks den sista meningen eftersom det är fråga om en så kallad informativ hänvisning till den upphävda personuppgiftslagen. På behandlingen av personuppgifter tillämpas dataskyddsförordningen och den nya dataskyddslagen, som i enlighet med bestämmelserna om deras tillämpningsområde är tillämpliga även utan hänvisning. 

275 a §. Maskinell underskrift av beslut. Paragrafen är ny. Enligt den får beslut som en försäkringsanstalt meddelar med stöd av denna lag undertecknas maskinellt. Förvaltningslagen saknar bestämmelser om underskrift av beslut, men det har ansetts höra till god förvaltning att beslut undertecknas. Det har förutsatts särskilda bestämmelser om en eventuell möjlighet att låta bli att underteckna beslut och om maskinell underskrift av beslut. I arbetspensionsärenden kan pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens beslut undertecknas maskinellt. Bestämmelser om detta finns i förordningarna om verkställighet av arbetspensionslagarna, såsom statsrådets förordning om verkställighet av lagen om pension för arbetstagare (874/2006). Det vore ändamålsenligt att utvidga samma möjlighet till att gälla också ärenden som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, där det också handlar om massproduktion av beslut. En maskinell underskrift betyder i regel att en person i stället för att fysiskt underteckna dokumentet skriver sitt namn med ett ordbehandlingsprogram (FvUB 14/2002 rd). 

286 §. Övergångsbestämmelser. Till 2 mom. fogas en ny 5 punkt, genom vilken även bestämmelserna om utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter i 35 kap. samt bestämmelsen om skyldigheten att bevara handlingar i 275 § och bestämmelsen om maskinell underskrift av beslut i den föreslagna nya 275 a § ska tillämpas på olycksfall i arbetet som inträffat och yrkessjukdomar som debuterat före den 1 januari 2016, då den nuvarande lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar trädde i kraft. De föreslagna bestämmelserna kan i fråga om ikraftträdandet jämställas med procedurbestämmelserna i 3 punkten och det är ändamålsenligt att bestämmelserna även gäller behandlingen av gamla skador. 

1.33  Lagen om utkomstskydd för arbetslösa

13 kap. Bestämmelser om erhållande och utlämnande av uppgifter

1 §. Rätt att erhålla uppgifter. Det föreslås att det inledande stycket i 2 mom. preciseras i fråga om ändamålet så att det framgår att Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna har rätt att få de uppgifter som avses i paragrafen avgiftsfritt för skötseln av sina uppgifter enligt denna lag eller andra lagar. 

Det föreslås att 3 mom. preciseras i fråga om ändamålet så att det framgår att Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassan har rätt att få de uppgifter som avses i paragrafen avgiftsfritt för skötseln av sina uppgifter enligt denna lag eller andra lagar. 

2 §. Uppgifter av penninginstitut. Det föreslås att paragrafen ändras med samma motivering som 86 § 1 mom. 7 punkten i folkpensionslagen. 

7 §. Anmälningsskyldighet. Paragrafens bestämmelse om Folkpensionsanstaltens och arbetslöshetskassornas anmälningsskyldighet är onödig med samma motivering som 38 § i lagen om underhållsstöd, och det föreslås att paragrafen upphävs. Enligt den gällande paragrafen ska Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna på förhand på lämpligt sätt informera den som ansöker om en förmån om var uppgifter om honom eller henne kan inhämtas och vart de som regel kan lämnas ut. Dataskyddsförordningen innehåller mer detaljerade bestämmelser om den personuppgiftsansvariges informationsskyldighet, så bestämmelsen bör upphävas som onödig. 

Bestämmelser om den personuppgiftsansvariges informationsskyldighet finns i artiklarna 13—15 i dataskyddsförordningen. I artikel 13 föreskrivs om den information som ska lämnas den registrerade när personuppgifter samlas in direkt från den registrerade och i artikel 14 föreskrivs om situationer där personuppgifter samlas in från någon annan än den registrerade. Med stöd av artiklarna ska den personuppgiftsansvarige informera den registrerade om bland annat mottagarna eller de kategorier av mottagare som ska ta del av personuppgifterna samt varifrån personuppgifterna har erhållits. Dessutom har den registrerade med stöd av artikel 15 rätt till tillgång till sina personuppgifter och till bland annat information om mottagarna eller de kategorier av mottagare som ska ta del av personuppgifterna samt all tillgänglig information om varifrån dessa uppgifter kommer. Dataskyddsförordningens bestämmelser är direkt tillämpliga, så det behöver inte föreskrivas separat om Folkpensionsanstaltens anmälningsskyldighet i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

9 §. Begränsning av den registrerades rätt. Det är fråga om en ny paragraf vars innehåll motsvarar den nya 96 § som föreslås i folkpensionslagen. Där föreskrivs ett undantag från den registrerades rätt enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen att begränsa behandlingen av sina personuppgifter. Den registrerade har inte rätt att kräva att Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan ska begränsa behandlingen av personuppgifter, om den registrerades krav är uppenbart ogrundat. Begränsningen av den registrerades rätt föreslås bli tillämpad när Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassan sköter en uppgift enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Begränsningen av den registrerades rätt berör artikel 18.1 a, enligt vilken behandlingen begränsas, om den registrerade har bestridit personuppgifternas korrekthet. Avsikten med begränsningen är att förhindra att en registrerad utan grund försöker avbryta verkställigheten av utkomstskyddet för arbetslösa genom att åberopa rätten att begränsa behandlingen. 

Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna ska iaktta förvaltningslagen i sin beslutsverksamhet. Med stöd av förvaltningslagen ska de se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt genom att skaffa den information och den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. I ärenden enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa har den registrerade tillgång till rättsmedlen enligt 12 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, som gör det möjligt att ett beslut som eventuellt meddelats utifrån felaktiga uppgifter blir rättat. Bestämmelserna om ändringssökande utgör en garanti för den registrerades rättsskydd när den registrerade med stöd av lag förvägras möjlighet att begränsa behandlingen av uppgifter. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa innehåller också bestämmelser om rättelse av sakfel. Om Folkpensionsanstaltens eller en arbetslöshetskassas beslut grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt. Ett beslut får rättas till en parts fördel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas. Den föreslagna begränsningen av den registrerades rättigheter kan betraktas som en nödvändig och proportionell åtgärd, och begränsningen hotar inte den registrerades grundläggande rättigheter. 

10 §. Register över förmånstagare. Det föreslås att 3 mom. upphävs som onödigt. Momentet innehåller för närvarande en så kallad informativ hänvisning till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och den upphävda personuppgiftslagen, dvs. bestämmelsen saknar substansinnehåll. Den upphävda personuppgiftslagen har ersatts av dataskyddsförordningen och dataskyddslagen, som i enlighet med bestämmelserna om deras tillämpningsområde är tillämpliga utan hänvisning. Även lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet blir i fortsättningen utan hänvisning tillämplig som allmän lag i enlighet med bestämmelser om dess tillämpningsområde. 

1.34  Lagen om försäkringskassor

165 c §. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om en försäkringskassas rätt att lämna ut uppgifter trots tystnadsplikten enligt 165 §. I sak motsvarar paragrafen 132 c § i lagen om pensionsstiftelser. 

1.35  Lagen om försäkringsföreningar

16 kap. Särskilda stadganden

10 §. Det föreslås att 4 mom. 6 punkten upphävs, eftersom försäkringsföreningarna inte har något på datasekretessnämndens tillstånd baserat system för utlämnande av uppgifter om brott som riktats mot försäkringsföreningar. De nuvarande 7—9 punkterna blir 6—8 punkter. I 4 mom. görs i övrigt motsvarande ändringar som i 30 kap. 3 § 1 mom. i försäkringsbolagslagen. 

I 5 och 7 mom. görs motsvarande tekniska ändringar som i 30 kap. 3 § 1 och 3 mom. i försäkringsbolagslagen. Det föreslås att 6 mom. upphävs som onödigt. 

1.36  Försäkringsbolagslagen

6 kap. Försäkringsbolagets ledning, företagsstyrningssystem och placering av tillgångar

17 a §. Rapportering av överträdelser. I paragrafen stryks hänvisningarna till personuppgiftslagen som onödiga. Hänvisningen i 3 mom. ändras så att en registrerad inte har rätt enligt dataskyddsförordningen att få tillgång till den information som avses i 1 och 2 mom. Det är behövligt att begränsa den registrerades rätt på grund av ett viktigt allmänt intresse som hänför sig till utredandet av brott. 

30 kap. Sekretess och rätt att lämna ut uppgifter

3 §. Undantag från sekretessen. I paragrafen föreskrivs om undantag från sekretessen enligt 1 §, enligt vilken försäkringsbolagets kunds ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden eller en affärs- eller yrkeshemlighet är sekretessbelagda uppgifter. När dessa uppgifter gäller en fysisk person är de samtidigt också personuppgifter och berörs av dataskyddsförordningen samt den nationella dataskyddslagen, som kompletterar förordningen. Vid behandling av personuppgifter är dataskyddsförordningen alltid primär i förhållande till den nationella lagstiftningen. I paragrafen föreskrivs endast om undantag från den nationella sekretessbestämmelsen. Försäkringsbolaget ska alltid försäkra sig om att behandlingen och utlämnandet av personuppgifter stämmer överens med dataskyddsförordningen. Genom ändringen av det inledande styckets ordalydelse betonas skyldigheten för den som lämnar ut uppgifter att försäkra sig om att förutsättningarna enligt dataskyddsförordningen finns för utlämnandet av uppgifter innan uppgifter börjar lämnas ut. 

Paragrafens 1 mom. motsvarar den gällande lagstiftningen, men det görs vissa tekniska ändringar och preciseringar i det. Momentets 4 punkt preciseras så att uppgifter kan lämnas ut till en nämnd i försäkringsbranschen eller till ett organ som har meddelats Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG. Nämnder i försäkringsbranschen är bl.a. trafikskadenämnden och patientskadenämnden. Vid ingången av 2021 går nämnderna samman till trafik- och patientskadenämnden (Lagen om trafik- och patientskadenämnden, 959/2019). Finland har meddelat kommissionen att konsumenttvistenämnden samt Försäkringsnämnden, Banknämnden och Värdepappersnämnden är de organ som avgör konsumenttvister. Uppgifter får enligt den föreslagna punkten lämnas för skötsel av ärenden som förelagts nämnden eller organet i fråga. I 6 punkten stryks hänvisningen till personuppgiftslagen och tillfogas en hänvisning till den nya 3 a §, som ersätter datasekretessnämndens tillstånd. I 7 punkten stryks omnämnandet av social- och hälsovårdsministeriets tillstånd. Enligt artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen ska utlämnande av uppgifter för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål inte anses vara oförenligt med de ursprungliga ändamålen. För att uppgifter ska få lämnas ut måste det säkerställas att mottagaren har en lagstadgad grund för att behandla uppgifterna. Den gällande lagens tillståndsförfarande för utlämnande av personuppgifter kan till dessa delar strida mot dataskyddsförordningen. Ett tillståndsförfarande kan inte heller betraktas som ändamålsenligt när det är fråga om andra sekretessbelagda uppgifter än personuppgifter. 

Paragrafens 2 mom. motsvarar den gällande lagen. 

Enligt 3 mom. kan ett försäkringsbolag i situationer som avses i 1 mom. endast lämna ut uppgifter som är nödvändiga för skötseln av ärendena i fråga. Ändringen baserar sig på grundlagsutskottets avgörandepraxis. Grundlagsutskottet har ansett att om det datainnehåll som ska lämnas ut inte har uppräknats på ett uttömmande sätt, bör regleringen innehålla ett krav på att uppgifterna ska vara nödvändiga för något ändamål. 

3 a §. Försäkringsbolags rätt att behandla uppgifter om brottsmisstankar och brott. Det föreslås att till lagen fogas en ny paragraf om försäkringsbolags rätt att behandla uppgifter om brott och brottsmisstankar som gäller det. Paragrafen gäller förutom frivillig försäkringsverksamhet även försäkringsverksamhet enligt trafikförsäkringslagen och lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Bestämmelser om försäkringsbolags rätt att behandla uppgifter om brott för att avgöra ersättningsärenden finns i 6 § i dataskyddslagen. 

Paragrafen behövs för enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen får behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser endast utföras under kontroll av myndighet eller då behandling är tillåten enligt medlemsstaternas nationella rätt. Ett viktigt allmänt intresse förutsätter att sådan behandling av personuppgifter är möjlig för att förebygga och utreda brott som riktas mot försäkringsbolag. Den behandling av uppgifter som paragrafen gäller grundar sig på artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen, och behövs således för att utföra en uppgift som gäller ett allmänt intresse. 

Paragrafens 1 mom. ger försäkringsbolag rätt att behandla uppgifter om misstänkta eller utförda brott mot dem. 

I 2 mom. föreslås det bestämmelser om de uppgifter som får antecknas i registret. Ett försäkringsbolag får i registret anteckna uppgift om skadefallet och om det försäkringsbolag mot vilket brottet eller det misstänkta brottet har riktats. Dessutom får det antecknas en uppgift om tidpunkten för registreringen. Uppgiften behövs eftersom bevaringstiden räknas från tidpunkten för registreringen. Vidare får det i registret antecknas den registrerades namn, personbeteckning, adress och yrke samt uppgift om den domstol som behandlar ärendet. Uppgift om den anställda vid försäkringsbolaget som har anmält de uppgifter som registreras får också antecknas. De uppgifter som får antecknas i registret motsvarar de tillståndsvillkor som datasekretessnämnden har fastställt. 

För att garantera den registrerades rättsskydd förutsätts i 3 mom. att ett misstänkt eller utfört brott som ska registreras har överlämnats till behörig myndighet för prövning. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska informationen registreras inom ett år från det att straffprocessen har inletts eller försäkringsbolaget har fått information om att den inletts. Tidsfristen behövs för att dröjsmål med registreringen inte ska kunna flytta fram förvaringstiden oskäligt. 

Enligt 4 mom. ska uppgifterna avföras ur registret omedelbart efter det att den registrerade har konstateras vara oskyldig eller processen annars har lagts ned. Uppgifterna ska avföras omedelbart, eftersom registeranteckningen kan ha negativa konsekvenser för den registrerade. 

Enligt 5 mom. ska uppgifterna avföras inom fem år efter det att registeranteckningen gjordes. Bevaringstiden räknas från den första registeranteckningen om gärningen i fråga. Att uppgifter avförs och registreras på nytt, exempelvis om en dom ändras, påverkar således inte bevaringstiden. Det är inte motiverat att bevara uppgifterna längre än så med tanke på ändamålet med dem. 

I 6 mom. föreskrivs om skyldighet för försäkringsbolaget att underrätta den registrerade, om avslag på en ansökan om försäkring eller något annat för den registrerade negativt beslut beror på uppgifter i registret. 

1.37  Lagen om försäkringsdistribution

72 §.Rapportering om överträdelser. Det föreslås att hänvisningarna till personuppgiftslagen eller annan lagstiftning stryks ur 1 och 3 mom. I fortsättningen föreskrivs om skydd av personuppgifter i dataskyddsförordningen, som det inte behöver hänvisas särskilt till. 

I 3 mom. föreskrivs om att den registrerade inte har rätt till insyn i den information som avses i 1 och 2 mom., om utlämnande av uppgifterna skulle kunna hindra utredningen av misstänkta överträdelser. Genom bestämmelsen begränsas den registrerades rätt till uppgifter enligt artikel 15 i dataskyddsförordningen. Bestämmelsens ordalydelse preciseras för att det ska framgå att det är fråga om en begränsning av den ovannämnda rätten. Begränsningarna grundar sig på artikel 23.1 d och g i dataskyddsförordningen och uppfyller villkoren i artikel 23.2 i dataskyddsförordningen. 

80 §.Undantag från tystnadsplikten. I paragrafen föreskrivs om undantag från tystnadsplikten. När sekretessbelagda uppgifter gäller fysiska personer är de samtidigt också personuppgifter och omfattas av dataskyddsförordningen samt den nationella dataskyddslag som kompletterar den. I fråga om behandling av personuppgifter har dataskyddsförordningen alltid företräde före nationell lagstiftning. I paragrafen föreskrivs till denna del endast om undantag till den nationella sekretessbestämmelsen. Den som lämnat ut uppgifter ska alltid säkerställa att behandlingen och utlämnandet av personuppgifter sker i överensstämmelse med dataskyddsförordningen. 

I 1 mom. 4 punkten föreskrivs om försäkringsmäklares och försäkringsförmedlares rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess för historisk eller vetenskaplig forskning eller för statistikföring. Enligt artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen anses behandling av personuppgifter för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål inte vara oförenlig med de ursprungliga ändamålen med uppgifterna. Således stryks omnämnandet av social- och hälsovårdsministeriets tillstånd i momentet. Försäkringsmäklaren eller försäkringsförmedlaren kan således i fortsättningen på basis av dataskyddsförordningen och övrig lagstiftning fatta beslutet om utlämnande av uppgifter själv. 

1.38  Lagen om alterneringsledighet

21 §. Tillämpning av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om arbetslöshetskassor. Det föreslås att man i momentet stryker hänvisningen till att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska tillämpas i fråga om besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden. Hänvisningen är onödig eftersom 12 a kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa har upphävts genom lagen om upphävande av 12 a kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (795/2017), som trädde i kraft vid ingången av 2018, och lagen inte längre innehåller bestämmelser om besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden. 

1.39  Lagen om pension för företagare

2 §. Centrala definitioner. I 1 mom. föreslås samma ändringar som i 2 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 

146 §. Tillämpliga bestämmelser. I 4 mom. anges de bestämmelser i lagen om pension för arbetstagare som tillämpas vid verkställigheten av lagen om pension för företagare. Till momentet fogas en ny 1 punkt, där det hänvisas till den nya 195 a § som föreslås i lagen om pension för arbetstagare. De nuvarande 1—9 punkterna blir 2—10 punkter. 

148 §. Företagarnas och de pensionssökandes rätt att få uppgifter. Det föreslås att paragrafen upphävs med samma motivering som 193 § i lagen om pension för företagare. 

152 a §. Begränsning av den registrerades rätt. Det är fråga om en ny paragraf vars innehåll motsvarar den nya 210 a § som föreslås i lagen om pension för arbetstagare. Begränsningen av den registrerades rätt på det föreslagna sättet behövs i fråga om alla arbetspensionslagar på motsvarande grunder som de som anges i fråga om lagen om pension för arbetstagare. 

1.40  Lagen om moderskapsunderstöd

14 b §. Begränsning av den registrerades rätt. Det föreslås att paragrafen ändras på samma sätt som 38 § i lagen om underhållsstöd. Paragrafens bestämmelse om anmälningsplikt upphävs och i paragrafen tas det in en bestämmelse om begränsning av den registrerades rätt. Begränsningen av den registrerades rätt på det föreslagna sättet behövs i fråga om alla lagstadgade förmåner som Folkpensionsanstalten verkställer, på motsvarande grunder som de som anges i fråga om 96 § i folkpensionslagen. 

1.41  Lagen om studiestöd

43 b §. Begränsning av den registrerades rätt. Den gällande bestämmelsen om Folkpensionsanstaltens anmälningsplikt föreslås bli upphävd som onödig. Enligt den ska Folkpensionsanstalten på förhand informera den som ansöker om en förmån om varifrån uppgifter om honom eller henne kan skaffas och till vilka instanser de i regel kan lämnas ut. Dataskyddsförordningen innehåller mer detaljerade bestämmelser än de gällande om den personuppgiftsansvariges informationsskyldighet. Därför föreslås den gällande bestämmelsen bli upphävd som onödig. 

Bestämmelser om den personuppgiftsansvariges informationsskyldighet finns i artiklarna 13—15 i dataskyddsförordningen. I artikel 13 föreskrivs det om information som ska tillhandahållas den registrerade om personuppgifterna samlas in direkt från den registrerade och i artikel 14 om de situationer där personuppgifterna samlas in från andra än den registrerade. Med stöd av artiklarna ska den personuppgiftsansvarige förse den registrerade med information om bl.a. mottagarna eller de kategorier av mottagare som ska ta del av personuppgifterna samt varifrån personuppgifterna kommer. Enligt artikel 15 har den registrerade dessutom rätt till tillgång till sina personuppgifter och rätt att få information om bl.a. de mottagare eller kategorier av mottagare till vilka personuppgifterna har lämnats eller ska lämnas ut samt all tillgänglig information om varifrån dessa uppgifter kommer. Bestämmelserna i dataskyddsförordningen är direkt tillämpliga, så lagen om studiestöd behöver inga särskilda bestämmelser om Folkpensionsanstaltens anmälningsplikt. 

Paragrafen föreslås inte bli helt och hållet upphävd, utan i stället får den nya bestämmelser om begränsning av den registrerades rätt. Därmed föreslås också paragrafens rubrik bli ändrad. I fortsättningen föreslås paragrafen innehålla bestämmelser om begränsning av den registrerades rätt. Den ändrade paragrafen motsvarar till innehållet den nya 96 § som föreslås i folkpensionslagen. 

2  Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt. 

3  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Det aktuella lagförslaget är från konstitutionell synpunkt viktigt med tanke på det i 10 § i grundlagen tryggade skyddet för privatlivet och personuppgifter.  

Skyddet av personuppgifter är en grundläggande rättighet också enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt artikel 8 i stadgan har var och en rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne. Dessa uppgifter ska behandlas lagenligt för bestämda ändamål och på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. Var och en har rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som rör honom eller henne och att få rättelse av dem. I artikel 52 i stadgan föreskrivs det om förutsättningarna för begränsning av de grundläggande rättigheterna. Enligt artikel 52.1 i stadgan ska varje begränsning i utövandet av rättigheterna vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter. Begränsningar får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter. 

Europakonventionen innehåller inget omnämnande av skydd för personuppgifter, men i artikel 8 i konventionen tryggas individens rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har ansett att skydd för personuppgifter kan behandlas direkt som en del av skyddet för privatlivet. 

Dataskyddsförordningen är nationellt direkt tillämplig lagstiftning. Förordningen ger dock medlemsstaterna nationellt handlingsutrymme i likhet med ett direktiv. Genom nationell lagstiftning är det på de villkor som anges i den förordningen möjligt att precisera bestämmelserna i förordningen. Dessutom gör förordningen det i vissa situationer möjligt att genom nationell lagstiftning föreskriva om undantag från de rättigheter och skyldigheter som anges i förordningen. Förordningen innehåller bestämmelser om vilka rättigheter och skyldigheter det är möjligt att medge undantag från och om förutsättningarna för undantag. Enligt grundlagsutskottet är det viktigt att det i den mån som EU-lagstiftningen kräver reglering på det nationella planet eller möjliggör sådan tas hänsyn till de krav som de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ställer när det nationella handlingsutrymmet utnyttjas (GrUU 1/2018 rd och GrUU 25/2005 rd). 

Riksdagens grundlagsutskott gav ett utlåtande (GrUU 78/2018 rd – RP 52/2018 rd) om den förfallna regeringspropositionen. Enligt utlåtandet ingår det inte i grundlagsutskottets konstitutionella uppdrag att bedöma regleringen av den nationella verkställigheten med avseende på den materiella EU-rätten (se t.ex. GrUU 31/2017 rd, s. 4). Grundlagsutskottet underströk emellertid fortfarande att det i den mån som EU-lagstiftningen kräver reglering på det nationella planet eller möjliggör sådan tas hänsyn till de krav som de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ställer när det nationella handlingsutrymmet utnyttjas (se t.ex. GrUU 1/2018 rd och GrUU 25/2005 rd). 

Grundlagsutskottet har nyligen justerat sin ståndpunkt om kraven på författningsnivå för bestämmelserna om behandling av personuppgifter och på hur heltäckande och detaljerade bestämmelserna ska vara. I sin nyare praxis har grundlagsutskottet i regel ansett det vara tillräckligt med tanke på 10 § 1 mom. i grundlagen att bestämmelserna uppfyller kraven enligt dataskyddsförordningen. Enligt grundlagsutskottet bör skyddet för personuppgifter i fortsättningen i första hand tillgodoses med stöd av dataskyddsförordningen och den nya nationella allmänna lagstiftningen. I anslutning till detta bör lagstiftaren vara restriktiv när det gäller att införa nationell speciallagstiftning. Sådan lagstiftning bör vara avgränsad till nödvändiga bestämmelser inom ramen för det nationella handlingsutrymme som dataskyddsförordningen medger (GrUU 14/2018 rd). Utskottet ser det dock som klart att behovet av speciallagstiftning i enlighet med det riskbaserade synsätt som också krävs i dataskyddsförordningen måste bedömas utifrån de hot och risker som behandlingen av personuppgifter orsakar. Ju större risk fysiska personers rättigheter och friheter utsätts för på grund av behandlingen, desto mer motiverat är det med mer detaljerade bestämmelser. Denna omständighet är av särskild betydelse när det gäller behandling av känsliga uppgifter (se GrUU 14/2018 rd).  

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande särskilt påpekat att inskränkningar i skyddet för privatlivet måste bedömas utifrån de allmänna villkoren för inskränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna (se GrUU 42/2016 rd, s. 2—3 och där refererade utlåtanden). Lagstiftarens handlingsutrymme vid utfärdandet av bestämmelser om behandling av personuppgifter begränsas i synnerhet av att skyddet för personuppgifter delvis ingår i skyddet för privatlivet som tryggas i samma moment i 10 § i grundlagen. Lagstiftaren ska trygga denna rättighet på ett sätt som kan anses godtagbart med tanke på systemet med de grundläggande fri- och rättigheterna som helhet. Utskottet har särskilt bedömt att tillåtelse att behandla känsliga uppgifter berör själva kärnan i skyddet för personuppgifter (GrUU 37/2013 rd, s. 2/II), varför till exempel bildandet av register som innehåller sådana uppgifter bör bedömas i förhållande till villkoren för inskränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna, i synnerhet med tanke på lagstiftningens acceptabilitet och proportionalitet (GrUU 29/2016 rd och till exempel GrUU 21/2012 rd, GrUU 47/2010 rd och GrUU 14/2009 rd). I sina analyser av omfattning, exakthet och innehåll i lagstiftning om rätten att få och lämna ut uppgifter trots sekretess har utskottet lagt vikt vid att de uppgifter som lämnas ut är av känslig art (se t.ex. GrUU 38/2016 rd, s. 3). 

Syftet med föreliggande proposition är att anpassa nationell socialtrygghets- och försäkringslagstiftning så att den är förenlig med dataskyddsförordningen. Det föreslås att bestämmelser som överlappar eller strider mot dataskyddsförordningen slopas eftersom förordningen är direkt tillämplig rätt. Dessutom föreslås i propositionen vissa bestämmelser som preciserar dataskyddsförordningen och nödvändiga undantag från förordningens skyldigheter. På de grunder som anges i allmänna motiveringen och detaljmotiveringen uppfyller dessa preciseringar och undantag de villkor för avvikelser från dataskyddsförordningen som fastställs i förordningen. 

Föreliggande proposition motsvarar till största delen den förfallna propositionen, men grundlagsutskottets ställningstaganden och observationer i utlåtandet om den förfallna propositionen (GrUU 78/2018 rd – RP 52/2018 rd) har beaktats i föreliggande proposition. I sitt utlåtande ansåg grundlagsutskottet att preciseringar av bestämmelserna om automatiserade individuella beslut är en förutsättning för att lagförslagen ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Dessutom uppmanade grundlagsutskottet social- och hälsovårdsutskottet att ytterligare granska förslagen gällande 19 kap. 1 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen och missbruksregistret. 

Den största förändringen jämfört med den proposition som förföll är att den föreliggande propositionen inte innehåller något förslag om automatiserade beslut, eftersom en precisering av denna fråga kräver omfattande utredningsarbete. I detta sammanhang har det beaktats att grundlagsutskottet i sin utlåtandepraxis även uppmärksammat statsrådet på att automatiserat beslutsfattande förefaller inkludera ett flertal frågor som inte har reglerats i de allmänna lagarna för förvaltningen. Grundlagsutskottet har konstaterat att det finns skäl att utreda detta och behovet av en översyn av den allmänna lagstiftningen på området, där justitieministeriet har beredningsansvaret. I utredningen bör man undersöka hur regleringen av automatiserat förvaltningsförfarande och beslutsfattande uppfyller de krav som följer av förvaltningens lagbundenhet, offentlighetsprincipen och rättsprinciperna för förvaltningen, som ligger till grund för en god förvaltning, samt hur rättstryggheten tillgodoses och tjänstemännens ansvar förverkligas (GrUU 62/2018 rd, GrUU 70/2018 rd).  

