Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
RSv 91/2003 rd - RP 74/2003 rd
Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagar om ändring av 4 § lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården, socialvårdslagen och 12 § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (RP 74/2003 rd).
Social- och hälsovårdsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (ShUB 23/2003 rd).
Riksdagen har godkänt följande uttanden:
Riksdagen förutsätter att regeringens avgränsning av servicesedeln till att bara omfatta hemservice inte hindrar att den typ av sjukvårdsinsatser som läkaren kan delegera till patienten också kan utföras i samband med hemservice som ordnas med hjälp av servicesedel. Enligt riksdagen är det viktigt att den nuvarande goda praxisen med samordnad hemservice och hemsjukvård får finnas kvar.
Riksdagen förutsätter att social- och hälsovårdsministeriet ordnar med uppföljning och utvärdering av lagstiftningens effekter. Uppföljningen och utvärderingen skall bl.a. gälla vilken typ av klienter som anlitar servicen samt lagstiftningens effekter för den kommunala tjänsteverksamheten, personalen och sysselsättningen.
Riksdagen har antagit följande lagar:
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 3 augusti 1992 om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) 4 § som följer:
Ordnande av verksamheten
En kommun kan ordna de uppgifter som hör till social- och hälsovården
1) genom att sköta verksamheten själv,
2) genom avtal tillsammans med en annan kommun eller andra kommuner,
3) genom att vara medlem i en samkommun som sköter verksamheten,
4) genom att anskaffa service från staten, en annan kommun, en samkommun eller någon annan offentlig eller privat serviceproducent, eller
5) genom att serviceanvändaren ges en servicesedel, med vilken kommunen förbinder sig att, upp till det värde som fastställts för sedeln enligt kommunens beslut, betala de tjänster som serviceanvändaren köper av en privat serviceproducent som kommunen godkänt.
Vad som i 1 mom. 4 punkten bestäms om kommun tilllämpas även på en samkommun som sköter den verksamhet som avses i denna lag.
Vid anskaffning av service från en privat serviceproducent som avses i 1 mom. 4 och 5 punkten skall kommunen eller samkommunen försäkra sig om att servicen motsvarar den nivå som krävs av motsvarande kommunala verksamhet.
Kommuner och samkommuner är skyldiga att till en privat serviceproducent som avses i 1 mom. 4 punkten betala ersättning för social- och hälsovårdstjänster endast för de personer som kommunen eller samkommunen bestämmer och till en serviceproducent som avses i momentets 5 punkt högst till värdet på servicesedeln.
Om maximibeloppet för den klientavgift som tas ut för service har bestämts så att det är lägre än kostnaderna för att producera servicen, får servicen inte ordnas enbart på det sätt som nämns i 1 mom. 5 punkten genom att serviceanvändaren ges en servicesedel.
_______________
Denna lag träder i kraft den 20 .
fogas till socialvårdslagen av den 17 september 1982 (710/1982) ett nytt 3 a kap. som följer:
3 a kap.
Servicesedel
Kommunen godkänner de producenter av socialvårdsservice vars tjänster får köpas med kommunens servicesedel på det sätt som avses i 4 § 1 mom. 5 punkten lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården.
Kommunen kan godkänna endast en sådan privat serviceproducent som är införd i förskottsuppbördsregistret.
En klient kan vägra ta emot en servicesedel och det ankommer då på kommunen att hänvisa klienten till tjänster som ordnas på annat sätt.
Kommunen kan i syfte att anskaffa fortgående och regelbunden hemservice ge en servicesedel vars värde skall uppgå till minst 20 euro per timme, om hushållets inkomster inte överstiger den inkomstgräns som fastställs i 2 mom. För inkomst som överstiger inkomstgränsen nedsätts servicesedelns fulla belopp med en procentandel som fastställs enligt hushållets storlek av den del av inkomsten som överstiger inkomstgränsen dividerad med 60. Servicesedelns lägsta värde är dock minst 5 euro per timme. Värdet på en servicesedel som ges för anskaffande av tillfällig hemservice skall vara skäligt.
När antalet personer i hushållet är större än sex höjs inkomstgränsen med 270 euro och betalningsprocenttalet sänks med en procentenhet för varje därpå följande person.
Värdet på en servicesedel som ges för anskaffande av annan hemservice än sådan som ges i hemmet och som innefattar vård och omsorg som tillhandahålls av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall vara skäligt.
Utan hinder av vad som i denna paragraf bestäms om servicesedelns värde är kommunen skyldig att till serviceproducenten betala högst det pris som klienten och serviceproducenten kommit överens om.
Som de månadsinkomster som avses i 29 b § beaktas klientens samt en med honom eller henne i gemensamt hushåll i äktenskap eller i äktenskapsliknande förhållanden levande persons skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster samt skattefria inkomster. Om de månatliga inkomsterna varierar, beaktas som månadsinkomst den genomsnittliga månadsinkomsten under det föregående året.
Med avvikelse från 1 mom. kan såsom skattepliktiga inkomster beaktas motsvarande skattepliktiga inkomster som har fastställts vid den senast verkställda beskattningen, höjda med de procenttal som skattestyrelsen årligen fastställer i sina beslut om beräkningsgrunderna för förskottsuppbörden.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 29 c § beaktas som inkomst av skog den nettointäkt av skog som har fastställts för förmögenhetsbeskattningen och från vilken dras av skogsbrukets räntor och tio procent av värdet på nettointäkten.
Den inkomst av skog som har fastställts i 1 mom. nedsätts på serviceanvändarens yrkan, om nettopenningvärdet av den lägenhetsbestämda årliga avverkningsmöjligheten enligt skogsvårdsföreningens eller skogsnämndens utlåtande är minst tio procent lägre än den i 1 mom. avsedda inkomsten av skog. Nedsättningen motsvarar skillnaden mellan inkomsten av skog enligt 1 mom. och nettopenningvärdet av den möjliga avverkningen.
Såsom inkomster enligt 29 c § skall inte beaktas barnbidrag, vårdbidrag för barn, barnförhöjning enligt folkpensionslagen (347/1956), bostadsbidrag, handikappbidrag, sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring, militärunderstöd, fronttillägg, studiepenning, vuxenstudiepenning, studiestödets bostadstillägg, sysselsättningspenning och reseersättning som betalas som utkomststöd, ersättning för uppehälle enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/1991), ersättning för uppehälle enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002), stipendier som betalas med anledning av studier och inte heller andra motsvarande understöd, eller ersättningar för kostnaderna för familjevård eller stöd för hemvård av barn.
Såsom avdrag från inkomsterna enligt 29 c § skall beaktas betalda underhållsbidrag och andra motsvarande kostnader som orsakas av de faktiska familjeförhållandena samt förmåner som skall betalas i pengar och som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller på livstid (sytning).
Kommunen beslutar när det är motiverat att utanför kommunen tillhandahålla service som anskaffas med servicesedel för en invånare i kommunen eller i situationer som nämns i 15 § 1 mom. för en person som vistas i kommunen.
ändras i lagen den 3 augusti 1992 om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) 12 § som följer:
Köpta tjänster och servicesedel
Om en kommun eller samkommun ordnar service som köpta tjänster så som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992), skall den som använder servicen betala samma avgifter och ersättningar som när motsvarande service ordnas av kommunen eller samkommunen.
Om tjänster ordnas med hjälp av servicesedel enligt 4 § 1 mom. 5 punkten i den lag som nämns i 1 mom., får klientavgift inte tas ut hos den som använder tjänsten. Den självriskandel som serviceanvändaren skall betala får inte överstiga den klientavgift som kommunen eller samkommunen kunde ta ut för sina egna tjänster, om inte något annat bestäms särskilt om fastställandet av servicesedelns värde.
När självriskandelens storlek bestäms beaktas också det som i denna lag föreskrivs om efterskänkande eller nedsättning av avgift.
Helsingfors den 9 december 2003