Motivering

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Regeringen föreslår en temporär ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner så att staten ska delta i finansieringen av inkomstrelaterad dagpenning för permitteringstid. För närvarande deltar staten inte i finansieringen av inkomstrelaterad dagpenning som betalas för tiden för permittering eller av inkomstrelaterad dagpenning som grundar sig på väderhinder på något sätt. Däremot betalar staten ett belopp motsvarande grunddagpenningen för de inkomstrelaterade dagpenningarna och förtjänstdelarna finansieras med löntagarnas och arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier. Om antalet permitteringar är på samma nivå 2010 som i år, ökar den föreslagna ändringen av finansieringen statens utgifter med 175 miljoner euro.

Förutom den allmänna ökningen av arbetslösheten har i synnerhet ökningen av permitteringarna kraftigt höjt arbetslöshetsförsäkringsfondens utgifter. Samtidigt har den minskade sysselsättningen lett till att intäkterna av arbetslöshetsförsäkringspremier, som fastställs enligt utbetalda löner, sjunker. Därför tvingas arbetslöshetsförsäkringsfonden ta lån under 2010.

Arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie ska enligt 2 § i finansieringslagen bestämmas så att arbetslöshetsförsäkringsfonden kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner som den ansvarar för och andra lagstadgade utgifter. Arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställs för ett kalenderår i taget. Löntagarnas och arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier ska höjas med 0,2 procentenheter år 2010. Regeringen har som mål att löntagarnas och arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier ska stiga med 0,2 procentenheter inte bara år 2010 utan även under de kommande åren. Trycket på en höjning av arbetslöshetsförsäkringspremien är betydligt större än så, som det konstateras i propositionen.

Strävan att hålla arbetslöshetsförsäkringspremierna på en så låg nivå som möjligt baserar sig på målet att trygga sysselsättningen. Enligt propositionsmotiven är återhållsamhet vid höjning av avgifterna av mycket stor betydelse i den rådande ekonomiska situationen för att kostnaderna för sysselsättningen ska stiga så lite som möjligt. Det är viktigt med tanke på skötseln av sysselsättningen. Också utvecklingen av löntagarnas köpkraft är viktig med tanke på ekonomin och sysselsättningen. Således är en utvidgning av den statliga medfinansieringen nödvändig för att trygga finansieringen av utkomstskydd för arbetslösa.

Det är viktigt att se till att arbetslöshetsförsäkringspremien utvecklas rationellt och så stabilt som möjligt och att undvika oförutsägbara höjningar av premierna, konstaterar utskottet. Ur de försäkrades synvinkel är det, vid sidan av premiens stabila nivå, väsentligt att trycket på en höjning av arbetslöshetsförsäkringspremien inte leder till att man blir tvungen att ingripa i förmåner. Det finns anledning att bereda sig på för större utgifter så att premien inte kommer att stiga orimligt mycket under kommande år då befolkningen åldras och antalet förvärvsarbetande minskar.

Utskottet konstaterar att syftet med avgifterna är att trygga utbetalningen av förmåner och upprepar i detta sammanhang sin tidigare ståndpunkt i anknytning till arbetspensionsavgiften om att det inte är ändamålsenligt att använda socialförsäkringspremier som redskap i konjunkturpolitiken. För detta talar även det faktum att socialförsäkringspremierna inte ur en konstitutionell synvinkel kan betraktas som skatter (ShUB 41/2006 rd).

Konjunkturbuffert

Enligt 3 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner har arbetslöshetsförsäkringsfonden en konjunkturbuffert för att trygga likviditeten och balansera ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prognostiserbara nationalekonomiska konjunkturfluktuationer. Konjunkturbufferten utgörs av skillnaden mellan fondens tillgångar och skulder. Konjunkturbuffertens maximibelopp har fastställts så att det motsvarar de årliga utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 3,6 procentenheter. I reda pengar betyder det cirka 800 miljoner euro. Konjunkturbufferten tillförs medel då arbetslöshetsgraden sjunker och de tillförda medlen används då arbetslösheten ökar. Då arbetslöshetsutgifterna sjunker har storleken på bufferten inte någon nämnvärd betydelse.

Konjunkturbufferten hade uppnått maximibeloppi slutet av 2008. Storleken på den var i praktiken cirka en miljard euro. I 2008 års ekonomiska läge och sysselsättningsläge motsvarade en full buffert arbetslöshetsförsäkringsfondens utgifter för cirka ett halvt år. Den snabba förändringen av sysselsättningsläget har lett till att bufferten raskt har minskat. Utskottet ansåg redan 2007 då läget inom ekonomin och sysselsättningen var bra att det kan vara nödvändigt att bedöma om den nuvarande bufferten räcker till för att jämna ut en ändring i premierna eller om bufferten behöver fyllas på i händelse av en konjunkturomsvängning för att göra avgifterna mer förutsebara. I och för sig är det klart att den rådande globala ekonomiska recessionen inte kunde förutses. Bufferten kommer inte heller att kunna ökas så att den motsvarar de utgifter som föranleds av en recession av samma typ som den nuvarande. Utskottet konstaterar dock att det är motiverat att fylla på bufferten i händelse av en konjunkturomsvängning framför allt för att premierna ska inte behöva höjas betydligt på kort sikt.