Föreliggande regeringsproposition innehåller ett förslag om ett missbruksregister, på samma sätt som den proposition som förföll. De föreslagna bestämmelserna kan anses vara godtagbara och proportionella med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna. Den föreslagna regleringen är noggrant avgränsad och exakt och iakttar kraven i grundlagsutskottets utlåtandepraxis. Det förslag om ett missbruksregister för försäkringsbolag som ingår i denna proposition är till sin målsättning och sitt viktigaste innehåll likadant som regleringen i fråga om kreditinstituts och finansiella instituts kundanmärkningsregister. Lagen om ändring av kreditinstitutslagen (394/2019) innehåller en bestämmelse om kreditinstituts och finansiella instituts rätt att föra ett gemensamt kundanmärkningsregister. Under riksdagsbehandlingen av lagen har ekonomiutskottet beaktat grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 78/2018 rd – RP 52/2018 rd). Ekonomiutskottet har i sitt betänkande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av kreditinstitutslagen och till vissa lagar som har samband med den (EkUB 42/2018 rd – RP 100/2018 rd) konstaterat att den föreslagna paragrafen fungerar dels som bemyndigande till den personuppgiftsansvarige för att lagra uppgifterna, dels som begränsning för vilka uppgifter, på vilka villkor och hur länge dessa uppgifter får hållas lagrade. Ekonomiutskottet har ansett att den föreslagna bestämmelsen är ändamålsenlig också med beaktande av att de parter som hör till lagstiftningens tillämpningsområde har åligganden i anslutning till att känna kunden, följa kundernas agerande och iaktta omvärlden i bestämmelser vilkas syfte är att förhindra användningen av finansieringssystemet för penningtvätt och finansiering av terrorism. 

Det föreslås att rätten att begränsa behandlingen ska begränsas ytterligare med stöd av artikel 23 i dataskyddsförordningen. Avsikten är att rätten att begränsa behandlingen inte i och med dataskyddsförordningen ska bli tillämplig i situationer där det är fråga om verkställande av lagstadgad social trygghet och där den registrerades krav är uppenbart ogrundat. Den föreslagna ändringen begränsar inte den registrerades rättigheter jämfört med nuläget. Begränsningen uppfyller kraven för begränsning av den registrerades rättigheter i artikel 23 i dataskyddsförordningen. Begränsningen ska endast gälla lagstadgad social trygghet och endast situationer där den registrerade framställer uppenbart ogrundade krav. Begränsningen är nödvändig vid verkställandet av den sociala tryggheten och den äventyrar inte de registrerades rättsskydd eller de grundläggande fri- och rättigheterna. Begränsningen av den registrerades rätt undanröjer inte den personregisteransvariges skyldighet att utreda den registrerades påstående om personuppgifternas korrekthet. I den nationella lagstiftningen har det för att trygga den registrerades rättsskydd föreskrivits bland annat om rätten att söka ändring. Begränsningen kan också anses stämma överens med proportionalitetsprincipens krav, eftersom den är en nödvändig åtgärd för att uppfylla ett mål av allmänt intresse. 

Propositionen innehåller även bestämmelser om utlämnande av personuppgifter. På basis av de bestämmelser om utlämnande av uppgifter som föreslås i propositionen ska försäkringsanstalten ha rätt att lämna ut uppgifter som gäller behandling av ett pensionsärende bland annat till en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller till en hälsovårdsorganisation. På basis av bestämmelserna ska också uppgifter om hälsotillstånd kunna lämnas ut. Utlämnandet av information har begränsats till att endast gälla situationer där det är nödvändigt att lämna ut uppgifter för att avgöra ett pensionsärende. Syftet med bestämmelserna är att trygga en ändamålsenlig behandling av ett pensionsärende utan obefogat dröjsmål. Det finns en rättslig grund enligt dataskyddsförordningen för behandlingen av personuppgifter, och regleringen är exakt och noggrant avgränsad. 

När det gäller behandlingen av personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter är avsikten att bevara nuläget. I propositionen föreskrivs inte om nya eller utvidgade rättigheter vad gäller behandlingen av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter. I samband med beredningen gjordes bedömningen att de bestämmelser som gäller behandling av personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter uppfyller villkoren i artikel 9.2 i dataskyddsförordningen. 

På de grunder som anges ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av 38 § i lagen om underhållsstöd 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om underhållsstöd (580/2008) 38 § som följer: 
38 § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten utgör en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av lagen om pensionsstiftelser 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) 71 § 2 mom. och 132 c §, av dem 132 c § sådan den lyder i lag 288/2000, samt 
fogas till 70 § ett nytt 4 mom. som följer: 
70 § 
Kläm 
Trots 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får uppgifter ur registret lämnas ut i elektronisk form. Uppgift om personbeteckningens slutled och en utomlands bosatt fysisk persons hemadress lämnas dock ut ur registret endast om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. I annat fall ska uppgift om en persons bosättningsland lämnas ut i stället för uppgift om en utomlands bosatt fysisk persons hemadress. 
71 § 
Kläm 
För fysiska personer som ska antecknas i registret anges som personuppgifter fullständigt namn, personbeteckning, hemkommun och medborgarskap. Om en fysisk person inte har någon finsk personbeteckning, antecknas födelsedatum i registret. För fysiska personer som är bosatta utomlands antecknas i registret hemadress i stället för hemkommun. 
Kläm 
132 c § 
Trots bestämmelserna i 132 § har en pensionsstiftelse rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten 
1) till ett försäkringsbolag för ordnande av återförsäkring, 
2) till pensionsstiftelsens tjänsteföretag eller till den som på grundval av ett uppdrag sköter en uppgift som tilldelats av pensionsstiftelsen, 
3) till en sådan nämnd eller ett sådant organ inom försäkringsbranschen som har meddelats till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG, för behandling av ärenden som förelagts nämnden eller organet i fråga, 
4) för historisk eller vetenskaplig forskning eller för statistikföring, om det är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte kränker de intressen för vilkas skydd tystnadsplikt har föreskrivits, 
5) till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott samt till Finansinspektionen; uppgifter om hälsotillstånd får dock lämnas ut endast till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning samt ställande under åtal av bedrägeribrott som riktas mot en försäkrings- eller pensionsanstalt. 
En pensionsstiftelse kan i de fall som avses i 1 mom. lämna ut endast sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av ärenden som avses i nämnda moment. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 22 § i lagen om pensionsstöd 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om pensionsstöd (1531/2016) 22 § som följer: 
22 § Bestämmelser om förfarandet i fråga om pensionsstöd och ändringssökande 
På pensionsstöd som verkställs av Folkpensionsanstalten tillämpas det som föreskrivs i lagen om garantipension i fråga om meddelande av beslut, dröjsmålsförhöjning och dröjsmålstid, erhållande, utlämnande och hemlighållande av uppgifter, begränsning av den registrerades rätt, användning av uppgifter och teknisk anslutning, återbetalning av förmåner som betalats efter att en person har avlidit, återkrav och preskription av fordran som återkrävs samt rättelse av beslut, förfarandet vid ändringssökande och undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av pensionslagen för den offentliga sektorn 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) 155 §, 
ändras 3 § 1 mom. och 153 § 3 mom., av dem 3 § 1 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lag 1259/2016, samt 
fogas till lagen nya 153 a och 165 a § som följer: 
3 § Centrala definitioner 
I denna lag avses med 
1) anställning tjänste- och arbetsavtalsförhållanden som omfattas av denna lag samt familje- och närståendevårdares avtalsförhållanden till Kevas medlemssamfund, förtroendeuppdrag samt uppdrags- eller konsultavtalsförhållanden eller andra motsvarande avtalade arrangemang, 
2) arbetstagare alla personer som omfattas av lagen, 
3) offentlig arbetsgivare Kevas medlemssamfund, staten, evangelisk-lutherska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter, domkapitel och kyrkostyrelsen samt Folkpensionsanstalten, 
4) arbetspensionslag lagar och pensionsstadgor som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) samt andra med dem jämförbara författningar där pension som baserar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet fastställs, 
5) arbetspensionslag för den privata sektorn lagen om pension för arbetstagare och de lagar som nämns i 3 § 1 mom. i den lagen, 
6) arbetspension pension enligt en arbetspensionslag, 
7) arbetspensionsanstalter inom den privata sektorn pensionsanstalter som sköter pensionsskyddet enligt en arbetspensionslag för den privata sektorn, 
8) oavlönad tid den tid under vilken en arbetstagare har fått moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), dagpenning vid smittsam sjukdom enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002), inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000), rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991), dagpenning eller rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) eller lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990) eller dagpenning enligt trafikförsäkringslagen (460/2016), 
9) intjänad pension pension som tjänats in på basis av arbetsinkomster som avses i denna lag, på basis av tid med pension som upphört och på basis av sådan oavlönad tid som avses i 8 punkten samt förmån som tjänats in på basis av lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003), 
10) primär förmån en förmån som avses i 96 och 97 § och som oberoende av arbetspensionens belopp betalas till fullt belopp och dras av från en förmån enligt denna lag, 
11) återstående tid tiden mellan ingången av det år då arbetsoförmågan börjar och utgången av den kalendermånad då arbetstagaren uppnår sin lägsta ålder för ålderspension; om en arbetstagares lägsta ålder för ålderspension inte är föreskriven vid tidpunkten för pensionsfallet, berättigar till pension tiden från ingången av det kalenderår då arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen till utgången av den kalendermånad då arbetstagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension som har föreskrivits för den åldersklass som ligger närmast hans eller hennes egen åldersklass, 
12) penningbelopp summor som 2004 motsvarar värdet ett (1,000) för den lönekoefficient som avses i 96, 97 och 100 § i lagen om pension för arbetstagare, 
13) förmånslåtare en person efter vilken familjepension enligt denna lag betalas, 
14) förmånstagare en person som har rätt till familjepension enligt denna lag, 
15) EU:s grundförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och med EU:s tillämpningsförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, 
16) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), 
17) EU- och EES-land ett land som tillämpar EU:s grundförordning om social trygghet eller rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, 
18) överenskommelse om social trygghet en internationell överenskommelse om social trygghet som är förpliktande för Finland, 
19) teoretisk pension en kalkylerad pension; när denna pension fastställs betraktas sådan tid i arbete i ett EU- och EES-land som omfattas av arbetspensionslagarna som tid i arbete enligt denna lag, 
20) den lägsta åldern för ålderspension den ålder för ålderspension som fastställs utifrån arbetstagarens födelseår och som avses i 10 § 2 och 3 mom. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
153 § En offentlig arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter 
Kläm 
När en arbetsgivare ombeds att lämna uppgifter som behövs för behandlingen av arbetstagarens pensions- eller rehabiliteringsärende, får till arbetsgivaren lämnas endast de sekretessbelagda uppgifter om arbetstagaren som är nödvändiga för att specificera vilka uppgifter som behövs vid beslutsfattandet i de nämnda ärendena. 
Kläm 
153 a § Kevas rätt att lämna uppgifter för avgörande av pensionsärenden 
Keva har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i rätten att få information rätt att för utredande av sökandens hälsotillstånd eller bedömning av sökandens arbetsförmåga lämna uppgifter som hänför sig till behandlingen av ett invalidpensions- eller arbetslivspensionsärende till en läkare eller någon annan yrkesutbildad person enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården eller till en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården, om uppgifterna är nödvändiga för avgörandet av ett anhängigt förmånsärende. 
10 kap. 
Utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter 
165 a § Begränsning av den registrerades rätt 
En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i data-skyddsförordningen att kräva att Keva begränsar behandlingen av personuppgifter när Keva utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av folkpensionslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i folkpensionslagen (568/2007) 86 § 1 mom. 7 punkten samt 90 och 96 §, av dem 90 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 986/2007 som följer: 
86 § Uppgifter för avgörande av en förmån 
Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av en pension eller förmån enligt denna lag eller sådana nödvändiga uppgifter som annars ska beaktas vid verkställigheten av uppdrag som föreskrivs i denna lag, i överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland eller i andra internationella författningar om social trygghet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7) av penninginstitut när det gäller uppgifter om den som ansöker om eller får efterlevandepension, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på något annat sätt och om det finns grundad anledning att misstänka att den som sökt eller fått en förmån har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter; begäran om att få uppgifterna ska framställas skriftligen, och innan begäran framställs ska sökanden eller mottagaren underrättas om detta. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
90 § Utlämnande av uppgifter i vissa fall 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till 
1) Pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalterna och andra som beviljar eller betalar ut pensioner eller ersättningar lämna sådana uppgifter om pensionsbeslut enligt denna lag som är nödvändiga för bedömningen av det totala pensionsskyddet, 
2) Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna samt till myndigheter och inrättningar i länder som har ingått överenskommelse om social trygghet med Finland och i länder som omfattas av förordningen om social trygghet lämna sådana uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av överenskommelserna och förordningen samt av andra sociala förmåner som de sköter, 
3) en i 61 § avsedd läkare eller verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning lämna sådana uppgifter om en person som sänds för att genomgå undersökning vilka gäller personens hälsotillstånd, sjukdom, yrke och arbetsförhållanden samt vårdåtgärder och typen av arbete och vilka är nödvändiga för ett anhängigt förmånsärende för att utföra en undersökning för utredande av arbetsoförmågan, 
4) Migrationsverket lämna sådana uppgifter som gäller förmåner vilka Folkpensionsanstalten enligt bestämmelserna ska verkställa och som är nödvändiga för utförandet av de uppgifter som anges i medborgarskapslagen (359/2003) och utlänningslagen (301/2004), 
5) en läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller till en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården lämna uppgifter i handlingar som hänför sig till behandlingen av ett sjukpensionsärende för utredande av hälsotillståndet eller bedömning av arbetsförmågan, om uppgifterna är nödvändiga för avgörandet av ett anhängigt sjukpensionsärende. 
96 § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

