Motivering
Rapporten om bekämpning av svart ekonomi
I juni 2014 startade riksdagens revisionsutskott en utredning
med det primära syftet att ta reda på hur välfungerande
och lyckade regeringens åtgärder för
att bekämpa svart ekonomi i Finland och internationell
skatteflykt har varit. I september 2014 gavs Harmaa Hirvi Oy i uppdrag
att utarbeta en rapport.
I anbudsförfrågan angavs följande
mål:
- presentera en aktuell, heltäckande
och komprimerad översikt över projektåtgärderna och
redogöra för nuläge och förutsedda
förändringar i projektet,
- bedöma hur relevanta och effektfulla projekten är
med beaktande av projektetapp,
- ta fram information om hur framgångsrik myndighetsverksamheten är
i den samlade bekämpningen av den svarta sektorn (med beaktande
av projektetapp),
- utifrån intervjuer och enkäter sammanställa
information om god praxis och faktorer som försvårar
bekämpningen från myndigheternas sida, och inte
minst från tjänstemän som är involverade
i arbetet,
- lägga fram metoder för att bekämpa
den svarta sektorn, framför allt nordiska och eventuellt
också internationella metoder som är tillämpliga
på finländska förhållanden,
- dra slutsatser och lägga fram förbättringsförslag,
det vill säga fortsatta åtgärder, eventuella
nya åtgärder och rapportering om effekten av de
nuvarande åtgärderna.
Rapporten om åtgärder för att bekämpa
svart ekonomi och ekonomisk brottslighet 2010—2014 (Harmaan
talouden torjunta, Selvitys harmaan talouden ja talousrikollisuuden
torjuntatoimista 2010—2014 eduskunnan tarkastusvaliokunnalle,
www.eduskunta.fi, med resumé på svenska) stöder
sig dels på omfattande dokumentation, dels på nästan
70 intervjuer med företrädare för ett
flertal branscher, myndigheter och ministerier och på enkäter
bland företag som är medlemmar i Byggnadsindustrin
RT, funktionärer på Byggnadsförbundet
och anställda på Skatteförvaltningen,
Polisförvaltningen, åklagarväsendet och
utsökningsförvaltningen. Allt som allt hade utredarna
tillgång till bedömningar och synpunkter från
drygt tusen personer.
Regeringen Katainen har ovanligt ambitiösa skrivningar
om kampen mot svart ekonomi, internationell skatteflykt och skatteparadis
i sitt program, sägs det i rapporten. Regeringsprogrammet är
både omfattande och heltäckande och det bygger
på ett betänkande från det förra revisionsutskottet
som antogs enhälligt av riksdagen. Programmet har kompletterats
med ett program för att bekämpa grå ekonomi
och med ett antal projekt, som regeringen godkänt vid ramförhandlingarna
och i samband med det strukturpolitiska programmet. Det faktum att
regeringen har inrättat en ministerarbetsgrupp för grå ekonomi
och satsar på en stor informationskampanj visar att den
tar frågan på allvar. Regeringen Stubb framhåller
i sitt program att programmet för regeringen Katainen gäller,
likaså målen i programmet.
Under regeringsperioden har det införts ett stort antal
lagändringar, gjorts ett stort antal utredningar och tagits
fram förslag i arbetsgrupper. Rapporten innehåller
drygt 90 enskilda åtgärder som ingår
i 35 åtgärdsförslag. Dessutom innehåller
handlingsprogrammet mot internationellt skattekringgående
34 punkter. När rapporten blev klar den 15 januari 2015
fanns det 20 projekt, och 14 av dem gäller lagstiftning.
Vidare var 11 projekt under förberedelse, och en del behandlades
fortfarande av riksdagen. Dessutom hade 19 projekt inte genomförts
och en del av dem hade avförts.
Beskrivande för det stora antalet ärenden är att
179 åtgärdsförslag behandlades när
det intensifierade åtgärdsprogrammet för
bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet
bereddes. Av dem kom 40 från regeringsprogrammet och 50
från en rapport från arbets- och näringsministeriet,
ingick 25 i rekommendationer av riksdagen, medan 60 var verkens
egna och fyra förslag ingick redan i det tidigare programmet.
Ett viktigt tillskott är enligt rapporten ett årligt
extra anslag på 20 miljoner euro, som myndigheterna får
för en valperiod i sänder för att bekämpa
svart ekonomi. Med de extra anslagen har myndigheterna kunnat hålla åtgärderna
mot den svarta sektorn på en relativt bra nivå trots sparbetingen
i övrigt. Tanken bakom handlingsprogrammet mot svart ekonomi är
att få in 300—400 miljoner euro mer per år
i skatter och socialskyddsavgifter och återtagen vinning
av brott, enligt regeringsprogrammet. Enligt rapporten är största
delen av lagstiftningsreformerna så nya att det inte går
att göra konkreta konsekvensbedömningar. Till
största delen bygger effektivitetsbedömningarna
på expertuttalanden.
Rapporten innehåller 37 utvecklingsförslag (sidorna
225—252), varav en del är mer generella och andra
mer ingående. Programmen för bekämpning
av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet har som regel
varit lika långa som valperioden. Det har dock förekommit
vissa svårigheter med att genomföra projekten
i programmen under en valperiod, och dessutom har projekten haft
en tendens att hopa sig mot slutet av valperioden. Enligt rapporten
vore det därför viktigt att få fram ett
långsiktigt program för kampen mot svart ekonomi.
Rapporten lyfter fram EU-projektens betydelse för åtgärderna
för att bekämpa den svarta sektorn. Flera av fenomenen inom
den svarta sektorn är internationella och fokus i kampen
måste därför förflyttas från
nationella insatser till mer internationella mekanismer. Men den
svarta sektorn bör för den skull inte bekämpas
till vilket pris som helst. Man bör mer ta fasta på om
lagstiftningen medför en onödigt stor administrativ
börda eller i ett mer allmänt perspektiv en regleringsbörda.
Om det är så måste åtgärder
vidtas för att minska bördan. Det kan handla om
detaljer i lagstiftningen, organiseringen av tillsynen över
lagfästa skyldigheter eller omprövning av regleringsalternativ. Frågan är
till exempel om åtgärderna ska gälla alla
verksamhetsutövare eller bara dem som har gjort sig skyldiga
till missbruk.
Revisionsutskottet menar att rapporten är en heltäckande
bedömning av åtgärderna för
att bekämpa svart ekonomi och ekonomisk brottslighet och
läget i början av 2015. Utskottet noterar att
många åtgärder bara har kommit i gång
eller ännu inte har kommit så långt att
det går att bedöma effekterna på ett
tillförlitligt sätt. En så här grundlig
utredning är ett bra underlag för att bevaka hur
läget utvecklas framöver. Utskottet går inte
i detalj in på utvecklingsförslagen, utan gör en
samlad bedömning av nuläget och de viktigaste åtgärderna
för att i fortsättningen göra bekämpningen
av svart ekonomi framgångsrik. Här vill utskottet
också lyfta fram exempel på lyckade åtgärder
samt åtgärder som hindrar kampen.
Myndigheternas åtgärder - nuläge
och resurser
På initiativ av ministerarbetsgruppen för
grå ekonomi har resursanvändningen och bekämpningseffekterna
utretts. I början av 2015 är läget det
att Finland använder ungefär 2 000 årsverken
till att bekämpa den svarta sektorn och de fördelas
på följande sätt: justitieministeriet
100, inrikesministeriet 86, arbets- och näringsministeriet
11, Tullen 1 000 och Skatteförvaltningen 451, totalt 2
098 årsverken. Användningen av de totala resurserna
bedöms enligt olika kriterier på olika myndigheter
så siffrorna är inte exakt jämförbara
eller heltäckande. Förvaltningsområdena
sysslar dessutom med bekämpning av svart ekonomi inom ramen
för sin normala verksamhet.
Tilläggsanslaget på 20 miljoner euro för
regeringsperioden har på myndigheterna till största
delen gått till personalresurser. De extra resurserna har
gett 335 årsverken. Förvaltningsområdena
räknar med att de från och med 2016 behöver
extra resurser för 346 årsverken. Det kräver cirka
23 miljoner euro.
Om tilläggsanslagen inte ges, innebär det
enligt experter avsevärda anpassningsåtgärder
på myndigheterna och lägre nivå på övervakningen av
den svarta sektorn. Detta påverkar myndighetskedjan för
bekämpning av svart ekonomi och samarbetet mellan myndigheterna,
där en enda flaskhals kan spoliera hela kedjan. På grund
av resursbrist minskar övervakningen, likaså risken
för att åka fast, och övervakningen sker
i mindre omfattning i realtid. Dessutom kommer fler fall av svart
ekonomi att vara oupptäckta samtidigt som myndighetsövervakningen drar
ut på tiden. Enligt experter påverkar detta indrivningen
av skatteskulder, skattefelet och på sikt också skattemoralen.
I en utredning av Enheten för utredning av grå ekonomi
bedömer förvaltningsområdena resurser
och effekter. De lyftes fram i utfrågningen av de sakkunniga.
Arbets- och näringsministeriet
Beträffande arbets- och näringsministeriet är
effekterna av bekämpningsprogrammet förebyggande.
Lagstiftningsändringar förbättrar kapaciteten
att upptäcka fall av svart ekonomi och sätta in övervakning.
Till exempel lagstiftningen för att göra det obligatoriskt
att betala in lön på banken antas minska fallen
av svart ekonomi när det är olagligt att betala
lön kontant. Dessutom har åtgärderna
påverkat den allmänna opinionen.
Inrikesministeriet
Inrikesministeriet uppger att samarbetet mellan myndigheterna
har förbättrats och att det i sin tur har gett
aktörerna bättre kompetens och effektivitet. På senare år
har ärendena inom utredningen av ekobrott blivit fler. År
2011 registrerades 1 515 nya fall av ekobrott, 2012 var
de 1 608 och 2013 redan uppe i 1 804 och 2014 var de nya fallen
1772. Samtidigt har fler ärenden kunnat avslutas än
det har kommit in nya. Värdet av den återtagna
vinningen av brott har stigit från 31,8 miljoner euro 2011
till 47,4 miljoner euro 2014. Enligt Polisstyrelsen utgör
det extra anslaget 20 procent av polisens totala kostnader för
att bekämpa ekonomisk brottslighet och svart ekonomi. Polisen
hade 527 tjänster för verksamheten och 86 av dem
hade inrättats med tilläggsanslaget.
Under ledning av inrikesministeriet har en kampanj mot svart
ekonomi genomförts. Tack vare kampanjen har allmänheten,
och i synnerhet unga människor, fått mer information
om riskerna med svart ekonomi.
Skatteförvaltningen
Skatteförvaltningen uppger att åtgärderna
mot svart ekonomi har direkta ekonomiska konsekvenser för
berörda företag och deras löntagare. Bland
annat omvänd moms och skattenummer inom byggbranschen är
exempel på lagstiftning som gör det svårare
för den svarta sektorn att överleva. Också den
allmänna opinionen spelar en stor roll. Bestämmelserna
om omvänd momsskyldighet på byggtjänster
i mervärdesskattelagen trädde i kraft den 1 april
2011. Utredningen från Enheten för utredning av
grå ekonomi visar att skatteintäkterna har ökat
med minst 75 miljoner euro på ett år tack vare
den omvända momsskyldigheten för byggtjänster.
Tillämpad på handeln med metallskrot skulle skatteintäkterna öka med
7—8 miljoner euro om året, om omvänd skatteskyldighet
infördes, sägs det i utredningen.
Skattenummer infördes den 1 juni 2012. Fram till slutet
av 2014 hade Skatteförvaltningen gett 33 300 utländska
personer personbeteckning och samtidigt registrerat nödvändiga
uppgifter för beskattningen av utländska arbetstagare
i sin databas. På grundval av en utredning från
Skatteförvaltningen kan det antas att skattenumren har gett
en årlig skattevinst på ungefär 50 miljoner euro.
Skyldigheten att lämna uppgifter om byggarbete trädde
i kraft den 1 juli 2014. Än så länge går
det inte att komma med någon bedömning av nyttan
i penningbelopp. På månadsbasis har mellan 6 000
och 10 000 iakttagelser gått vidare för närmare
utredning.
I fjol uppgick förslagen till debitering av skatt efter
revisioner avseende svart ekonomi till 56 miljoner euro. Jämfört
med året innan var det en minskning på 15 procent.
Bara en liten del av debiteringarna kan tas in som skatt. Dessutom
anmäls brott och påförs sanktioner utifrån
revisionerna. På senare år har antalet polisanmälningar ökat,
och i synnerhet fallen av grovt skattebedrägeri har blivit
fler. Enligt Skatteförvaltningen spelar antalet skattegranskningar
en stor roll för synlighet inom skattekontrollen, säkra skatteintäkter
och bekämpningen av svart ekonomi. Med revisionsmodellen
i realtid, som infördes 2014, har skattegranskningarna
(4 666) ökat med 39 procent, och inspektionerna beträffande
svart ekonomi (713) med 4 procent.
För skatteförvaltningen är det viktigt
att de olika formerna av dess styrning och övervakning är
i balans, när den söker det mest effektiva sättet
att få in skatteinkomster till ett så fullständigt
belopp som möjligt. Metoderna för skattekontroll
har utvecklats avsevärt de senaste åren. Automatisk
jämförelse och kontroll av uppgifter har intagit
en mer framträdande plats. Kontroll bestående
av traditionella långvariga skattegranskningar i efterskott
och med liten omfattning har i hög grad ersatts med diversifierade
och flexibla metoder på olika ställen med varierande
risknivå och karaktär. Skatteförvaltningen
har bland annat gjort en omorganisering som innebär att
Företagsbeskattning och Skattegranskning ingår
i samma enhet. Enligt Skatteförvaltningen ger omorganiseringen
bättre möjligheter att bedriva systematisk riskhantering och
att utveckla skattekontrollen som helhet.
Enheten för utredning av grå ekonomi ska "främja
bekämpningen av den grå ekonomin genom att producera
och sprida information om grå ekonomi och bekämpningen
av den". Den tar för det första fram
utredningar om fenomen inom den svarta ekonomin. Dessa fenomenutredningar
beskriver också kampen mot den svarta sektorn. Vidare beskrivs
följder och konsekvenser. Inga företag, enheter
eller personer ska pekas ut. Utredningsenheten har trots sekretess
rätt att av myndigheterna få de uppgifter som
nämns i lagen. Fenomenutredningarna är offentliga
när de blir klara, men de enskilda uppgifter som enheten
fått för dem är sekretessbelagda. Vidare
ska enheten utarbeta fullgöranderapporter om organisationer
och andra företag för andra myndigheter för
de lagstadgade ändamålen. Fullgöranderapporterna
beskriver hurdan verksamhet och ekonomi en organisation eller en
organisationsanknuten person samt en organisation eller organisationsanknuten
person med direkt eller indirekt koppling till dessa har och hur
de fullgör sina lagstadgade skyldigheter. Dessutom publicerar
enheten en lägesbild av den svarta ekonomin två gånger
om året.
Via programmet för bekämpning av grå ekonomi
har enheten fått extra resurser motsvarande fyra årsverken.
Personalstyrkan var 24 personer 2014.
Tullen
Tullen uppger att den helt klart har kunnat effektivisera utredningen
av ekobrott tack vare det extra anslaget. Riskanalyserna av östgränsen
har blivit effektivare och modellerade inspektioner har tagits fram
med fokus på dels hamntrafiken i Kotka och Fredrikshamn,
dels lageraktörer med transitotrafik. Med hjälp
av programmet för bekämpning av grå ekonomi
har Tullen bland annat kunnat avslöja missbruk i internationell
handel med högt beskattade bränslen. Enligt Tullen var
den omedelbara mätbara fiskala effekten av kampen mot svart
ekonomi 2012 totalt 41,6 miljoner euro och 2013 totalt 74,4 miljoner
euro. Effekten består av olika typer av efteruppbörd, stoppade
skatteförluster och återtagen vinning av ekobrott.
Justitieministeriet
Justitieministeriet har noterat att betydligt fler misstänkta
brottmål går vidare till domstolsbehandling tack
vare bekämpningsprogrammet. Tack vare programmet har resurser
kunnat avsättas för krävande och omfattade
ekobrott i straffprocessen på ett relevant sätt.
Med medlen har dessutom ett flertal ekobrott kunnat utredas i realtid.
Vid ekobrott med anknytning till svart ekonomi har det kommit fram
fler misstänkta tjänste- och mutbrott än
tidigare.
Specialindrivningen har gett bättre resultat och arbetet
har blivit effektivare tack vare det extra anslaget (1,3 miljoner
euro och 10 årsverken). Resultaten är bra och
specialindrivningen uppfyller sitt ändamål med
goda resultat. Effekten för samhället av kampen
mot svart ekonomi och ekobrottslighet är god till dessa
delar. År 2013 var resultatet av specialindrivningsåtgärderna
cirka 76 miljoner euro.
Åklagarämbetet uppger att det årliga
tillskottet på 2,3 miljoner euro ger 30—31 åklagarårsverken.
Om man måste avstå från anslaget kommer
handläggningstiderna att förlängas och åtalsrätten
att preskriberas. Samtidigt sjunker kvaliteten på arbetet
med avgörandena.
Ekobrottslighet försiggår till stor del i
det fördolda. Ute på fältet är
bedömningen att bara en tiondel kommer i dagsljuset. Metoden
att myndigheterna i samarbete undersöker fall i realtid har
visat sig vara ett effektivare arbetssätt än de traditionella
metoderna för att ta tag i den dolda brottsligheten. Om
det extra anslaget för att bekämpa svart ekonomi
minskar, leder det enligt experter till att den dolda brottsligheten
(icke statistikförd) ökar och det blir svårare
att få en lägesbild av den svarta sektorn. Utredning
i realtid är en effektiv metod i kampen mot svart ekonomi
och ekonomisk brottslighet, menar utskottet. Med metoden minskar ärendena
och de är dessutom inte så omfattande.
Utskottets bedömning av lyckade åtgärder
De senaste åren har det införts ett flertal
omfattade reformer av lagstiftningen och arbetsmetoderna inom byggsektorn.
Personkort blev obligatoriska på byggarbetsplatser 2006,
lagen om beställaransvar (tillämpas överlägset
mest inom byggbranschen) kom 2007, omvänd moms infördes
2011, bestämmelser om skattenummer och skattenummerregister
och skyldighet att anteckna skattenumret på personkorten
infördes 2011, lagen om beställaransvar ändrades
2012 (höjd försummelseavgift och avskaffade bestämmelser
om etablerad verksamhet) och 2014 infördes bestämmelser
om skriftliga personförteckningar på byggarbetsplatser
och skyldighet att anmäla entreprenader och arbetstagare
till skattemyndigheterna. För närvarande behandlar
riksdagen en ändring av lagen om beställaransvar.
I en enkät och intervjuer som utskottet gjort bland
aktörer och myndigheter i branschen ombads de ge en bedömning
av hur väl åtgärderna har utfallit och
hur de har inverkat på den svarta sektorn inom branschen.
Uppgifterna jämfördes med resultaten från
enkäterna i samband med undersökningen "Suomen
kansainvälistyvä harmaa talous" från
2009. Enkäterna gjordes bland företag som var
medlemmar i Byggnadsindustrin RT och funktionärer på Byggnadsförbundet.
Att döma av svaren från företagen
har kampen mot svarat ekonomi och ekobrottslighet gett resultat
den här valperioden. Av de svarande ansåg nämligen
56,4 procent att fenomenet har minskat klart eller en aning de senaste
fem åren. År 2009 var siffran 20 procent. Också funktionärernas
bedömningar gick i samma riktning (36,6 resp. 3,7 procent).
Bedömningarna att reformerna och övervakningsåtgärderna
inom byggbranschen haft positiv effekt på kampen mot den svarta
sektorn bekräftas av de uppgifter som företagen
har gett om utvecklingen av löner och omsättning.
I fjol sjönk det uppgivna värdet på omsättningen
med 1,2 procent, men lönesumman steg med 0,7 procent (enkäten
behandlas på s. 64—75 i rapporten).
Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen har visat
sig vara en bra åtgärd som inbringat större
skatteintäkter. Inom skrotsektorn uppskattas avkastningen
av den omvända momsskyldigheten till 7—8 miljoner
euro. Åtgärden infördes den 1 januari
2015. Utskottet ställer sig bakom förslaget att
utreda om åtgärden kan införas inom transportbranschen.
Fördelarna verkar vara uppenbara inom sektorer med långa
kedjor av underentreprenader.
Utvecklingen inom byggbranschen de senaste åren visar
att fallen av svart ekonomi har minskat tack vare den intensifierade övervakningen
och den verkliga risken att åka fast. Dessutom resulterade
innovationen i branschen, det vill säga skattenumret, i
att det kom fram uppgifter om tiotusentals utländska arbetstagare
som ingen tidigare hade information om.
Utskottet understryker att kampen mot den svarta sektorn måste
vara förvaltningsekonomiskt effektiv för att utfalla
väl och ge goda resultat. Vidare är det viktigt
att den riktas in bättre på rätt och
noggrant utvalda objekt. Extra viktigt är det att se till
att ärliga företag inte drabbas av en orimligt
stor administrativ börda av vare sig nya eller gamla åtgärder.
Åtgärder i realtid spelar en framträdande
roll, likaså smidigt samarbete mellan myndigheterna och
intressenterna för att ingripa vid pågående brottslig
verksamhet.
Turism- och Restaurangförbundet rf har länge tillämpat
ett eget program i kampen mot den svarta sektorn. Företag
som blir medlemmar måste lämna fullmakt till förbundet.
Den ska löpa tills vidare och ger förbundet rätt
att kontrollera företagets skatteskulder och pensionspremier.
Enligt en överenskommelse med skattemyndigheten får
förbundet uppdaterad information om eventuella skatterester.
Företaget får inte bli medlem om resterna är
stora eller om företaget inte har ingått betalningsavtal
med skattemyndigheten. Ett företag utesluts om det gör sig
skyldigt till allvarliga försummelser under medlemskapet.
Fastighetsservicebranschen (sysselsätter 105 000
personer) har infört frivilliga åtgärder för
att motverka svart ekonomi. Medlemmarna i Fastighetsarbetsgivarna
rf är skyldiga att följa förbundets etiska
regler och förse sina arbetstagare med personkort som har
foto och skattenummer.
Utskottets uppfattning är att exempel på god praxis
och nyttan av dem ofta är branschspecifika och därför
inte per automatik kan överföras på en
annan bransch.
Utskottets bedömning av hindrande faktorer
Enligt utskottets uppfattning spelar samarbetet mellan myndigheterna
en framträdande roll för kampen mot svart ekonomi
och ekonomisk brottslighet. Det kunde förbättras
väsentligt med större samordning och mer utbyte
av information. Då behövs det bestämmelser
om utbyte av information och de måste dessutom tillämpas. Exempelvis
inom bekämpningen av korruption förekommer det
samarbete mellan myndigheterna inom de olika förvaltningsområdena
från fall till fall och utan någon större
samordning. Polisen uppdagar korruptionsbrott i ytterst få fall, och
den dolda brottsligheten är sannolikt vanligare än
inom ekobrottsligheten i övrigt. Korruptionen har långtgående
följder. När korruption nästlar in sig
i offentlig upphandling och beslutsfattande på det lokala
planet, slår det mot produktionen av skattefinansierade
tjänster och snedvrider en sund konkurrens i näringsverksamheten
och minskar allmänhetens förtroende för
beslutfattarna. I rapporten föreslås det att Skatteförvaltningen
ska få rätt att anmäla sina observationer
av korruption till förundersökningsmyndigheten.
Det krävs stora resurser för att göra
förundersökningar i realtid. Hur utdragen processen
blir beror till stor del på hur bra de deltagande myndigheterna är
på att utbyta information. I rapporten föreslås
det att bankerna ska bli skyldiga att lämna ut kontouppgifter
elektroniskt. De sakkunniga påpekade dock att polisinrättningen
i östra Nyland har en applikation som gör att
det går betydligt snabbare att skanna och hantera kontouppgifter
(tidigare krävdes det en veckas arbetsinsats, numera 3—4
timmar). Utskottet välkomnar tekniska innovationer och
kreativa lösningar som primär metod i stället
för nya förpliktande lagbestämmelser.
Att undanröja hinder och restriktioner för
utbyte av information är ett kostnadseffektivt sätt att
effektivisera kampen mot den svarta sektorn, påpekar utskottet.
Det räcker inte med att förbättra informationsutbytet
mellan våra egna myndigheter. Dessutom är det
viktigt att Finland satsar på och är aktivt i
informationsutbytet på det internationella planet. Redan
2011 (RSk 42/2010 rd — ReUB 9/2010 rd)
förutsatte riksdagen att regeringen vidtar åtgärder
för att myndigheternas informationsutbyte, informationssystemen
och andra förutsättningar för myndighetssamarbete
ska bli bättre när det gäller att förebygga
ekonomisk brottslighet och svart ekonomi.
Ett elektroniskt verktyg för att effektivisera kampen
mot svart ekonomi har efterlysts. Verktyget bör minska
den administrativa bördan av den nuvarande anmälningsplikten
och förbättra möjligheterna att få uppdaterad
information. För det ändamålet planeras
det ett nationellt inkomstregister. När inkomstregistret
införs ändras skyldigheten att anmäla
löneuppgifter till att gälla löneutbetalningsperioder.
Det är också meningen att utländska arbetsgivare
ska beröras av anmälningsplikten. Inom ramen för
projektet kommer man att ta närmare ställning
till hur anmälningsplikten för utländska
arbetsgivare ska utformas. Utskottet välkomnar planerna
eftersom det förekommer en del problem med övervakningen
av utländska företag, och särskilt av deras
arbetstagare. Dessa problem behandlas ingående på s. 75—85
i rapporten. Som det ser ut idag kommer det nationella inkomstregistret
att införas 2019 och 2020.
I lagen om beskattningsförfarande är utgångspunkten
att det införs elektronisk anmälning, och enligt
de sakkunniga har detta genomförts delvis. Anmälningarna
kan lämnas elektroniskt, men anmälaren får
de viktigaste kommentarerna bara på papper per post. Det är
en långsam metod. Alla berörda parter kan inte
nås och förfarandet ökar den administrativa
bördan och ger upphov till onödigt arbete. Utskottet
understryker att myndigheterna måste erbjuda adekvat stöd
för att införa elektroniska tjänster.
I dag fungerar kanalerna på vardagar under tjänstetid (kl.
8—16). Gamla arbetsmetoder förändras
när de elektroniska tjänsterna kommer. De nya
arbetsmetoderna kräver samarbete och informationsutbyte
i realtid mellan företag, tjänsteleverantörer
och myndigheter. Utskottet ser här en möjlighet
att effektivisera övervakningen och minska den administrativa
bördan.
I kampen mot den svarta sektorn spelar nya attityder och ny
arbetskultur en viktig roll. Företagen är utan
vidare mer villiga att uppfylla sina förpliktelser om myndigheterna
har en positiv inställning och har kapacitet att ge snabb
service på elektronisk väg.
Vad beträffar tillsynen är alkoholinspektörernas
bristfälliga tillsynsrättigheter ett av de största
hindren inom restaurangbranschen. De får bara inspektera
platser med serveringstillstånd. I andra fall
krävs det handräckning av polisen. Följaktligen övervakas
uttryckligen inte de ställen som bryter mot alkohollagen
och serverar alkohol utan tillstånd.
Strategi för kampen mot svart ekonomi
Under den här valperioden har det tillsatts en ministerarbetsgrupp
med uppgift att samordna programmet mot svart ekonomi. Den sammanträdde
nio gånger mellan oktober 2011 och september 2014. Ministerarbetsgruppen
har kommit överens om en prioritetsordning för
projekten, men enligt vad utskottet kan bedöma har den
inte särskilt minutiöst hållit fast vid
den. På sina möten har gruppen stött
sig på lägesbeskrivningar från ministerier
och myndigheter, och särskilt från Enheten för
utredning av grå ekonomi. Den har fattat beslut om tidsplanen
för vissa projekt och avstått från en
del projekt. Enligt rapporten har gruppen dock inte samordnat åtgärderna
vid ministerierna i någon större omfattning. I
själva verket har det fallit på respektive ministerier
att själva bestämma prioritetsordningen för
sina lagstiftningsprojekt och besluta vilka projekt som ska genomföras
eller gå vidare.
Programmet har förberetts och genomförts av styrgruppen
för bekämpning av ekobrottslighet, som består
för företrädare för ministerierna
och de viktigaste myndigheterna. Projekten har avrapporterats till
styrgruppen. Styrgruppen har i hög grad lutat sig mot lägesbeskrivningarna
och fenomenutredningarna från Enheten för utredning
av grå ekonomi. Vidare har enheten utarbetat rapporter
om hur programmet framskrider, hur det använder resurser
och vilka resultat det ger.
