SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 15/2014 rd

ShUB 15/2014 rd - RP 185/2014 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och lagen om patientens ställning och rättigheter samt till vissa lagar som har samband med dem

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 21 oktober 2014 regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och lagen om patientens ställning och rättigheter samt till vissa lagar som har samband med dem (RP 185/2014 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning.

Sakkunniga

Utskottet har hört

konsultativ tjänsteman Kirsi Talonen, social- och hälsovårdsministeriet

referendarieråd Kaija Tanttinen-Laakkonen, riksdagens justitieombudsmans kansli

referendarieråd Arja Myllynpää, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården

överinspektör Riikka Jackson, Regionförvaltningsverket i Södra Finland

förvaltningschef Jaana Vento, Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

Dessutom har skriftligt yttrande lämnats av

  • justitieministeriet
  • Socialombudsmännen rf.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslår regeringen att bestämmelserna om anmärkningsförfarandet i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och lagen om patientens ställning och rättigheter preciseras och att bestämmelser om klagomål fogas till lagarna.

Vidare föreslås det att behandlingen av klagomålsärenden inom social- och hälsovården harmoniseras med de nya bestämmelserna om behandlingen av förvaltningsklagan i förvaltningslagen. Därför föreslås det att bestämmelserna i social- och hälsovårdslagstiftningen om tidsfristen för behandling av klagomål upphävs.

Verksamhetsenheterna inom social- och hälsovården ska informera sina klienter och patienter om hur anmärkningsförfarandet används och behandla anmärkningar på behörigt sätt inom skälig tid. Anmärkningar ska besvaras med ett motiverat skriftligt svar.

Klienterna och patienterna ska även ha rätt att i enlighet med bestämmelserna om förvaltningsklagan i förvaltningslagen anföra klagomål hos de myndigheter som övervakar social- och hälsovården. Tillsynsmyndigheterna för social- och hälsovården ska enligt prövning kunna överföra klagomål som anförts hos dem för behandling som en anmärkning i verksamhetsenheterna i de fall där klagomålet inte har föregåtts av en anmärkning.

Propositionen syftar till att stärka anmärkningsförfarandets ställning som primär metod i förhållande till klagomål, att effektivisera övervakningen av social- och hälsovården, att trygga tillsynsmyndigheternas möjligheter att fokusera på befogad övervakning utifrån en riskbedömning och att främja rättsskyddet för klienten, patienten och verksamhetsenheterna inom social- och hälsovården samt verksamhetsenhetens egna handlingsmöjligheter i situationer där klienten eller patienten är missnöjd med verksamhetsenhetens verksamhet. Ett syfte är också att förbättra rättsskyddet så att klagomål och andra tillsynsärenden blir behandlade snabbare än för närvarande. Samtidigt är syftet att förbättra social- och hälsovårdsaktörernas egenkontroll.

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2015.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Målet för propositionen är att stärka anmärkningens ställning som primärt förfarande i förhållande till förvaltningsklagan. Syftet är att ett ärende så ofta som möjligt ska kunna behandlas som anmärkning i den verksamhetsenhet vars verksamhet det gäller och där saken vid behov snabbast kan rättas till. Anmärkningsförfarandet har redan länge använts inom hälso- och sjukvården och genom att öka användningen kan övervakningsresurser riktas till förebyggande handledning och befogad övervakning utifrån en riskbedömning. Den föreslagna ändringen stämmer överens med anmärkningsförfarandets ursprungliga syfte och bidrar till att främja klientens och patientens rättssäkerhet. Social- och hälsovårdsutskottet tillstyrker lagförslagen men med följande anmärkningar och ändringar.

Anmärkningar har används rätt lite inom socialvården bland annat för att klienterna kan söka ändring för att få beslut om förmåner korrigerade. Ändå har socialombudsmännen den erfarenheten att man befarar att missnöjesyttringar leder till sämre bemötande. Utskottet ser det som viktigt att informationsspridningen om anmärkningsförfarandet sköts effektivt och att verksamhetsenheternas personal ges utbildning om klienternas och patienternas rättigheter. Enligt lagförslagen ska verksamhetsenheten utöver att lämna information göra det så enkelt som möjligt för klienter att framställa anmärkning. I informationen ska man också ta hänsyn till klienter som har kommunikationssvårigheter eller problem med sinnesfunktionerna. Utöver att utveckla anmärkningsförfarandet måste social- och hälsovårdens egenkontroll och system för klientrespons absolut utvecklas så att de effektivt kan bidra till att förbättra kvaliteten på verksamheten.

Enligt propositionen har klienten och patienten rätt att framställa anmärkning skriftligen eller muntligen. Möjligheten till muntlig anmärkning är viktig t.ex. i fråga om mycket ålderstigna personer eller om det skriftliga förfarandet medför oskäliga svårigheter för den berörda personen. I socialombudsmännens och patientombudsmännens uppgifter ingår också att bistå klienter och patienter med att framställa anmärkning. Enligt propositionsmotiven ska anmärkningar fortfarande i första hand framställas skriftligen, medan muntlig anmärkning kan framställas av särskilda skäl. Utskottet föreslår att lagförslagen ändras så att denna avsikt framgår av bestämmelserna.

Enligt lagförslagen kan en klient eller patient framställa anmärkning. I praktiken har också anmärkningar framställda av anhöriga behandlats och de har besvarats inom ramen för sekretessbestämmelserna. Utskottet föreslår att bestämmelserna preciseras så att exempelvis de anhörigas möjlighet att framställa anmärkning beaktas.

I propositionen föreslås bestämmelser om klagomål i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (klientlagen) och lagen om patientens ställning och rättigheter (patientlagen) och upphävande av de bestämmelser om tidsfristen för behandling av klagomålsärenden som ingår i lagstiftningen om social- och hälsovården. Enligt motiven är syftet att komplettera regleringen i förvaltningslagen i fråga om förfarandet för att överföra klagomål. Men bestämmelserna kan tolkas som att det i en speciallag begränsas vilka som har rätt att framställa förvaltningsklagan och till vilka myndigheter klagan kan framställas. Eftersom det inte var propositionens syfte föreslår utskottet att 23 a § 1 mom. i klientlagen och 10 a § 1 mom. i patientlagen ändras till hänvisningar till förvaltningslagen.

Enligt propositionsmotiven ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) bedöma om ett klagomål som har anförts hos verket men som enligt arbetsfördelningen hör till regionförvaltningsverket ska behandlas i ett anmärkningsförfarande. Utskottet konstaterar att regionförvaltningsverket också i fråga om klagomål som tillstånds- och tillsynsverket har överfört dit har behörighet att överföra ärendet vidare för att behandlas som en anmärkning. Men utskottet finner det ändamålsenligt att verket på grundval av bestämmelserna i klara fall kan överföra ärendet också direkt till verksamhetsenheten.

Detaljmotivering

1. Lag om ändring av lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården

23 §. Anmärkning.

Utskottet föreslår att 1 mom. preciseras så att en anmärkning också kan framställas av klientens lagliga företrädare, en anhörig eller någon annan närstående, om klienten inte kan framställa anmärkningen själv. Dessutom föreslår utskottet att det ska uttryckas i bestämmelsen att skriftligt förfarande är huvudregel.

23 a §. Klagomål.

Utifrån det som anförs i den allmänna motiveringen föreslår utskottet att 1 mom. ändras till en hänvisning till bestämmelserna om förvaltningsklagan i 8 a kap. i förvaltningslagen.

Ikraftträdande.

Det är rationellt att de nya och ändrade bestämmelserna om bl. a. skriftliga svar tillämpas också på ärenden som redan är anhängiga när lagen träder i kraft. Därför föreslås det att 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen utgår.

2. Lag om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter

10 §. Anmärkning.

Utskottet föreslår motsvarande ändringar i 1 mom. som i 23 § i lagförslag 1. Dessutom föreslår utskottet att 4 mom., som motsvarar det gällande 3 mom., inte ändras eftersom lagförslaget kan ge intrycket att också en brottsmisstänkt ska ge patienten råd om att väcka åtal.

10 a §. Klagomål.

Utskottet föreslår att 1 mom. ändras till en hänvisning till 8 a kap. i förvaltningslagen. Utskottet föreslår också att bestämmelsen, analogt med 23 a § i lagförslag 1, i slutet kompletteras med en bestämmelse om verksamhetsenhetens skyldighet att underrätta tillsynsmyndigheten om svaret på anmärkningen.

Ikraftträdande.

Utskottet föreslår motsvarande ändring som i ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 1.

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen

godkänner lagförslag 3—11 utan ändringar och

godkänner lagförslag 1 och 2 med ändringar (Utskottets ändringsförslag).

Utskottets ändringsförslag

1.

Lag

om ändring av lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) 23 § och

fogas till lagen en ny 23 a § som följer:

23 §

Anmärkning

En klient som är missnöjd med kvaliteten på den socialvård som han eller hon har fått vid en verksamhetsenhet inom socialvården eller med bemötandet i samband med vården har rätt att framställa anmärkning till den som ansvarar för verksamhetsenheten eller till en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården. Om en klient på grund av sjukdom eller nedsatt psykisk funktionsförmåga eller av någon annan motsvarande orsak inte själv kan framställa anmärkning eller om klienten är död, får anmärkningen framställas av klientens lagliga företrädare, en anhörig eller någon annan närstående. Verksamhetsenheten ska lämna sina klienter tillräcklig information om deras rätt att framställa anmärkning och göra det så enkelt för dem som möjligt att framställa anmärkning. Anmärkningar ska i regel framställas skriftligen. Av särskilda skäl kan en anmärkning också framställas muntligen.

(2 och 3 mom. som i RP)

23 a §

Klagomål

På klagomål tillämpas vad som i 8 a kap. i förvaltningslagen föreskrivs om förvaltningsklagan.

(2 och 3 mom. som i RP)

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(1 mom. som i RP)

(2 mom. utesl.)

_______________

2.

Lag

om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 10 § och

fogas till lagen en ny 10 a § som följer:

10 §

Anmärkning

En patient som är missnöjd med den hälso- och sjukvård som han har fått vid en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård eller med bemötandet i samband med den har rätt att framställa anmärkning till den chef som ansvarar för hälso- och sjukvården vid verksamhetsenheten. Om en patient på grund av sjukdom eller nedsatt psykisk funktionsförmåga eller av någon annan motsvarande orsak inte själv kan framställa anmärkning eller om patienten är död, får anmärkningen framställas av patientens lagliga företrädare, en anhörig eller någon annan närstående. Verksamhetsenheten ska lämna sina patienter tillräcklig information om deras rätt att framställa anmärkning och göra det så enkelt för dem som möjligt att framställa anmärkning. Anmärkningar ska i regel framställas skriftligen. Av särskilda skäl kan en anmärkning också framställas muntligen.

(2 och 3 mom. som i RP)

Om det vid behandlingen av anmärkningen framgår att vården eller bemötandet kan leda till patientskadeansvar enligt patientskadelagen (585/1986), skadeståndsansvar enligt skadeståndslagen (412/1974), åtal, återkallande eller begränsning av rätten att utöva yrke eller disciplinärt förfarande enligt den lagstiftning om yrkesutövning som gäller för hälso- och sjukvården eller disciplinärt förfarande enligt någon annan lag, ska (utesl.) patienten informeras om hur ärendet kan väckas hos en behörig myndighet eller ett behörigt organ.

10 a §

Klagomål

På klagomål tillämpas vad som i 8 a kap. i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om förvaltningsklagan.

Om det inte har framställs någon anmärkning i ett ärende, och tillsynsmyndigheten bedömer att det är lämpligast att behandla ett klagomål som en anmärkning, får myndigheten överföra ärendet till den verksamhetsenhet som klagomålet gäller. Överföringen ska göras omedelbart efter bedömningen. Den som anfört klagomålet ska underrättas om överföringen. Verksamhetsenheten ska underrätta den överförande tillsynsmyndigheten om svaret på det överförda ärendet.

(3 mom. som i RP)

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(1 mom. som i RP)

(2 mom. utesl.)

_______________

Helsingfors den 5 november 2014

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Juha Rehula /cent
  • medl. Johanna Jurva /saf
  • Merja Kuusisto /sd
  • Sanna Lauslahti /saml
  • Merja Mäkisalo-Ropponen /sd
  • Lasse Männistö /saml
  • Hanna Mäntylä /saf
  • Mikael Palola /saml
  • Terhi Peltokorpi /cent
  • Sari Sarkomaa /saml
  • Hanna Tainio /sd
  • Anu Vehviläinen /cent
  • Ulla-Maj Wideroos /sv
  • Erkki Virtanen /vänst

Sekreterare var

utskottsråd Harri Sintonen