Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om Utrikespolitiska institutets bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2021 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man genom revisionen på ett betryggande sätt försäkrar sig om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga fel och om direktören och förvaltningsdirektören har gjort sig skyldiga till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot ämbetsverket eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller ekonomistadgan. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i ledningens verksamhet utretts.
Utrikespolitiska institutet är en nettobudgeterad bokföringsenhet och hör till riksdagens huvudtitel i budgeten. År 2021 beviljades verket medel på 3,7 miljoner euro som tvåårigt reservationsanslag. Dessutom förfogade verket över 1,3 miljoner euro som överförts från tidigare år. Samutnyttjandet av omkostnadsanslaget uppgick i nettobelopp till 3,9 miljoner euro, vilket var 6 procent mer än 2020. Totalt fördes 1,1 miljoner euro av omkostnadsanslaget över till följande år.
Till institutet inflöt under året intäkter på 750 000 euro från källor utanför budgeten, vilket är 81 000 euro mindre än 2020. Den externa finansieringen bestod av projektfinansiering till gemensamt finansierad verksamhet (89 procent), kostnadsersättningar (2 procent) och inkomster från avgiftsbelagd verksamhet, det vill säga försäljning av publikationer (9 procent). Projektfinansiering inflöt huvudsakligen från andra statliga ämbetsverk och privata stiftelser.
Utskottet anser det vara viktigt att Utrikespolitiska institutet sörjer för personalens välbefinnande i arbetet. Utfrågade sakkunniga förde fram att de anställda varit belastade, särskilt efter det att attacken mot Ukraina inleddes. Institutets experter är mycket efterfrågade exempelvis till olika debatter. Enligt verksamhetsberättelsen för 2021 har institutets forskare haft en mycket stor synlighet i inhemska medier och den internationella exponeringen har nått rekordsiffror.
Institutet genomförde 2021 två enkäter om arbetshälsa och arbetsbelastning, den ena i början av året och den andra i slutet av året. Enligt båda enkäterna upplevs arbetet fortfarande ha meningsfullt innehåll, och de anställda upplevde att de kan påverka hur de jobbar och innehållet i arbetet. Många arbetstagare upplevde fortfarande att distansarbete ökar stressen och vissa upplevde att möjligheterna att påverka arbetsbördan hade försvagats. Utfrågade sakkunniga ansåg att det är viktigt att ha och utveckla flexibla arbetssätt.
Kostnaderna för institutets verksamhet 2021 uppgick till 4,8 miljoner euro, dvs. en ökning på 5,3 procent. Personalutgifterna var den största utgiftsposten, 3,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 3,3 procent. Köp av tjänster och hyror var de största utgiftsposterna efter personalutgifterna och de stod för 0,6 respektive 0,5 miljoner euro.
Utskottet framhåller att bokslutet och verksamhetsberättelsen enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av Utrikespolitiska institutets verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med bestämmelserna om upprättande av institutets bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet står inte i strid med varandra.