6. Lag om ändring av lagen om vuxenutbildningsförmåner 

I enlighet med riksdagens beslut  
upphävs i lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) 29 § 3 mom., 
ändras 29 § 1 mom. och 
fogas till lagen en ny 18 a § som följer: 
18 a § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Sysselsättningsfonden eller Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när de utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
29 § Tystnadsplikt 
Fonden och besvärsinstanserna har trots bestämmelserna om tystnadsplikt rätt att få och lämna ut de uppgifter som avses i 27 och 28 §. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

7. Lag om ändring av 15 a § i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993) 15 a §, sådan den lyder i lag 699/2002, som följer: 
15 a § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

8. Lag om ändring av lagen om Pensionsskyddscentralen 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006) en ny 2 a § som följer: 
2 a § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personupp-gifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att Pensionsskyddscentralen begränsar behandlingen av personuppgifter när Pensionsskyddscentralen utför en uppgift enligt denna lag eller arbetspensionslagarna, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

9. Lag om ändring av 43 och 50 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) 43 § 2 mom. och 50 § 
som följer: 
43 § Uppgifter för avgörande av bostadsbidrag 
Kläm 
Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter dessutom rätt att på begäran avgiftsfritt av penninginstitut få för avgörande av bostadsbidrag nödvändiga uppgifter om den som söker eller får bostadsbidrag samt om dennes make, maka eller sambo, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på något annat sätt och om det finns grundad anledning att misstänka att den som sökt eller får bostadsbidrag har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter. Begäran om erhållande av uppgifter ska framställas skriftligen, och innan begäran framställs ska sökanden eller mottagaren underrättas om detta. 
50 § Begränsning av den registrerade rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

10. Lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) 59 § 5 mom. och 64 § som följer: 
59 § Erhållande av uppgifter på begäran 
Kläm 
Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter också rätt att av penninginstitut få sådana uppgifter om en person som ansöker om eller får rehabiliteringspenning samt om ett dödsbo där denne är delägare som är nödvändiga för fastställande av rehabiliteringspenning som ska samordnas enligt 37 §, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på annat sätt och om det finns motiverad anledning att misstänka att den som har sökt eller fått en förmån har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter. Begäran om utlämnande av uppgifter ska framställas skriftligen och sökanden eller mottagaren ska underrättas innan den framställs. 
Kläm 
64 § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

11. Lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) 23 a § 2 mom. samt 24 och 24 c §, sådana de lyder, 23 a § 2 mom. och 24 c § i lag 693/2002 samt 24 § i lagarna 693/2002 och 109/2016, som följer: 
23 a § Rätt att få uppgifter 
Kläm 
Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter också rätt att av penninginstitut avgiftsfritt få sådana uppgifter i fråga om personer som ansöker om eller får stöd och familjemedlemmar som bestäms utifrån 6 § 1 mom. samt dödsbon där någon av dem är delägare, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på annat sätt och om det finns motiverad anledning att misstänka att den som sökt eller fått en förmån har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter. Begäran om att få uppgifterna ska framföras skriftligen och innan begäran framförs ska sökanden eller mottagaren underrättas om detta. 
24 § Utlämnande av uppgifter i vissa fall 
I samband med utbetalningen av stödet sänder Folkpensionsanstalten för utredande av skyldigheten att betala stöd för vård av barn, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter, avgiftsfritt kommunerna uppgifter om de barn som den månaden omfattas av stödet samt om de personer, sammanslutningar eller samfund som den månaden har rätt till och får stöd och om beloppen av de stöd som betalas. 
När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda sådana uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att de påverkar en förmån enligt denna lag och om uppgifterna enligt lag ska beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt. 
Folkpensionsanstalten har, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter, rätt att till kommunen lämna ut sådana uppgifter som den fått och som är nödvändiga för att bedöma omfattningen av ett barns rätt till småbarnspedagogik. 
24 c § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

12. Lag om ändring av lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen (118/1991) 9 a § 3 mom. 3 punkten, sådan den lyder i lag 882/2015, och  
fogas till lagen en ny 9 b § som följer: 
9 b § 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt begränsar behandlingen av personuppgifter när Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

13. Lag om upphävande av 20 § i lagen om tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning om samordning av de sociala trygghetssystemen 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs 20 § i lagen om tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning om samordning av de sociala trygghetssystemen (352/2010). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

14. Lag om ändring av 32 § i lagen om garantipension 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om garantipension (703/2010) 32 §, 
sådan den lyder delvis ändrad i lag 1267/2016, som följer: 
32 § Bestämmelser om förfarandet i fråga om garantipension 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till en i 14 § 3 mom. avsedd läkare, verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning lämna sådana uppgifter om en person som remitteras för undersökning vilka gäller personens hälsotillstånd, sjukdomar, vårdåtgärder, yrke och arbetsförhållanden samt vilken typ av arbete han eller hon utför, och vilka är nödvändiga för att genomföra en undersökning som görs för utredande eller ny bedömning av arbetsoförmågan. 
På garantipension tillämpas folkpensionslagens 63 § om meddelande av beslut, 75 § om återkrav, 75 a § om återbetalning av förmåner som utbetalats utan grund efter ett dödsfall, 76 § om preskription av en fordran som återkrävs, 13 kap. om erhållande, utlämnande och hemlighållande av uppgifter samt begränsning av den registrerades rätt samt 106 och 107 § om dröjsmålsförhöjning och dröjsmålstid, dock så att dröjsmålstiden anses börja först då en kalendermånad har förflutit från utgången av den månad under vilken ett meddelande om pension eller ersättning som avses i 9 § kommit in till Folkpensionsanstalten. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

15. Lag om ändring av 16 § i lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016) 16 § som följer: 
16 § Tillämpning av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 
På ärenden enligt denna lag tillämpas, om inget annat föreskrivs i denna lag, vad som i avdelning IV i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs om verkställandet av förmåner. Vidare tillämpas vad som i avdelning IX i den lagen, med undantag för 255 a §, föreskrivs om utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter, avgiftsfrihet för uppgifter, ersättning som ska betalas för uppgifter om hälsotillstånd, justering av penningbelopp och ersättningar med arbetspensionsindex och lönekoefficient, avrundning av belopp, regressrätt för försäkringsanstalten, rätt för försäkringsanstalten att få tillbaka fullkostnadsavgiften av en trafikförsäkringsanstalt, jäv, skyldighet att bevara handlingar, maskinell underskrift av beslut samt överförings- och utmätningsförbud. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

16. Lag om ändring av 16 § i lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016) 16 § som följer: 
16 § Tillämpning av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 
På ärenden enligt denna lag tillämpas, om inget annat föreskrivs i denna lag, vad som i avdelning IV i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs om verkställandet av förmåner. Vidare tillämpas vad som i avdelning IX i den lagen, med undantag för 255 a §, föreskrivs om utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter, avgiftsfrihet för uppgifter, ersättning som ska betalas för uppgifter om hälsotillstånd, justering av penningbelopp och ersättningar med arbetspensionsindex och lönekoefficient, avrundning av belopp, regressrätt för försäkringsanstalten, rätt för försäkringsanstalten att få tillbaka fullkostnadsavgiften av en trafikförsäkringsanstalt, jäv, skyldighet att bevara handlingar, maskinell underskrift av beslut samt överförings- och utmätningsförbud. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

17. Lag om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 1 a och 26 a §, 
sådana de lyder, 1 a § i lag 1653/2015 och 26 a § i lag 522/2018, samt 
fogas till lagen en ny 26 f § som följer: 
1 a § Definitioner 
I denna lag avses med 
1) EU:s förordningar om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen,  
2) tredjestat en stat på vilken EU:s förordningar om social trygghet och sådana för Finland bindande överenskommelser om social trygghet som innehåller bestämmelser om arbetslöshetsförsäkring inte tillämpas, 
3) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 
26 a § Arbetslöshetsförsäkringsregister 
Sysselsättningsfonden ska föra ett arbetslöshetsförsäkringsregister för skötseln av de ärenden fonden enligt denna lag ska sköta och som gäller arbetslöshetsförsäkringspremier. 
26 f § Begränsning av den registrerades rätt 
En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att Sysselsättningsfonden begränsar behandlingen av personuppgifter när pensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

18. Lag om ändring av lagen om utländska försäkringsbolag 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) 79 § 6 och 8 mom., av dem 79 § 6 mom. sådant det lyder i lag 525/2008, 
ändras 79 § 4, 5 och 7 mom., sådana de lyder, 79 § 4 mom. delvis ändrat i lagarna 50/2002, 525/2008 och 305/2015, 5 mom. i lag 50/2002 och 7 mom. i lag 525/2008, samt 
fogas till lagen en ny 81 §, i stället för den 81 § som upphävts genom lag 75/1998, som följer: 
79 § Sekretess 
Kläm 
Om inte något annat följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, får ett utländskt försäkringsbolag trots sekretessen enligt 1 mom. lämna ut uppgifter. 
1) till ett annat försäkringsbolag för ordnande av återförsäkring, 
2) till försäkringsbolagets tjänsteföretag eller till den som sköter en av försäkringsbolaget given uppgift på grundval av ett uppdrag, 
3) till en försäkringsanstalt eller holdingsammanslutning som hör till samma koncern eller samma ekonomiska sammanslutning som försäkringsbolaget för skötsel av ersättningsärenden, ingående av försäkringsavtal och skötsel av andra uppgifter som är nödvändiga vid bedrivande av försäkringsrörelse; vad som i denna punkt föreskrivs om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen, 
4) till en nämnd eller ett organ inom försäkringsbranschen som har meddelats till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG, för behandling av ärenden som förelagts nämnden eller organet i fråga, 
5) till en annan försäkringsanstalt eller skadevållaren för utövande av försäkringsbolagets regressrätt samt till en annan försäkringsanstalt för utredande av olika försäkringsanstalters ansvar vid ett och samma försäkringsfall, 
6) till ett annat försäkringsbolag om brott som riktats mot försäkringsbolaget för något viktigt intresse i anslutning till förebyggande av brott mot försäkringsbolag; uppgifter som avses i 81 §, 
7) för historisk eller vetenskaplig forskning eller för statistikföring, om det är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte kränker de intressen för vilkas skydd sekretessen har föreskrivits, 
8) till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott samt till myndigheter eller organ som avses i 1 mom.; uppgifter som avser hälsotillstånd får dock lämnas ut endast till en åklagar- och förundersökningsmyndighet för förhindrande och utredning samt ställande under åtal av bedrägeribrott som riktas mot en försäkrings- eller pensionsanstalt, samt 
9) i fråga om fordringar på försenade försäkringspremier hos andra än konsumenter, till personuppgiftsansvariga som bedriver kreditupplysningsverksamhet, 
10) till ett företag som hör till samma koncern som det utländska försäkringsbolaget, samma försäkringsgrupp enligt 26 kap. i försäkringsbolagslagen som det utländska försäkringsbolaget eller till ett företag som hör till samma finans- och försäkringskonglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) som det utländska försäkringsbolaget, för kundbetjäning och annan skötsel av kundrelationer, marknadsföring, grupptillsyn samt konglomeratets riskhantering; vad som ovan i denna punkt föreskrivs om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen. 
Utöver vad som föreskrivs i 4 mom. kan ett utländskt försäkringsbolag lämna ut sådana uppgifter ur sitt kundregister som är nödvändiga för marknadsföring samt kundbetjäning och annan skötsel av kundförhållanden till ett företag som hör till samma ekonomiska sammanslutning som det utländska försäkringsbolaget. Vad som i detta moment föreskrivs om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen. 
Ett försäkringsbolag kan i situationer som avses i 4 mom. lämna ut endast sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av ärendena i fråga. 
81 § Utländska försäkringsbolags rätt att behandla uppgifter om brott och brottsmisstankar 
Ett utländskt försäkringsbolag får behandla och registrera uppgifter om brott mot dess försäkringsverksamhet samt misstankar om sådana brott i ett register som försäkringsbolaget för. Uppgifterna får behandlas endast i den omfattning som det är nödvändigt för att förebygga och utreda brott som riktas mot försäkringsverksamheten. 
Ett utländskt försäkringsbolag får i registret anteckna 
1) uppgift om skadefallet, 
2) uppgift om det försäkringsbolag mot vilket brottet eller det misstänkta brottet har riktats, 
3) uppgift om tidpunkten för registreringen, 
4) den registrerades namn, personbeteckning, adress och yrke, 
5) uppgift om den domstol som behandlar ärendet, 
6) uppgift om vem som har anmält de uppgifter som registreras. 
Ett utländskt försäkringsbolag får inte göra en anteckning i registret innan det misstänkta brottet har anmälts till förundersökningsmyndigheten eller åklagaren. Anteckningen i registret ska göras senast inom ett år från det att det utländska försäkringsbolaget har inlett straffprocessen eller när det utländska försäkringsbolaget har fått information om att någon annan inlett straffprocessen eller från det att åklagaren har beslutat att väcka åtal. 
Uppgifterna ska avföras ur registret omedelbart efter det att den registrerade genom underrättens dom har konstaterats vara oskyldig till den misstänkta gärningen, straffprocessen har lagts ner eller om en högre rättsinstans har friat den person som dömts av den lägre rättsinstansen. Det utländska försäkringsbolaget kan registrera uppgifterna på nytt, om en högre rättsinstans dömer en person som den lägre instansen har friat. 
Uppgifterna ska avföras ur registret senast fem år från det att en uppgift om brottet i fråga registrerades första gången. 
Den registrerade ska underrättas om ett avslag på en ansökan om försäkring eller något annat för den registrerade negativt beslut beror på uppgifter i registret. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

