RIKSDAGENS SVAR 197/2001 rd

RSv 197/2001 rd - RP 43/2001 rd

Regeringens proposition med förslag till lag om säkerhetsutredningar och vissa lagar som har samband med den

Ärende

Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om säkerhetsutredningar och vissa lagar som har samband med den (RP 43/2001 rd).

Beredning i utskott

Förvaltningsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (FvUB 26/2001 rd).

Beslut

Riksdagen har antagit följande lagar:

Lag

om säkerhetsutredningar

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

Lagens tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs om säkerhetsutredningar som kan göras i fråga om den som söker en tjänst eller ett uppdrag, skall anställas eller antas till utbildning eller sköter en tjänst eller ett uppdrag.

Säkerhetsutredningen kan göras som en normal, omfattande eller begränsad utredning.

2 §

Lagens syfte

Lagens syfte är att genom en säkerhetsutredning enligt 1 §, med hänsyn till skyddet för privatlivet och skyddet av personuppgifter i fråga om den som utredningen gäller, öka möjligheterna att förebygga brott som medför allvarlig skada för

1) Finlands inre eller yttre säkerhet, försvar eller beredskap för undantagsförhållanden,

2) Finlands relationer till andra stater eller internationella organisationer,

3) den offentliga ekonomin,

4) en enskilds anmärkningsvärt värdefulla affärs- eller yrkeshemligheter eller andra med dem jämförbara enskilda ekonomiska intressen som är av synnerligen stor betydelse, eller

5) datasäkerhet som är av synnerligen stor betydelse för skyddet av de intressen som avses i 1—4 punkten.

3 §

Begränsningsbestämmelse

De befogenheter som avses i denna lag får användas endast när det nödvändigtvis krävs för att syftet med lagen skall kunna uppnås. Då befogenheterna används får inte större ingrepp än vad som är nödvändigt göras i skyddet för någons privatliv.

2 kap.

Normal säkerhetsutredning

4 §

Sökande

En normal säkerhetsutredning kan sökas av

1) en statlig myndighet och en självständig statlig inrättning,

2) riksdagens kanslikommission, riksdagens justitieombudsman, statsrevisorerna och statens revisionsverk,

3) ett statligt affärsverk,

4) en kommun och en samkommun, samt

5) en privat sammanslutning eller stiftelse som har sin stadgeenliga hemort, centralförvaltning eller huvudsakliga verksamhet i Finland och en utländsk sammanslutning eller stiftelse som har en registrerad filial i Finland.

En säkerhetsutredning kan göras också på begäran av någon annan än en i 1 mom. avsedd sökande, om ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som är bindande för Finland förutsätter det.

5 §

Behörig myndighet

Skyddspolisen fattar beslut om huruvida en säkerhetsutredning skall göras. Om sökanden hör till försvarsförvaltningen eller sköter ett uppdrag på förordnande av försvarsförvaltningen, fattar dock huvudstaben beslut om huruvida en säkerhetsutredning skall göras.

6 §

Förutsättningar för en säkerhetsutredning

En säkerhetsutredning förutsätter att den som utredningen gäller har gett sitt skriftliga samtycke till utredningen i förväg.

En säkerhetsutredning kan göras för en sökande som avses i 4 § 1 mom. 5 punkten endast om sökanden godkänner de nödvändiga villkor som den behöriga myndigheten ställt med tanke på skyddet av personuppgifter när det gäller registrerade personer och syftet med utredningen.

7 §

Ansökan om en säkerhetsutredning

Ansökan om en säkerhetsutredning skall vara skriftlig. I ansökan skall uppges den som utredningen gäller och specificeras den tjänst eller det uppdrag som han eller hon skall utnämnas till eller anställas i eller som han eller hon sköter samt andra för säkerhetsutredningen relevanta uppgifter.

I ansökan om säkerhetsutredning skall ingå ett egenhändigt undertecknat samtycke av den som utredningen gäller och en försäkran om att han eller hon informerats om syftet med utredningen och om hur den används samt om rätten att få information om utredningens innehåll.