Enligt uppdragsrapporten har kampen mot svart ekonomi inte letts
strategiskt. Det har inte funnits strukturer eller verktyg för
ett strategiskt ledarskap utan varje myndighet har arbetat mycket
självständigt. Rent konkret har samarbetet mellan
myndigheterna i flera avseenden varit fungerande och aktivt, och
detta mycket tack vare de tidigare samarbetsmekanismerna.
Men på ett strategiskt plan har myndigheterna saknat
en samsyn på hotbilder, strategiska mål, åtgärder
och resursanvändning. Fallet med banken i Liechtenstein
presenteras i rapporten som ett exempel på misslyckat arbete
och samarbete av myndigheterna. Biträdande justitieombudsmannen
har behandlat fallet (Dnr 4103/2/13, 16.12.2014)
och går i sitt avgörande in på Skatteförvaltningens
handlande, bland annat dröjsmål med inspektioner,
lindriga skattehöjningar och utebliven begäran
om undersökning.
De sakkunniga var mycket eniga om att en gemensam lägesbild
spelar en viktig roll och att det inte räcker med en valperiod
för att bekämpa svart ekonomi. Åtgärderna
och utvecklingsarbetet måste pågå ständigt.
Enligt uppdragsrapporten är 70 procent av projekten i programmet
fortfarande ogenomförda trots att merparten av dem klassades
som akuta eller brådskande.
Följaktligen påpekar utskottet att det från
och med nästa valperiod behövs ett mer långsiktigt program
för kampen mot svart ekonomi. Programmet måste
uppdateras utifrån effektivitetsbedömningarna
av åtgärderna och nya hotbilder. Kampen mot den
svarta sektorn kräver samarbete mellan så gott
som alla (minst åtta) förvaltningsområden
för att vara framgångsrik. Det kräver
enligt utskottet en gemensam lägesbild och en anknytande
strategi för alla medverkande myndigheter. Det bör
vara en gemensam funktion inom statsrådet. Åtgärderna
måste vara långsiktiga, sträcka sig över
flera valperioder och vara sektorsövergripande. Programmet
för kampen mot svart ekonomi måste också i
fortsättningen vara tvärsektoriellt och innehålla både
strategiska mål och prioriterade insatsområden.
Med en lägesbild för hela statsförvaltningen
kan det säkerställas att nya lagstiftning och
anknytande åtgärder täcker in hela spektret av
svart ekonomi.
Revisionsutskottet anser det angeläget att det kommande
programmet inte fastnar i en rad lösa och detaljerade lagändringar
och utredningar, utan att det i stället fokuserar på de
projekt som har stor relevans för resultaten av kampen
mot svart ekonomi. Samtidigt gäller det att se till att projekten
får adekvata resurser. Vidare anser utskottet att det extra
anslag som myndigheterna har fått en gång om året
under valperioden har varit nödvändigt och att
det har betalat sig. Det är dock ett problem att det årliga
tilläggsanslaget inte tillåter långsiktig
planering eller större satsningar på interoperabilitet
mellan myndigheterna och nyrekryteringar.
I sitt utlåtande understryker Statens revisionsverk
vikten av att verksamhetskedjan, särskilt olika faser i
kontrollprocessen, tillförs resurser stabilt och är
förutsägbar. Vidare anser revisionsverket att
regleringsbördan bör minimeras och förvaltningsförfarandet
vara smidigt för att medborgarnas grundläggande
fri- och rättigheter ska tillgodoses. Också revisionsutskottet
understryker vikten av att minimera den administrativa
bördan och av att mekanismerna är smidiga sett
både ur de enskildas och ur företagens synvinkel.
Här spelar konsekvensbedömningar av lagstiftning
en framträdande roll.
Utskottet anser det viktigt att också riksdagen regelbundet
får rapporter om åtgärderna för
att bekämpa svart ekonomi och om effekterna av dem. Det
passar naturligt in i regeringens årsberättelse.
Handlingsprogrammet mot internationellt skattekringgående
Åtgärderna mot internationell skatteflykt
och skatteparadis beskrivs i programmet för statsminister
Katainens regering bland annat på följande sätt: "Finland
går i främsta ledet när det gäller
att få ett slut på internationell skatteflykt. Möjligheten
utreds att tillämpa strängare kriterier än
OECD:s kriterier för vilka länder och regioner
som räknas som skatteparadis. Regeringen främjar
ibruktagandet av automatiskt informationsutbyte i internationella
skatteavtal, och möjligheten till utbyte av befintlig information utnyttjas
aktivt. Man fortsätter att ingå överenskommelser
med skatteparadis om utbyte av beskattningsuppgifter. Regeringen
vinnlägger sig om att stänga skatteparadis, bl.a.
genom att skärpa företagens rapporteringsskyldighet
och öka informationsutbytet mellan myndigheterna."
Det har gått långsamt att konkretisera strategierna
och statsrådets handlingsprogram mot internationellt skattekringgående
kom först våren 2014. Programmet har fem prioriterade
insatsområden: säkerställd skattebas
och skadlig skattekonkurrens, skattekontroll och utbyte av beskattningsuppgifter,
offentlighet för uppgifter, offentlig upphandling och skattefrågor
i utvecklingssamarbetet. I uppdragsrapporten behandlas programmet
ingående på s. 146—179. Dessutom läggs
konkreta åtgärdsförslag fram på s. 229—252
och en del av dem gäller internationell skatteflykt. Handlingsprogrammet
innefattar 34 punkter och några av dem ingår också i
regeringens program för bekämpning av ekonomisk
brottslighet.
Det är beklagligt, menar utskottet, att handlingsprogrammet
behandlar frågor på ett mycket allmänt
plan och att de konkreta resultaten låter vänta
på sig. En del av åtgärderna, bland annat effektivare
skattekontroll, väntar på att OECD och EU ska
förbättra det internationella utbytet av information.
