1.1  Bakgrund

Regeringen lämnade den 26 mars 2020 en proposition till riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av arbetsavtalslagen, lagen om sjöarbetsavtal och 51 § i lagen om samarbete inom företag (RP 26/2020 rd). Bakgrunden till propositionen var den i Kina i början av 2020 utbrutna epidemin av den smittsamma sjukdomen covid-19, som orsakas av ett nytt coronavirus. Covid-19-epidemin och restriktionerna till följd av den, vilka det redogörs för i bland annat den nämnda regeringspropositionen, har lett till en situation där företagens ekonomiska verksamhetsförutsättningar och således också förutsättningar att erbjuda arbete har försämrats kraftigt på en kort tid. Av denna orsak har företagen varit tvungna att börja anpassa sin verksamhet. Antalet meddelanden om permittering ökade snabbt från och med första hälften av mars. En del av företagen har i stället för permitteringar blivit tvungna att också ty sig till uppsägningar.  

Arbetsmarknadens centralorganisationer Finlands näringsliv rf, Kommunala arbetsmarknadsverket (KT), Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, STTK rf och Akava ry överlämnade den 18 mars 2020 till regeringen ett förslag till åtgärder för att trygga företagsverksamheten, sysselsättningen och försörjningen i den ekonomiska kris som coronaviruset orsakar. Organisationerna ansåg att Finlands ekonomi till följd av covid-19-epidemin hade hamnat i en situation som äventyrar förutsättningarna för företagsverksamhet, sysselsättningen och människornas försörjning. Arbetsmarknadens centralorganisationer utarbetade därför tillsammans ett förslag till åtgärder som syftade till att sänka kostnaderna för sysselsättning, göra arbetslagstiftningen flexiblare och förbättra den sociala tryggheten för löntagare som blivit arbetslösa eller permitterade. Åtgärdspaketet bestod bland annat av en tillfällig sänkning av arbetsgivares pensionsavgifter, uppskov med betalningen av arbetspensionsförsäkringsavgifter och flexiblare arbetslagstiftning inom den privata sektorn. Dessutom föreslog organisationerna åtgärder för att stärka utkomstskyddet för dem som blir permitterade eller arbetslösa. Arbetsmarknadens centralorganisationer föreslog att de nämnda åtgärderna ska vara i kraft temporärt och tillämpas till utgången av 2020.  

I proposition RP 26/2020 rd föreslogs det att arbetsavtalslagen (55/2001), lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) och lagen om samarbete inom företag (334/2007) ska ändras temporärt. Riksdagen godkände lagförslagen i regeringspropositionen utan ändringar den 30 mars 2020. Republikens president stadfäste den 31 mars 2020 lagarna 167–169/2020, och de trädde i kraft den 1 april 2020. 

Genom lagen om temporär ändring av arbetsavtalslagen förkortades tiden för det meddelande om permittering som ska ges före permitteringen av en arbetstagare. Genom lagen om temporär ändring av 51 § i lagen om samarbete inom företag förkortades tiden för samarbetsförhandlingar som gäller permittering. I arbetsavtalslagen föreskrevs det dessutom om temporära ändringar med stöd av vilka arbetsgivaren ska ha rätt att permittera en visstidsanställd arbetstagare under samma förutsättningar som en arbetstagare som har ett arbetsavtal som gäller tills vidare, och om att ett arbetsavtal under prövotiden kan hävas också av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Genom den temporära ändringen av arbetsavtalslagen förlängdes dessutom tiden för återanställningsskyldighet till nio månader. Genom lagen om temporär ändring av lagen om sjöarbetsavtal föreskrevs det om sådana ändringar i lagen om sjöarbetsavtal som motsvarar de temporära ändringarna av arbetsavtalslagen. 

Syftet med de temporära lagändringarna var att skapa förutsättningar för att arbetsgivare snabbare ska kunna anpassa sin verksamhet till en plötslig och kraftig nedgång i efterfrågan på produkter och tjänster till följd av covid-19-epidemin. Avsikten var att underlätta företagens anpassning till de förändringar i arbetskraftsbehovet som är en följd av covid-19-epidemin. Ändringarna var i huvudsak desamma som de som arbetsmarknadens centralorganisationer föreslog. Syftet med de temporära ändringarna var att hjälpa företagen att komma över den största krisen. 

På grund av covid-19-epidemin har det som en del av helheten föreskrivits om temporära ändringar också i lagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa genom lagarna 172/2020, 214—216/2020 och 296/2020 samt i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) genom lag 295/2020. Genom de temporära ändringarna av lagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa har man svarat på det behov av att stärka skyddet för arbetstagarnas försörjning som följer av de temporära ändringar som gäller en förkortning av meddelande- och förhandlingstiderna enligt arbetslagstiftningen. 

Arbetsmarknadens centralorganisationer Finlands näringsliv rf, Kommunala arbetsmarknadsverket KT, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Akava ry och STTK rf överlämnade den 14 maj 2020 till regeringen ett nytt förslag till åtgärder med anledning av covid-19-epidemin. Arbetsmarknadens centralorganisationer föreslog att den temporära flexibiliteten i arbetslagstiftningen och giltighetstiden för de temporära ändringarna av utkomstskyddet för arbetslösa ska förlängas till och med den 31 december 2020, såsom arbetsmarknadsorganisationerna kom överens om den 18 mars 2020. Arbetsmarknadens centralorganisationer anser att det är viktigt att parterna ömsesidigt förlänger giltighetstiden för de temporära kollektivavtalsändringar som gjorts utifrån den rekommendation om dessa ärenden som centralorganisationer har meddelat den 21 mars 2020, så att ändringarna är i kraft till och med den 31 december 2020 eller lika länge som de temporära lagändringarna är i kraft. Förslaget innehöll också andra åtgärder, såsom att beräkningen av maximitiden för betalning av utkomstskyddet för arbetslösa ska avbrytas till och med den 31 december 2020 för arbetslösa och permitterade. Enligt arbetsmarknadens centralorganisationer bildar underlättandet av permitteringar och förbättrandet av arbetslöshetsersättningarna en helhet vars båda delar bör genomföras. 

1.2  Beredning

Regeringens proposition har beretts vid arbets- och näringsministeriet.  

Arbetsmarknadsorganisationernas förslag har behandlats i en grupp på hög nivå under ledning av arbetsminister Tuula Haatainen. Gruppen har till uppgift att lägga fram förslag för att trygga arbetsmarknadens funktion, bevara arbetsplatser och undvika konkurser i livsdugliga företag samt trygga löntagarnas ställning. I gruppen finns representanter för arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Nylands arbets- och näringsbyrå, Finlands näringsliv rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, STTK rf, Akava ry, Kommunala arbetsmarknadsverket (KT), Statens arbetsmarknadsverk, Kyrkans arbetsmarknadsverk, Företagarna i Finland rf och Finlands Kommunförbund rf. 

Arbetsmarknadsorganisationernas förslag har behandlats i delegationen för sjömansärenden som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet och i vilken det finns företrädare för arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna inom sjöfartsbranschen.  

Det har reserverats en kort tid för Finlands näringsliv rf, Kommunala arbetsmarknadsverket KT, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Akava ry, STTK rf, Företagarna i Finland rf och medlemmarna i delegationen för sjömansärenden att yttra sig om propositionen. 

Vid beredningen har Ålands landskapsregering hörts.  

Det ska lämnas separata regeringspropositioner om en förlängning av giltighetstiden för de temporära ändringarna av lagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. 

2.1  Temporära ändringar av arbetslagstiftningen

Covid-19-epidemin och dess följder har varit oförutsägbara. Arbetsgivarna har därför vid ingåendet av ett arbetsavtal för viss tid inte kunnat förutse de förändringar i sysselsättningsförutsättningarna som virusepidemin medför. Av denna anledning ändrades arbetsavtalslagens paragrafer om prövotidshävning och permittering av visstidsanställda arbetstagare temporärt.  

Enligt den temporärt ändrade 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen får ett arbetsavtal hävas under prövotiden också av sådana ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker som avses i 7 kap. 3 § i arbetsavtalslagen. En bestämmelse om detta finns i paragrafens 5 mom. Momentet kan med stöd av 75 § 2 mom. 1 punkten i lagen om yrkesutbildning (531/2017) tillämpas också på hävning av ett läroavtal som grundar sig på ett arbetsavtal. 

Med stöd av den temporärt ändrade 5 kap. 2 § i arbetsavtalslagen är det möjligt att permittera en visstidsanställd arbetstagare på samma grunder som en arbetstagare i ett anställningsförhållande som gäller tills vidare kan permitteras. En bestämmelse om detta finns i paragrafens 3 mom. Bestämmelsen kan med stöd av 77 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning tillämpas också på ett läroavtal som grundar sig på ett arbetsavtal för viss tid. 

Många företags förutsättningar att erbjuda arbete har plötsligt försämrats till följd av de händelser som beror på covid-19-epidemin. Bland annat med anledning av de meddelande- och förhandlingstider som föreskrivs i arbetslagstiftningen har företagen enligt motiveringen till de temporära lagändringarna inte i samma takt kunnat anpassa sin verksamhet och sin användning av arbetskraft till de förändrade förhållandena. Permitteringsförfarandet tar tid på grund av meddelande- och förhandlingstiderna enligt arbetsavtalslagen och lagen om samarbete inom företag, även om arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete plötsligt har upphört. Av denna orsak föreskrevs det om temporära ändringar av tiden för meddelande om permittering enligt arbetsavtalslagen och tiden för förhandlingsskyldighet enligt lagen om samarbete inom företag. 

Genom lagen om temporär ändring av arbetsavtalslagen ändrades lagens 5 kap. 4 § så att tiden för att ge ett meddelande om permittering förkortades från 14 dagar till fem dagar innan permitteringen börjar.  

I lagen om samarbete inom företag ändrades 51 § temporärt så att när arbetsgivaren överväger att permittera en eller flera arbetstagare anses arbetsgivaren ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt lagens 8 kap. när förhandlingar har förts under en tidsperiod om minst fem dagar från det att förhandlingarna inleddes. Förhandlingstiden förkortades således från sex veckor eller 14 dagar till fem dagar. Det skulle annars ha funnits risk för att flera företags verksamhetsförutsättningar skulle ha försämras ytterligare under den tid som samarbetsförhandlingar förs.  

Enligt den temporära ändringen av 6 kap. 6 § 1 mom. i arbetsavtalslagen förlängdes dessutom återanställningsskyldigheten temporärt från fyra månader till nio månader för att förbättra ställningen för de arbetstagare som blir uppsagda under epidemin.  

Genom lagen om temporär ändring av lagen om sjöarbetsavtal föreskrevs det om sådana temporära ändringar i lagen om sjöarbetsavtal som motsvarar de temporära ändringar av arbetsavtalslagen som det redogörs för ovan. 

De temporära ändringarna tillämpas inom den privata sektorn. De temporära ändringarna av arbetsavtalslagen omfattar inte anställningar där arbetsgivaren är staten, en kommun, en samkommun, Folkpensionsanstalten, evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan eller Ålands landskapsregering. De temporära ändringarna av lagen om sjöarbetsavtal omfattar inte anställningar där arbetsgivaren är staten, Ålands landskapsregering, en kommun eller en samkommun. Den temporära ändringen av 51 § i lagen om samarbete inom företag gäller inte Folkpensionsanstalten. 

De temporära lagarna gäller till och med den 30 juni 2020.  

2.2  Kollektivavtal

Enligt 13 kap. 7 § 1 mom. 8 punkten i arbetsavtalslagen får det med avvikelse från lagen avtalas om tiden för meddelande om permittering genom kollektivavtal mellan riksomfattande arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Det gjordes inga temporära ändringar i denna bestämmelse. Inom vissa branscher har det ingåtts branschvisa kollektivavtal genom vilka tiden för meddelande om permittering har förkortats till tre dagar. Dessa bestämmelser tillämpas i företag som med stöd av 4 § i lagen om kollektivavtal (436/1946) är bundna av kollektivavtalet samt i icke-organiserade företag som är bundna av kollektivavtalet med stöd av bestämmelsen om allmänt bindande verkan i 2 kap. 7 § i arbetsavtalslagen. Om det däremot i det kollektivavtal som ska tillämpas i anställningsförhållandet har avtalats om en längre tid för meddelande om permittering än fem dagar, ska den fortfarande tillämpas trots den temporära lagändringen. 

Även när det gäller bestämmelsen om återanställningsskyldighet kan det med stöd av 13 kap. 7 § 1 mom. 11 punkten i arbetsavtalslagen avtalas om något annat genom kollektivavtal mellan riksomfattande arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Det får dessutom avtalas om en tid för återanställningsskyldighet som är kortare än den som anges i lag. Också dessa bestämmelser i kollektivavtal tillämpas i företag som med stöd av 4 § i lagen om kollektivavtal är bundna av kollektivavtalet samt i icke-organiserade företag som är bundna av kollektivavtalet med stöd av bestämmelsen om allmänt bindande verkan i 2 kap. 7 § i arbetsavtalslagen. 

I 13 kap. 9 § i lagen om sjöarbetsavtal finns motsvarande bestämmelser som i arbetsavtalslagen, och enligt dem kan det genom kollektivavtal avtalas något annat om tiden för meddelande om permittering och återanställningsskyldigheten.  

Trots lagstiftningsändringarna ska arbetsgivaren således iaktta de bestämmelser om tiden för meddelande om permittering och tiden för återanställningsskyldighet som finns i det normalt bindande eller allmänt bindande kollektivavtalet för den egna branschen.  

Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar kan med stöd av 61 § i lagen om samarbete inom företag genom avtal avvika från vad som föreskrivs om de förhandlingstider som anges i lagen – och också underskrida de förhandlingstider som anges i lagen. De avtal som ingåtts med stöd av paragrafen tillämpas inte i icke-organiserade företag på basis av ett kollektivavtals allmänt bindande verkan.  

Lagändringarna har full effekt inom det arbetsmarknadsfält där kollektivavtal inte tillämpas på basis av den bindande verkan enligt lagen om kollektivavtal eller den allmänt bindande verkan enligt 2 kap. 7 § i arbetsavtalslagen eller där kollektivavtalet inte innehåller bestämmelser om de frågor som regleras. 

På kollektivavtal har i omfattande grad tillämpats temporära ändringar som motsvarar den ändrade lagstiftningen. Temporära ändringar har gjorts i en stor del av de allmänt bindande kollektivavtalen. Mer än 90 procent av arbetstagarna i Finlands näringslivs medlemsföretag omfattas av kollektivavtal som motsvarar lagändringarna. När det gäller andra branscher har det dessutom i åtminstone landsbygdsnäringarnas, trädgårdsbranschens, pälsproduktionsbranschens och grön- och miljöbyggandebranschens kollektivavtal, i skogsbranschens kollektivavtal, i bilaffärernas kollektivavtal samt inom skogsindustrin i pappersindustrins, den mekaniska skogsindustrins, snickeriindustrins och bioindustrins arbetstagarparts kollektivavtal gjorts temporära ändringar.  

Inom vissa avtalsområden har det inte gjorts ändringar i kollektivavtalen. Till exempel inom branscherna sjöfart, undervisning och nätverket el-energi-IKT har det inte avtalats om temporära ändringar. En del av kollektivavtalen har inte behövt ändras.  

2.3  Covid-19-epidemins konsekvenser för företagens sysselsättningsförutsättningar

Covid-19-epidemin har i Finland avtagit i betydande grad, och på landsomfattande nivå verkar epidemin inte längre växa (uppföljning enligt hybridstrategin – lägesrapport 15.5.2020). De nationella begränsningarna har börjat avvecklas. Statsrådet har fattat ett principbeslut om övergång till en hybridstrategi i bekämpningen av epidemin (statsrådets principbeslut om en plan för en hybridstrategi för hantering av coronakrisen 6.5.2020). Hybridstrategin innebär en kontrollerad övergång från omfattande restriktioner till allt mer riktade åtgärder och en effektiviserad hantering av epidemin i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), beredskapslagen (1552/2011) och eventuella andra författningar. Restriktionerna avvecklas stegvis. Målsättningen är att med hjälp av hybridstrategin effektivt kunna bromsa epidemin på ett sätt som i så liten utsträckning som möjligt har negativa konsekvenser för människor, företag, samhället och tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna.  

Covid-19-epidemins och de därmed anslutna restriktionernas ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för företagens lönsamhet är dock omfattande och eventuellt långvariga. Trots att begränsningarna har börjat avvecklas kan det bli nödvändigt att införa dem igen, om epidemin på nytt börjar spridas kraftigare.  

Enligt den prognos som finansministeriet offentliggjorde den 16 april 2020 minskar Finlands ekonomi med 5,5 procent 2020. De begränsande åtgärder som förhindrar spridningen av coronaviruset begränsar rörligheten och affärsverksamheten i Finland, vilket har allvarliga följder för den ekonomiska tillväxten. Bruttonationalprodukten (BNP) förutspås minska mest under det andra kvartalet av 2020, efter vilket tillväxten väntas återhämta sig. Att Finlands ekonomi minskar beror på en nedgång i den internationella efterfrågan och exporten samt på Finlands egna restriktioner till följd av covid-19-epidemin. De restriktioner som har införts minskar den privata konsumtionen. I synnerhet konsumtionen av tjänster, men också konsumtionen av produkter minskar. De privata investeringarna minskar i betydande grad. (Ekonomisk översikt, våren 2020, Finansministeriets publikationer 2020:31 och Coronakrisens konsekvenser och en plan för en hybridstrategi för hantering av epidemin, Statsrådets publikationer 2020:12) 

Covid-19-epidemin har medfört att företagens omsättning har minskat kraftigt. I den enkät som Finlands Industriinvestering Ab skickade till 1 600 små och medelstora företag den 3 april–5 maj 2020 uppgav 50 procent av företagen att deras omsättning hade minskat. Av dem som svarade på enkäten uppgav 15 procent att omsättningen under mars månad hade minskat med mer än 40 procent jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. Det finns stora skillnader mellan branscherna. Minskningen av omsättningen är störst inom inkvarterings- och förplägnadsbranscherna. En tredjedel av de livsmedelsaffärer som svarade på enkäten uppgav dock att deras omsättning hade ökat. Inom industrin och byggbranschen har minskningen av omsättningen ännu under mars månad varit relativt liten. Industriföretagens situation kan dock eventuellt försämras under de närmaste månaderna. Problem orsakas utöver av en minskad efterfrågan också av störningar i leveranskedjorna. Av företagen inom industrin samt parti- och detaljhandeln rapporterade 65 procent att det förekommit problem med tillgången på och logistiken kring råvaror eller material (Vihriälä, Vesa med flera: Finanspolitiska strategin under coronakrisen (Talouspolitiikan strategia koronakriisissä (bara på finska, sammandrag på engelska), Statsrådets publikationer 2020:13, s. 28). 

Covid-19-epidemins konsekvenser för ekonomin och sysselsättningen samt företagens behov av stöd beskrivs närmare i Exit- och återuppbyggnadsgruppens rapport, fas 1, i avsnittet som gäller det ekonomiska läget (Coronakrisens konsekvenser och en plan för en hybridstrategi för hantering av epidemin, Statsrådets publikationer 2020:12) och i rapporten Finanspolitiska strategin under coronakrisen (Vihriälä, Vesa md flera: Finanspolitiska strategin under coronakrisen, Statsrådets publikationer 2020:13).  

Enligt den företagsenkät som Finlands näringsliv genomförde den 11–12 maj 2020 (de som svarade var 1 639 företagare och företagsledare som alla är arbetsgivare) bedömde en tredjedel av dem som svarade att deras omsättning är minst hälften mindre än normalt i maj månad. Av de svarande uppgav 57 procent att leveranssvårigheter inverkar negativt på företagets verksamhet. 

Arbets- och näringsministeriet har sedan den 16 mars 2020 dagligen följt upp de permitteringsperioder på heltid som inletts. Före detta datum uppgick det totala antalet personer som var permitterade på heltid till cirka 19 000. Antalet samarbetsförhandlingar som föregår permitteringar började öka efter mitten av mars, och effekten på permitteringarna har synts efter det med en liten fördröjning. Det största antalet permitteringar inleddes i slutet av mars och i början av april. De permitteringar på heltid som har inletts under tiden den 16 mars–18 maj 2020 har gällt sammanlagt cirka 205 000 löntagare. Som högst har cirka 168 000 löntagare samtidigt varit permitterade på heltid under denna tidsperiod. I antalet permitterade har man inte beaktat personer som är permitterade på deltid och som inte heller betraktas som arbetslösa arbetssökande. Siffrorna inbegriper alla på heltid permitterade personer som har anmält sig som arbetslösa arbetssökande, också de som har permitterats från företag som har färre än 20 anställda. 

Före den 15 maj 2020 hade det till arbets- och näringsbyråerna kommit in meddelanden om samarbetsförhandlingar som gäller permitteringar från cirka 5 500 arbetsgivare. Siffrorna inbegriper meddelanden om samarbetsförhandlingar som inletts eller som ska inledas av arbetsgivare som har minst 20 anställda. Arbetsgivare som har färre än 20 anställda behöver enligt lagen om samarbete inom företag inte underrätta arbets- och näringsbyrån om permitteringar som övervägs. Antalet nya personer som omfattas av samarbetsförhandlingar har minskat.  

På basis av resultaten av Finlands näringslivs ovan nämnda enkät hade 45 procent av företagen som en följd av coronakrisen genomfört permitteringar och nio procent beredde sig den 11–12 maj 2020 då enkäten genomfördes på permitteringar under de närmaste veckorna. Sju procent av företagen hade genomfört uppsägningar till följd av coronakrisen.  

Covid-19-epidemin har hittills haft störst inverkan på servicebranschen. Utöver inom industrin har flest personer permitterats inom handeln, inkvarterings- och förplägnadsverksamheten samt förvaltning och stödtjänster. Inom industrin har antalet permitterade ökat kraftigt under de senaste veckorna. Sektorer som har lidit relativt lite är den offentliga förvaltningen och byggandet. Hittills har antalet uppsägningar endast ökat relativt lite.  

För att minska de negativa konsekvenserna av epidemin och restriktionerna har man redan beslutat om ett flertal stödåtgärder för att hjälpa företag under coronakrisen.  

Med beaktande av det som beskrivits ovan bedöms det att de temporära lagändringarna fortfarande är nödvändiga för att lindra företagens ekonomiska svårigheter i coronasituationen. 

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att giltighetstiden för lagen om temporär ändring av arbetsavtalslagen, lagen om temporär ändring av lagen om sjöarbetsavtal och lagen om temporär ändring av 51 § i lagen om samarbete inom företag ska förlängas till utgången av 2020. 

Utöver att underlätta företagens anpassningsåtgärder uppmuntrar propositionen också företagen till att i första hand permittera sin personal när deras behov av arbetskraft minskar och att genomföra uppsägningar först när permitteringar inte längre är en tillräcklig åtgärd. Detta är syftet med i synnerhet förslaget att förlänga giltighetstiden för den temporära förkortningen av tiden för meddelande om permittering och tiden för förhandlingar om permitteringar.  

Att giltighetstiden för de temporära lagändringarna förlängs syftar också till att företagen ska våga rekrytera under exceptionella förhållanden. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna