Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, årsredovisning, bokföring och förvaltning 2017 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra sig om att bokslutet eller årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att förvaltningsdirektören inte har gjort sig skyldig till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot riksdagen eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller riksdagens räkenskapsstadga. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i verksamheten i kanslikommissionen och vid riksdagens kansli utretts. 

I budgeten (exkl. kap. 30 och 40) fick riksdagen totalt 159,2 miljoner euro i anslag. Budgetbokföringen visar att riksdagen använde 134,4 miljoner euro av det belopp som beviljats för 2017. Anslaget till renoveringen av riksdagens hus var 51,8 miljoner euro för 2017 och där ingick anslag som överförts från tidigare år. Under räkenskapsperioden användes 34,6 miljoner euro av beloppet och 17,2 miljoner euro fördes över till räkenskapsåret 2018. Dataadministrationen hade 7,9 miljoner euro till sitt förfogande för investeringar 2017. Under räkenskapsperioden användes 4,8 miljoner euro av beloppet, medan 3,0 miljoner euro fördes över till räkenskapsåret 2018. Totalt 20,2 miljoner euro fördes således över till följande år. Assistentbidraget (moment 21.10.51) till riksdagsgrupperna var 2,8 miljoner euro i statsbudgeten för 2017. Anslaget överskreds med 230 730 euro. Riksdagens kanslikommission beviljade den 8 februari 2018 lov att överskrida förslagsanslaget. 

Kostnaderna för riksdagens verksamhet uppgick till 87,3 miljoner euro 2017. Jämfört med året innan var det en minskning på 0,2 procent. De största utgiftsposterna var personalkostnader (53,2 miljoner euro; en minskning med 7,1 procent) och upphandling av tjänster (49,3 miljoner euro; en ökning med 12,6 procent). 

I ett tidigare betänkande (ReUB 3/2015 rd) har utskottet beträffande ombyggnaden av riksdagens hus 2007–2017 understrukit vikten av att kostnaderna är under kontroll och att tidsplanen håller. I ombyggnaden budgeterades, konkurrensutsattes och upphandlades objekten särskilt för varje hus. I ombyggnaden av Riksdagshuset delades risken för genomförande och kostnader mellan beställaren och huvudentreprenören. De kom överens om att ombyggnaden skulle vara en entreprenad för projektledning med målpris och takpris, där entreprenören betalar överskridningar av takpriset (10 %). Kostnaderna för ombyggnaden av Riksdagshuset uppgår till cirka 116 miljoner euro (moms 0 %), vilket är mindre än kostnadskalkylen i genomförandebeslutet som var 125 miljoner euro (moms 0 %). Under ombyggnadens gång gjordes det en del andra arbeten, exempelvis i anknytning till säkerheten, men enligt uppgifter till utskottet äventyrade de inte den totala budgeten. Slutrapporten om entreprenaden blir klar i höst, och då kommer man att gå igenom vilka ändringar och extra arbeten som måste ersättas. Utskottet vill peka på de extra arbetena inom ramen för entreprenaden och understryker att det är viktigt att ta reda på av vilken storleksklass de är i det gigantiska projektet.  

I sina betänkanden för tidigare år (ReUB 3/2015 rd, ReUB 3/2016 rd och ReUB 5/2017 rd) har revisionsutskottet sett det som motiverat att göra en utvärdering av hur systemet med ledamotsassistenter fungerar. En arbetsgrupp med uppgift att utvärdera hur assistentsystemet fungerar och kan utvecklas tillsattes 2017. Den ska också undersöka hur assistenternas ställning kan förbättras. Med hänvisning till utfrågningen av sakkunniga anser utskottet fortfarande det viktigt att systemet med ledamotsassistenter vidareutvecklas. Dessutom påpekade sakkunniga att det är ett återkommande problem i riksdagens arbete att riksdagens kansli är så oförberett på ruscherna trots att de vanligen kan förutses och det är känt hur de uppstår. Det har också visat sig vara ett problem att dela upp arbetet dels internt, dels mellan olika enheter. De som kan komma på fråga som vikarier är ofta överbelastade samtidigt och exempelvis utskottssekretariatet behöver personer med fackkunskaper inom respektive områden, vilket gör det svårare att rekrytera extra personal med kort varsel. 

Utskottet konstaterar att bokslutet och årsredovisningen enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av riksdagens verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med bestämmelserna om upprättande av riksdagens bokslut och årsredovisning. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet står inte i strid med varandra.