2 kap.
Normal säkerhetsutredning
4 §
Sökande
En normal säkerhetsutredning kan sökas
av
1) en statlig myndighet och en självständig statlig
inrättning,
2) riksdagens kanslikommission, riksdagens justitieombudsman,
statsrevisorerna och statens revisionsverk,
3) ett statligt affärsverk,
4) en kommun och en samkommun, samt
5) en privat sammanslutning eller stiftelse som har
sin stadgeenliga hemort, centralförvaltning eller huvudsakliga
verksamhet i Finland och en utländsk sammanslutning eller
stiftelse som har en registrerad filial i Finland.
En säkerhetsutredning kan göras också på begäran
av någon annan än en i 1 mom. avsedd
sökande, om ett fördrag eller någon annan
internationell förpliktelse som är bindande för
Finland förutsätter det.
5 §
Behörig myndighet
Skyddspolisen fattar beslut om huruvida en säkerhetsutredning
skall göras. Om sökanden hör till försvarsförvaltningen
eller sköter ett uppdrag på förordnande
av försvarsförvaltningen, fattar dock huvudstaben
beslut om huruvida en säkerhetsutredning skall göras.
6 §
Förutsättningar för en säkerhetsutredning
En säkerhetsutredning förutsätter
att den som utredningen gäller har gett sitt skriftliga
samtycke till utredningen i förväg.
En säkerhetsutredning kan göras för
en sökande som avses i 4 § 1 mom. 5 punkten endast
om sökanden godkänner de nödvändiga
villkor som den behöriga myndigheten ställt med
tanke på skyddet av personuppgifter när det gäller
registrerade personer och syftet med utredningen.
7 §
Ansökan om en säkerhetsutredning
Ansökan om en säkerhetsutredning skall vara skriftlig.
I ansökan skall uppges den som utredningen gäller
och specificeras den tjänst eller det uppdrag som han eller
hon skall utnämnas till eller anställas i eller
som han eller hon sköter samt andra för säkerhetsutredningen
relevanta uppgifter.
I ansökan om säkerhetsutredning skall ingå ett
egenhändigt undertecknat samtycke av den som utredningen
gäller och en försäkran om att han eller
hon informerats om syftet med utredningen och om hur den används
samt om rätten att få information om utredningens
innehåll.
8 §
Genomförande av en säkerhetsutredning
En säkerhetsutredning kan enbart bygga på registeruppgifter
i
1) datasystemet för polisärenden,
datasystemet för förvaltningsärenden
och skyddspolisens funktionella datasystem, vilka avses i lagen
om polisens personregister (509/1995),
2) straffregistret och näringsförbudsregistret,
3) justitieförvaltningens datasystem med uppgifter
om brottmål som är eller har varit föremål för åtalsprövning,
och domslutssystemet,
4) straffdataregistret och säkerhetsdataregistret
vilka förs av huvudstaben,
5) gränsbevakningsregistret som förs
av staben för gränsbevakningsväsendet,
6) undersöknings- och handräckningssystemet
som förs av tullstyrelsen,
7) befolkningsdatasystemet, samt
8) delregistret för visumärenden
och delregistret för inresevillkor vilka förs
av utrikesministeriet och hör till utlänningsregistret.
Uppgifter i brottsanmälningsindex i datasystemet för
polisärenden får användas bara om det inte
finns skäl att misstänka att brottsanmälan är ogrundad.
När uppgifter av detta slag används skall det
kontrolleras i vilken fas av behandlingen ärendet befinner
sig. Uppgifter i domslutssystemet får inte användas,
om motsvarande uppgifter med stöd av en bestämmelse
i en lag därom har utplånats ur något
annat register som nämns i 1 mom.
Angående den behöriga myndighetens rätt
att få uppgifter ur de register som avses i 1 mom. gäller
vad som särskilt föreskrivs någon annanstans
i lag.
För kontroll av de registeruppgifter som avses i 1 mom.
kan i en säkerhetsutredning användas också andra
uppgifter som myndigheterna har om den som utredningen gäller,
om det i ett enskilt fall är nödvändigt
att använda sådana uppgifter för att
syftet med utredningen skall uppnås och uppgifternas riktighet
inte kan betvivlas. I en säkerhetsutredning får
inte användas antydningar eller angivelser eller andra
anteckningar enligt vilka han eller hon kan misstänkas
för att komma att begå ett brott.
I en säkerhetsutredning får uppgifter som är mer än
tio år gamla inte användas, om det inte är nödvändigt
för att syftet med utredningen skall uppnås, och
inte heller uppgifter om gärningar som en person begått
innan han eller hon fyllt femton år.
9 §
Säkerhetsutredning på grund av en internationell
förpliktelse
Om en säkerhetsutredning görs på grund
av ett fördrag eller någon annan för
Finland bindande internationell förpliktelse, får
i utredningen, utöver de uppgifter som avses i 8 §,
användas uppgifter som det finns en specificerad skyldighet
att använda enligt fördraget eller den internationella
förpliktelsen.
10 §
Meddelande om resultatet av en säkerhetsutredning
En säkerhetsutredning skall lämnas skriftligt till
sökanden. I säkerhetsutredningen tas in endast
sådana uppgifter som i det enskilda fallet behövs
för att syftet med utredningen skall uppnås. Om
uppgifter om ett brottmål under behandling tas in i säkerhetsutredningen,
skall det samtidigt uppges i vilken fas av behandlingen ärendet
befinner sig.
Den behöriga myndighetens bedömning av tillförlitligheten
eller lämpligheten för en tjänst eller
ett uppdrag hos den som utredningen gäller får
inte ingå i en säkerhetsutredning, om inte ett fördrag
eller någon annan internationell förpliktelse
som avses i 9 § förutsätter det.
Om det vid en säkerhetsutredning inte har kommit fram
några uppgifter av betydelse med tanke på utredningens
syfte, kan den behöriga myndigheten meddela sökanden
detta också muntligen.
11 §
Användning av en säkerhetsutredning
En säkerhetsutredning binder inte sökanden. Uppgifterna
i en säkerhetsutredning får inte användas
för något annat ändamål än
det som uppgavs i ansökan.
12 §
Förvaring av säkerhetsutredningar och sekretessplikt
Sökanden skall förvara en säkerhetsutredning på ett
sådant sätt att uppgifterna i den kan behandlas
endast av personer som oundgängligen behöver dem
i skötseln av sina uppgifter. Sökanden skall förstöra
säkerhetsutredningen omedelbart när den inte längre
behövs för det ändamål som uppgavs
i ansökan om utredning, dock senast två år
efter att utredningen gjordes.
På sekretess i fråga om en säkerhetsutredning samt
de handlingar som har samband med att utredningen lämnas
och de uppgifter som ingår i dessa, samt i fråga
om den tystnadsplikt och det förbud mot utnyttjande som
gäller de uppgifter som erhållits när
en säkerhetsutredning skaffas, skall 22—24 § lagen
om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999)
tillämpas även i de fall när någon
annan sökande än en myndighet som avses i 4 § i
nämnda lag har erhållit handlingarna och uppgifterna.
13 §
Rätt till information
Var och en har rätt att få upplysningar av
den behöriga myndigheten om huruvida en säkerhetsutredning
som gäller honom eller henne har gjorts med tanke på ett
visst uppdrag. Den som utredningen gäller har rätt
att av den behöriga myndigheten på begäran
få de uppgifter som utredningen innehåller om
honom eller henne. Den som utredningen gäller har dock
inte rätt att få information som inhämtats
ur register som en registrerad inte har rätt till insyn
i.
Har i det fall som avses i 10 § 3 mom. ett meddelande
lämnats muntligt, kan också den som ansökt
om säkerhetsutredningen ge uppgifter om meddelandet.
Angående vars och ens rätt att kontrollera
de uppgifter som ingår om honom eller henne i ett register
föreskrivs särskilt.
3 kap.
Säkerhetsklassificering och omfattande säkerhetsutredning
14 §
Säkerhetsklassificering
Statsrådet kan besluta att det vid en namngiven statlig
myndighet eller vid en specificerad del av den tas i bruk en säkerhetsklassificering
av
arbetsuppgifter, om det nödvändigtvis krävs för
att syftet med denna lag skall uppnås.
Till första säkerhetsklassen hör
arbetsuppgifter vilkas skötsel förutsätter
tillgång oftare än sporadiskt till mer än
en ringa mängd sekretessbelagda uppgifter vilkas avslöjande
skulle medföra allvarlig skada för de intressen
som avses i 2 § 1—3 punkten. De övriga
uppgifter som är betydelsefulla med hänsyn till
syftet med denna lag hör till andra säkerhetsklassen.
De arbetsuppgifter som hör till första och
andra säkerhetsklassen specificeras genom beslut av det
ministerium till vars förvaltningsområde den myndighet
hör som namngivits enligt 1 mom.
15 §
Genomförande av en omfattande säkerhetsutredning
En omfattande säkerhetsutredning kan göras
i fråga om en person som söker eller skall förordnas
att sköta en arbetsuppgift som hör till första säkerhetsklassen
eller som sköter en sådan arbetsuppgift. En omfattande
säkerhetsutredning kan göras också då ett
fördrag eller någon annan internationell förpliktelse
som är bindande för Finland förutsätter
det.
När en omfattande säkerhetsutredning görs kan,
utöver vad som bestäms om en normal säkerhetsutredning,
utredas den näringsverksamhet som bedrivs av den som utredningen
gäller samt hans eller hennes förmögenhet
och skulder samt andra ekonomiska bindningar. För utredning
av den ekonomiska ställningen för den som utredningen
gäller kan, utöver vad som bestäms i 8 §,
användas uppgifter som utsökningsmyndigheterna
har om honom eller henne.
Till en omfattande säkerhetsutredning hör
en anmälan om personuppgifter i vilken den som utredningen
gäller lämnar de viktigaste uppgifterna om sig
själv, sina familje- och släktband, sin utbildning
samt sin boningsort och sina tjänste- och anställningsförhållanden
under högst de tio senaste åren. Vid behov kan
anmälan om personuppgifter också förutsättas
innehålla uppgifter om ekonomiska bindningar som avses
i 2 mom.
16 §
Anmärkningsrätt
Den som utredningen gäller har rätt att granska
de uppgifter som ingår i en omfattande säkerhetsutredning
och göra anmärkningar mot dem innan utredningen
lämnas till sökanden. Sådan rätt
föreligger dock inte när det gäller uppgifter
som inhämtats ur register som en registrerad inte har rätt
till insyn i.
En anmärkning som den som utredningen gäller
gör i fråga om en uppgift i en omfattande säkerhetsutredning
skall av den behöriga myndigheten antecknas i utredningen,
om inte uppgiften genast rättas med anledning av anmärkningen
eller anmärkningen bör betraktas som uppenbart
ogrundad. Om den behöriga myndigheten vägrar anteckna
anmärkningen i den omfattande säkerhetsutredningen,
skall myndigheten meddela den som utredningen gäller orsaken
till detta i ett skriftligt beslut.
Angående rättelse av uppgifter i register
föreskrivs särskilt.
17 §
Omfattande säkerhetsutredning som utsträcks att
gälla närstående
Om det för att syftet med en omfattande säkerhetsutredning
skall uppnås är absolut nödvändigt,
kan en utredning som avses i 8 § i enskilda fall utsträckas
att gälla föräldrar, barn eller make
till den som utredningen gäller eller den som lever i gemensamt
hushåll under äktenskapsliknande förhållanden
med honom eller henne (närstående). Utredningen
förutsätter att den närstående
till den som utredningen gäller har gett sitt skriftliga
samtycke till utredningen.
Anser sökanden att det är nödvändigt
att utsträcka en omfattande säkerhetsutredning
till att gälla närstående till den som
utredningen gäller, skall sökanden i sin ansökan
visa att det finns grundad anledning till detta.
Vad som bestäms om rätt till information för den
som utredningen gäller tillämpas också på närstående
i fråga om vilka en utredning som avses i 1 mom. har gjorts.
Angående den rätt som närstående
till den som utredningen gäller har att anmärka
på uppgifter om dem själva gäller vad som
föreskrivs i 16 §.
18 §
Bestämmelser som tillämpas på en
omfattande säkerhetsutredning
På en omfattande säkerhetsutredning tillämpas
utöver bestämmelserna i detta kapitel vad som
bestäms om en normal säkerhetsutredning, dock
inte 4 § och 6 § 2 mom.
4 kap.
Begränsad säkerhetsutredning
19 §
Syftet med en begränsad säkerhetsutredning
Syftet med en begränsad säkerhetsutredning är
att utreda om en person kan beviljas tillträde till vissa
platser eller utrymmen för att sköta sina arbetsuppgifter.
I detta kapitel avsedda platser och utrymmen är
1) kärnanläggningar,
2) flygplatser, hamnar och andra med dem jämförbara
trafikområden som är viktiga med tanke på landets
inre eller yttre trafikförbindelser,
3) betydande inrättningar som betjänar
kommunalteknisk service,
4) garnisons- och depåområden och
andra områden som är i försvarsmaktens
besittning och som är av avsevärd betydelse för
det militära försvaret,
5) försvarsmaktens, gränsbevakningsväsendets
och polisens verksamhetsställen,
6) verksamhetsställen som är viktiga
med tanke på användningen av myndigheternas datanät, samt
7) statliga myndigheters verksamhetsställen, offentliga
och privata forskningsinstitut och datacentraler som är
av avsevärd betydelse för statens inre eller yttre
säkerhet eller försvaret eller av synnerligen
stor betydelse för den offentliga ekonomin.
20 §
Ansökan om begränsad säkerhetsutredning
I en ansökan om begränsad säkerhetsutredning
skall specificeras den plats eller det utrymme som avses i 19 § 2 mom.
och de arbetsuppgifter som den som utredningen gäller avses
sköta där.
21 §
Behörig myndighet i fråga om en begränsad
säkerhetsutredning
Beslut om huruvida en begränsad säkerhetsutredning
skall göras fattas av polisinrättningen i häradet
på den ort där den plats eller det utrymme som
ansökan gäller finns, om inte något annat
följer av 2 mom.
Huvudstaben beslutar om begränsad säkerhetsutredning,
om ansökan gäller tillträde till en plats
eller ett utrymme som är i försvarsmaktens besittning.
22 §
Genomförande av en begränsad säkerhetsutredning
En begränsad säkerhetsutredning kan bygga enbart
på registeruppgifter i datasystemet för polisärenden,
straffregistret, justitieförvaltningens datasystem med
uppgifter om brottmål som är eller har varit föremål
för åtalsprövning, domslutssystemet samt
straffdataregistret och säkerhetsdataregistret vilka förs
av huvudstaben.
23 §
Bestämmelser som tillämpas på en
begränsad säkerhetsutredning
På en begränsad säkerhetsutredning
tillämpas, utöver bestämmelserna i detta
kapitel, vad som i denna lag bestäms om en normal säkerhetsutredning,
dock inte 5 § och 8 § 1 mom.
5 kap.
Särskilda bestämmelser
24 §
Rättsskydd
I en behörig myndighets avslagsbeslut i ett ärende
som gäller säkerhetsutredning får ändring
inte sökas genom besvär.
I en behörig myndighets beslut genom vilket denna har
vägrat lämna uppgifter som avses i 13 § 1
mom. eller 16 § 1 mom. eller göra en anteckning
som avses i 16 § 2 mom. får ändring
sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen
så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
I förvaltningsdomstolens beslut genom vilket en i 5 § avsedd
behörig myndighets beslut har upphävts eller ändrats,
får ändring sökas också av myndigheten
i fråga.
Dataombudsmannen har rätt att ta del av en säkerhetsutredning
som avses i denna lag för att granska dess lagenlighet.
25 §
Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter
Utan hinder av den skyldighet att iaktta sekretess som föreskrivs
i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får
skyddspolisen, huvudstaben och polisinrättningen i häradet
till varandra lämna ut uppgifter som behövs för
enskilda säkerhetsutredningar.
26 §
Personregister över säkerhetsutredningar
Angående personregister som förs över
säkerhetsutredningar föreskrivs i lagen om polisens personregister
och i lagen om fullgörande av polisuppgifter inom försvarsmakten
(1251/1995).
27 §
Avgifter för säkerhetsutredningar
För säkerhetsutredningar som behöriga
myndigheter gjort med stöd av denna lag tas avgift ut med
iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs
i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).
En säkerhetsutredning som en behörig myndighet
gör på ansökan av en annan myndighet
eller en läroanstalt inom samma förvaltningsområde är
dock avgiftsfri.
28 §
Straffbestämmelser
Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 12 § 2
mom. döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen
(39/1889), om inte gärningen är straffbar
enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller strängare
straff för den bestäms någon annanstans
i lag.
Bestämmelser om straff för personregisterbrott
finns i 38 kap. 9 § strafflagen och om straff för
personregisterförseelse i 48 § 2 mom.
personuppgiftslagen (523/1999).
29 §
Närmare bestämmelser
Närmare bestämmelser om de uppgifter som skall
lämnas vid ansökan om säkerhetsutredning,
om ansökningsförfarandet och om de villkor som
avses i 6 § 2 mom. kan, när det gäller
säkerhetsutredningar som omfattas av behörigheten
för skyddspolisen eller polisinrättningen i häradet,
utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.
Närmare bestämmelser om de uppgifter som skall
lämnas vid ansökan om säkerhetsutredning,
om ansökningsförfarandet samt om de villkor som
avses i 6 § 2 mom. kan, när det gäller
säkerhetsutredningar som hör till huvudstabens behörighet,
utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.