Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om Statens revisionsverks bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2016 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man genom revisionen på ett betryggande sätt försäkrar sig om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga fel och om generaldirektören och förvaltningsdirektören har gjort sig skyldiga till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot ämbetsverket eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller ämbetsverkets ekonomistadga. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i ledningens verksamhet utretts. 

Revisionsverket beviljades 15,5 miljoner euro för omkostnader 2016 (15,3 miljoner euro 2015). Omkostnaderna uppgick till 13,7 miljoner euro. Totalt 1,8 miljoner euro fördes följaktligen över till följande år från omkostnadsmomentet. Det är något mer än föregående år. För momsutgifter fick verket 575 000 euro för 2016. Utfallet för det här förslagsanslaget var 616 932 euro. Riksdagens kanslikommission beviljade den 9 februari 2017 revisionsverket rätt att överskrida förslagsanslaget under moment 21.40.29 Mervärdesskatteutgifter med 41 933 euro. 

År 2016 uppgick kostnaderna för revisionsverkets verksamhet till 15,1 miljoner euro. Jämfört med året innan var det en minskning på 4,4 procent. Personalutgifterna var den största utgiftsposten, 11,6 miljoner euro, och det var en minskning med 5,5 procent. Upphandling av tjänster var med 1,8 miljoner euro den näst största posten (3,4 procents ökning) efter personalkostnaderna, därefter kom hyrorna med 1,3 miljoner euro (en minskning på 0,2 procent). Inkomsterna från verksamheten uppgick till 1 780 euro.  

I slutet av 2016 hade revisionsverket 146 anställda (151 i slutet av 2015).  

Utifrån bedömningen av effektiviteten och utfallet för revisionsverkets effektivitets- och resultatmål noterar utskottet att verket har lyckats bra med att nå sina yttre resultatmål. Utskottet vill emellertid peka på att arbetstrivseln enligt enkäten 2016 har blivit sämre jämfört med enkäten 2014. Även om det kan finnas exceptionella förklaringar som hör samman med tidpunkten framhäver utskottet arbetsklimatets övergripande betydelse och ser det som viktigt att revisionsverket vidtar de korrigerande och enhetsspecifika åtgärder som behövs för att förbättra läget. 

Utskottet konstaterar att bokslutet och verksamhetsberättelsen enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av Statens revisionsverks verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med bestämmelserna om upprättande av revisionsverkets bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet står inte i strid med varandra.