19. Lag om ändring av 18 och 22 § i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009) 16 § 1 mom., 18 § 3 mom. och 22 § 2 mom., av dem 16 § 1 mom. sådant det lyder i lag 483/2015, som följer: 
16 § Ordnande av olycksfallsskydd och handläggning av ärenden 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska bestämmelserna om hur förmåner verkställs i avdelning IV i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, med undantag för bestämmelserna i 114 § om att underställa ärenden besvärsnämnden för olycksfallsärenden för avgörande, tillämpas på ärenden som gäller olycksfallsskydd enligt denna lag. Dessutom ska bestämmelserna om utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter, avgiftsfrihet för uppgifter, ersättning som ska betalas för uppgifter om hälsotillstånd, justering av penningbelopp och ersättningar med arbetspensionsindex och lönekoefficient, avrundning av belopp, regressrätt för försäkringsanstalten, rätt för en försäkringsanstalt att få tillbaka fullkostnadsavgiften av en trafikförsäkringsanstalt, jäv, skyldighet att bevara handlingar, maskinell underskrift av beslut och överförings- och utmätningsförbud i avdelning IX i den lagen tillämpas. 
Kläm 
18 § Olycksfallsförsäkringscentralens och försäkringsanstalternas uppgifter 
Kläm 
Försäkringsanstalterna ska varje år senast en månad efter att spel- eller tävlingssäsongen för en idrottsgren har börjat, med tanke på de uppgifter som föreskrivs för grenförbunden i 19 §, informera grenförbunden om att idrottsföreningar som hör till grenförbunden och övriga organisationer som bedriver idrottsverksamhet har en gällande försäkring enligt denna lag. Av informationen ska framgå idrottsutövarnas namn och personbeteckning. Försäkringsanstalterna ska på motsvarande sätt informera grenförbunden om att en försäkring börjar gälla eller upphör under spelsäsongen. Informationen ska då ges utan dröjsmål och senast en månad efter att försäkringen börjat gälla eller sagts upp eller efter att försäkringen upphört utan uppsägning. 
22 § Lämnande av uppgifter om förvärvsinkomster och behandling av personuppgifter 
Kläm 
I fråga om hantering av uppgifter som erhållits med stöd av 1 mom. tillämpas lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004). 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

20. Lag om ändring av 45 och 48 § i lagen om handikappförmåner 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om handikappförmåner (570/2007) 45 § 2 punkten och 48 §, av dem 45 § 2 punkten sådan den lyder i lag 1331/2011, som följer: 
45 § Utlämnande av uppgifter i vissa fall 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter, rätt att till 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) en sådan läkare, verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning som avses i 20 § 2 mom. lämna uppgifter om hälsotillstånd, sjukdomar och vårdåtgärder i fråga om en person som remitteras till sådana undersökningar som avses i det momentet, om uppgifterna är nödvändiga för undersökningarna. 
48 § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

21. Lag om ändring av 42 och 49 § i lagen om allmänt bostadsbidrag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) 42 § 2 mom. och 49 § som följer: 
42 § Uppgifter för avgörande av bostadsbidrag 
Kläm 
Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har trots sekretess-bestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter dessutom rätt att på begäran avgiftsfritt av penninginstitut få för avgörande av bostadsbidrag nödvändiga uppgifter om den som söker eller får bostadsbidrag eller andra till hushållet hörande personer, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på något annat sätt och om det finns grundad anledning att misstänka att den som sökt eller får bostadsbidrag har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter. Begäran om att få uppgifterna ska framställas skriftligen. Innan begäran framställs ska sökanden eller mottagaren underrättas om detta. 
49 § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

22. Lag om ändring av 16 b § i barnbidragslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i barnbidragslagen (796/1992) 16 b §, sådan den lyder i lag 694/2002, som följer: 
16 b § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

23. Lag om ändring av trafikförsäkringslagen 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i trafikförsäkringslagen (460/2016) 2 §, 4 § 2 mom. och 32 § 3 mom. samt 
fogas till lagen en ny 62 a § som följer: 
2 § Definitioner 
I denna lag avses med 
1) fordon ett motorfordon som är avsett att framdrivas med mekanisk kraft längs marken men inte på spår, samt en kopplad eller fristående släpvagn, 
2) direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet, 
3) försäkringsbolag ett försäkringsbolag eller annat försäkringsföretag som har fått koncession att bedriva sådan försäkringsverksamhet som avses i direktivet, 
4) försäkringstagare den som ingått ett försäkringsavtal med ett försäkringsbolag, 
5) den försäkrade den till vars förmån försäkringen gäller, 
6) trafikskada person- eller sakskada som orsakats av användning av ett fordon i trafik, 
7) register det fordonstrafikregister som avses i lagen om fordonstrafikregistret (541/2003), 
8) fordonets innehavare den innehavare av ett fordon som antecknats i registret eller, om fordonet inte behöver antecknas i registret, den i vars besittning fordonet har överlåtits permanent, 
9) fordonets stadigvarande hemort den stat i vilken registreringsskylten, försäkringsskylten eller identifieringsmärket på ett fordon har utfärdats, eller om sådana inte krävs, den stat där fordonets innehavare har stadigvarande bostadsort, eller om ingen registreringsskylt finns eller den är falsk eller olaglig, den stat där trafikskadan har inträffat, 
10) avställning att ett fordon som registrerats första gången tillfälligt tas ur trafik och att uppgift om detta införs i registret, 
11) slutlig avregistrering att ett fordon som registrerats första gången slutligt tas ur trafik i Finland och att uppgift om detta införs i registret, 
12) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska området, 
13) tredjeland en annan stat än en EES-stat, 
14) nationellbyrå en specialorganisation som har inrättats i enlighet med rekommendation nr 5 antagen den 25 januari 1949 av kommittén för vägtransporter under landtransportkommittén inom Förenta nationernas Ekonomiska kommission för Europa och som är ett gemensamt organ för de försäkringsföretag som i respektive stat har koncession för bedrivande av försäkringsrörelse som innefattar trafikförsäkring, 
15) gröna kortsystemet det internationella försäkringssystem som förvaltas av försäkringsgivarnas nationella byråer, 
16) grönt kort ett internationellt försäkringsbevis som ett försäkringsbolag utfärdar i enlighet med den rekommendation som avses i punkt 14, 
17) ersättningsorgan det i artikel 10 i direktivet avsedda organ som ansvarar för betalning av ersättning, 
18) förflyttningsförsäkring en tidsbunden trafikförsäkring som beviljas för förflyttningstillstånd som avses i 66 f § i fordonslagen (1090/2002), 
19) trafikled allmän eller enskild väg, gata, byggnadsplaneväg, snöskoterled och torg samt annat område som är avsett för allmän trafik eller allmänt används för trafik, 
20) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 
4 § Trafikförsäkringscentralen 
Kläm 
Vad som i 9, 11, 12, 14, 15, 20, 24, 25, 33—39, 49—52, 55—62, 62 a, 63, 64—68, 73, 79—85 och 95 § föreskrivs om försäkringsbolag tillämpas också på Trafikförsäkringscentralen. 
32 § Ersättningsansvar för trafikskada 
Kläm 
Vad som i 33—39, 49—62, 62 a, 63, 64—68, 73 och 79—83 §, 84 § 1 mom. och 85 § föreskrivs om försäkringsbolag tillämpas också på Statskontoret. 
Kläm 
62 a § Begränsning av den registrerades rätt 
En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att försäkringsbolaget begränsar behandlingen av personuppgifter när försäkringsbolaget utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

24. Lag om ändring av 18 § i lagen om Trafikförsäkringscentralen 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om Trafikförsäkringscentralen (461/2016) 18 § som följer: 
18 § Tystnadsplikt och rätt att lämna ut uppgifter 
I fråga om tystnadsplikt för anställda vid Trafikförsäkringscentralen eller personer som centralen anlitar som sakkunniga på grundval av ett uppdrag, i fråga om utlämnande av uppgifter som omfattas av tystnadsplikten och i fråga om brott mot tystnadsplikten tillämpas vad som i 30 kap. 1, 3, 3 a och 4 § i försäkringsbolagslagen föreskrivs om försäkringsbolag. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

25. Lag om ändring av lagen om pension för lantbruksföretagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) 140 § och 144 § 5 mom., 
ändras 2 § 1 mom., 143 § och 144 § 4 mom., av dem 2 § 1 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lagarna 990/2008, 632/2009, 357/2010 och 75/2016, samt 
fogas till lagen nya 138 a och 146 a § som följer: 
2 § Centrala definitioner 
I denna lag avses med 
1) pensionsanstalt Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt samt pensionsanstalter som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) då de behandlar ett pensionsärende enligt denna lag, 
2) den lägsta åldernför ålderspension den ålder för ålderspension som fastställs utifrån lantbruksföretagarens födelseår och som avses i 31 § 2 och 3 mom., 
3) arbetspensionslag de lagar som avses i 3 § i lagen om pension för arbetstagare, 
4) arbetspension pension enligt arbetspensionslagarna, 
5) arbetsinkomst den årliga arbetsinkomst som fastställts för en lantbruksföretagare i enlighet med 14 § och för en stipendiat i enlighet med 21 a §, 
6) total arbetsinkomst den pensionsgrundande arbetsinkomst som avses i 73 §, i vilken beaktats obetald arbetspensionsförsäkringsavgift, 
7) arbetsförtjänst de totala arbetsinkomster som avses i denna lag och i lagen om pension för företagare (1272/2006) samt arbetsinkomster enligt andra arbetspensionslagar, 
8) oavlönad tid den tid som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten i lagen om pension för arbetstagare, 
9) intjänad pension pension som har intjänats på basis av den totala arbetsinkomsten enligt denna lag, på basis av tid med pension som upphört och på basis av sådan oavlönad tid som avses i 8 punkten samt förmån som har intjänats på basis av lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003),  
10) primär förmån en förmån som avses i 92 och 93 § i lagen om pension för arbetstagare och som oberoende av arbetspensionens belopp betalas till fullt belopp och dras av från en förmån enligt denna lag, 
11) EU:s grundförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, 
12) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), 
13) EU- och EES-land ett land som tillämpar EU:s grundförordning om social trygghet eller rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen,  
14) överenskommelse om social trygghet en internationell överenskommelse om social trygghet som är förpliktande för Finland, och 
15) teoretisk pension en kalkylerad pension; när denna pension fastställs betraktas den tid i arbete i ett EU- och EES-land som omfattas av arbetspensionslagarna som tid i arbete enligt denna lag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
13 kap. 
Utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter 
138 a § Pensionsanstaltens rätt att lämna uppgifter för avgörande av pensionsärenden 
Pensionsanstalten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten till information rätt att för utredande av sökandens hälsotillstånd eller bedömning av sökandens arbetsförmåga lämna uppgifter som hänför sig till behandlingen av ett invalidpensions- eller arbetslivspensionsärende till en läkare eller någon annan yrkesutbildad person enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården eller till en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården, om uppgifterna är nödvändiga för avgörandet av ett anhängigt förmånsärende. 
143 § Pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens rätt att få uppgifter för verkställigheten av uppgifter enligt denna lag 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller rätten att få uppgifter har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och Pensionsskyddscentralen rätt att av 
1) Skatteförvaltningen och den registermyndighet som avses i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningen informationssystem (284/2008) få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av uppdrag enligt denna lag, och 
2) den myndighet som avses i lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (1048/2016) och i lagen om fiske (379/2015) få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av uppdrag enligt denna lag. 
Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som avses i 1 mom. avgiftsfritt, om de är avsedda för avgörandet av ett anhängigt ärende. I annat fall ska den som begärt uppgifterna på yrkande av Skatteförvaltningen betala skäliga kostnader för utlämnandet av uppgifterna. 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller rätten att få uppgifter har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt rätt att av renbeteslagen och renbeteslagsföreningen få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av uppdrag enligt denna lag. Dessa uppgifter ska varje år efter renskötselårets utgång lämnas pensionsanstalten på det sätt som pensionsanstalten närmare bestämmer. Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalten har rätt att vid behov även vid andra tidpunkter få dessa uppgifter av renbeteslagen och renbeteslagsföreningen. 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller rätten att få uppgifter har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt rätt att av de aktörer som avses i 1 och 3 mom. få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av tillsynsuppdraget i form av massinformation, även om pensionsanstalten inte i sin begäran om uppgifter har preciserat de företag och lantbruksföretagare som blir föremål för tillsynsförfarande, även om tillsynsförfarandet ännu inte är anhängigt och även om beskattningen ännu inte har fastställts. För verkställandet av ett tillsynsuppdrag har pensionsanstalten rätt att samköra och behandla i 1 och 3 mom. avsedda uppgifter. Samkörda uppgifter får bevaras i fem år men längst tills tillsynsförfarandet avslutats. Samkörda uppgifter får inte vidareutlämnas. 
144 § Gårdsbesöksregister för företagshälsovården för lantbruksföretagare 
Kläm 
Pensionsanstalten har rätt att samla in och i gårdsbesöksregistret registrera i 1 och 2 mom. avsedda uppgifter för skötseln av uppgifterna enligt 115 §. Pensionsanstalten är personuppgiftsansvarig i fråga om gårdsbesöksregistret. För utlämnande av uppgifter kan en teknisk anslutning till pensionsanstaltens gårdsbesöksregister öppnas för producenter av företagshälsovårdstjänster. De uppgifter som registrerats i gårdsbesöksregistret ska utplånas inom tio år efter det att gårdsbesöket gjordes. 
Kläm 
146 a § Begränsning av den registrerades rätt 
En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att pensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när pensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

26. Lag om ändring av lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) 77 § 2 mom., 
ändras 4 § 1 mom., 157 § 2 mom., 158 §, 162 § och 180 § 2 mom., av dem 4 § 1 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lag 94/2016 och 180 § 2 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lag 1651/2015, samt  
fogas till lagen en ny 174 a § som följer: 
4 § Övriga definitioner och hänvisningsbestämmelser 
I denna lag avses med 
1) skada påföljden av ett skadefall enligt 11 §, 
2) obligatorisk försäkring försäkring enligt denna lag som fastställts eller förlängts enligt 5 § 1 och 2 mom., 
3) skadad den som har råkat ut för ett skadefall enligt 11 §, 
4) EU:s förordningar om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, 
5) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), 
6) tredjestat en stat på vilken EU:s förordningar om social trygghet och sådana överenskommelser om social trygghet som innehåller bestämmelser om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och som är bindande för Finland inte tillämpas, 
7) ålderspension ålderspension enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), ålderspension enligt den tidigare lagstiftning som avses i 1 § 2 mom. i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (396/2006), ålderspension enligt folkpensionslagen (568/2007) och motsvarande pensioner som betalas från utlandet, 
8) sjukpension full invalidpension och arbetslivspension som beviljats tills vidare enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare, sjukpension som beviljats tills vidare enligt folkpensionslagen, full invalidpension enligt den tidigare lagstiftning som avses i 1 § 2 mom. i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare, invaliditetspension enligt den tidigare lagstiftning som avses i 1 § 3 mom. i lagen om införande av folkpensionslagen (569/2007) och motsvarande pensioner som betalas från utlandet samt sådant avträdelsestöd enligt 24 § 2 mom. i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare som ska beaktas som pension enligt 92 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
157 § Rätten för lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt och en besvärsinstans att få uppgifter 
Kläm 
När uppgifter som behövs för handläggningen av den skadades ersättningsärende begärs av arbetsgivaren får det till arbetsgivaren endast lämnas ut de sekretessbelagda uppgifter om den skadade som är nödvändiga för att specificera de begärda uppgifterna. 
Kläm 
158 § Rätten för lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt att lämna ut uppgifter 
Utöver vad som föreskrivs i offentlighetslagen har lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt rätt att, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i rätten att få information, lämna ut uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag enligt följande: 
1) till behöriga myndigheter och organ får uppgifter som är nödvändiga för att verkställa uppgifter enligt en överenskommelse om social trygghet som är bindande för Finland eller en internationell rättsakt om social trygghet lämnas ut, 
2) till ett ministerium, Skatteförvaltningen och inrättningar eller sammanslutningar som sköter det lagstadgade socialförsäkringssystemet och som administrerar sådana sociala förmåner som påverkas av en ersättning enligt denna lag, får i fråga om en person som fått ersättning enligt denna lag lämnas ut personbeteckning och övriga identifieringsuppgifter, uppgifter om utbetalda ersättningar, uppgifter om arbetsgivaren och andra härmed jämställbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter och annan övervakning av engångskaraktär för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet, samt till polis- och åklagarmyndigheten de ovannämnda uppgifterna, om de är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal, 
3) till en annan försäkringsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet och till Trafikförsäkringscentralen och Patientförsäkringscentralen får uppgifter som är nödvändiga för att utreda deras ansvar för samma skada lämnas ut, 
4) till en annan försäkringsanstalt och den som orsakat skadan får uppgifter som är nödvändiga för att förverkliga försäkringsanstaltens regressrätt lämnas ut, 
5) till en personuppgiftsansvarig som bedriver kreditupplysningsverksamhet får uppgifter lämnas ut om utsökningsbara fordringar som försäkringsanstalten med stöd av denna lag har på försäkringstagaren och den försäkringsskyldige, 
6) till en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården och till en självständig yrkesutövare vilka avses i 157 § 1 mom. 3 punkten får de uppgifter om den skadade lämnas ut som är nödvändiga för att ge en betalningsförbindelse eller när lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt begär ett sakkunnigyttrande för avgörande av ett ersättningsärende, 
7) till Statistikcentralen får uppgifter om personbeteckningen för den som fått ersättning enligt denna lag, om tidpunkten och platsen för skadefallet, omständigheterna under vilka skadefallet inträffat och orsakerna till och följderna av det och uppgifter om arbetsoförmågans varaktighet, likaså andra uppgifter som baserar sig på en anmälan som avses i 75 § och som är nödvändiga för att sammanställa statistik som hör till Statistikcentralens verksamhetsområde och som beskriver samhällsförhållandena och deras utveckling lämnas ut, 
8) till Arbetshälsoinstitutet får uppgifter som avses i 2 a § 2 mom. i lagen om arbetshälsoinstitutets verksamhet och finansiering (159/1978) lämnas ut för registrering av arbetsrelaterade sjukdomar, 
9) Till Pensionsskyddscentralen får uppgifter om ersättningar som beviljats av lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt och som inverkar på arbetspensionen lämnas ut. 
162 § Begränsning av den registrerades rätt 
En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att pensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när pensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
174 a § Maskinell underskrift av beslut 
Beslut som lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt meddelar med stöd av denna lag får undertecknas maskinellt. 
180 § Övergångsbestämmelser 
Kläm 
Med avvikelse från 1 mom. 
1) kan olycksfallspensionen och menersättningen enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare inte efter att denna lag trädde i kraft bytas ut mot ett kapital som motsvarar deras kapitalvärde, 
2) ska 29 § 3 mom. 3 punkten tillämpas på yrkessjukdomar som har debuterat före denna lags ikraftträdande när det ersättningsärende som gäller dem har inletts först efter lagens ikraftträdande, 
3) tillämpas bestämmelserna i avdelning IV och VII samt 112 och 113 § också på skadefall som inträffat före denna lags ikraftträdande; med stöd av 112 § kan även obligatoriska försäkringspremier inklusive förhöjningar och dröjsmålsräntor enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare dras av från ersättningen; den paragrafens 4 mom. tillämpas också på ersättningar som betalas med stöd av frivilliga försäkringar som avses i 21 § i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare samt på försäkringspremier inklusive dröjsmålsräntor för sådana försäkringar, 
4) tillämpas bestämmelserna i 38 § också på skadefall som inträffat från och med den 1 januari 2005, 
5) tillämpas bestämmelserna i 26 kap. samt 174 och 174 a § också på olycksfall i arbetet som inträffat och yrkessjukdomar som debuterat före den 1 januari 2016. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

27. Lag om ändring av lagen om sjömanspensioner 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om sjömanspensioner (1290/2006) 217 §, 
ändras 2 § 1 mom. och 219 § 2 mom., av dem 2 § 1 mom. sådant det lyder i lagarna 78/2016 och 1256/2016, samt 
fogas till lagen nya 219 a och 221 a § som följer: 
2 § Centrala definitioner 
I denna lag avses med 
1) arbetstagare sjömän i ett anställningsförhållande enligt lagen om sjöarbetsavtal (756/2011), 
2) anställningsförhållande ett anställningsförhållande som grundar sig på ett arbetsavtal enligt 1 kap. 1 § i lagen om sjöarbetsavtal eller motsvarande anställningsförhållande på ett utländskt fartyg, 
3) befäl däcksbefäl och maskinbefäl samt med manskap däcksmanskap och maskinmanskap, ekonomipersonal och annan fartygspersonal, 
4) pensionskassa den i 1 § 3 mom. nämnda Sjömanspensionskassan, 
5) arbetspension pension enligt de lagar som avses i 3 §, 
6) oavlönad tid den tid under vilken en arbetstagare har fått moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), dagpenning vid smittsam sjukdom enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002), inkomstrelaterad dagpenning eller utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000), rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991), dagpenning eller rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) eller lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990) eller dagpenning enligt trafikförsäkringslagen (640/2016), 
7) intjänad pension pension som har tjänats in på basis av arbetsinkomster som avses i denna lag, på basis av tid med pension som upphört och på basis av sådan oavlönad tid som avses i 6 punkten samt förmån som har tjänats in på basis av lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003), 
8) primär förmån en förmån som avses i 97 och 98 § och som oberoende av arbetspensionens belopp betalas till fullt belopp och dras av från en förmån enligt denna lag, 
9) EU:s grundförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och med EU:s tillämpningsförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, 
10) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), 
11) EU- och EES-land ett land som tillämpar EU:s grundförordning om social trygghet eller rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, 
12) överenskommelse om social trygghet en internationell överenskommelse om social trygghet som är förpliktande för Finland, 
13) teoretisk pension en kalkylerad pension; när denna pension fastställs betraktas sådan tid i arbete i ett EU- och EES-land som omfattas av arbetspensionslagarna som tid i arbete enligt denna lag, 
14) den lägsta åldern för ålderspension den ålder för ålderspension som fastställs utifrån arbetstagarens födelseår och som avses i 8 § 2 och 3 mom. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
20 kap. 
Utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter 
219 § Arbetsgivarnas skyldighet att lämna uppgifter 
Kläm 
När arbetsgivaren ombeds att lämna uppgifter som behövs för behandlingen av arbetstagarens pensions- eller rehabiliteringsärende, får till arbetsgivaren lämnas endast de sekretessbelagda uppgifter om arbetstagaren som är nödvändiga för att specificera de uppgifter som arbetsgivaren ombeds lämna. 
219 a § Pensionskassans rätt att lämna uppgifter för avgörande av pensionsärenden 
Pensionskassan har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i rätten att få information rätt att för utredande av sökandens hälsotillstånd eller bedömning av sökandens arbetsförmåga lämna uppgifter som hänför sig till behandlingen av ett invalidpensions- eller arbetslivspensionsärende till en läkare eller någon annan yrkesutbildad person enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården eller till en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården, om uppgifterna är nödvändiga för avgörandet av ett anhängigt förmånsärende. 
221 a § Begränsning av den registrerades rätt 
En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att pensionskassan eller någon annan behörig pensionsanstalt begränsar behandlingen av personuppgifter när de utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

28. Lag om ändring av sjukförsäkringslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 15 kap. 1 § 1 mom. och 19 kap. 5 § 2 mom. och 11 §, av dem 15 kap. 1 § 1 mom. sådant det lyder i lag 885/2005, som följer: 
15 kap. 
Verkställighet 
1 § Sjukförsäkringskort 
Folkpensionsanstalten utfärdar ett sjukförsäkringskort till den som är försäkrad enligt denna lag. På kortet antecknas den försäkrades släktnamn och alla förnamn samt personbeteckning. Om den försäkrade är medlem av en arbetsplatskassa enligt 16 kap. ska detta antecknas på sjukförsäkringskortet. På sjukförsäkringskortet får även antecknas om den försäkrade är berättigad till sådana i 5 kap. avsedda läkemedel som omfattas av specialersättning, läkemedel som omfattas av begränsad grundersättning och kliniska näringspreparat, uppgift om sjukförsäkringens giltighetstid samt uppgift om att den försäkrade inte är berättigad till ersättning enligt det förfarande som avses i 19 kap. 5 § 1 mom. 2 punkten. På sjukförsäkringskortet får det dessutom antecknas uppgifter som är nödvändiga för att verkställa sjukförsäkringen. 
Kläm 
19 kap. 
Bestämmelser om erhållande och utlämnande av uppgifter 
5 § Utlämnande av uppgifter i vissa fall 
Kläm 
Folkpensionsanstalten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till en sådan läkare, verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning som avses i 15 kap. 13 § lämna uppgifter om en sådan försäkrads hälsotillstånd, sjukdom, vårdåtgärder, yrke, arbetsförhållanden och art av arbete som sänds till en undersökning enligt 15 kap. 13 §, om uppgifterna är nödvändiga i ett anhängigt förmånsärende för utredande av hälsotillstånd och bedömning av arbetsförmågan. 
Kläm 
11 § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av person-uppgifter när Folkpensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

29. Lag om ändring av 22 e § i militärunderstödslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i militärunderstödslagen (781/1993) 22 e §, sådan den lyder i lag 690/2002, som följer: 
22 e § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

30. Lag om ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) en ny 44 §, i stället för den 44 § som upphävts genom lag 536/2001, som följer: 
44 § 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Statskontoret begränsar behandlingen av personuppgifter när Statskontoret utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

31. Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) 145 och 193 §, 
ändras 2 § 1 mom., 195 § och 203 § 2 mom., av dem 2 § 1 mom. sådant det lyder i lagarna 69/2016 och 1247/2016, samt 
fogas till lagen nya 195 a och 210 a § som följer: 
2 § Centrala definitioner 
I denna lag avses med 
1) pensionsanstalt ett arbetspensionsförsäkringsbolag, en försäkringskassa eller en pensionsstiftelse enligt 1 § 3 mom., 
2) anställningsförhållande ett anställningsförhållande som grundar sig på ett arbetsavtal enligt 1 kap. 1 § i arbetsavtalslagen (55/2001), 
3) arbetspension pension enligt de lagar som avses i 3 §, 
4) oavlönad tid den tid under vilken en arbetstagare har erhållit moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), dagpenning vid smittsam sjukdom enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002), inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000), rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991), dagpenning eller rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) eller lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990) eller dagpenning enligt trafikförsäkringslagen (460/2016), 
5) intjänadpension pension som tjänats in på basis av arbetsinkomster som avses i denna lag, på basis av tid med pension som upphört och på basis av sådan oavlönad tid som avses i 4 punkten samt förmån som tjänats in på basis av lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003), 
6) primär förmån en förmån som avses i 92 och 93 § och som oberoende av arbetspensionens belopp betalas till fullt belopp och dras av från en förmån enligt denna lag, 
7) EU:s grundförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och med EU:s tillämpningsförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, 
8) EU- och EES-land ett land som tillämpar EU:s grundförordning om social trygghet eller rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, 
9) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), 
10) tredjestat något annat land än ett EU- eller EES-land eller Schweiz eller en stat som Finland ingått en bilateral överenskommelse om social trygghet med, 
11) överenskommelse om social trygghet en internationell överenskommelse om social trygghet som är förpliktande för Finland, 
12) teoretisk pension en kalkylerad pension; när denna pension fastställs betraktas sådan tid i arbete i ett EU- och EES-land som omfattas av arbetspensionslagarna som tid i arbete enligt denna lag, 
13) den lägsta åldern för ålderspension den ålder för ålderspension som fastställs utifrån arbetstagarens födelseår och som avses i 11 § 2 och 3 mom. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
14 kap. 
Utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter 
195 § Arbetsgivarnas skyldighet att lämna uppgifter 
Om det för avgörandet av ett anhängigt försäkrings-, pensions- eller rehabiliteringsärende eller av annan orsak vid verkställigheten av uppgifter enligt denna lag eller lagen om Pensionsskyddscentralen behövs uppgifter om arbetstagarens arbete och arbetsförhållanden eller om andra motsvarande omständigheter, är arbetsgivaren skyldig att lämna dessa uppgifter till pensionsanstalterna, Pensionsskyddscentralen och en besvärsinstans som avses i denna lag. 
När arbetsgivaren ombeds att lämna uppgifter som behövs för behandlingen av arbetstagarens pensions- eller rehabiliteringsärende, får till arbetsgivaren lämnas endast de sekretessbelagda uppgifter om arbetstagaren som är nödvändiga för att specificera de uppgifter som arbetsgivaren ombeds lämna. 
195 a § Pensionsanstaltens rätt att lämna uppgifter för avgörande av pensionsärenden 
Pensionsanstalten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i rätten att få information rätt att för utredande av sökandens hälsotillstånd eller bedömning av sökandens arbetsförmåga lämna uppgifter som hänför sig till behandlingen av ett invalidpensions- eller arbetslivspensionsärende till en läkare eller någon annan yrkesutbildad person enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården eller till en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården, om uppgifterna är nödvändiga för avgörandet av ett anhängigt förmånsärende. 
203 § Utlämnande av uppgifter inom en försäkringsgrupp 
Kläm 
Om inte något annat följer av dataskyddsförordningen, kan trots sekretessbestämmelserna ett arbetspensionsförsäkringsbolag till ett annat företag som avses i 1 mom. lämna ut de uppgifter som behövs för kundbetjäning, skötseln av kundförhållanden och annan kundhantering. Sådana uppgifter är arbetsgivarens eller företagarens namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer eller kundbeteckning, uppgifter som behövs för kontakter, uppgifter om företagets ägandeförhållanden och försäkringsarrangemang och lönesumma samt sådana uppgifter i anslutning till kundhanteringen som jämställs med dessa uppgifter. 
Kläm 
210 a § Begränsning av den registrerades rätt 
En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att pensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när pensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

