Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om Utrikespolitiska institutets bokslut, årsredovisning, bokföring och förvaltning 2014 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man genom revisionen i rimlig grad försäkrar sig om huruvida bokslutet eller årsredovisningen innehåller väsentliga fel och om att direktören och förvaltningsdirektören inte har gjort sig skyldiga till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot riksdagen eller institutet eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller institutets ekonomistadga. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i ledningens verksamhet utretts. 

Utrikespolitiska institutet är en nettobudgeterad bokföringsenhet. År 2014 beviljades ämbetsverket en finansiering på 3,3 miljoner euro som tvåårigt reservationsanslag. Dessutom förfogade institutet över 0,4 miljoner euro som överförts från tidigare år. Till följande år överfördes således 0,5 miljoner euro. För institutets momsutgifter beviljades 168 000 euro. Förslagsanslaget överskreds med 28 676 euro. Riksdagens kanslikommission beviljade den 29 januari 2015 lov att överskrida förslagsanslaget. 

Den externa finansieringen var 0,6 miljoner euro, vilket var 30 procent mer än 2013. Den bestod av projektfinansiering till gemensamt finansierad verksamhet (87 %), kostnadsersättningar från utomstående finansiärer (3 %) och inkomster från avgiftsbelagd verksamhet, dvs. försäljning av publikationer (10 %). 

Kostnaderna för institutets verksamhet 2014 uppgick till totalt 3,9 miljoner euro, dvs. en ökning på 9,7 procent. Personalutgifterna var den största utgiftsposten, 2,6 miljoner euro, och det var en ökning med 4,9 procent. De näst största utgiftsposterna var köp av tjänster (0,5 miljoner euro) och hyror (0,5 miljoner euro).  

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att institutet i fjol gjorde en utvärdering av internkontrollen. Den visade att internkontrollen och riskhanteringen skäligen uppfyller de lagstadgade kraven. 

Utrikespolitiska institutet blev vid ingången av 2007 kund hos Statskontorets servicecentral och senare hos Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Under sakkunnigutfrågningen framgick det att det också under tiden som kund hos servicecentret förekommit stora problem med kvaliteten på tjänsterna inom ekonomiförvaltningen (bl.a. felaktiga fakturor). Situationen har dock förbättrats. Utskottet ser det som viktigt att man när staten utvecklar enhetliga system och funktioner (t.ex. servicecentret och Kieku) ägnar särskild uppmärksamhet åt att övergången går smidigt och att direkt nytta uppnås där förändringarna sker. Utskottet vill också peka på att Utrikespolitiska institutet våren 2015 beslutade att inte delta i Kieku, ett projekt för ett gemensamt ekonomi- och personalförvaltningssystem inom staten. Institutet motiverade beslutet med att projektet var tungt att genomföra och skulle medföra en enorm arbetsbörda och höga driftskostnader (ca 60 000 euro per år). Utskottet menar att det allmänt taget finns skäl att bedöma om det är ändamålsenligt att små enheter ansluter sig till Kieku. 

Utskottet slår fast att enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger bokslutet och årsredovisningen riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av Utrikespolitiska institutets verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med de gällande bestämmelserna i Finland om upprättande av bokslut och årsredovisningar. Uppgifterna i årsredovisningen och bokslutet står inte i strid med varandra.