Motivering

Det är positivt att regeringen föreslår att barnbidrag, de lägsta dagpenningarna, specialvårdspenningen och stöden för vård av barn binds till index. De har inte tidigare varit indexbundna. Reformen är ett led i regeringens ambition att förbättra de ekonomiska villkoren för barnfamiljer. I brist på indexbindning har förmånerna släpat efter kostnadsutvecklingen och höjningarna av beloppen har inte varit tillräckligt stora för att garantera bibehållen nivå.

Folkpensionsindex följer höjningen i kostnadsnivån och motverkar således inflationseffekten. Men förmånerna stiger långsammare av indexet än vad inkomsterna utvecklas. Följaktligen är indexbindning på sikt ingen garanti för att förmånerna bibehåller sin nivå. Därför måste själva beloppen höjas också i framtiden. Studiestödet omfattas inte av indexbindningen och utskottet anser målet bör vara att det indexbinds senare.

Enligt uppgifter till utskottet kommer folkpensionsindex att stiga med 0,4 % och inte med 0,8 % som det sägs i propositionen. Därmed blir utgifterna för staten 2011 hälften mindre än vad regeringen räknat med. Utgiftsökningen för staten kommer att vara 5,6 miljoner euro och merparten, 4,75 miljoner euro, beror på indexhöjningen av barnbidraget. I kommunerna ökar utgifterna med 1,2 miljoner euro och hälften kompenseras genom statsandelar. De närmaste åren kommer indexbindningen av sociala förmåner att ha enorma ekonomiska effekter eftersom kostnadseffekterna ökar snabbt varje år. År 2014 uppgår utgifterna för indexbindningen till uppskattningsvis 130 miljoner euro.