10 c §

Rätt till plan för arbetssökande

En arbetslös arbetssökande har rätt till en plan för arbetssökande som utarbetas i samarbete med arbetskraftsbyrån och undertecknas gemensamt. Planen innefattar en bedömning av kundens behov av service och i den överenskoms om tjänster och åtgärder som främjar sysselsättningen samt vid behov om andra åtgärder som förbättrar färdigheterna på arbetsmarknaden och funktionsförmågan. Planen är en förutsättning för att kunden skall kunna anvisas sådana sysselsättningsfrämjande åtgärder som avses i sysselsättningslagen eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

En preciserad plan för arbetssökande skall utarbetas senast när kunden har varit arbetslös i fem månader, om det inte är uppenbart onödigt att utarbeta planen. Den preciserade planen för arbetssökande innehåller arbets- eller utbildningsplatser som kunden kan söka, andra sysselsättningsfrämjande åtgärder eller åtgärder i anslutning till utredandet av arbetsförmågan eller hälsotillståndet. Om kundens servicebehov förutsätter det kan den preciserade planen också bestå av anlitande av de tjänster som avses i 3 § och 2 kap.

En arbetslös arbetssökande som är berättigad till arbetsmarknadsstöd och som har fått arbetslöshetsdagpenning under den maximitid som föreskrivs i 26 § 1 eller 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) eller som på basis av arbetslöshet har fått arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993) för minst 500 dagar, har rätt till en reviderad plan för arbetssökande som har preciserats på det sätt som avses i 2 mom.

En enskild kund som avses i 3 mom. har inom ramen för de anslag som anvisats för arbetskraftsbyråns bruk rätt till sådan service och andra åtgärder som specificeras i planen.

Om en arbetslös arbetssökande har rätt till en aktiveringsplan enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), kan den reviderade planen för arbetssökande enligt 3 mom. ersättas med aktiveringsplanen.

10 e §

Samarbetsskyldighet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En kund med vilken man i enlighet med 10 c § 2 eller 3 mom. har utarbetat en preciserad plan för arbetssökande och som har varit arbetslös minst fem månader är som arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå skyldig att följa planen. Kunden är härvid dessutom skyldig att på det sätt som avtalats i planen för arbetssökande på bestämda tider meddela hur han eller hon har följt planen. Om någon annan redogörelse för hur planen har följts förutsätts av kunden, skall detta skrivas in i planen för arbetssökande. Samarbetsskyldigheten enligt den preciserade planen för arbetssökande upphör då personen uppfyller det arbetsvillkor som avses i 13, 16 eller 16 a § lagen om utkomstskydd för arbetslösa. I fråga om försummelse av den samarbetsskyldighet som avses i detta moment tillämpas vad som bestäms i 10 b §, i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och i lagen om arbetsmarknadsstöd.

13 b §

Rättslig ställning för den som deltar i arbetsprövning på en arbetsplats

En kund som deltar i arbetsprövning på en arbetsplats står inte i ett i 1 kap. 1 § arbetsavtalslagen (55/2001) avsett anställningsförhållande till den som erbjuder en arbetsprövningsplats eller till arbetskraftsbyrån. Arbetsprövning på en arbetsplats kan inte ordnas hos en arbetsgivare till vilken kunden står i anställningsförhållande eller något annat tjänstgöringsförhållande.

Den som erbjuder arbetsprövningsplatsen ansvarar för arbetarskyddet för den som deltar i arbetsprövning enligt vad som bestäms i lagen om skydd i arbete (299/1958) och i lagen om unga arbetstagare (998/1993) samt vad som bestäms med stöd av dessa lagar och med stöd av lagen om skydd för unga arbetstagare (669/1967).

Innan arbetsprövningen inleds skall därom ingås ett skriftligt avtal mellan det ämbetsverk, den inrättning, den sammanslutning, det företag eller den enskilda näringsidkare som erbjuder prövningsplatsen och den kund som deltar i prövningen samt arbetskraftsbyrån. I avtalet anges innehållet i arbetsprövningen, tiden och platsen för prövningen, kontaktpersonen på prövningsplatsen och ett utlåtande från prövningsplatsen. Arbetskraftsbyrån skall göra en anmälan om avtalet om arbetsprövning till förtroendemannen eller en annan person som företräder de arbetstagare som är anställda hos den som erbjuder prövningsplatsen. Arbetskraftsbyrån får i detta fall utan hinder av bestämmelserna om tystnadsplikt meddela namnet på den som deltar i arbetsprövningen samt de uppgifter som avses i detta moment.

Den prövningstid som avses i 3 mom. får inte avtalas att överskrida sex månader. Tiden för arbetsprövning är dagligen högst åtta och minst fyra timmar. Tiden för arbetsprövning per vecka får vara högst fem dagar.

2 §

Förmån som betalas i form av utkomstskydd för arbetslösa och allmänna skyldigheter för arbetslösa arbetssökande

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En arbetslös arbetssökande har en allmän skyldighet att aktivt söka arbete och utbildning, vid behov söka sig till och delta i sysselsättningsfrämjande åtgärder samt att till arbetskraftsbyrån lämna uppgifter och redogörelser om sitt yrkeskunnande, sin arbetserfarenhet, utbildning och arbetsförmåga.

3 §

Verkställande organ

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Arbetskraftskommissionerna eller arbetskraftsbyråerna skall om de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för utkomstskydd om vilka bestäms i 4 och 4 a §, 5 § 1 mom. 3 punkten och 2 mom. samt 5 a, 5 b, 7, 7 a, 8, 9, 9 a och 9 b §, 10 § 2 mom. samt 11 och 11 a § ge ett utlåtande som är bindande för folkpensionsanstalten och respektive arbetslöshetskassa så som närmare bestäms genom förordning av statsrådet. Arbetskraftskommissionen eller arbetskraftsbyrån skall på begäran av arbetslöshetskassan eller folkpensionsanstalten utan dröjsmål komplettera sitt utlåtande.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

9 §

Vissa begränsningar av rätten till arbetslöshetsdagpenning

En person som utan giltigt skäl har lämnat sitt arbete eller själv har varit orsak till att anställningsförhållandet upphört, har under tre månader inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Om arbetet skulle ha varat högst fem dagar, har han eller hon under en månad inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Om en person genom sitt eget förfarande har varit orsak till att ett arbetsavtal inte har kommit till stånd, har han eller hon under två månader inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Om arbetet skulle ha varat högst fem dagar, har han eller hon under en månad inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Tiden räknas från den dag då personen genom sitt eget förfarande har varit orsak till att arbetsavtal inte har kommit till stånd eller från den dag då anställningsförhållandet upphörde.

En person som utan giltig orsak upprepade gånger vägrar delta i åtgärder som arbetskraftsmyndigheten erbjuder i syfte att klarlägga arbetsförmågan eller arbetskonditionen eller i sådan arbetslivsträning som erbjuds av arbetskraftsmyndigheten och som ingår i den plan för arbetssökande som avses i 10 c § lagen om arbetskraftsservice (1005/1993) eller i arbetsprövning på en arbetsplats eller i andra därmed jämförbara åtgärder som måste anses vara skäliga och som främjar sysselsättningen eller som avbryter en sådan åtgärd, har under två månader inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Tiden räknas från den dag då han eller hon vägrade eller avbröt åtgärden.

Har en arbetstagare, vars arbetsavtal har sagts upp på en grund som avses i 7 kap. 2 § arbetsavtalslagen eller i 39 § sjömanslagen (423/1978) eller vars arbetsavtal har upphävts på det sätt som avses i 8 kap. 1 § arbetsavtalslagen eller 49 § sjömanslagen, bevisligen bestritt uppsägningen inom uppsägningstiden eller upphävandet inom tre månader efter att anställningsförhållandet upphört, och kan arbetstagarens förfarande inte anses vara uppenbart grundlöst, kan det innan ett slutligt avgörande i saken har fattats inte anses att arbetstagaren själv, på det sätt som avses i 1 mom., har varit orsak till att anställningsförhållandet upphörde. Om anställningsförhållandet efter en lagakraftvunnen dom eller något annat avgörande som skall betraktas som slutligt skall anses ha upphört av en orsak som beror av arbetstagaren, skall 31 § tillämpas på återkrav av arbetslöshetsdagpenning som för den tid som avses i 1 mom. har utbetalts utan grund.

En person som vägrar delta i utarbetandet av den plan för arbetssökande som avses i lagen om arbetskraftsservice är inte berättigad till arbetslöshetsdagpenning under två månader från den dag då han eller hon vägrade. En person som utan giltig orsak väsentligen försummar att följa planen för arbetssökande i fall som avses i 10 e § 2 mom. lagen om arbetskraftsservice är inte berättigad till arbetslöshetsdagpenning under två månader. Tiden räknas från den dag då arbetskraftsmyndigheten har konstaterat försummelsen.

Den som under de närmast föregående sex månaderna innan han eller hon anmälde sig vid arbetskraftsbyrån har varit mindre än sex veckor på arbetsmarknaden och inte kan ange något godtagbart skäl till sin frånvaro, har under två månader efter det han eller hon anmälde sig som arbetslös arbetssökande inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. En person anses ha varit på arbetsmarknaden om han eller hon har varit i sådant arbete som avses i 16 § 2 mom. eller har varit sysselsatt i företagsverksamhet eller varit arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå.

9 b §

Giltig orsak att inte följa planen för arbetssökande

En person har giltig orsak att inte följa planen för arbetssökande till den del han eller hon skulle ha rätt att vägra ta emot motsvarande arbete, utbildning eller sysselsättningsfrämjande åtgärder som arbetskraftsmyndigheten erbjuder med stöd av 7, 7 a och 8 § samt 9 § 2 mom.

1 a §

Allmänna skyldigheter för mottagare av arbetsmarknadsstöd

Den som får arbetsmarknadsstöd har en allmän skyldighet att aktivt söka arbete och utbildning, vid behov söka sig till och delta i sysselsättningsfrämjande åtgärder samt att till arbetskraftsbyrån lämna uppgifter och redogörelser om sitt yrkeskunnande, sin arbetserfarenhet, utbildning och arbetsförmåga.

5 §

Främjande av sysselsättningen

Förutsättningarna för att sysselsätta mottagare av arbetsmarknadsstöd kan på anvisning av arbetskraftsmyndigheten främjas så att stödtagaren deltar i arbetspraktik, arbetslivsträning, utbildning, yrkesväglednings- och rehabiliteringsåtgärder eller i andra sådana sysselsättningsfrämjande åtgärder som kan anses vara skäliga, enligt vad som bestäms i detta kapitel.

6 §

Arbetspraktik och arbetslivsträning

Arbetskraftsbyrån kan anvisa mottagare av arbetsmarknadsstöd som saknar yrkesutbildning och är under 25 år arbetspraktik för att orientera stödtagaren i arbetslivet samt för att främja hans eller hennes placering i arbete och hans eller hennes yrkesskicklighet.

Arbetskraftsbyrån kan anvisa andra än i 1 mom. avsedda mottagare av arbetsmarknadsstöd med dennes samtycke arbetslivsträning för stödjande av återvändandet till arbetslivet samt främjande av placeringen i arbete och yrkeskompetensen.

7 §

Ordnande av arbetspraktik och arbetslivsträning

En mottagare av arbetsmarknadsstöd kan placeras i arbetspraktik eller arbetslivsträning som ordnas av staten, en kommun, en samkommun, ett annat samfund, en stiftelse eller en enskild näringsidkare.

8 §

Avtal om arbetspraktik eller arbetslivsträning

Arbetskraftsbyrån kan dessutom uppställa behövliga villkor för fullgörandet av den arbetspraktik eller arbetslivsträning som avses i avtalet. I ett avtal som gäller arbetslivsträning skall som villkor ingå att den som ordnar träningen skall delta i utvärderingen av yrkeskompetensen och kunnandet hos mottagaren av arbetsmarknadsstöd samt i utvärderingen av hur de utvecklas. Om avtalet bestäms vid behov närmare genom förordning av statsrådet.

Arbetskraftsbyrån skall göra en anmälan om avtalet till förtroendemannen eller en annan person som företräder de arbetstagare som är anställda hos den som ordnar praktik- eller träningsplatsen. Arbetskraftsbyrån får i detta fall utan hinder av bestämmelserna om tystnadsplikt meddela namnet på mottagaren av arbetsmarknadsstöd samt de uppgifter som avses i 1 och 2 mom.

Den praktik- eller träningstid per dag som avses i 1 mom. 2 punkten är högst åtta och minst fyra timmar. Praktik- och träningstiden per vecka får vara högst fem dagar.

Arbetskraftsbyrån kan ingå avtal för den tid orienteringen av personen i fråga i arbetet och arbetslivet eller främjandet av placeringen i arbetslivet och yrkeskompetensen beräknas ta i anspråk. Den tid ett avtal eller flera avtal sammanlagt kan vara i kraft är högst 12 månader per person. Av särskilda skäl, såsom för förhindrande av utslagning från arbetsmarknaden, kan den tid flera avtal sammanlagt kan vara i kraft uppgå till högst 18 månader.

De maximitider som avses i 5 mom. börjar räknas på nytt när en person har uppfyllt arbetsvillkoret enligt 13, 16 eller 16 a § lagen om utkomstskydd för arbetslösa, har fått arbetslöshetsdagpenning under den maximitid som avses i 26 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt på nytt uppfyller villkoren för arbetsmarknadsstöd. Maximitiden börjar räknas på nytt också i fråga om en person som efter att maximitiden gått ut har fått arbetsmarknadsstöd för minst 500 dagar på basis av arbetslöshet.

8 a §

Rättslig ställning för den som deltar i arbetspraktik eller arbetslivsträning

En mottagare av arbetsmarknadsstöd som deltar i arbetspraktik eller arbetslivsträning enligt denna lag står inte i ett i 1 kap. 1 § arbetsavtalslagen avsett anställningsförhållande till den som ordnar arbetspraktiken eller arbetslivsträningen eller till arbetskraftsbyrån.

Den som ordnar arbetspraktiken eller arbetslivsträningen ansvarar för arbetarskyddet för den som deltar i arbetspraktik eller arbetslivsträning enligt vad som bestäms i lagen om skydd i arbete (299/1958) och i lagen om unga arbetstagare (998/1993) samt vad som bestäms med stöd av dessa lagar och med stöd av lagen om skydd för unga arbetstagare (669/1967).

9 §

Försäkringsskydd för deltagare i arbetspraktik eller arbetslivsträning

För olycksfall eller yrkessjukdom i samband med arbetspraktik eller arbetslivsträning skall till mottagare av arbetsmarknadsstöd betalas ersättning av statens medel på samma grunder som lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) föreskriver om olycksfall i arbetet, till den del den skadelidande inte har rätt till minst lika stor ersättning enligt någon annan lag.

Ärenden som gäller utbetalning av ersättning av statens medel med stöd av denna paragraf behandlas i första instans av statskontoret.

Arbetsministeriet skall ordna gruppansvarsförsäkring för dem som deltar i arbetspraktik och arbetslivsträning.

11 a §

Ersättning för uppehälle

Ersättning för uppehälle betalas till mottagare av arbetsmarknadsstöd för resekostnader och andra kostnader för uppehälle under den arbetslivsträning som avses i 6 § 2 mom.

Ersättning för uppehälle betalas till en person som avses i 2 § 2 mom. för resekostnader och andra kostnader för uppehälle under den arbetspraktik som avses i 6 § 1 mom.

Beträffande den ersättning för uppehälle som avses i 1 och 2 mom. gäller vad som i lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning bestäms om ersättning för uppehälle för den som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning i Finland och om ärenden som gäller ersättningen.

12 b §

Stödets belopp

Till arbetsgivaren betalas i arbetsmarknadsstöd fullt arbetsmarknadsstöd enligt 23 § 1 mom.

Det belopp av arbetsmarknadsstöd eller sammansatt stöd som betalas till arbetsgivaren kan vara högst så stort som de kostnader som en persons lön åsamkat arbetsgivaren. Stöd betalas inte, om de kostnader som en persons lön åsamkar arbetsgivaren per månad är mindre än beloppet av fullt arbetsmarknadsstöd per månad. Som lönekostnader betraktas lön som har betalts till en sysselsatt person före avdrag av den försäkrades lagstadgade avgifter och skatter samt arbetsgivarens lagstadgade socialskyddsavgift, arbetspensionsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremier samt obligatorisk grupplivförsäkringspremie. Om beloppet av sammansatt stöd överstiger arbetsgivarens lönekostnader, görs avdrag från sysselsättningsstödet.

Om maximibeloppet av stöd som betalas till olika arbetsgivare och om förfarandet vid betalningen av stöd bestäms genom förordning av statsrådet.

12 c §

Stödets varaktighet

Det kan bestämmas att arbetsmarknadsstöd skall betalas till arbetsgivaren för högst 24 månader per person. Kombinerat med sysselsättningsstödet kan det dock bestämmas att arbetsmarknadsstödet skall betalas till arbetsgivaren för högst 12 månader per person. Beträffande maximitiderna tillämpas vad som i 8 § 6 mom. bestäms om den maximitid under vilken avtal om arbetspraktik och arbetslivsträning kan vara i kraft.

16 §

Väntetid

Till en person som avses i 2 § 1 punkten betalas arbetsmarknadsstöd när han eller hon, efter att ha anmält sig till arbetskraftsbyrån eller under en två års granskningsperiod före sin anmälan, i sammanlagt fem månader har varit i arbete, självständig företagare eller arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå eller deltagit i sådan arbetspraktik, arbetslivsträning, utbildning, arbetsprövning eller av arbetsförvaltningen ordnad rehabilitering som avses i 2 kap. Denna begränsning tillämpas inte på den som har kommit ut på arbetsmarknaden efter att ha fullbordat yrkesutbildning vid en läroanstalt eller efter att ha avlagt en examen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

Den som arbetat, varit företagare eller arbetssökande samtidigt som han eller hon studerat på heltid, anses inte ha varit på arbetsmarknaden.

17 §

Vägran att delta i arbetskraftspolitiska åtgärder

Den som utan giltig orsak upprepade gånger vägrar delta i åtgärder som arbetskraftsmyndigheten erbjuder i syfte att klarlägga arbetsförmågan eller arbetskonditionen eller utan giltig orsak vägrar delta i sysselsättningsfrämjande åtgärder som avses i 6 § 2 mom. eller 11 § och som ingår i den plan för arbetssökande som avses i 10 c § lagen om arbetskraftsservice eller i andra därmed jämförliga åtgärder som måste anses vara skäliga och som främjar sysselsättningen, har under två månader inte rätt till arbetsmarknadsstöd. Tiden räknas från den dag då vägran ägde rum.

En stödtagare har alltid rätt att vägra delta i arbetspraktik, arbetslivsträning eller arbetsprövning utanför sin pendlingsregion utan att förlora sin rätt till arbetsmarknadsstöd.

19 §

Avbrytande av arbetskraftspolitiska åtgärder

Den som utan giltigt skäl avbryter eller av eget förvållande måste avbryta sitt deltagande i sådana åtgärder som avses i 6 § eller 11 § eller andra därmed jämförliga sysselsättningsfrämjande åtgärder som måste anses vara skäliga, har under två månader efter avbrytandet inte rätt till arbetsmarknadsstöd.

En stödtagare har rätt att avbryta sin arbetspraktik, arbetslivsträning och arbetsprövning utan att förlora sin rätt till arbetsmarknadsstöd, när han eller hon i sammanlagt sex månader skött uppgifter hos en och samma praktik-, tränings- eller arbetsprövningsarrangör.

En stödtagare har rätt att avbryta sin arbetspraktik, arbetslivsträning och arbetsprövning utan att förlora sin rätt till arbetsmarknadsstöd, om den som ordnar åtgärden väsentligen försummar sina i 8 a § 2 mom. eller i 13 b § lagen om arbetskraftsservice föreskrivna förpliktelser eller försummar att iaktta villkoren i avtalet om åtgärden.

20 §

Vissa begränsningar i arbetsmarknadsstödet

På arbetsmarknadsstöd tillämpas vad 7 och 7 a §, 9 § 1 mom. och 3—5 mom., 9 a och 9 b § samt 10 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskriver om arbetslöshetsdagpenning.

Om det av den omständigheten att en stödtagare upprepade gånger förfar så som avses i 17—19 § kan dras den slutsatsen att stödtagaren inte vill delta i sysselsättningsfrämjande åtgärder, har stödtagaren inte rätt till arbetsmarknadsstöd förrän han eller hon i minst tre månader varit i arbete eller deltagit i sådan utbildning som avses i 10 §.

Vid upprepad vägran att ta emot arbete eller motsvarande förfarande skall i fråga om arbetsmarknadsstödet iakttas vad 11 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskriver om arbetslöshetsdagpenning.

21 §

Rätt till arbetsmarknadsstöd under väntetid, avbrottstid eller självrisktid

Arbetsmarknadsstöd betalas utan hinder av 16—19 och 22 a § för sådan tid då personen i fråga under väntetid, avbrottstid eller självrisktid har deltagit i sådan utbildning, arbetspraktik, arbetslivsträning, arbetsprövning eller rehabilitering som avses i 2 kap.

25 §

Betalning av arbetsmarknadsstöd utan behovsprövning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Inte heller förutsätts något behov av ekonomiskt stöd under den tid vederbörande deltar i sådan utbildning, arbetspraktik, arbetslivsträning, arbetsprövning eller av arbetsförvaltningen ordnad rehabilitering, som avses i 2 kap.

2 a §

Definitioner

17 §

Ersättningar till arbetslösa

En arbetslös kan för främjande av sina egna insatser för att skaffa sig arbete och för tryggande av sin utkomst beviljas sysselsättningsstöd. Stödet kan enligt statsbudgeten beviljas en arbetslös för arbetslivsträning på en arbetsplats, för inledande och stabilisering av företagsverksamhet, för ökande av arbetsmöjligheterna för deltidsanställda samt för andra sysselsättningsfrämjande åtgärder. Bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stödet, om dess belopp och varaktighet, ersättning för resekostnader och andra kostnader för uppehälle samt om behandlingen av ärenden som gäller stödet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som deltar i arbetslivsträning enligt denna lag står inte i sådant anställningsförhållande som avses i 1 kap. 1 § arbetsavtalslagen (55/2001) till den som ordnar arbetslivsträningen eller till arbetskraftsbyrån.

Om ansvaret för arbetarskyddet för den som deltar i arbetslivsträning bestäms särskilt.

På arbetslivsträning enligt denna lag tillämpas vad som i 6 § 2 mom., 8 § 1—4 mom. och 9 § lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993) bestäms om arbetslivsträning för mottagare av arbetsmarknadsstöd.