Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
I inrikesministeriets redogörelse för räddningsväsendets tjänster och ekonomi i välfärdsområdena 2024 konstateras att tillgången på personal och den ekonomiska balansen innebär betydande utmaningar. Ministeriet betonar behovet av att stärka den frivilliga brandkårsverksamheten genom ett utvecklingsprogram och genom att trygga en livskraftig frivilligverksamhet som en central del av räddningsväsendets servicesystem. För att uppnå dessa mål är det avgörande att verksamhetsförutsättningarna för de frivilliga brandkårerna inte försvåras. Tvärtom borde de i stället stärkas.
Inrikesministeriet planerar nu förändringar i de fysiska kraven för frivillig brandkårsverksamhet, något som har väckt stor oro bland aktiva inom många frivilliga brandkårer. De frivilliga brandkårerna utför ett ovärderligt arbete runt om i Finland och på Åland, och det finns en verklig risk att många aktiva och erfarna medlemmar tvingas avsluta sitt engagemang om de nya, strängare konditionskrav som inrikesministeriet planerar skulle träda i kraft.
Endast en liten del av de frivilliga brandkårernas verksamhet består av specialuppgifter såsom rökdykning, vilka kräver hög fysisk prestationsförmåga, medan grundläggande uppgifter såsom yttre släckning, första hjälpen, säkring av olycksplatser och logistiskt stöd inte kräver samma fysiska nivå. Regelverk och krav bör därför utformas så att de stöder ett brett deltagande och tryggar en tillräcklig rekryteringsbas. Detta är av alldeles särskild vikt i dagens värld med hybridhot, där beredskap är av ännu större betydelse och där den frivilliga brandkåren är en central aktör.
Frågan är också mycket relevant för Åland, där utbildningen av avtalsbrandkårer följer det nationella systemet och tillhandahålls av Räddningsinstitutet. Deltagande i utbildningar förutsätter att de fysiska prestationskraven enligt FireFit-indexet uppfylls. FireFit är ett viktigt verktyg för arbetarskydd och säkerhet, men kraven bör tillämpas proportionerligt och i förhållande till de uppgifter som ska utföras. Om höga fysiska krav tillämpas även för grundläggande uppgifter riskerar det att försvaga rekryteringen och den frivilliga verksamheten, vilket skulle få negativa konsekvenser för räddningsväsendets beredskap.
För att trygga tillgången på räddningspersonal är det viktigt att undvika orimliga krav för grundläggande uppgifter. De frivilliga brandkårernas styrka bygger på frivilligt engagemang, och samhället har inte råd att förlora dessa viktiga resurser. Det är viktigt att ha regler och krav som skyddar brandmän och förebygger olyckor. Aktiva inom de frivilliga brandkårerna verkar dock inte ha kännedom om några olyckor eller andra händelser som skulle motivera att kraven nu skärps.
Med hänvisning till 27 § i riksdagens arbetsordning ställer jag följande spörsmål till den minister som saken gäller: