10 kap.
Allvarliga störningar under normalförhållanden
samt undantagsförhållanden
94 §
Tillämpning av bestämmelserna i kapitlet
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas när republikens
president i enlighet med 83 § i värnpliktslagen
har beslutat om extra tjänstgöring.
95 §
Förhöjning av maximistorleken för
disciplinstraff
Utöver vad som i 3 § föreskrivs
om disciplinstraff får i ett disciplinärt förfarande
1) förordnas extra tjänstgöring
högst femton gånger,
2) utegångsförbud meddelas för
högst fyrtio dagar,
3) disciplinbot föreläggas för
högst sextio dagar.
En domstol får döma till arrest i högst
sextio dygn.
Trots bestämmelserna i 5 § 2 mom. om gemensamt
disciplinstraff får utegångsförbud meddelas
för högst femtio dygn, disciplinbot föreläggas
för högst åttio dagar samt dömas
till arrest i högst åttio dygn.
96 §
Påförande av disciplinstraff för
en yrkesmilitär
Trots bestämmelserna i 9 § får samtliga
militärpersoner påföras alla arter av
disciplinstraff.
97 §
En disciplinär förmans befogenheter
Trots bestämmelserna i 12 § får kommendören
för en truppenhet påföra samtliga disciplinstraff
utom arrest.
Trots bestämmelserna i 12 § får chefen
för en grundenhet meddela utegångsförbud
för högst 15 dygn.
98 §
Befogenheter för tjänstemän vid huvudstaben som
sköter förundersökning
Utöver vad som föreskrivs i 36 § 1
mom. 1 punkten, kan en sådan tjänsteman
vid huvudstaben som har avlagt polisunderbefälsexamen vara
undersökningsledare vid förundersökning av
ett brott som avses i 35 §.
99 §
Befogenheter för den som tjänstgör
i enlighet med värnpliktslagen
Den som tjänstgör i enlighet med värnpliktslagen
och är chef för en grundenhet eller dennes direkta
förman, eller fältväbeln vid en grundenhet,
får påföra disciplinstraff i enlighet
med vad som i 12 § föreskrivs om rätten
att påföra disciplinstraff.
Den disciplinära förman som avses i 1 mom. får
vara undersökningsledare i enlighet med 28 §.
Den som har tillräcklig utbildning och tjänstgör
i enlighet med värnpliktslagen får verka som utredare.
Utöver vad som föreskrivs i 16 § får
gripande verkställas av en person som tjänstgör
i enlighet med värnpliktslagen och som är direkt
förman till den som ska gripas.
Den som har tillräcklig utbildning och tjänstgör
i enlighet med värnpliktslagen kan förordnas att
sörja för verkställigheten.
100 §
Befogenheter för en reservist som tjänstgör
i enlighet med värnpliktslagen vid utredning av brott
En reservist som har fått tillräcklig utbildning för
uppdraget och tjänstgör i enlighet med värnpliktslagen
får vara undersökningsledare eller utredare i
ett uppdrag enligt 35 §.
Utöver vad som föreskrivs i 16 § får
gripande verkställas av en reservist som tjänstgör
i enlighet med värnpliktslagen och som har förordnats till
ett uppdrag enligt 35 §.
En reservist som tjänstgör i enlighet med värnpliktslagen
och som har förordnats till ett uppdrag enligt 35 § får
delta i detta uppdrag under ledning och övervakning av
en tjänsteman som har förordnats till förundersökningsuppdrag
inom försvarsmakten.
101 §
Verkställigheten av disciplinstraff
Trots bestämmelserna i 70 § får en
varning verkställas genast efter det att ett disciplinbeslut har
fattats.
Den bestraffade ska ges gottgörelse till den del en
varning har verkställts och disciplinbeslutet slutgiltigt
har upphävts eller undanröjts eller disciplinstraffet
har lindrats. Bestämmelser om beloppet av gottgörelsen
utfärdas genom förordning av statsrådet.
Ett beslut om upphävande av en varning ska kungöras.
Vid kungörandet av ett beslut om upphävande av
en varning ska bestämmelserna i 75 § om
kungörande av varning iakttas. Chefen för en grundenhet
eller en disciplinär förman som är överordnad
denne kan skjuta upp eller avbryta verkställigheten av
ett disciplinstraff i de situationer som avses i 71 § 3 mom.
102 §
Befogenheter för en reservist som tjänstgör
i enlighet med värnpliktslagen vid förebyggande
och avslöjande av brott
De befogenheter som föreskrivs för en polisman
kan i ett uppdrag enligt 86 § 1 mom. utövas av
en reservist som fått tillräcklig utbildning för uppdraget
och som tjänstgör i enlighet med värnpliktslagen.
En reservist som tjänstgör i enlighet med värnpliktslagen
och som har förordnats till en uppgift enligt denna lag
att förebygga och avslöja brott inom försvarsmakten,
får delta i utförandet av ett uppdrag enligt 86 § 1 mom.
och i användningen av metoderna för inhämtande
av information enligt 89 § 1 mom. under ledning
och övervakning av en tjänsteman som har förordnats
att förebygga och avslöja brott inom försvarsmakten.
103 §
Tjänsteansvar för den som tjänstgör
i enlighet med värnpliktslagen
På den som tjänstgör i enlighet med
värnpliktslagen och utövar sådana befogenheter
som avses i 99, 100 eller 102 § tillämpas bestämmelserna
om straffrättsligt tjänsteansvar.
104 §
Skadeståndsansvar för den som tjänstgör
i enlighet med värnpliktslagen
För skada som orsakats i samband med en uppgift som
avses i 99, 100 eller 102 § svarar staten i enlighet med
vad som föreskrivs i skadeståndslagen (412/1974).
På skadeståndsansvaret för en person
som utför en uppgift som avses i 99, 100 eller 102 § tillämpas
bestämmelserna i 4 kap. i skadeståndslagen om
en värnpliktigs skadeståndsansvar.
11 kap.
Personregister
105 §
Förhållandet till annan lagstiftning
På behandling av personuppgifter enligt denna lag tillämpas
personuppgiftslagen (523/1999) och lagen om offentlighet
i myndigheternas verksamhet (621/1999), om inget annat
föreskrivs i denna lag.
106 §
Informationssystemet för militärrättsvården
Informationssystemet för militärrättsvården är
ett permanent personregister som är avsett att användas
av dem som sköter utredningen av brott inom försvarsmakten.
Registeransvarig för informationssystemet är huvudstaben.
Informationssystemet kan innehålla uppgifter som behöver
behandlas för sådan utredning av brott som avses
i 27 och 35 §. Av de uppgifter som gäller identiteten
i fråga om den som är misstänkt för
brott som utreds vid försvarsmakten eller är föremål
för förundersökning som görs
av försvarsmakten eller föremål för
tvångsmedel och den som gjort anmälan, den som
uppträder som vittne eller målsägande
eller den som har något annat samband med ärendet
får man i informationssystemet registrera sådana
uppgifter som behövs med tanke på ändamålet
med informationssystemet. Sådana uppgifter är
personens namn, födelsedatum, personbeteckning, kön,
modersmål, medborgarskap, avsaknad av medborgarskap, nationalitet,
hemstat, civilstånd, födelsestat, födelsehemkommun,
hemkommun, yrke, militär grad, tjänstgöringsplats, arbets-
och anställningshistoria, adress och telefonnummer eller
annan kontaktinformation, uppgift om att personen avlidit eller
dödförklaring av personen, och de uppgifter som
behövs för specificering av en juridisk person.
I informationssystemet får även
annan information som erhållits i samband med tillämpningen
av denna lag och som behövs för att undersökningsuppdrag
enligt 27 och 35 § ska kunna utföras, diarieföras
och uppgiftssökning om dem kunna göras, registreras
som följer:
1) numret på en anmälan om brott
eller en anmälan om någon annan händelse,
tid och plats för händelsen, anmälningstidpunkten,
brottsbeteckningar och andra beteckningar, tidpunkten för åtalspreskription
av det grövsta brottet, utredande förvaltningsenhet,
utredarna, undersökningsläget, undersökningledare,
disciplinär förman, de beslut som fattats för
att avsluta ärendet samt uppgift om avgörandet
i ärendet,
2) uppgifter om tvångsmedel samt om förundersökningsfaser,
3) uppgifter om egendom som någon har förlorat
genom brott, eller som har omhändertagits, för
att egendomen ska kunna hittas och återställas
till ägaren eller innehavaren,
4) uppgifter om en person, vilka inverkar på personens
egen säkerhet eller på säkerheten i arbetet
inom försvarsmakten,
5) uppgifter om andra behövliga beskrivningar,
förhållanden och specificeringar som har samband
med försvarsmaktens förundersökningsuppdrag, åtgärder
och det inträffade.
Av informationssystemet ska framgå vem som har registrerat
en uppgift.
107 §
Rätt att använda informationssystemet för
militärrättsvården
Informationssystemet får användas av de tjänstemän
som sköter ett uppdrag för utredning av brott
om vilket föreskrivs i denna lag.
108 §
Säkerhetsdataregistret
Säkerhetsdataregistret är ett permanent personregister
avsett att användas av dem som förebygger och
avslöjar brott inom försvarsmakten. Registeransvarig
för säkerhetsdataregistret är huvudstaben.
Säkerhetsdataregistret kan innehålla uppgifter
som behöver behandlas för att ett uppdrag enligt
86 § 1 mom. ska kunna utföras. Av uppgifter som
gäller en persons identitet får i registret införas
de uppgifter som behövs med tanke på ändamålet
med registret. Sådana uppgifter är personens namn,
födelsedatum, personbeteckning, kön, modersmål,
medborgarskap, tidigare medborgarskap, avsaknad av medborgarskap,
nationalitet, hemstat, civilstånd, familjeförhållanden, födelsestat,
födelsehemkommun, hemkommun, utbildning, yrke, arbets-
och anställningshistoria, adress och telefonnummer eller
annan kontaktinformation, uppgift om att personen avlidit eller
om dödförklaring av personen, ljud- och bildupptagningar
som gäller personen, identifikationsuppgifter som baserar
sig på personens fysiska egenskaper, uppgifterna i ett
resedokument, det klientnummer som en myndighet har gett, i fråga
om en utländsk person föräldrarnas namn
och adress, sådana uppgifter om personen som är
nödvändiga med tanke på hans eller hennes
egen säkerhet eller på säkerheten i arbetet inom
försvarsmakten samt de uppgifter som behövs för
specificering av en juridisk person.
I registret får dessutom registreras behövliga uppgifter
om utredning av en persons eller ett företags tillförlitlighet.
Av registret ska framgå vem som har registrerat en
uppgift.
109 §
Rätt att använda säkerhetsdataregistret
Säkerhetsdataregistret får användas
av de tjänstemän som avses i 87 § 1 mom.
1 och 2 punkten och som har förordnats att sköta
ett uppdrag för förebyggande och avslöjande
av brott enligt 86 § 1 mom.
Huvudstaben får ge rätt att använda
säkerhetsdataregistret också till tjänstemän
som är anställda hos polisen, Tullen eller gränsbevakningsväsendet
och har förordnats till kriminalunderrättelse-
och observationsuppgifter eller med uppdraget att analysera brottsuppgifter,
i den omfattning som dessa myndigheter har rätt att få uppgifter
av försvarsmakten.
110 §
Temporära personregister
Temporära personregister kan finnas för riksomfattande
användning inom försvarsmakten eller för
användning av en tjänsteman eller en arbetsgrupp
bestående av tjänstemän som förebygger
och avslöjar brott.
I ett temporärt personregister får det registreras
och i registret behandlas endast sådana uppgifter som behövs
för att ett enskilt uppdrag eller en uppdragshelhet som
avses i 86 § 1 mom. ska kunna utföras. I registret
får registreras sådana uppgifter om en person
som är nödvändiga med tanke på personens
egen säkerhet eller säkerheten i arbetet inom
försvarsmakten. Rätt att använda ett
temporärt personregister har den eller de tjänstemän
för vilka registret har inrättats. Av registret
ska framgå vem som har registrerat en uppgift.
Registeransvarig för ett riksomfattande temporärt
personregister är huvudstaben. Registeransvarig
för ett annat temporärt personregister än
ett riksomfattande personregister, vilket har inrättats
för att användas av en tjänsteman eller en
arbetsgrupp av tjänstemän, är den förvaltningsenhet
som svarar för verksamheten.
Huvudstaben beslutar om inrättandet av ett riksomfattande
temporärt personregister. Beslut om att inrätta
ett annat temporärt personregister än ett som är
riksomfattande, vilket inrättas för att användas
av en tjänsteman eller en arbetsgrupp av tjänstemän,
fattas av den förvaltningsenhet som svarar för
verksamheten. Beslutet om inrättande av ett register ska
vara skriftligt. När det gäller riksomfattande
temporära personregister ska dataombudsmannen underrättas
om beslutet att inrätta ett register och om väsentliga ändringar
i registret senast en månad innan registret inrättas
eller ändras. I beslutet om inrättande ska ändamålet
med personregistret anges.
111 §
Behandling av uppgifter som inte hänför sig
till ett enskilt uppdrag
Information som erhållits i samband med ett enskilt
uppdrag enligt 27, 35 och 86 § och som behövs
för att uppdraget ska kunna utföras men som inte
sammanhänger med uppdraget i fråga eller något
annat pågående uppdrag, men som är behövliga
i ett annat sannolikt framtida uppdrag får samlas in och
registreras i säkerhetsdataregistret som avses i 108 § och
i ett temporärt personregister som avses i 110 § under
de förutsättningar som nämns i dessa
paragrafer.
När uppgifter registreras ska det om möjligt till
dem fogas en bedömning av uppgiftsgivarens tillförlitlighet
och uppgifternas riktighet.
112 §
Behandling av överskottsinformation som erhållits
med hemliga informationsinhämtningsmetoder och hemliga
tvångsmedel
Överskottsinformation som erhållits med hemliga
informationsinhämtningsmetoder enligt 89 och 90 § får
registreras i säkerhetsdataregistret och ett temporärt
personregister, om informationen gäller ett sådant
brott i fråga om vilket den informationsinhämtningsmetod
med vilken informationen erhållits skulle ha fått
användas i syfte att förhindra eller avslöja
brottet, eller om informationen behövs för att
förhindra ett sådant brott som avses i 15 kap.
10 § i strafflagen.
I 10 kap. 57 § 1 mom. i tvångsmedelslagen
föreskrivs om hur överskottsinformation som erhållits
med hemliga tvångsmedel enligt 37 och 38 § i denna
lag får registreras i informationssystemet för
militärrättsvården.
113 §
Utlämnande av uppgifter till en militärmyndighet
Trots sekretessbestämmelserna har huvudstaben rätt
att lämna ut uppgifter ur informationssystemet för
militärrättsvården och säkerhetsdataregistret
till en militärmyndighet, om det behövs för
att militärmyndigheten ska kunna sköta sina i
lag föreskrivna uppgifter.
För annan användning än ändamålet
med registret får uppgifter i informationssystemet för militärrättsvården
och säkerhetsdataregistret och de uppgifter som avses i
111 och 112 § dock lämnas ut endast när
det behövs för att
1) trygga statens säkerhet,
2) avvärja en fara som direkt hotar liv eller hälsa
eller en ansenlig egendomsskada,
3) förebygga eller utreda ett brott för
vilket det föreskrivna strängaste straffet är
fängelse i minst två år.
Uppgifterna får lämnas ut med hjälp
av en teknisk anslutning eller annars elektroniskt.
114 §
Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter
Trots sekretessbestämmelserna får
huvudstaben lämna ut information ur informationssystemet
för militärrättsvården och säkerhetsdataregistret
till följande myndigheter, om informationen behövs
i följande uppgifter:
1) till polisen för de uppgifter som avses
i 1 kap. 1 § 1 mom. i polislagen och vilka anknyter
till att trygga rätts- och samhällsordningen, upprätthålla
allmän ordning och säkerhet eller förebygga,
avslöja och reda ut brott och sörja för att
brott blir föremål för åtalsprövning,
2) till gränsbevakningsväsendet för
uppgifter enligt territorialövervakningslagen (755/2000) och
för sådant förebyggande, avslöjande
och utredning av samt överlämnande till åtalsprövning av
brott eller för övervakning av personers in- och
utresa och för utförande av den gränskontroll
som ingår i detta, vilka avses i gränsbevakningslagen
(578/2005),
3) till Tullen för övervakning av
utrikestrafiken, för förebyggande, avslöjande
och utredning av samt överlämnande till åtalsprövning
av tullbrott eller för övervakning av personers
in- och utresa och för utförande av den gränskontroll
som ingår i detta, vilka avses i tullagen,
4) till åklagarna för tjänsteuppdrag
i den omfattning som föreskrivs i 25 § i lagen
om åklagarväsendet (439/2011),
5) till utrikesministeriet för prövning
av de tillståndsärenden som avses i lagen om kontroll av
export av produkter med dubbel användning,
6) till försvarsministeriet för prövning
av de tillståndsärenden som avses i lagen om export
av försvarsmateriel.
För annan användning av uppgifterna i ett
register än ändamålet med registret får
uppgifter lämnas ut endast för det syfte som nämns
i 113 § 2 mom.
Uppgifterna får lämnas ut med hjälp
av en teknisk anslutning eller annars elektroniskt på det
sätt som om detta överenskoms med den registeransvarige.
115 §
Utplåning av uppgifter i informationssystemet för
militärrättsvården
Ur informationssystemet för militärrättsvården
utplånas uppgifterna om en person
1) senast tio år efter den senaste uppgiftsregistreringen,
2) senast ett år efter det att åtalsrätten
för ett brott har preskriberats, om preskriptionstiden
för åtalsrätten för brottet är över
tio år,
3) senast ett år efter det att den registeransvarige
har fått kännedom om åklagarens beslut med
stöd av 1 kap. 7 eller 8 § i lagen om rättegång
i brottmål eller någon annan motsvarande bestämmelse
att inte vidta åtgärder för att åtala den
som gjort sig skyldig till ett brott eller om åklagarens
beslut enligt vilket det i ärendet inte är fråga
om ett brott eller inte finns bevis om brott,
4) senast ett år efter det att den registeransvarige
har fått kännedom om åklagarens beslut
att brottet har preskriberats,
5) senast ett år efter det att den registeransvarige
har fått kännedom om att åtalet genom
ett lagakraftvunnet beslut har förkastats eller det väckta åtalet
har förkastats till följd av att åtalsrätten
har preskriberats,
6) senast ett år efter det att den registrerade avlidit.
116 §
Utplåning av uppgifter i säkerhetsdataregistret
Ur säkerhetsdataregistret utplånas uppgifterna
om en person när det har förflutit 25 år
sedan den senaste uppgiften registrerades.
Grunden för uppgifterna och huruvida det är behövligt
att behandla dem ska bedömas minst vart femte år.
Uppgifterna i säkerhetsdataregistret om utredning av
en persons tillförlitlighet ska utplånas inom
ett år från det en motsvarande ny utredning har
gjorts och i vilket fall som helst senast tio år efter
det att utredningen har gjorts.
117 §
Utplåning av uppgifter i ett temporärt personregister
Ur ett temporärt personregister utplånas
uppgifterna om en person
1) när en uppgift har konstaterats vara onödig med
tanke på ändamålet med registret,
2) senast ett år efter det att åtalsrätten
för ett brott har preskriberats, om preskriptionstiden
för åtalsrätten för brottet är över
tio år,
3) senast ett år efter det att den registeransvarige
har fått kännedom om åklagarens beslut med
stöd av 1 kap. 7 eller 8 § i lagen om rättegång
i brottmål eller någon annan motsvarande bestämmelse
att inte vidta åtgärder för att åtala den
som gjort sig skyldig till ett brott eller om åklagarens
beslut enligt vilket det i ärendet inte är fråga
om ett brott eller inte finns bevis om brott,
4) senast ett år efter det att den registeransvarige
har fått kännedom om åklagarens beslut
att brottet har preskriberats,
5) senast ett år efter det att den registeransvarige
har fått kännedom om att åtalet genom
ett lagakraftvunnet beslut har förkastats eller det väckta åtalet
har förkastats till följd av att åtalsrätten
har preskriberats,
6) senast ett år efter det att den registrerade avlidit.
Grunden för uppgifterna och huruvida det är behövligt
att behandla dem ska bedömas minst vart tredje år.
Ett temporärt personregister som inrättats
för att användas av försvarsmakten och
som blivit onödigt ska förstöras om det
inte överförs för arkivering.
118 §
Registret för disciplinavgöranden
Registret för disciplinavgöranden är
ett riksomfattande permanent personregister som förvaltas
av försvarsmakten. Registret för disciplinavgöranden
upprätthålls för registrering och övervakning
av avgörandena i disciplinärenden som påförs
i ett militärdisciplinförfarande, för utredning
av tidigare disciplinbeslut och för upprätthållande
av brotts- och påföljdsstatistik samt för
registrering av avgörandena i ärenden som behandlats
som militära rättegångsärenden vid
domstol, inklusive disciplinstraff. Från registret kan
behövliga uppgifter flyttas över till värnpliktsregistret
i enlighet med vad som i värnpliktslagen föreskrivs
om detta.
I registret för disciplinavgöranden registreras uppgifter
om avgöranden som fattats i ett disciplinärt förfarande
samt om ärenden som åklagare och domstolar har
behandlat som ett militärt rättegångsärende,
uppgifter om avgöranden som åklagaren fattat i
ett militärt rättegångsärende samt
om avgöranden i ett disciplinärt förfarande.
Som uppgifter om avgörandena registreras namnet på den
myndighet som behandlat ärendet, identifikationsuppgifter
om ärendet och avgörandet, avgörandet
eller uppgift om slutresultatet i ärendet samt uppgift
om huruvida avgörandet vunnit laga kraft.
I fråga om ett avgörande i ett
disciplinärt förfarande registreras utöver
de uppgifter som avses i 2 mom. också de uppgifter som
avses i 53 § samt
1) när en part har delgetts beslutet,
2) uppgift om huruvida ändring har sökts
och om beslut som har fattats med anledning av detta,
3) granskningsanteckningar och åtgärder
som tillsynen över det disciplinära förfarandet
har föranlett, samt
4) uppgifter om verkställigheten av påföljden.
I registret registreras en person som avses i 1 § och
som i ett militärdisciplinförfarande varit misstänkt
för ett brott. Av de uppgifter som gäller en registrerad
persons identitet får i registret införas personens
namn, personbeteckning, kön, modersmål, medborgarskap,
hemkommun och adress.
119 §
Registeransvariga för registret för disciplinavgöranden
Registernsvariga för registret för
disciplinavgöranden är
1) en grundenhet eller motsvarande trupp eller inrättning
i fråga om de personer som tjänstgör
där i enlighet med värnpliktslagen,
2) ett truppförband eller en motsvarande trupp
eller inrättning i fråga om andra personer som
tjänstgör där än de som gör
det på grunder enligt 1 punkten, med undantag av kommendören
för truppförbandet och andra i motsvarande tjänsteställning,
samt
3) huvudstaben i fråga om dem som tjänstgör där
samt kommendörerna för truppförbanden och
personer i motsvarande eller högre tjänsteställning.
120 §
Utplåning av uppgifter i registret för disciplinavgöranden
Uppgifterna i registret för disciplinavgöranden
ska
1) när det gäller anmärkning, extra
tjänstgöring och utegångsförbud
för högst tio dygn utplånas tre år
och
2) när det gäller varning, utegångsförbud
för mer än tio dygn, disciplinbot och arrest utplånas fem år
efter det att en person dömts till eller påförts ett
disciplinstraff, om inte personen under denna tid har bestraffats
genom ett domstolsbeslut eller i ett disciplinärt förfarande.
Har en person bestraffats genom ett domstolsbeslut eller i ett
disciplinärt förfarande mer än en gång,
ska uppgifterna i registret för disciplinavgöranden
utplånas fem år efter det sista disciplinstraffet.
121 §
Behandling av känsliga uppgifter
Uppgifter som avses i 11 § 3 punkten i personuppgiftslagen
får samlas in och registreras i ett personregister som
avses i detta kapitel när behandlingen av uppgifterna är
behövlig med tanke på ändamålet
med registret.
Uppgifter som avses i 11 § 1 och 2 samt 4—6
punkten i personuppgiftslagen får samlas in och registreras
i ett personregister som avses i detta kapitel endast när
behandlingen av uppgifterna är nödvändig
för att ett enskilt uppdrag enligt 27 eller 35 § eller
86 § 1 mom. i denna lag ska kunna utföras.
Uppgifter som avses i 11 § 4 punkten i personuppgiftslagen
får dessutom samlas in och registreras i ett personregister
som avses i detta kapitel när behandlingen av uppgifterna är
nödvändig för att den registrerades egen
säkerhet eller säkerheten i arbetet vid myndigheten
ska kunna garanteras.
122 §
Granskning av personuppgifter
När en registrerad vill granska uppgifterna om sig
själv ska han eller hon personligen framställa
en begäran om detta till den registeransvarige eller till
en annan förvaltningsenhet som den registeransvarige har
anvisat och som har rätt att ge ut uppgifter på försvarsmaktens
vägnar, samt styrka sin identitet.
Den registeransvarige eller en förvaltningsenhet som
denne förordnat lämnar ut uppgifterna för
granskning.
123 §
Begränsningar i granskningsrätten
En registrerads granskningsrätt gäller inte
säkerhetsdataregistret eller ett temporärt personregister.
Dataombudsmannen kan på begäran av en registrerad
granska lagenligheten i de uppgifter om den registrerade som har
införts i säkerhetsdataregistret och i ett temporärt
personregister.
12 kap.
Övervakning
124 §
Granskning av disciplinstraffen
Kommendören för ett truppförband
ska minst kvartalsvis granska de disciplinstraff som påförts
av disciplinära förmän som är
underställda kommendören.
Huvudstaben utför eller låter utföra
granskningar av disciplinstraffen vid behov.
125 §
Granskning av registren för disciplinavgöranden
Kommendören för armén, kommendören
för marinen, kommendören för flygvapnet
och en motsvarande disciplinär förman ska biträdd
av en militärjurist granska underlydande truppers och inrättningars
register för disciplinavgöranden minst en gång
om året.
126 §
Övervakning av utövningen av disciplinär
makt
En disciplinär förman ska övervaka
hur de underlydande disciplinära förmännen
utövar sin disciplinära makt.
Om kommendören för ett truppförband
eller en disciplinär förman som är överordnad
kommendören upptäcker att det vid ett disciplinärt förfarande
har skett ett väsentligt fel eller att en disciplinär
förman har överskridit sina befogenheter eller
att ett beslut som fattats i ett disciplinärende till sitt
slutresultat är felaktigt eller uppenbarligen oskäligt,
ska denne upphäva beslutet eller lindra disciplinstraffet.
Beslutet får dock inte upphävas eller ändras,
om det har förflutit mer än två år
sedan det fattades, om inte synnerligen vägande skäl
kräver detta.
Om en disciplinär förman som avses i 2 mom. finner
att ett disciplinärende bör tas upp till behandling
på nytt eller att ett disciplinbeslut borde ändras
till nackdel för svaranden i ett disciplinärende,
kan förmannen ansöka om att disciplinbeslutet
ska undanröjas eller återbrytas. På ett
disciplinbeslut tillämpas på motsvarande sätt vad
som föreskrivs om förutsättningarna för
undanröjande av dom i 31 kap. 1 § 1 mom. i rättegångsbalken
och om förutsättningarna för återbrytande
av dom i 9 § 1 mom. i det kapitlet.
Ansökan ska göras hos den domstol som avses
i 55 § 2 mom. i denna lag inom sex månader från
den dag då disciplinbeslutet fattades. På förfarandet
i domstol tillämpas vad som i 31 kap. i rättegångsbalken
föreskrivs om förfarandet vid extraordinärt ändringssökande.
Om domstolen eller den förman som övervakar
ett disciplinärt förfarande har ändrat
ett beslut som en lägre förman har fattat i ett
disciplinärende eller upphävt det, ska beslutet
delges parterna. Vid delgivningen ska vad som i 54 § föreskrivs
om delgivning av disciplinbeslut iakttas.
Om en påföljd som påförts
i ett disciplinbeslut har verkställts och disciplinbeslutet
har upphävts eller undanröjts eller påföljden
lindrats, ska vad som i 68 § föreskrivs om gottgörelse iakttas.
Beslut om gottgörelse fattas av den disciplinära
förman som avses i 2 mom. i denna paragraf.
127 §
Försvarsmaktens övervakning av brottsbekämpningen
inom försvarsmakten
Försvarsmaktens ledning enligt lagen om försvarsmakten övervakar
brottsbekämpningen inom försvarsmakten. Dessutom övervakar
försvarsmaktens assessor som nämns i 36 § 1
mom. 1 punkten i denna lag utredningen av brott enligt 35 § och
avdelningschefen för underrättelseavdelningen övervakar
förebyggandet och avslöjandet av brott enligt
86 §.
128 §
Övervakning som försvarsministeriet utför
Det protokoll som upprättas över användningen
av hemliga tvångsmedel enligt 37 § och användningen
av hemliga metoder för inhämtande av information
enligt 89 § 1 mom. ska lämnas till försvarsministeriet.
Försvarsministeriet ska ges uppgifter om frågor
med anknytning till försvarsmaktens brottsbekämpning
vilka är samhälleligt eller ekonomiskt betydelsefulla
eller tillräckligt allvarliga för att betraktas
som betydelsefulla.
Vid organiserandet och övervakningen av användningen
av hemliga tvångsmedel och hemliga metoder för
inhämtande av information samt vid registreringen av åtgärder
och i de utredningar som ska ges för övervakningen
ska det iakttas vad som föreskrivs i och med stöd
av tvångsmedelslagen och polislagen.
129 §
Berättelse till riksdagens justitieombudsman
Försvarsministeriet ger årligen riksdagens justitieombudsman
en berättelse om användningen och övervakningen
av hemliga tvångsmedel enligt 37 § och hemliga
metoder för inhämtande av information enligt 89 § 1
mom. och om skyddandet av dem. Berättelsen ges dessutom
till skyddspolisen för kännedom.