Allmän motivering
Allmänt
Målet med propositionen är att observationsremiss
ska kunna skrivas ut så att vårdbehövande får
vård oberoende av hur vården ordnas och tillhandahålls.
Samtidigt ska patientens övriga grundläggande
fri- och rättigheter tillgodoses fullt ut i den omfattning
det är möjligt. Lagförslaget förtydligar
läkarnas ansvar när de utövar offentlig
makt.
För att psykiatrisk vård ska kunna ordineras oberoende
av patientens vilja krävs det att en läkare gör
en bedömning i fyra steg av personens tillstånd
och förutsättningarna för att ordinera vård.
Patienten måste få en observationsremiss och tas
in för observation på sjukhus. Läkaren ska
skriva ett utlåtande utifrån observationen och
ett beslut om vård ska fattas. Beslutet om vård
kan överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.
Enligt lagförslaget behöver en läkare
inte längre vara anställd i tjänsteförhållande
för att få skriva ut observationsremiss, utan
också läkare i arbetsavtalsförhållande
eller till exempel psykiatrer med privatmottagning ska få göra
det. Regeringen vill förbättra rättssäkerheten
genom att patienten på begäran ska kunna få en
bedömning av om förutsättningarna för
fortsatt vård mot patientens vilja uppfylls och den ska göras
av en läkare som är utomstående i förhållande
till det behandlande sjukhuset. Patienten ska också kunna
begära en bedömning av en utomstående
läkare på egen bekostnad.
Social- och hälsovårdsutskottet anser de föreslagna ändringarna
vara motiverade och tillstyrker dem, men med preciseringarna nedan.
Den planerade stora strukturreformen inom social- och hälsovården
kräver att också behovet av att se över
mentalvårdslagen bedöms. Det är viktigt att
bedömningen och nödvändiga ändringar
i mentalvårdslagen görs så snart som
möjligt efter vårdreformen.
Remiss för observation
Med observationsremiss avses ett utlåtande som är
undertecknat av en läkare och gäller behovet av
vård oberoende av patientens vilja. Observationsremissen är
det första steget i ett förfarande i flera steg
som kan resultera i att patienten remitteras till sjukhus, läggs
in för observation, får ett utlåtande
om observationen och tas in för vård oberoende
av sin vilja.
I sitt utlåtande anser grundlagsutskottet att observationsremissen
inte bara innebär att bedöma den medicinska vården
utan också att inneha en offentligt förvaltningsuppgift.
Grundlagsutskottet anser dock att en observationsremiss inte har
så stora rättsverkningar att befogenheter som
ges andra än läkare i tjänsteförhållande måste
likställas med att utöva betydande offentlig makt.
Enligt grundlagsutskottet uppfyller bestämmelserna också i övrigt
förutsättningarna i 124 § i grundlagen
för att anförtro någon annan än
myndigheter förvaltningsuppgifter. Social- och hälsovårdsutskottet
anser lagförslaget vara rationellt. Utskottet föreslår
att 9 a § preciseras för att det tydligare ska
framgå att en legitimerad läkare inom både
privat och offentlig hälso- och sjukvård har rätt
att skriva observationsremiss.
Enligt lagförslaget får också en
medicine studerande i tjänsteförhållande
på en hälsovårdscentral skriva observationsremiss,
om han eller hon på grundval av förordningen om
yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har
rätt att tillfälligt arbeta som läkare
under ledning och överinsyn av en legitimerad läkare.
Enligt den föreslagna 9 a § ska andra än
läkare i tjänsteförhållande
vara legitimerade läkare. När man beaktar de aspekter
av de grundläggande fri- och rättigheterna som är
kopplade till observationsremisser anser utskottet att det vid en övergripande
reform av mentalvårdslagen ytterligare måste bedömas
om också en medicine studerande som tillfälligt
arbetar som läkare på en verksamhetsenhet inom
privat hälso- och sjukvård ska ha rätt
att skriva observationsremiss. Det skulle ge alla som utövar
läkaryrket likvärdig rätt att skriva
observationsremiss samtidigt som det skulle förtydliga
situationen på hälsovårdscentralerna.
Handräckning och intagning för observation
Det är uppenbart att alla de lösningar som
innebär väsentligt ingrepp i den personliga friheten eller
integriteten enligt 7 § i grundlagen (t.ex. intagning för
observation, inläggning för vård och begäran
om handräckning) innefattar betydande utövning
av offentlig makt, ansåg grundlagsutskottet. Den typen
av uppgifter kan enligt 124 § i grundlagen bara
anförtros myndigheter.
Grundlagsutskottet påpekade att bestämmelserna
tillåter att det kan gå så att en läkare
i tjänsteförhållande inte har hunnit
undersöka patienten när han eller hon hämtas,
i sista hand med handräckning från polisen, för
att tas till hälsovårdscentral eller sjukhus.
Enligt grundlagsutskottet är det viktigt att se till att
läkaren i tjänsteförhållande
har faktiska möjligheter att försäkra
sig om att villkoren för vård är uppfyllda,
när han eller hon beslutar begära handräckning.
Det är angeläget att den som behöver
vård oberoende av sin vilja får vården
så snabbt och smidigt som möjligt, påpekar
social- och hälsovårdsutskottet. I olika delar
av servicesystemet kan det förekomma att patienten på grund
av sin psykiska sjukdom sannolikt är en fara för
sig själv eller andra och att det behövs handräckning
från polisen för att transportera personen till
sjukhus. Det måste därför finnas tydliga
och smidiga procedurer för att få tag på en
läkare i tjänsteförhållande
eftersom grundlagens bestämmelser om kraven för
att få ingripa i någons personliga frihet och
integritet utgår från att den som begär
handräckning är anställd i tjänsteförhållande.
Vidare är det viktigt att tjänsteläkaren får
nödvändiga uppgifter om patienten för
att kunna begära handräckning. Följaktligen
bör det noga följas upp hur lagstiftningen fungerar
i detta hänseende.
Vidare ansåg grundlagsutskottet det viktigt att en
läkare i tjänsteförhållande
så snabbt som möjligt undersöker förutsättningarna
att ta in en patient för observation när han eller
hon kommer med observationsremiss. Social- och hälsovårdsutskottet
påpekar att det i dessa fall handlar om patienter som behöver
hjälp via jouren och som måste undersökas
enligt de medicinska prioriteringarna så snart de har kommit
till sjukhuset.
Detaljmotivering
9 a §.
Utskottet föreslår en del språkliga
justeringar och ett nytt 3 mom. Av de skäl som anförs i
den allmänna motiveringen förtydligar utskottet
i 3 mom. att den läkare som begär handräckning
av polisen fortfarande ska vara en läkare i tjänsteförhållande
inom den offentliga hälso- och sjukvården. Med
hänvisning till syftet med propositionen preciserar utskottet
i 4 mom. att en annan läkare inom den offentliga eller
privata hälso- och sjukvården än en legitimerad
läkare i tjänsteförhållande
också får skriva observationsremiss.
9 b §.
Utskottet föreslår att begreppet sjukhus preciseras
till att läkaren får underrätta hälsovårdscentralen
eller någon annan jourhavande kommunal enhet inom hälso-
och sjukvården om en vårdbehövande person.
12 a §.
Utskottet föreslår att 1 mom. preciseras till
att det med en utomstående läkare avses en läkare
som är utomstående i förhållande
till det behandlande sjukhuset. Därmed kan en läkare
på ett annat sjukhus inom samma sjukvårdsdistrikt bedöma
behovet av vård. Dessutom föreslår ut-skottet
att den sista meningen i 2 mom. stryks eftersom den inte behövs.
12 d §.
Enligt bestämmelsen kan man låta bli att göra
en bedömning av förutsättningarna för
fortsatt vård på begäran av patienten
i de fall som avses i paragrafen. Utskottet föreslår
att bestämmelsen kompletteras med att skälet till
att ingen bedömning görs ska skrivas in i journalhandlingarna.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Utskottet föreslår att ikraftträdandebestämmelsen ändras
så att ikraftträdandedagen fylls i när
lagen stadfästs.