32. Lag om ändring av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) 115 § 2 mom., 
ändras 2 § 1 mom., 250 §, 252 § 2 mom., 255 § 1 och 4 mom., 257 § 4 mom. och 286 § 2 mom., av dem 2 § 1 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lag 93/2016, samt 
fogas till lagen nya 255 a och 275 a § som följer: 
2 § Definitioner 
I denna lag avses med 
1) arbetstagare den som denna lag tillämpas på enligt 8 och 9 §, 
2) företagare den som denna lag tillämpas på enligt 188—190 §, 
3) skada påföljden av ett skadefall enligt 15 §, 
4) oförsäkrat arbete arbete som utförs av en arbetstagare som arbetsgivaren i strid med 3 § 1 mom. inte har försäkrat och arbete som utförs av en arbetstagare som arbetsgivaren med stöd av 3 § 2 mom. inte är skyldig att försäkra, 
5) obligatorisk försäkring en försäkring som avses i 3 §, 
6) skadad den som har råkat ut för ett skadefall enligt 15 §, 
7) EU:s förordningar om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, 
8) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), 
9) tredjestat en stat på vilken EU:s förordningar om social trygghet och sådana överenskommelser om social trygghet som innehåller bestämmelser om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och som är bindande för Finland inte tillämpas, 
10) ålderspension ålderspension enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), ålderspension enligt den tidigare lagstiftning som avses i 1 § 2 mom. i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (396/2006), ålderspension enligt folkpensionslagen (568/2007) och motsvarande pensioner som betalas från utlandet, 
11) sjukpension full invalidpension och arbetslivspension som beviljats tills vidare enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare, sjukpension som beviljats tills vidare enligt folkpensionslagen, full invalidpension enligt den tidigare lagstiftning som avses i 1 § 2 mom. i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare, invaliditetspension enligt den tidigare lagstiftning som avses i 1 § 3 mom. i lagen om införande av folkpensionslagen (569/2007) och motsvarande pensioner som betalas från utlandet samt sådant avträdelsestöd enligt 24 § 2 mom. i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare som ska beaktas som pension enligt 92 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
250 § Begränsning av den registrerades rätt 
En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att försäkringsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när försäkringsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
252 § Rätten för en försäkringsanstalt och en besvärsinstans att få uppgifter 
Kläm 
När uppgifter som behövs för handläggningen av den skadades ersättningsärende begärs av arbetsgivaren får det till arbetsgivaren endast lämnas ut de sekretessbelagda uppgifter om den skadade som är nödvändiga för att specificera de begärda uppgifterna. 
Kläm 
255 § Försäkringsanstaltens rätt att lämna ut uppgifter 
Utöver vad som förskrivs i offentlighetslagen har en försäkringsanstalt rätt att, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i rätten att få information, lämna ut uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag enligt följande: 
1) till behöriga myndigheter och organ får uppgifter som är nödvändiga för att verkställa uppgifter enligt EU:s förordningar om social trygghet och en överenskommelse om social trygghet som är bindande för Finland lämnas ut, 
2) till ett ministerium, Skatteförvaltningen och inrättningar eller sammanslutningar som sköter det lagstadgade socialförsäkringssystemet och som administrerar sådana sociala förmåner som påverkas av en ersättning enligt denna lag, får i fråga om en person som fått ersättning enligt denna lag lämnas ut personbeteckning och övriga identifieringsuppgifter, uppgifter om utbetalda ersättningar, uppgifter om arbetsgivaren och andra härmed jämställbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter och annan övervakning av engångskaraktär för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet, samt till polis- och åklagarmyndigheten de ovannämnda uppgifterna, om de är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal, 
3) till en annan försäkringsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet och till Trafikförsäkringscentralen och Patientförsäkringscentralen får uppgifter som är nödvändiga för att utreda deras ansvar för samma skada lämnas ut, 
4) till en annan försäkringsanstalt och den som orsakat skadan får sådana uppgifter lämnas ut som är nödvändiga för att utöva den regressrätt som en försäkringsanstalt som bedriver försäkringsverksamhet enligt denna lag har, 
5) till en personuppgiftsansvarig som bedriver kreditupplysningsverksamhet får uppgifter lämnas ut om utsökningsbara fordringar som försäkringsanstalten med stöd av denna lag har på försäkringstagaren och den försäkringsskyldige, 
6) till en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården och till en självständig yrkesutövare vilka avses i 252 § 1 mom. 3 punkten får de uppgifter om den skadade lämnas ut som är nödvändiga för att ge en betalningsförbindelse eller när en försäkringsanstalt begär ett sakkunnigyttrande för avgörande av ett ersättningsärende. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Trots bestämmelserna i 2 och 3 mom. får ett försäkringsbolag till ett företag som avses i 2 mom. lämna ut och i sin övriga försäkringsverksamhet använda de uppgifter om försäkringstagaren som behövs för kundtjänst, kundrelationer och annan kundhantering, om inte något annat följer av dataskyddsförordningen. Sådana uppgifter är den försäkringstagande arbetsgivarens eller företagarens namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer och kundnummer, kontaktinformation, ägarförhållandena i företaget och företagets försäkringsarrangemang enligt denna lag och den lönesumma som ligger till grund för dem samt uppgifter med anknytning till kundhanteringen som kan jämställas med dessa uppgifter. 
255 a § Försäkringsbolags rätt att lämna ut uppgifter för att förebygga brottslighet som riktas mot försäkringsbolag och Trafikförsäkringscentralen 
Om inte något annat följer av dataskyddsförordningen har ett försäkringsbolag, utöver vad som föreskrivs i offentlighetslagen, rätt att trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållandet av uppgifter till ett annat försäkringsbolag och Trafikförsäkringscentralen lämna ut uppgifter enligt 30 kap. 3 a § i försäkringsbolagslagen som baserar sig på verkställigheten av denna lag och som gäller brott som riktats mot försäkringsbolaget i samband med verkställigheten av denna lag för något viktigt intresse i anslutning till förebyggande av brottslighet som riktas mot försäkringsbolag och Trafikförsäkringscentralen. 
I en situation som avses i 1 mom. får försäkringsbolaget endast lämna ut uppgifter som är nödvändiga för skötseln av det aktuella ärendet. 
På rätten att behandla uppgifter enligt 1 och 2 mom. tillämpas det som i 30 kap. 3 a § i försäkringsbolagslagen föreskrivs om försäkringsbolags rätt att behandla uppgifter om brott och brottsmisstankar. 
257 § Försäkringsanstaltens skyldighet att lämna ut uppgifter till Olycksfallsförsäkringscentralen 
Kläm 
Utöver det som i offentlighetslagen och i denna lag föreskrivs om hemlighållande av uppgifter ska de personuppgifter som lämnats ut för Olycksfallsförsäkringscentralens uppdrag enligt 235 och 236 § hållas hemliga och de får inte användas eller lämnas ut för att användas när beslut som gäller den försäkrade fattas, med undantag för fall enligt 262 § 3 punkten. 
Kläm 
275 a § Maskinell underskrift av beslut 
Beslut som en försäkringsanstalt meddelar med stöd av denna lag får undertecknas maskinellt. 
286 § Övergångsbestämmelser 
Kläm 
Med avvikelse från 1 mom. 
1) kan olycksfallspension och menersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring inte efter att denna lag trädde i kraft bytas ut mot ett kapital som motsvarar deras kapitalvärde, 
2) ska 32 § tillämpas på yrkessjukdomar som har debuterat före denna lags ikraftträdande när det ersättningsärende som gäller dem har inletts först efter lagens ikraftträdande, 
3) tillämpas bestämmelserna i avdelning IV och VIII också på skadefall som inträffat före denna lags ikraftträdande, 
4) tillämpas bestämmelserna i 39—42 § också på skadefall som inträffat från och med den 1 januari 2005, 
5) tillämpas bestämmelserna i 35 kap. samt 275 och 275 a § också på olycksfall i arbetet som inträffat och yrkessjukdomar som debuterat före den 1 januari 2016. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

33. Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 13 kap. 7 § och 10 § 3 mom., 
ändras 13 kap. 1 § 2 och 3 mom. och 2 §, av dem 13 kap. 1 § 2 mom. sådant det lyder i lag 288/2012 och 2 § sådan den lyder i lag 1049/2013, samt 
fogas till 13 kap. en ny 9 §, i stället för den 9 § som upphävts genom lag 1554/2015, som följer: 
13 kap. 
Bestämmelser om erhållande och utlämnande av uppgifter 
1 § Rätt att erhålla uppgifter 
Kläm 
Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna har rätt att avgiftsfritt för skötseln av sina uppgifter enligt denna lag eller andra lagar få 
1) arbetskraftspolitiska utlåtanden enligt 1 kap. 4 § 3 mom. av arbetskraftsmyndigheten, 
2) uppgifter om när straff börjar och slutar av straffanstalter; straffanstalten ska lämna uppgifterna omedelbart när en person tas in till anstalten. 
Folkpensionsanstalten ska underrätta arbetslöshetskassan i fråga för avgörandet av en förmån enligt denna lag eller någon annan lag, om en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning eller dennes make beviljas stöd för hemvård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. 
Kläm 
2 § Uppgifter av penninginstitut 
Folkpensionsanstalten och besvärsinstanser enligt denna lag har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av penninginstitut på begäran avgiftsfritt få de uppgifter om den som ansöker om eller får arbetsmarknadsstöd som är nödvändiga för att avgöra ett ärende som gäller arbetsmarknadsstöd som behandlas, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte fås på något annat sätt och det finns grundad anledning att misstänka att de uppgifter som den som ansöker om eller får förmånen har lämnat inte är tillräckliga eller tillförlitliga. Begäran om erhållande av uppgifter ska framställas skriftligen och innan begäran framställs ska sökanden eller mottagaren underrättas om den. 
9 § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

34. Lag om ändring av 165 c § i lagen om försäkringskassor 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om försäkringskassor (1164/1992) 165 c §, sådan den lyder i lagarna 287/2000, och 1016/2005, som följer: 
165 c § 
Trots bestämmelserna i 165 § har en försäkringskassa rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten 
1) till ett försäkringsbolag för ordnande av återförsäkring, 
2) till försäkringskassans tjänsteföretag eller till den som på grundval av ett uppdrag sköter en uppgift som tilldelats av försäkringskassan, 
3) till en nämnd eller ett organ i försäkringsbranschen som har meddelats Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG, för skötsel av ärenden som förelagts nämnden eller organet i fråga, 
4) för historisk eller vetenskaplig forskning eller för statistikföring, om det är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte kränker de intressen för vilkas skydd tystnadsplikt har föreskrivits, samt 
5) till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott samt till myndigheter som avses i 165 b § 1 mom.; uppgifter som berör hälsotillstånd får dock lämnas ut endast till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning samt ställande under åtal av bedrägeribrott som riktas mot en försäkrings- eller pensionsanstalt. 
En försäkringskassa kan i fall som avses i 1 mom. lämna ut endast sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av ärenden som avses i nämnda moment. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

35. Lag om ändring av 16 kap. 10 § i lagen om försäkringsföreningar 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om försäkringsföreningar (1250/1987) 16 kap. 10 § 6 mom., sådant det lyder i lag 1231/2009, 
ändras 16 kap. 10 § 4, 5 och 7 mom., sådana de lyder i lag 1231/2009, 
som följer: 
16 kap. 
Särskilda stadganden 
10 § 
Kläm 
Om inte något annat följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, har en försäkringsförening rätt att trots sekretessen enligt 1 mom. lämna ut uppgifter 
1) till en annan försäkringsanstalt för ordnande av återförsäkring, 
2) till försäkringsföreningens tjänsteföretag eller till den som sköter en av försäkringsföreningen given uppgift på grundval av ett uppdrag, 
3) till en försäkringsanstalt som hör till samma koncern eller samma ekonomiska sammanslutning som försäkringsföreningen för skötsel av ersättningsärenden, ingående av försäkringsavtal och skötsel av andra uppgifter som behövs vid bedrivande av försäkringsrörelse; vad som i denna punkt föreskrivs om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen, 
4) till en nämnd eller ett organ i försäkringsbranschen som har meddelats Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG, för skötsel av ärenden som förelagts nämnden eller organet i fråga, 
5) till en annan försäkringsanstalt eller skadevållaren för utövande av försäkringsföreningens regressrätt samt till en annan försäkringsanstalt för utredande av olika försäkringsanstalters ansvar vid ett och samma försäkringsfall, 
6) för historisk eller vetenskaplig forskning eller för statistikföring, om det är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte kränker de intressen för vilkas skydd sekretess har föreskrivits, 
7) till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott samt till myndigheter eller organ som avses i 1 mom.; uppgifter som avser hälsotillstånd får dock lämnas ut endast till en åklagar- och förundersökningsmyndighet för förhindrande och utredning samt ställande under åtal av bedrägeribrott som riktas mot en försäkrings- eller pensionsanstalt, samt 
8) till personuppgiftsansvariga som bedriver kreditupplysningsverksamhet, dock så att bara sådana uppgifter kan lämnas ut som den som bedriver kreditupplysningsverksamhet får registrera i kreditupplysningsregistret eller i övrigt behandla i kreditupplysningssyfte. 
Utöver vad som föreskrivs i 4 mom. får en försäkringsförening lämna ut sådana uppgifter ur sitt kundregister som behövs för marknadsföring samt kundbetjäning och annan skötsel av kundförhållanden till ett sådant företag som hör till samma ekonomiska sammanslutning som försäkringsföreningen. Vad som i detta moment föreskrivs om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen. 
Kläm 
En försäkringsförening kan i situationer som avses i 4 och 5 mom. lämna ut endast sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av ärendena i fråga. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