8 §

Genomförande av en säkerhetsutredning

En säkerhetsutredning kan enbart bygga på registeruppgifter i

1) datasystemet för polisärenden, datasystemet för förvaltningsärenden och skyddspolisens funktionella datasystem, vilka avses i lagen om polisens personregister (509/1995),

2) straffregistret och näringsförbudsregistret,

3) justitieförvaltningens datasystem med uppgifter om brottmål som är eller har varit föremål för åtalsprövning, och domslutssystemet,

4) straffdataregistret och säkerhetsdataregistret vilka förs av huvudstaben,

5) gränsbevakningsregistret som förs av staben för gränsbevakningsväsendet,

6) undersöknings- och handräckningssystemet som förs av tullstyrelsen,

7) befolkningsdatasystemet, samt

8) delregistret för visumärenden och delregistret för inresevillkor vilka förs av utrikesministeriet och hör till utlänningsregistret.

Uppgifter i brottsanmälningsindex i datasystemet för polisärenden får användas bara om det inte finns skäl att misstänka att brottsanmälan är ogrundad. När uppgifter av detta slag används skall det kontrolleras i vilken fas av behandlingen ärendet befinner sig. Uppgifter i domslutssystemet får inte användas, om motsvarande uppgifter med stöd av en bestämmelse i en lag därom har utplånats ur något annat register som nämns i 1 mom.

Angående den behöriga myndighetens rätt att få uppgifter ur de register som avses i 1 mom. gäller vad som särskilt föreskrivs någon annanstans i lag.

För kontroll av de registeruppgifter som avses i 1 mom. kan i en säkerhetsutredning användas också andra uppgifter som myndigheterna har om den som utredningen gäller, om det i ett enskilt fall är nödvändigt att använda sådana uppgifter för att syftet med utredningen skall uppnås och uppgifternas riktighet inte kan betvivlas. I en säkerhetsutredning får inte användas antydningar eller angivelser eller andra anteckningar enligt vilka han eller hon kan misstänkas för att komma att begå ett brott.

I en säkerhetsutredning får uppgifter som är mer än tio år gamla inte användas, om det inte är nödvändigt för att syftet med utredningen skall uppnås, och inte heller uppgifter om gärningar som en person begått innan han eller hon fyllt femton år.

9 §

Säkerhetsutredning på grund av en internationell förpliktelse

Om en säkerhetsutredning görs på grund av ett fördrag eller någon annan för Finland bindande internationell förpliktelse, får i utredningen, utöver de uppgifter som avses i 8 §, användas uppgifter som det finns en specificerad skyldighet att använda enligt fördraget eller den internationella förpliktelsen.

10 §

Meddelande om resultatet av en säkerhetsutredning

En säkerhetsutredning skall lämnas skriftligt till sökanden. I säkerhetsutredningen tas in endast sådana uppgifter som i det enskilda fallet behövs för att syftet med utredningen skall uppnås. Om uppgifter om ett brottmål under behandling tas in i säkerhetsutredningen, skall det samtidigt uppges i vilken fas av behandlingen ärendet befinner sig.

Den behöriga myndighetens bedömning av tillförlitligheten eller lämpligheten för en tjänst eller ett uppdrag hos den som utredningen gäller får inte ingå i en säkerhetsutredning, om inte ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som avses i 9 § förutsätter det.

Om det vid en säkerhetsutredning inte har kommit fram några uppgifter av betydelse med tanke på utredningens syfte, kan den behöriga myndigheten meddela sökanden detta också muntligen.

11 §

Användning av en säkerhetsutredning

En säkerhetsutredning binder inte sökanden. Uppgifterna i en säkerhetsutredning får inte användas för något annat ändamål än det som uppgavs i ansökan.

12 §

Förvaring av säkerhetsutredningar och sekretessplikt

Sökanden skall förvara en säkerhetsutredning på ett sådant sätt att uppgifterna i den kan behandlas endast av personer som oundgängligen behöver dem i skötseln av sina uppgifter. Sökanden skall förstöra säkerhetsutredningen omedelbart när den inte längre behövs för det ändamål som uppgavs i ansökan om utredning, dock senast två år efter att utredningen gjordes.

På sekretess i fråga om en säkerhetsutredning samt de handlingar som har samband med att utredningen lämnas och de uppgifter som ingår i dessa, samt i fråga om den tystnadsplikt och det förbud mot utnyttjande som gäller de uppgifter som erhållits när en säkerhetsutredning skaffas, skall 22—24 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) tillämpas även i de fall när någon annan sökande än en myndighet som avses i 4 § i nämnda lag har erhållit handlingarna och uppgifterna.

13 §

Rätt till information

Var och en har rätt att få upplysningar av den behöriga myndigheten om huruvida en säkerhetsutredning som gäller honom eller henne har gjorts med tanke på ett visst uppdrag. Den som utredningen gäller har rätt att av den behöriga myndigheten på begäran få de uppgifter som utredningen innehåller om honom eller henne. Den som utredningen gäller har dock inte rätt att få information som inhämtats ur register som en registrerad inte har rätt till insyn i.

Har i det fall som avses i 10 § 3 mom. ett meddelande lämnats muntligt, kan också den som ansökt om säkerhetsutredningen ge uppgifter om meddelandet.

Angående vars och ens rätt att kontrollera de uppgifter som ingår om honom eller henne i ett register föreskrivs särskilt.

3 kap.

Säkerhetsklassificering och omfattande säkerhetsutredning

14 §

Säkerhetsklassificering

Statsrådet kan besluta att det vid en namngiven statlig myndighet eller vid en specificerad del av den tas i bruk en säkerhetsklassificering av arbetsuppgifter, om det nödvändigtvis krävs för att syftet med denna lag skall uppnås.

Till första säkerhetsklassen hör arbetsuppgifter vilkas skötsel förutsätter tillgång oftare än sporadiskt till mer än en ringa mängd sekretessbelagda uppgifter vilkas avslöjande skulle medföra allvarlig skada för de intressen som avses i 2 § 1—3 punkten. De övriga uppgifter som är betydelsefulla med hänsyn till syftet med denna lag hör till andra säkerhetsklassen.

De arbetsuppgifter som hör till första och andra säkerhetsklassen specificeras genom beslut av det ministerium till vars förvaltningsområde den myndighet hör som namngivits enligt 1 mom.

15 §

Genomförande av en omfattande säkerhetsutredning

En omfattande säkerhetsutredning kan göras i fråga om en person som söker eller skall förordnas att sköta en arbetsuppgift som hör till första säkerhetsklassen eller som sköter en sådan arbetsuppgift. En omfattande säkerhetsutredning kan göras också då ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som är bindande för Finland förutsätter det.

När en omfattande säkerhetsutredning görs kan, utöver vad som bestäms om en normal säkerhetsutredning, utredas den näringsverksamhet som bedrivs av den som utredningen gäller samt hans eller hennes förmögenhet och skulder samt andra ekonomiska bindningar. För utredning av den ekonomiska ställningen för den som utredningen gäller kan, utöver vad som bestäms i 8 §, användas uppgifter som utsökningsmyndigheterna har om honom eller henne.

Till en omfattande säkerhetsutredning hör en anmälan om personuppgifter i vilken den som utredningen gäller lämnar de viktigaste uppgifterna om sig själv, sina familje- och släktband, sin utbildning samt sin boningsort och sina tjänste- och anställningsförhållanden under högst de tio senaste åren. Vid behov kan anmälan om personuppgifter också förutsättas innehålla uppgifter om ekonomiska bindningar som avses i 2 mom.

16 §

Anmärkningsrätt

Den som utredningen gäller har rätt att granska de uppgifter som ingår i en omfattande säkerhetsutredning och göra anmärkningar mot dem innan utredningen lämnas till sökanden. Sådan rätt föreligger dock inte när det gäller uppgifter som inhämtats ur register som en registrerad inte har rätt till insyn i.

En anmärkning som den som utredningen gäller gör i fråga om en uppgift i en omfattande säkerhetsutredning skall av den behöriga myndigheten antecknas i utredningen, om inte uppgiften genast rättas med anledning av anmärkningen eller anmärkningen bör betraktas som uppenbart ogrundad. Om den behöriga myndigheten vägrar anteckna anmärkningen i den omfattande säkerhetsutredningen, skall myndigheten meddela den som utredningen gäller orsaken till detta i ett skriftligt beslut.

Angående rättelse av uppgifter i register föreskrivs särskilt.

17 §

Omfattande säkerhetsutredning som utsträcks att gälla närstående

Om det för att syftet med en omfattande säkerhetsutredning skall uppnås är absolut nödvändigt, kan en utredning som avses i 8 § i enskilda fall utsträckas att gälla föräldrar, barn eller make till den som utredningen gäller eller den som lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden med honom eller henne (närstående). Utredningen förutsätter att den närstående till den som utredningen gäller har gett sitt skriftliga samtycke till utredningen.

Anser sökanden att det är nödvändigt att utsträcka en omfattande säkerhetsutredning till att gälla närstående till den som utredningen gäller, skall sökanden i sin ansökan visa att det finns grundad anledning till detta.

Vad som bestäms om rätt till information för den som utredningen gäller tillämpas också på närstående i fråga om vilka en utredning som avses i 1 mom. har gjorts. Angående den rätt som närstående till den som utredningen gäller har att anmärka på uppgifter om dem själva gäller vad som föreskrivs i 16 §.

18 §

Bestämmelser som tillämpas på en omfattande säkerhetsutredning

På en omfattande säkerhetsutredning tillämpas utöver bestämmelserna i detta kapitel vad som bestäms om en normal säkerhetsutredning, dock inte 4 § och 6 § 2 mom.

4 kap.

Begränsad säkerhetsutredning

19 §

Syftet med en begränsad säkerhetsutredning

Syftet med en begränsad säkerhetsutredning är att utreda om en person kan beviljas tillträde till vissa platser eller utrymmen för att sköta sina arbetsuppgifter.

I detta kapitel avsedda platser och utrymmen är

1) kärnanläggningar,

2) flygplatser, hamnar och andra med dem jämförbara trafikområden som är viktiga med tanke på landets inre eller yttre trafikförbindelser,

3) betydande inrättningar som betjänar kommunalteknisk service,

4) garnisons- och depåområden och andra områden som är i försvarsmaktens besittning och som är av avsevärd betydelse för det militära försvaret,

5) försvarsmaktens, gränsbevakningsväsendets och polisens verksamhetsställen,

6) verksamhetsställen som är viktiga med tanke på användningen av myndigheternas datanät, samt

7) statliga myndigheters verksamhetsställen, offentliga och privata forskningsinstitut och datacentraler som är av avsevärd betydelse för statens inre eller yttre säkerhet eller försvaret eller av synnerligen stor betydelse för den offentliga ekonomin.

20 §

Ansökan om begränsad säkerhetsutredning

I en ansökan om begränsad säkerhetsutredning skall specificeras den plats eller det utrymme som avses i 19 § 2 mom. och de arbetsuppgifter som den som utredningen gäller avses sköta där.

21 §

Behörig myndighet i fråga om en begränsad säkerhetsutredning

Beslut om huruvida en begränsad säkerhetsutredning skall göras fattas av polisinrättningen i häradet på den ort där den plats eller det utrymme som ansökan gäller finns, om inte något annat följer av 2 mom.

Huvudstaben beslutar om begränsad säkerhetsutredning, om ansökan gäller tillträde till en plats eller ett utrymme som är i försvarsmaktens besittning.

22 §

Genomförande av en begränsad säkerhetsutredning

En begränsad säkerhetsutredning kan bygga enbart på registeruppgifter i datasystemet för polisärenden, straffregistret, justitieförvaltningens datasystem med uppgifter om brottmål som är eller har varit föremål för åtalsprövning, domslutssystemet samt straffdataregistret och säkerhetsdataregistret vilka förs av huvudstaben.

23 §

Bestämmelser som tillämpas på en begränsad säkerhetsutredning

På en begränsad säkerhetsutredning tillämpas, utöver bestämmelserna i detta kapitel, vad som i denna lag bestäms om en normal säkerhetsutredning, dock inte 5 § och 8 § 1 mom.

5 kap.

Särskilda bestämmelser

24 §

Rättsskydd

I en behörig myndighets avslagsbeslut i ett ärende som gäller säkerhetsutredning får ändring inte sökas genom besvär.

I en behörig myndighets beslut genom vilket denna har vägrat lämna uppgifter som avses i 13 § 1 mom. eller 16 § 1 mom. eller göra en anteckning som avses i 16 § 2 mom. får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I förvaltningsdomstolens beslut genom vilket en i 5 § avsedd behörig myndighets beslut har upphävts eller ändrats, får ändring sökas också av myndigheten i fråga.

Dataombudsmannen har rätt att ta del av en säkerhetsutredning som avses i denna lag för att granska dess lagenlighet.

25 §

Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter

Utan hinder av den skyldighet att iaktta sekretess som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får skyddspolisen, huvudstaben och polisinrättningen i häradet till varandra lämna ut uppgifter som behövs för enskilda säkerhetsutredningar.

26 §

Personregister över säkerhetsutredningar

Angående personregister som förs över säkerhetsutredningar föreskrivs i lagen om polisens personregister och i lagen om fullgörande av polisuppgifter inom försvarsmakten (1251/1995).

27 §

Avgifter för säkerhetsutredningar

För säkerhetsutredningar som behöriga myndigheter gjort med stöd av denna lag tas avgift ut med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). En säkerhetsutredning som en behörig myndighet gör på ansökan av en annan myndighet eller en läroanstalt inom samma förvaltningsområde är dock avgiftsfri.

28 §

Straffbestämmelser

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 12 § 2 mom. döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen (39/1889), om inte gärningen är straffbar enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller strängare straff för den bestäms någon annanstans i lag.

Bestämmelser om straff för personregisterbrott finns i 38 kap. 9 § strafflagen och om straff för personregisterförseelse i 48 § 2 mom. personuppgiftslagen (523/1999).

29 §

Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om de uppgifter som skall lämnas vid ansökan om säkerhetsutredning, om ansökningsförfarandet och om de villkor som avses i 6 § 2 mom. kan, när det gäller säkerhetsutredningar som omfattas av behörigheten för skyddspolisen eller polisinrättningen i häradet, utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som skall lämnas vid ansökan om säkerhetsutredning, om ansökningsförfarandet samt om de villkor som avses i 6 § 2 mom. kan, när det gäller säkerhetsutredningar som hör till huvudstabens behörighet, utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.

6 kap.

Ikraftträdande

30 §

Ikraftträdelsebestämmelse

Denna lag träder i kraft den                          20      .

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av lagen om polisens personregister

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 7 april 1995 om polisens personregister (509/1995) 20 § 6 mom, sådant det lyder i lag 4/1998,

ändras 1 b § 2 mom., 23 och 24 b § samt 24 d § 1 mom., dessa lagrum sådana de lyder, 1 b § 2 mom. samt 24 b § och 24 d § 1 mom. i nämnda lag 4/1998 samt 23 § delvis ändrad i sistnämnda lag och i lag 658/1998, samt

fogas till 1 b §, sådan den lyder i nämnda lag 4/1998, ett nytt 4 mom. och till 3 § ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., som följer:

1 b §

Datasystemet för förvaltningsärenden

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Delregister inom datasystemet för förvaltningsärenden är

1) vapentillståndsregistret,

2) identitetskortsregistret,

3) passregistret,

4) kontrollkortsregistret,

5) registret för identifiering av utlänningar,

6) väktarregistret,

7) ordningsmannaregistret, samt

8) den lokala polisens säkerhetsutredningsregister.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I den lokala polisens säkerhetsutredningsregister införs förutom identitetsuppgifter för den som utredningen gäller också en anteckning om att han eller hon har varit föremål för en i lagen om säkerhetsutredningar (     /     ) avsedd begränsad säkerhetsutredning samt den tidpunkt då utredningen lämnades och andra uppgifter som behövs för att specificera utredningen.

3 §

Skyddspolisens funktionella datasystem

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I skyddspolisens funktionella datasystem införs också uppgifter om en i lagen om säkerhetsutredningar avsedd normal säkerhetsutredning och en omfattande säkerhetsutredning som skyddspolisen gjort, identitetsuppgifter för den som utredningen gäller och den tidpunkt då utredningen lämnades.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

23 §

Säkerhetsutredningar

När polisen gör i lagen om säkerhetsutredningar avsedda normala säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar har den rätt att använda uppgifter som införts i datasystemet för polisärenden, datasystemet för förvaltningsärenden och skyddspolisens funktionella datasystem och rätt att få uppgifter som finns i justitieförvaltningens datasystem med uppgifter om brottmål som är eller har varit föremål för åtalsprövning samt uppgifter i domslutssystemet. Angående polisens rätt att få andra uppgifter som kan användas i normala säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar bestäms särskilt.

När polisen gör en begränsad säkerhetsutredning har den rätt att använda uppgifter som finns i datasystemet för polisärenden och rätt att få uppgifter som finns i justitieförvaltningens datasystem med uppgifter om brottmål som är eller har varit föremål för åtalsprövning samt uppgifter i domslutssystemet, samt sådana andra uppgifter som polisen har rätt att få för detta ändamål av andra myndigheter enligt vad som bestäms någon annanstans i lag.

24 b §

Utplåning av uppgifter ur skyddspolisens funktionella datasystem

Uppgifter som gäller en person utplånas ur skyddspolisens funktionella datasystem då 25 år förflutit sedan den sista uppgiften infördes. Uppgifter i nämnda datasystem om en normal säkerhetsutredning och en omfattande säkerhetsutredning utplånas inom ett år efter att en ny motsvarande utredning har lämnats, och i vilket fall som helst senast då tio år har förflutit sedan utredningen lämnades.

24 d §

Utplåning av uppgifter ur datasystemet för förvaltningsärenden

Ur databasen inom datasystemet för förvaltningsärenden och dess separata delregister utplånas uppgifter enligt följande:

1) ur identitetskorts-, pass-, väktar- och ordningsmannaregistret uppgifterna om tillstånd då tio år har förflutit sedan utgången av tillståndets giltighetstid samt uppgifter om avslag på ansökan, uppgifter om återkallelse, hinder och anmärkningar samt uppgifter om utlåtanden då tio år har förflutit sedan ansökan avslogs, anteckning gjordes om återkallelse, hinder eller anmärkning eller utlåtande lämnades,

2) ur kontrollkortsregistret då fem år har förflutit sedan uppgiften infördes,

3) ur registret för identifiering av utlänningar då tio år har förflutit sedan registreringen eller då ett år har förflutit sedan den registrerade beviljades finskt medborgarskap, samt

4) ur den lokala polisens säkerhetsutredningsregister inom ett år efter att en ny begränsad säkerhetsutredning har lämnats och i vilket fall som helst senast då tio år har förflutit sedan utredningen lämnades.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den                       20   .

_______________

Lag

om ändring av lagen om fullgörande av polisuppgifter inom försvarsmakten

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen den 3 november 1995 om fullgörande av polisuppgifter inom försvarsmakten (1251/1995) 6 § 1 mom. 6 punkten och 22 §, samt

fogas till 11 § ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., och till 18 § ett nytt 3 mom., varvid de nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom., som följer:

6 §

Rätt att få uppgifter ur vissa myndigheters register

Huvudstaben har rätt att utan hinder av sekretessplikten få sådana uppgifter som den behöver för skötseln av de åligganden som anges i 1 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

6) ur polisens personregister, uppgifter för bedömning av en persons lämplighet att tjänstgöra inom försvarsförvaltningen och för i lagen om säkerhetsutredningar ( / ) avsedda säkerhetsutredningar.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

11 §

Säkerhetsdataregistret

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I säkerhetsdataregistret införs också uppgifter om i lagen om säkerhetsutredningar avsedda normala säkerhetsutredningar, begränsade säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar som huvudstaben gjort, identitetsuppgifter för den som utredningen gäller samt den tidpunkt då en sådan utredning lämnades.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

18 §

Den tid uppgifter skall bevaras

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Uppgifter i säkerhetsdataregistret om normala säkerhetsutredningar, begränsade säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar utplånas inom ett år efter att en ny motsvarande utredning har lämnats och i vilket fall som helst senast då tio år har förflutit sedan utredningen lämnades.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

22 §

Säkerhetsutredningar

När huvudstaben gör i lagen om säkerhetsutredningar avsedda normala säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar har den rätt att använda uppgifter i straffdataregistret och säkerhetsdataregistret vilka förs av huvudstaben samt rätt att få uppgifter som finns i justitieförvaltningens datasystem med uppgifter om brottmål som är eller har varit föremål för åtalsprövning samt uppgifter i domslutssystemet. Angående huvudstabens rätt att få andra uppgifter som den kan använda i normala säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar bestäms särskilt.

När huvudstaben gör en begränsad säkerhetsutredning har den rätt att använda uppgifter som finns i straffdataregistret och säkerhetsdataregistret vilka förs av huvudstaben samt rätt att få uppgifter som finns i justitieförvaltningens datasystem med uppgifter om brottmål som är eller har varit föremål för åtalsprövning samt uppgifter i domslutssystemet, samt sådana andra uppgifter som huvudstaben har rätt att få för detta ändamål av andra myndigheter enligt vad som bestäms någon annanstans i lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                        20   .

_______________

Lag

om ändring av 4 a § straffregisterlagen

I enlighet med riksdagens beslut

fogas till 4 a § 1 mom. straffregisterlagen av den 20 augusti 1993 (770/1993), sådant det lyder i lag 1093/1999, en ny 1 a-punkt som följer:

4 a §

Utöver vad som bestäms i 4 §, lämnas ur straffregistret uppgifter om personer ut till finska myndigheter i ärenden som gäller

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

1 a) genomförande av i lagen om säkerhetsutredningar ( / ) avsedda normala säkerhetsutredningar samt begränsade och omfattande säkerhetsutredningar,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den                       20   .

_______________

Lag

om ändring av 3 kap. 34 g § utsökningslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i utsökningslagen av den 3 december 1895 (37/1895) 3 kap. 34 g § 1 mom., sådant det lyder i lag 649/1999, som följer:

34 g §

Utan hinder av bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får utmätningsmannen lämna ut behövliga uppgifter till en annan utsökningsmyndighet samt, om det finns skäl att misstänka att gäldenären kan ha gjort sig skyldig till brott, även till åklagar- och förundersökningsmyndigheterna. Utmätningsmannen får lämna ut uppgifter till åklagarmyndigheterna även för prövning av förvandlingsstraff för böter. Utmätningsmannen får dessutom lämna ut behövliga uppgifter till skyddspolisen och huvudstaben för genomförande av i lagen om säkerhetsutredningar (     /     ) avsedda omfattande säkerhetsutredningar samt till skattemyndigheterna, arbetsmyndigheterna, konkursombudsmannen eller någon annan myndighet, om han konstaterar att gäldenären har gjort sig skyldig till missbruk. Utmätningsmannen får dock inte lämna ut uppgifter till någon annan myndighet än en annan utsökningsmyndighet om missbruk som gäldenären har gjort sig skyldig till, om uppgifterna om detta missbruk har erhållits av en person som vid rättegång skulle ha rätt eller skyldighet att vägra vittna om nämnda omständigheter, och inte heller uppgifter som han fått av en utomstående själv om missbruk som denne har gjort sig skyldig till.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den                       20   .

_______________

Lag

om ändring av 21 § lagen om näringsförbud

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen den 13 december 1985 om näringsförbud (1059/1985) 21 § 4 mom., sådant det lyder i lag 1220/1997, som följer:

21 §

Register

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Uppgifter om näringsförbud som inte längre gäller skall hållas hemliga. Uppgifter får dock lämnas ut till polisen för förundersökning av brott mot näringsförbud och utredning av förutsättningar för meddelande av näringsförbud, till allmän åklagare för åtalsprövning och för drivande av åtal samt till skyddspolisen och huvudstaben för genomförande av i lagen om säkerhetsutredningar (     /     ) avsedda normala säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar.

_______________

Denna lag träder i kraft den                        20   .

_______________

Lag

om ändring av 2 och 10 § lagen om utlänningsregistret

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen den 19 december 1997 om utlänningsregistret (1270/1997) 2 § 2 mom. och 10 § 1 mom. 1 punkten som följer:

2 §

Registerföring och ändamålet med registret

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utlänningsregistret förs och används som underlag för beslut om utlänningars inresa, vistelse och arbete i Finland, för övervakningen av inresor och utresor, för tryggandet av landets säkerhet och för genomförande av i lagen om säkerhetsutredningar (     /     ) avsedda normala säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

10 §

Utlämnande av uppgifter ur registret

Utöver vad som bestäms i någon annan lag eller i internationella avtal som är bindande för Finland får, utan hinder av sekretessbestämmelserna och i den mån det är nödvändigt för att den mottagande myndigheten skall kunna utföra sina i lag bestämda uppgifter, ur utlänningsregistret utlämnas information till

1) försvarsmakten om ansökningar som gäller visum, uppehållstillstånd, arbetstillstånd och asyl samt om beslut som gäller dessa ansökningar för handhavande av säkerhets- och tillsynsuppgifter samt uppgift om medborgarskap för behandlingen av värnpliktsärenden som avses i värnpliktslagen (452/1950),

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den                          20   .

_______________

Helsingfors den 4 december 2001