Under behandlingen i utskottet har det blivit uppenbart att det
under nästa valperiod är vettigt och ekonomiskt
sett betydelsefullt att flytta fokus från nationella till
mer internationella åtgärder. Fokus måste
sättas på bland annat internationella varuflöden,
digital handel, stopp för missbruk av EU:s momssystem och återtagande
av vinning av brott från utlandet. Den internationella
utvecklingen i lagstiftningen och EU spelar en framträdande
roll. I fortsättningen måste det strategiska programmet
för kampen mot svart ekonomi också innehålla
ett internationellt avsnitt. Det ska alltså ingå i
den samlade strategin och inte vara en fristående åtgärd.
Skattefelet och svart ekonomi
Förra valperioden utredde revisionsutskottet den svarta
sektorn och den här valperioden har utskottet koncentrerat
sig på skattefelet, som är en större
fråga än den svarta ekonomin. Utöver svart
ekonomi innefattar skattefelet alla skatteinkomster som inte flyter
in enligt vad lagstiftningen förutsätter. Med
skattefelet avses alltså skillnaden mellan de lagstadgade
skatteintäkterna till fullt belopp och de faktiska skatteintäkterna.
Ekonomiutskottet har behandlat skattefelet i ett betänkande
(ReUB 4/2012 rd). Det är ofta komplicerat
att utifrån stickprover bedöma det totala skattefelet
så man får nöja sig med att uppskatta
storleksordningen. I Finland uppskattas skattefelet till 4—8
miljarder euro, vilket är 4—6 procent av bnp och
7—9 procent av skatteintäkterna. Skattefelet beror
på brister i registreringen, underlåtenhet att
deklarera, felaktiga deklarationer, misstag och andra oavsiktliga
fel, tolkningsfrågor, aggressiv skatteplanering, försenade
eller bristfälliga inbetalningar och den svarta sektorn.
Skattefelet är betydande om man ser till statsfinanserna.
I många OECD-länder är skattemyndigheterna
redovisningsskyldiga gentemot parlamenten vid skattefel. I och med
att Skatteförvaltningen ännu inte 2012 gjorde
några makroekonomiska bedömningar av skattefelet,
förutsatte riksdagen utifrån ett betänkande
från utskottet att regeringen årligen i bokslutsberättelsen
avrapporterar det beräknade skattefelet och beloppet för
skatteresterna samt förändringar, de viktigaste
orsakerna till förändringarna och effekterna av åtgärder
för att minska skattefelet och skatteresterna. År
2013 startade Skatteförvaltningen en arbetsgrupp som skulle
bedöma skattefelet och fortsatte med arbetet i en ny arbetsgrupp
som tillsattes i augusti 2014 med uppdraget att ta fram en modell
för att bedöma momsfelet inom olika sektorer.
Skatteförvaltningen har framhållit (ReUB 7/2014
rd) att det tar år i anspråk att utveckla
beräkningsmetoder för skattefelen, eftersom arbetet
kräver ingående teoretiska och praktiska kunskaper
inom ett flertal områden. För uppskattningen av
skattefelet vid löneutbetalningar har Skatteförvaltningen
bland annat testat ett flertal datautvinningsmetoder för
att analysera material från skattegranskningar. Resultaten
har varit otillförlitliga. Att använda vilseledande
uppskattningar kan leda till ineffektiv resursanvändning
och oändamålsenliga lagstiftningsändringar, ökad
administrativ börda för de skattskyldiga som handlar
korrekt och till mindre förtroende för tillsynen.Vid
utfrågningen av de sakkunniga kom det fram att momsfelet
för 2010 har beräknats och att det uppgår
till cirka 1 400 miljoner euro. Skattefelet består av skatterester
(cirka 200 miljoner euro) och felaktiga eller bristfälliga
deklarationer (cirka 1 200 miljoner euro). Internationella valutafonden
(IMF) har gett experthjälp för framtagningen av
modellen. Både Skatteförvaltningen och Tullen
har haft svårigheter med att ta fram de uppgifter ut informationssystemen
som behövs för modellen från IMF. Därför
har modellen inte kunnat tillämpas och momsfelet inte räknas
ut enligt den tidsplan som lades upp våren 2014. Nu är
de flesta problem med att ta fram uppgifter lösta. Modellen
tillämpas och beräkningarna av skattefelet framskrider.
Resultat är att förvänta sommaren 2015.
I betänkandet ReUB 9/2010 rd gjorde
utskottet en bedömning av hur utbredd den svarta sektorn är.
Betänkandet blev klart för fyra år sedan
i slutet av valperioden och byggde på en undersökning
om internationaliseringen och den svarta ekonomin Finland (revisionsutskottets
publikation Eduskunnan tarkastusvaliokunnan julkaisuja
1/2010). I betänkandet säger utskottet
att Statistikcentralen i en rapport från 2008 uppskattade
att den svarta ekonomin i Finland uppgick till drygt en procent
av bruttonationalprodukten (bnp), medan den svarta ekonomin uppskattades
uppgå till 18,5 procent av bnp i en undersökning
som Världsbanken publicerade 2010. Undersökningen
stannade för siffran 6,9 procent av bnp 2008. Redan då ansåg
revisionsutskottet det vara obestridligt att både osäkerhetsfaktorer
och risker för fel är kopplade till mätningar
av den svarta ekonomins omfattning.
Utskottet har också nu försökt komma
fram till en bedömning av storleken på den svarta
ekonomin och bett de sakkunniga ge en bedömning av storleken,
dataunderlaget och nyttan i pengar av åtgärderna
i kampen mot den svarta ekonomin.
De sakkunniga hade relativt likartade uppfattningar, det vill
säga att det är mycket svårt att mäta
storleken på kringgående av skatt. Bara en sakkunnig
gav ett konkret svar. Viren (2013) har gjort en uppskattning av
värdet på den svarta ekonomin utifrån
skattegranskningar och kommit fram till att det är under
två procent av bnp. För att få fram tillförlitliga
kalkyler behövs det en välplanerad forskningsansats,
anser de sakkunniga. En tillförlitlig bedömning
kan bara bygga på att det går att trovärdigt
bedöma vad som hade hänt om åtgärden
inte hade funnits. Det i sin tur kräver att myndigheterna
och forskarna samarbetar. Konsekvenserna är inte avgränsade
enbart till förlust av skatteinkomster utan de återspeglas
också i den ekonomiska aktiviteten.
Det är ett långsamt arbete att utforska området.
Med dagens metoder går det inte att bedöma storleken
på den svarta ekonomin med särskilt stor tillförlitlighet.
Den största orsaken till detta är att stickprovsundersökningar
inte görs tillräckligt heltäckande. Till
exempel Danmark har undersökt kringgående av skatt
bland privatpersoner med stickprovsundersökningar. Skattegranskningar
och inspektioner sätts in på de ställen
där det misstänks problem. Därför
kan de inte ge tillförlitlig information om den samlade omfattningen
av den svarta ekonomin, menar de sakkunniga.
Statens revisionsverk arbetar för närvarande på en
effektivitetsrevision inom området. För ögonblicket
har verket inga uppgifter om vilka ekonomiska vinster programmet
mot grå ekonomi har genererat, men det kommer att bedöma nyttan
utifrån programmaterialet. Preliminära observationer
ger vid handen att beredningen av programmet inte inkluderar några
effektivitetsbedömningar av enskilda projekt eller själva programmet.
Projektarbetet inkluderar inte heller någon effektivitetsbedömning
av projekten i efterskott. Enligt preliminära bedömningar
från revisionsverket finns det ingenting i beredningen
av programmet som talar för att den förväntade
nyttan på 300—400 miljoner euro kan motiveras
trovärdigt.
De sakkunniga framhöll att nyttan kommer av åtgärdernas
allmänpreventiva effekt och att det är omöjligt
att lägga fram bedömningar med exakta belopp.
Längre fram i detta betänkande redovisar utskottet
för de belopp som förvaltningsområdena själva
uppgett som resultat av kampen mot den svarta ekonomin.
Utskottets slutsatser
Det är oroväckande att de tillgängliga
resultaten och effekterna har varit mindre än förväntat
trots de enorma satsningar och de många projekt som denna
valperiod lagts på att bekämpa den svarta sektorn.
Det finns visserligen enskilda framgångar, exempelvis skattenummer
och omvänd momsskyldighet inom byggsektorn. Också arbetet
vid Enheten för utredning av grå ekonomi har skapat
bättre förutsättningar för kampen
mot den svarta sektorn. Dessa reformer kom till redan 2011 och vi
har hunnit få en del erfarenheter av dem. Utan ekonomiska
eller andra mål för projekten går det
inte att bedöma måluppfyllelsen i efterskott,
påpekar utskottet.
Många av projekten har kommit igång först mot
slutet av valperioden eller är fortfarande under beredning.
Det största problemet med åtgärderna är
att myndigheterna saknar en gemensam lägesbild och ett
gemensamt mål att arbeta för. Följaktligen är
arbetet okoordinerat och resultaten svaga. Det behövs tydliga
förbättringar på projektsamordningen,
prioriteringarna mellan projekten, uppföljningen av resultaten
och utvärderingen i efterskott. Vi måste komma
bort från program som bara sträcker sig över
en valperiod och i stället satsa på mer långvariga
program med mer långsiktiga anslag. Resurstilldelning på årsbasis
tillåter inte långsiktiga projektaktiviteter,
kan inte säkerställa samverkan mellan myndighetskedjorna
eller motivera nyrekryteringar.
Utskottet anser det viktigt att kampen mot svart ekonomi i allt
högre grad kan inriktas på att avslöja
den dolda brottsligheten och att höja risken för
att åka fast. Utredning i realtid är en effektiv
metod i kampen mot svart ekonomi och ekonomisk brottslighet, menar
utskottet.
I dagsläget finns det inte tillräckligt mycket information
om effekter och nytta av åtgärderna. Därför
föreslår utskottet inga nya åtgärder för
att ställa om kampen mot svart ekonomi. Just nu är
det viktigt att förankra exempel på god praxis,
skapa en gemensam strategi och se till att de genererar förväntade
vinster, till exempel större skatteinkomster och sundare
konkurrens. Många av lagstiftningsreformerna kräver
nya elektroniska verktyg som hjälper företagen
att klara av sina nya förpliktelser. Det är ingen
idé att bygga upp överlappande databaser, som
att utsträcka skattenummerregistret till nya branscher,
förrän det står klart om det planerade
inkomstregistret tillgodoser det behovet.
Det bör gå att få fram nya metoder
för att bekämpa svart ekonomi, som är
mer avskalade än lagstiftning. Det gäller att
söka nya vägar förbehållslöst
och med blicken riktad på enskilda branscher. Erfarenheterna
visar att det är av största vikt att bland annat
parterna på arbetsmarknaden har en samsyn om frågorna
inom sin bransch.
I början av året lade Skatteförvaltningen
ut ett formulär på webben, där vem som
helst kan tipsa om misstänkt skattefusk anonymt. Tidigare har
det kommit in 3 000 tips årligen och 15—20 procent
av dem har lett till skattegranskning.
Vad beträffar handlingsprogrammet mot internationellt
skattekringgående framhåller utskottet att det är
beklagligt att programmet är mycket generellt utformat
och än så länge har gett mycket få konkreta
resultat. En del av åtgärderna, bland annat effektivare
skattekontroll, väntar på att OECD och EU ska
förbättra det internationella utbytet av information.
Under behandlingen i utskottet har det blivit uppenbart att det
under nästa valperiod är vettigt och ekonomiskt
sett betydelsefullt att flytta fokus från nationella till
mer internationella åtgärder.
Riksdagens ställningstaganden (RSk 42/2010 rd och RSk
18/2012 rd) om skattefelet och svart ekonomi
gäller fortfarande. Utskottet kommer att behandla ställningstagandena
i samband med regeringens årsberättelse för
2014.