36. Lag om ändring av försäkringsbolagslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i försäkringsbolagslagen (521/2008) 6 kap. 17 a § 1 och 3 mom. och 30 kap. 3 §, sådana de lyder, 6 kap. 17 a § 1 och 3 mom. i lag 523/2016 och 30 kap. 3 § delvis ändrad i lagarna 303/2015 och 1514/2015, samt 
fogas till 30 kap. en ny 3 a §, som följer: 
6 kap. 
Försäkringsbolagets ledning, företagsstyrningssystem och placering av tillgångar 
17 a § Rapportering om överträdelser 
Ett försäkringsbolag ska ha rutiner för att dess anställda internt genom en oberoende kanal ska kunna rapportera en misstanke om överträdelser av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. I förfarandet ska ingå lämpliga och tillräckliga åtgärder för att ordna en korrekt behandling av rapporterna, skydda rapportören och säkerställa skyddet av personuppgifterna för rapportören och den som är föremål för rapporten. Rapporteringsförfarandet ska dessutom innehålla anvisningar som tryggar skyddet för rapportörens identitet, om det inte för utredande av en överträdelse eller annars till följd av myndigheternas rätt till information föreskrivs något annat i lag. 
Kläm 
En i 1 mom. avsedd registrerad som är föremål för en rapport har inte rätt enligt artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, att få tillgång till den information som avses i 1 och 2 mom., om utlämnande av uppgifterna skulle kunna hindra utredningen av misstänkta överträdelser. 
30 kap. 
Sekretess och rätt att lämna ut uppgifter 
3 § Undantag från sekretessen 
Om inte något annat följer av dataskyddsförordningen, får ett försäkringsbolag trots sekretessen enligt 1 § lämna ut uppgifter 
1) till ett annat försäkringsbolag för ordnande av återförsäkring, 
2) till försäkringsbolagets tjänsteföretag eller till den som sköter en av försäkringsbolaget given uppgift på grundval av ett uppdrag, 
3) till en försäkrings- eller pensionsanstalt eller en försäkringsholdingsammanslutning som hör till samma koncern eller samma ekonomiska sammanslutning som försäkringsbolaget för skötsel av ersättningsärenden, ingående av försäkringsavtal och skötsel av andra uppgifter som behövs vid bedrivande av försäkringsverksamhet; vad som i denna punkt föreskrivs om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen, 
4) till en nämnd eller ett organ i försäkringsbranschen som har meddelats Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG, för skötsel av ärenden som förelagts nämnden eller organet i fråga, 
5) till en annan försäkringsanstalt eller skadevållaren för utövande av försäkringsbolagets regressrätt samt till en annan försäkringsanstalt för utredande av olika försäkringsanstalters ansvar vid ett och samma försäkringsfall, 
6) som avses i 3 a § till ett annat försäkringsbolag om brott som riktats mot försäkringsbolaget för något viktigt intresse i anslutning till förebyggande av brott mot försäkringsbolag, 
7) för historisk eller vetenskaplig forskning eller för statistikföring, om det är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte kränker de intressen för vilkas skydd sekretess har föreskrivits, 
8) till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott samt till myndigheter eller organ som avses i 2 § 1 mom. 2—6 punkten; uppgifter om hälsotillstånd får dock lämnas ut endast till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning samt ställande under åtal av bedrägeribrott som riktas mot en försäkrings- eller pensionsanstalt, 
9) till personuppgiftsansvariga som bedriver kreditupplysningsverksamhet, dock så att bara sådana uppgifter kan lämnas ut som den som bedriver kreditupplysningsverksamhet får registrera i kreditupplysningsregistret eller i övrigt behandla i kreditupplysningssyfte, och 
10) till ett företag som hör till samma koncern som försäkringsbolaget, till ett företag som hör till samma grupp enligt 26 kap. som försäkringsbolaget eller till ett företag som hör till samma i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat avsedda finans- och försäkringskonglomerat som försäkringsbolaget, för kundbetjäning och annan skötsel av kundrelationer, marknadsföring, grupptillsyn samt riskhantering; vad som i denna punkt föreskrivs om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen, 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. kan ett försäkringsbolag lämna ut sådana uppgifter ur sitt kundregister som är nödvändiga för marknadsföring samt kundbetjäning och annan skötsel av kundrelationer till ett företag som hör till samma ekonomiska sammanslutning som försäkringsbolaget. Vad som i detta moment föreskrivs om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen. 
Ett försäkringsbolag kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. endast lämna ut uppgifter som är nödvändiga för skötseln av ärendena i fråga. 
3 a § Försäkringsbolags rätt att behandla uppgifter om brott och brottsmisstankar 
Ett försäkringsbolag får behandla och registrera uppgifter om brott mot dess försäkringsverksamhet samt misstankar om sådana brott i ett register som försäkringsbolaget för. Uppgifterna får behandlas endast i den utsträckning som är nödvändig för förhindrande och utredande av brott mot försäkringsverksamheten. 
Ett försäkringsbolag får i registret anteckna 
1) uppgift om skadefallet, 
2) uppgift om det försäkringsbolag mot vilket brottet eller det misstänkta brottet har riktats, 
3) uppgift om tidpunkten för registreringen, 
4) den registrerades namn, personbeteckning, adress och yrke, 
5) uppgift om den domstol som behandlar ärendet, 
6) uppgift om vem som har anmält den uppgift som registreras. 
Ett försäkringsbolag får inte göra en anteckning i registret innan det misstänkta brottet har anmälts till förundersökningsmyndigheten eller åklagaren. Anteckning i registret ska göras senast inom ett år från det att försäkringsbolaget har inlett straffprocessen eller försäkringsbolaget har fått information om att någon annan har inlett en straffprocess eller från det att åklagaren har beslutat att väcka åtal. 
Uppgifterna ska avföras ur registret omedelbart efter det att den registrerade genom underrättens dom har konstaterats vara oskyldig till den misstänkta gärningen, straffprocessen har lagts ner eller en högre rättsinstans har friat den person som dömts av den lägre rättsinstansen. Försäkringsbolaget kan registrera uppgifterna på nytt, om en högre rättsinstans dömer en person som den lägre instansen har friat. 
Uppgifterna ska avföras ur registret senast fem år från det att en uppgift om brottet i fråga registrerades första gången. 
Den registrerade ska underrättas, om avslag på en ansökan om försäkring eller något annat för den registrerade negativt beslut beror på uppgifter i registret. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

37. Lag om ändring av 72 och 80 § i lagen om försäkringsdistribution 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om försäkringsdistribution (234/2018) 72 § 1 och 3 mom. och 80 § 1 mom. som följer: 
72 § Rapportering om överträdelser 
En juridisk person som bedriver försäkringsdistribution ska ha rutiner för att dess anställda internt genom en oberoende kanal ska kunna rapportera en misstanke om överträdelser av denna lag samt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. I rapporteringsförfarandet ska ingå lämpliga och tillräckliga åtgärder för att ordna en korrekt behandling av rapporterna, skydda rapportören och säkerställa skyddet av personuppgifterna för rapportören och den som är föremål för rapporten. Rapporteringsförfarandet ska dessutom innehålla anvisningar som tryggar skyddet för rapportörens identitet, om det inte för utredande av en överträdelse eller annars till följd av myndigheternas rätt till information föreskrivs något annat i lag. 
Kläm 
En i 1 mom. avsedd registrerad som är föremål för en rapport har inte rätt till tillgång enligt artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, till den information som avses i 1 och 2 mom., om utlämnande av uppgifterna skulle kunna hindra utredningen av misstänkta överträdelser. 
Kläm 
80 § Undantag från tystnadsplikten 
Om inte annat följer av dataskyddsförordningen, får en försäkringsförmedlare, en sidoverksam försäkringsmäklare eller en i 4 § 1 mom. avsedd sidoverksam försäkringsförmedlare trots tystnadsplikten enligt 79 § lämna ut uppgifter 
1) till Finansinspektionen eller till en myndighet i en annan EES-stat som utövar tillsyn över försäkrings- eller finansieringsverksamheten eller finansmarknaden, 
2) till den som är anställd hos eller medlem av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ för skötsel av ärenden som förelagts organet i fråga, 
3) till revisorer för försäkringsmäklare, sidoverksamma försäkringsmäklare, i 4 § 1 mom. avsedda sidoverksamma försäkringsförmedlare eller till revisorer för sådana kreditinstitut eller finansiella institut som hör till samma koncern som dessa mäklare eller förmedlare, 
4) för historisk eller vetenskaplig forskning eller för statistikföring, om det är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte kränker de intressen för vilkas skyddande sekretess har föreskrivits,  
5) till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott, 
6) till de myndigheter i Finland och andra EES-stater som har till uppgift att delta i likvidations- eller konkursförfarande eller motsvarande förfaranden för försäkringsmäklare, sidoverksamma försäkringsmäklare eller i 4 § 1 mom. avsedda sidoverksamma försäkringsförmedlare, 
7) till de myndigheter i Finland och andra EES-stater som ansvarar för tillsynen över organ som deltar i likvidations- eller konkursförfarande eller motsvarande förfaranden för försäkringsmäklare, sidoverksamma försäkringsmäklare eller i 4 § 1 mom. avsedda sidoverksamma försäkringsförmedlare, 
8) till ovan avsedda myndigheter eller organ i andra stater än EES-stater för utförande av tillsynsuppdrag, om den information som ska lämnas i staten i fråga omfattas av den i 79 § föreskrivna tystnadsplikten. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

38. Lag om ändring av 21 § i lagen om alterneringsledighet 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om alterneringsledighet (1305/2002) 21 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1092/2006, som följer: 
21 § Tillämpning av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om arbetslöshetskassor 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) tillämpas i fråga om ansökan om alterneringsersättning, avslag på grund av för sent inlämnad ansökan, betalningssätt, tillfälligt avbrott i betalningen eller betalning till lägre belopp, antalet förmånsdagar per vecka, beslut om alterneringsersättning, undanröjande av beslut och självrättelse, preskription av återkravsfordringar, skyldighet att lämna uppgifter, rätt att få uppgifter och utmätningsmans rätt till information, erhållande och utlämnande av uppgifter samt fördelning av rättegångskostnader. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

39. Lag om ändring av lagen om pension för företagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 148 §, 
ändras 2 § 1 mom. och 146 § 4 mom., av dem 2 § 1 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lagarna 630/2009, 355/2010, 72/2016 och 1250/2016, samt 
fogas till lagen en ny 152 a § som följer: 
2 § Centrala definitioner 
I denna lag avses med 
1) pensionsanstalt arbetspensionsförsäkringsbolag eller pensionskassa som avses i 1 § 3 mom. samt annan pensionsanstalt som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) då den behandlar ett pensionsärende enligt denna lag, 
2) den lägsta åldern för ålderspension den ålder för ålderspension som fastställs utifrån företagarens födelseår och som avses i 8 § 2 och 3 mom., 
3) arbetspensionslag de lagar som avses i 3 § i lagen om pension för arbetstagare, 
4) arbetspension pension enligt arbetspensionslagarna, 
5) företagare person som avses i 3 §, 
6) arbetsinkomst den årliga arbetsinkomst som fastställts för en företagare i enlighet med 112 §, 
7) total arbetsinkomst den pensionsgrundande arbetsinkomst som avses i 67 § och i vilken beaktats tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift och nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift samt obetald arbetspensionsförsäkringsavgift, 
8) arbetsförtjänst de totala arbetsinkomster som avses i denna lag och i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) samt arbetsinkomster enligt andra arbetspensionslagar, 
9) oavlönad tid den tid under vilken en företagare har erhållit moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), dagpenning vid smittsam sjukdom enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002), inkomstrelaterad dagpenning eller utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000), rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991), dagpenning enligt trafikförsäkringslagen (460/2016), dagpenning eller rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990) eller dagpenning eller rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015), 
10) intjänad pension pension som har intjänats på basis av den totala arbetsinkomsten enligt denna lag, på basis av tid med pension som upphört och på basis av sådan oavlönad tid som avses i 9 punkten samt förmån som har intjänats på basis av lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003), 
11) primär förmån en förmån som avses i 85 och 86 § och som oberoende av arbetspensionens belopp betalas till fullt belopp och dras av från en förmån enligt denna lag, 
12) EU:s grundförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, 
13) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), 
14) EU- och EES-land ett land som tillämpar EU:s grundförordning om social trygghet eller rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, 
15) överenskommelse om social trygghet en internationell överenskommelse om social trygghet som är förpliktande för Finland, och 
16) teoretisk pension en kalkylerad pension; när denna pension fastställs betraktas den tid i arbete i ett EU- och EES-land som omfattas av arbetspensionslagarna som tid i arbete enligt denna lag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
13 kap. 
Utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter 
146 § Tillämpliga bestämmelser 
Kläm 
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas utöver det som föreskrivs i detta kapitel vad lagen om pension för arbetstagare föreskriver i 
1) 195 a § om pensionsanstalternas rätt att lämna uppgifter för avgörandet av pensionsärenden, 
2) 197 § om uppgifter om inkomster som ligger till grund för sådana till pension berättigande förmåner som utbetalas för oavlönad tid, 
3) 198 § om rätt att få uppgifter för avgörande av ärenden och för verkställighet av lagstadgade uppgifter, 
4) 200 § om pensionsanstalternas rätt att få uppgifter för utövande av tillsyn, 
5) 202 § om avgiftsfrihet, 
6) 203 § om utlämnande av uppgifter inom en försäkringsgrupp, 
7) 205 § om utlämnande av uppgifter för utredning av brott och missbruk, 
8) 208 § om vidareutlämnande av uppgifter, 
9) 209 § om ansvaret för den som vidareutlämnar uppgifter, och 
10) 210 § om utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning. 
152 a § Begränsning av den registrerades rätt 
En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att pensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när pensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

40. Lag om ändring av 14 b § i lagen om moderskapsunderstöd 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om moderskapsunderstöd (477/1993) 14 b §, 
sådan den lyder i lag 695/2002, som följer: 
14 b § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

41. Lag om ändring av 43 b § i lagen om studiestöd 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 43 b §, sådan den lyder i lag 691/2002, som följer: 
43 b § Begränsning av den registrerades rätt 
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten be-gränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten utför en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 14 november 2019 
Statsminister Antti Rinne 
Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen