Var och en som bedriver jakt eller är jaktledare enligt 30 § i jaktlagen (615/1993) ska för varje jaktår betala jaktvårdsavgift till staten. Jaktvårdsavgift behöver inte betalas av den som biträder jägare som hundförare eller vid jakt på hjortdjur som drevkarl eller på motsvarande sätt biträder vid jakten. Den som har betalat avgiften ges ett jaktkort. Finlands viltcentral ger på begäran betalaren en kopia av jaktkortet. 

Jaktvårdsgiften är 39 euro för ett jaktår. 

I statsbudgeten ska det årligen tas in ett anslag som motsvarar minst det belopp som samma år uppskattas inflyta i form av jaktvårdsavgifter beräknat enligt antalet jägare under de tre närmast föregående åren. Av detta anslag beviljas Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna årligen statsunderstöd för de drifts- och kapitalutgifter som föranleds av de uppgifter som anges i 2 och 14 § i viltförvaltningslagen samt för de utgifter jägarnas gruppförsäkring föranleder. Utgifterna för Finlands viltcentral finansieras i sin helhet med statsunderstöd till den del avgifter inte tas ut eller verksamheten inte finansieras på annat sätt. 

Närmare bestämmelser om fördelningsgrunderna för statsunderstödet till jaktvårdsföreningarna får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 

Statsunderstöd som beviljats en jaktvårdsförening ska användas före utgången av den räkenskapsperiod som följer på det år då understödet beviljades, varefter den oanvända andelen av understödet ska betalas tillbaka. 

Finlands viltcentral för med hjälp av automatisk databehandling ett register över jägare (jägarregister). Jägarregistret används för planering av jägarnas utbildning och för rådgivning, för planering av användningen av viltbestånden, för ledning av och tillsyn över jaktvårdsföreningarnas verksamhet, för uppföljning av jaktvårdsavgifterna, för tillsyn över jakten samt för forskning och för uppgörande av statistik. Dessutom används jägarregistret för utredning av totalantalet personer som har betalat jaktvårdsavgift och som adressförteckning för utsändning av inbetalningskort för jaktvårdsavgift. 

Den som utför uppgifter enligt 2 mom. handlar under straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om ersättande av skada som orsakats vid skötseln av uppgifterna finns i skadeståndslagen (412/1974). På skötseln av ärenden som gäller registerföringen och användningen av registret tillämpas dessutom lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), personuppgiftslagen (523/1999), förvaltningslagen (434/2003), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), språklagen (423/2003) och samiska språklagen (1086/2003). 

Den som under de fem senaste jaktåren inte har betalat jaktvårdsavgiften avförs ur registret före utgången av det följande året. 

Den registeransvarige får trots sekretessbestämmelserna mot skälig avgift lämna ut i jägarregistret antecknade personers namn- och adressuppgifter också för direktmarknadsföring inom jaktbranschen, om den registrerade har gett sitt samtycke till detta. 

Bestämmelser om behandling av registeruppgifter i övrigt finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i personuppgiftslagen. 

I de fall som avses i 1 mom. får uppgifterna lämnas ut genom en teknisk anslutning. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

År 2018 bestäms statsunderstödet till jaktvårdsföreningarna enligt de fördelningsgrunder som användes 2017. År 2019 bestäms hälften av statsunderstödet enligt de fördelningsgrunder som användes 2017 och hälften enligt de fördelningsgrunder som föreskrivs i denna lag. 

Finlands viltcentral ska regelbundet lämna jord- och skogsbruksministeriet de uppgifter om skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter och övriga uppgifter som ministeriet bestämmer. 

Närmare bestämmelser om skötseln av de uppgifter som avses i 1 mom. 1, 2 och 7 punkten får utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om skötseln av de uppgifter som avses i 1 mom. 3—6 punkten och i 2 mom. 1—11 punkten får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 

Vid Finlands viltcentral finns en direktör, en chef för offentliga förvaltningsuppgifter och ett behövligt antal övriga anställda. Personalen vid Finlands viltcentral är anställd i arbetsavtalsförhållande. 

På chefen för offentliga förvaltningsuppgifter tillämpas vad som föreskrivs om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas även på övriga anställda vid Finlands viltcentral när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter eller behandlar ärenden som anknyter till användning av medel. 

Statsrådet utnämner och entledigar direktören vid Finlands viltcentral och chefen för offentliga förvaltningsuppgifter efter föredragning från jord- och skogsbruksministeriet. Jord- och skogsbruksministeriet beviljar direktören och chefen för offentliga förvaltningsuppgifter avsked på deras begäran. Styrelsen för Finlands viltcentral ska höras i samband med beredningen av statsrådets beslut. Direktören anställer den övriga personalen, om inte något annat föreskrivs nedan. 

Behörighetsvillkor för direktören vid Finlands viltcentral är högre högskoleexamen, god förtrogenhet med vilthushållning och i praktiken visat ledarskap. Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter ska ha högre högskoleexamen, god förtrogenhet med vilthushållning och administrativ erfarenhet. 

Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter svarar för skötseln av Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter enligt 2 § 1 mom. Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter är oberoende vid fullgörandet av en offentlig förvaltningsuppgift. 

Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter kan skriftligen förordna en person som hör till Finlands viltcentrals personal att utöva offentlig makt i sådana i 2 § 1 mom. avsedda ärenden som denne har tillräcklig utbildning och erfarenhet att behandla och avgöra. En anställd vid centralen får dock bara av särskilda skäl förordnas att avgöra ärenden som avses i 41 § 1—3 mom. i jaktlagen. Den som förordnats att utöva offentlig makt är oberoende vid fullgörandet av en offentlig förvaltningsuppgift. Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter kan förbehålla sig beslutanderätten trots det skriftliga förordnandet. Ärenden som avses i 41 § 1—3 mom. i jaktlagen avgörs efter föredragning. 

För tillsynen över jaktvårdsföreningarna svarar chefen för offentliga förvaltningsuppgifter eller en anställd som denne har utnämnt för uppgiften. Jord- och skogsbruksministeriet fastställer beslutet om utnämnande eller entledigande av den anställde i fråga. 

Bestämmelser om övriga uppgifter för chefen för offentliga förvaltningsuppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Tillståndsbeslut enligt jaktlagen får undertecknas maskinellt. 

En jaktvårdsförening är en självständig aktör vars verksamhet grundar sig på eget initiativ av jägare som betalat jaktvårdsavgift enligt lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift. Varje jaktvårdsförening har ett eget geografiskt verksamhetsområde. Jaktvårdsföreningarnas verksamhet står under Finlands viltcentrals ledning och tillsyn. Jaktvårdsföreningarna är skyldiga att trots sekretessbestämmelserna ge Finlands viltcentral de uppgifter och handlingar som är nödvändiga med tanke på centralens uppgifter. 

Jaktvårdsföreningen svarar för främjandet av en hållbar vilthushållning inom sitt verksamhetsområde, främjar och organiserar jägarnas frivilligarbete samt sköter de offentliga förvaltningsuppgifter som föreskrivits för den. 

På jaktvårdsföreningarna tillämpas föreningslagen (503/1989) så som anges nedan. 

Jaktvårdsföreningar som önskar gå samman ska lägga fram ett gemensamt förslag om detta för Finlands viltcentral. Beslut om att lägga fram ett sådant förslag ska fattas på respektive jaktvårdsförenings möte. Förslaget ska ange den planerade jaktvårdsföreningens verksamhetsområde och namn. 

Förslag till Finlands viltcentral om uppdelning av en jaktvårdsförening i två eller flera jaktvårdsföreningar ska göras av den berörda jaktvårdsföreningens möte. Förslaget ska ange de planerade jaktvårdsföreningarnas verksamhetsområden och namn. 

Finlands viltcentral beslutar om sammanslagning eller delning av jaktvårdsföreningar på basis av de förslag som avses i 1 och 2 mom. Den nya jaktvårdsföreningen inleder sin verksamhet vid ingången av det kalenderår som följer på beslutet. 

När en jaktvårdsförening har delats ska möten hållas för att välja styrelser före det nya kalenderåret. Ordförande för en ny sammanslagen jaktvårdsförening är till utgången av sin mandatperiod ordföranden för jaktvårdsföreningen med det största medlemsantalet av de sammanslagna jaktvårdsföreningarna och vice ordförande är ordföranden för jaktvårdsföreningen med det näst största medlemsantalet av de sammanslagna jaktvårdsföreningarna. Som styrelsemedlemmar i den nya jaktvårdsföreningen fortsätter till slutet av sin mandatperiod styrelsemedlemmarna i de sammanslagna jaktvårdsföreningarna. En sammanslagen jaktvårdsförening kan i ett sådant fall under övergångsskedet ha mer än åtta styrelsemedlemmar. 

Jaktvårdsföreningen ska ha en verksamhetsledare som anställs i arbetsavtalsförhållande. 

Verksamhetsledaren anställs och entledigas av jaktvårdsföreningens styrelse. Bestämmelser om verksamhetsledarens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Jaktvårdsföreningens verksamhetsledare kan också vara en person i arbetsavtalsförhållande vid Finlands viltcentral och då ansvarar Finlands viltcentral för arbetsgivaråtagandena. Jaktvårdsföreningen kan ingå ett avtal med Finlands viltcentral om att Finlands viltcentral anvisar en person för uppgiften som verksamhetsledare. 

Bestämmelser om finansieringen av Finlands viltcentrals och jaktvårdsföreningarnas verksamhet finns i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift. 

Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna får ansöka om, ta emot och förvalta även andra medel och inkomster. 

Finlands viltcentrals och jaktvårdsföreningarnas övriga inkomster ska användas för utgifter som verksamheten föranleder och utan att ge någon vinst. Jaktvårdsföreningarna ska använda det eventuella överskottet från avgifter de tar ut för prestationer som hänför sig till offentliga förvaltningsuppgifter i första hand för utgifter som föranleds av andra offentliga förvaltningsuppgifter och i andra hand för utgifter som föranleds av andra i lag angivna uppgifter. 

Jord- och skogsbruksministeriet övervakar användningen av Finlands viltcentrals medel.  

Finlands viltcentral övervakar användningen av jaktvårdsföreningarnas medel.  

Finlands viltcentral ska trots sekretessbestämmelserna lämna jord- och skogsbruksministeriet de uppgifter och handlingar som är nödvändiga för att ministeriet ska kunna sköta de uppgifter som föreskrivits för det. 

Jaktvårdsföreningarna ska trots sekretessbestämmelserna lämna Finlands viltcentral och jord- och skogsbruksministeriet de uppgifter och handlingar som är nödvändiga för att viltcentralen och ministeriet ska kunna sköta de uppgifter som föreskrivits för dem. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Kommunen kan hos den som lidit skada på odling, djur eller lösöre ta ut en avgift för verkställande av terrängundersökning och för värdering av skada till ett belopp som inte får överstiga självkostnadsvärdet. 

Närmare bestämmelser om verkställande av terrängundersökning vid skador på ren och avgiften för den utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Skogscentralen kan hos den skadelidande ta ut en avgift för terrängundersökning och värdering av skogsskada. Närmare bestämmelser om avgifterna för skogscentralens prestationer utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 

Kostnader som orsakas jaktvårdsföreningarna av deras närvaro vid terrängundersökningar ersätts högst till självkostnadsvärde av det anslag som i statsbudgeten anvisats för ersättning av skador. Finlands viltcentral ska årligen före utgången av april lämna jord- och skogsbruksministeriet sammanställningar över de kostnader som jaktvårdsföreningarna orsakats under det föregående kalenderåret för utbetalning. 

Denna lag träder i kraft den 20.