Motivering

Revisionsutskottet har redan tidigare i sitt utlåtande uppmärksammat faktaunderlaget för finanspolitiken (ReUU 2/2009 rd—SRR 3/2009 rd) och konstaterat att de finanspolitiska besluten ska bygga på riktig och tillräcklig information. När det gäller ramarna för statsfinanserna ansåg utskottet i sitt betänkande (ReUB 10/2010 rd—B 21/2010 rd) att faktaunderlaget, öppenheten och insynen när det gäller ramarna för statsfinanserna ska förtydligas och förbättras. Utskottet förutsatte att faktaunderlaget ska ge riksdagen bättre förutsättningar att fatta beslut, bevaka att de följs och att målen fullföljs. Utskottets tidigare ställningstaganden är utgångspunkten för ett bättre faktaunderlag för budgetpropositionen.

Faktaunderlaget för budgetpropositionen

Revisionsutskottet uppmärksammar Statens revisionsverks iakttagelse om att statsbudgeten är resultatet av en historisk utveckling och att dess struktur och faktaunderlag kan och bör utvecklas. Under finansministeriets ledning har budgetens struktur och innehåll setts över och pilotprojekten 2006 gällde social- och hälsovårdsministeriets och undervisnings- och kulturministeriets huvudtitlar. Den nya målinriktade strukturen ingår i finansministeriets föreskrifter om uppgörandet av budgetförslag. I praktiken är åtgärderna för mer spänst i struktur och innehåll ännu inte slutförda. För beslutsfattande i riksdagen är det viktigt att det framgår tydligare vad man eftersträvar och vill åstadkomma med budgetanslagen och fördelningen av dem. Revisionsutskottet anser att budgeten ska göras mer informativ och förbättrandet ska inledas med att investeringarna i fortsättningen går att identifiera. Med hänsyn till faktaunderlagets riktighet och tillräcklighet är det motiverat att statens investeringsutgifter framställs i budgeten, men det behövs i synnerhet för att riksdagen ska klara av att fatta beslut ur ett bredare ekonomiskt perspektiv på ett hållbart och långsiktigt sätt. En specificering av kapital- och driftkostnader behövs som utgångspunkt för beslut som håller hög kvalitet. Också det faktum att det här förfarandet allmänt tillämpas inom den offentliga förvaltningen talar för att kapital- och driftkostnaderna hålls i sär.

Man kan också tekniskt förtydliga budgetens innehåll, menar utskottet. Genom att uppdatera och gallra bort avsnitt som upprepas år efter år eller förekommer i likartad form i olika punkter i budgeten kan man göra budgeten mera lättläst och göra det lättare att ta fram väsentlig information. Utskottet föreslår att finansministeriet ser till att utarbetandet av en teknisk sammanfattning av budgetens innehåll sätts i gång redan i nästa budget.

Utskottet påpekar att man i ledningen av ämbetsverken inte utnyttjar uppgifter i redovisning och affärsbokföring tillräckligt mycket. Utskottet anser att rapporteringen av budgeten och resultatstyrningen bör utvecklas så att kunnandet i redovisningen i högre grad beaktas och sammankopplas med incitament för ledningen. Dessutom lyfter utskottet fram vikten av att enhetliga kontoplaner och redovisningssystem uppgörs.

Utgiftsinventeringar

Revisionsutskottet anser att det i det rådande ekonomiska läget är motiverat att uppföljningen av utgifterna fortsatt effektiveras till exempel genom utgiftsinventeringar. Så har man gjort bland annat i Nederländerna och Kanada. I Kanada har utgifterna inventerats sedan 1994 och förfarandet sågs över 2007. I Kanada måste organisationerna inom statsförvaltningen se över sina utgifter vart fjärde år och antingen dra ner eller omfördela 5 procent av dem. Målet är att varje dollar under statens förvaltning ska producera så mycket nytta som möjligt för Kanadas medborgare. Man har också i Finland utrett utgiftsinventeringar i samband med beredningen av det nuvarande regeringsprogrammet. Revisionsutskottet anser att utgiftsinventering behövs och fortsätter att utreda ärendet.