Motivering

Ändringen i utkomstskyddslagen främjar deltagande i frivilligt räddningsarbetet och bidrar till en effektiv räddningsberedskap. Propositionen är värd understöd men väcker ändå frågan om varför inte andra arbetslösa kunde sporras på samma sätt till extrainkomster i andra branscher.

Anställda i bisyssla vid räddningsverk, anställda vid avtalsbrandkårer eller anställda vid andra sammanslutningar i rädddningsbranschen föreslås få tjäna högst 300 euro under en jämkningsperiod utan att det påverkar arbetslöshetsförmånens storlek. Grundlagsutskottet gör den bedömningen i sitt utlåtande (GrUU 64/2010 rd) att ändringar i arbetslöshetsskyddet i regel bör göras så att de arbetslösa inte särbehandlas utifrån inkomstkälla. Den föreslagna regleringen är inte helt korrekt med avseende på grundlagens bestämmelser om likabehandling, men kan ändå anses ligga inom gränserna för lagstiftarens prövningsrätt.

I min lagmotion (LM 29/2007 rd) påpekar jag att villkoren för jämkad arbetslöshetsförmån är stränga. Minsta lilla extra inkomst leder till att arbetslöshetsdagpenningen minskar och bestäms på nytt. Dagens praxis uppmuntrar inte de arbetslösa att arbeta. Det lönar sig inte för dem att ta emot ens kortvariga jobb trots att de skulle ha möjlighet till jämkad dagpenning. Ur sysselsättningssynvinkel skulle det vara bättre att det lönade sig ekonomiskt att ta emot små jobb.

För att öka jämlikheten och sporra alla arbetslösa att ta emot jobb bör för den jämkade dagpenningen införas ett skyddat belopp på 200 euro så att månatliga inkomster som är lägre än så inte beaktas i arbetslöshetsdagpenningen. Statens kostnader för denna motion är uppskattningvis 30 000 000 euro. Det är viktigt för samhället att se till att det finns människor som är villiga att delta i brandkårernas arbete och därför är det acceptabelt att ett skyddat belopp på 300 euro införs i fråga om det. Men det måste gå att sporra alla arbetslösa att jobba eftersom också ett aldrig så skört band till arbetslivet motverkar utanförskap och kan bli en väg till heldagsjobb.

Motivering

Det är viktigt att brandsäkerheten ligger på en hög nivå och att tillgången till brand- och räddningspersonal är säkrad. Vi kan ändå inte godkänna denna proposition där den skyddade delen vid jämkning av arbetslöshetsförmånen endast skulle gälla inkomster av räddningsverksamhet som bisyssla. Regeringens förslag innebär att de arbetslösa behandlas ojämlikt.

En gemensam skyddad del för biinkomster för alla som får jämkad dagpenning skulle ligga närmare utkomstskyddssystemets mål och sporra till att ta emot allt slags arbete. Men regeringen tycker att det alternativet är för dyrt.

Också grundlagsutskottet har reagerat på att propositionen ökar ojämlikheten bland arbetslösa. Grundlagsutskottet säger att "ändringar i arbetslöshetsskyddet bör dock i regel göras så att de arbetslösa inte särbehandlas utifrån inkomstkälla. Dessutom finns det sannolikt också annat frivilligarbete som på ett liknande sätt är viktigt t.ex. för att trygga de basala samhällsfunktionerna. Den föreslagna regleringen blir en punktinsats som inte är helt korrekt med hänsyn till grundlagens jämlikhetsbestämmelser."

Propositionen komplicerar utkomstskyddssystemet ytterligare. Nu krävs det åtgärder för att förenkla det. Systemet för social trygghet kan inte reformeras utan tilläggsfinansiering. Det måste ses som en investering att man gör det lätttare för människor att ta emot jobb. På lång sikt betalar den sig tillbaka i form av lägre utgifter för social- och hälsovården och i form av ökade skatteintäkter.

Villkoren för jämkad arbetslöshetsförmån är stränga. Minsta lilla extra inkomst leder till att arbetslöshetsdagpenningen minskar och bestäms på nytt. Att bestämma dagpenningen på nytt betyder i många fall att utbetalningen drar oskäligt långt ut på tiden. Nuvarande praxis uppmuntrar inte till arbete och gör att det inte lönar sig att ta emot ens kortvariga jobb trots att det finns möjlighet till jämkad dagpenning. Ur sysselsättningssynvinkel vore det bättre att det är ekonomiskt lönsamt att ta emot små jobb. I den jämkade dagpenningen bör det införas ett skyddat belopp på 300 euro. Månatliga tilläggsinkomster som är lägre än så ska inte beaktas i arbetslöshetsdagpenningen.

Motivering

Utskottet föreslår i betänkandet i linje med regeringen att det i jämkningen av arbetslöshetsförmånen tas i bruk ett skyddat belopp för de inkomster som personer som deltar i räddningsverksamhet som bedrivs av anställda i bisyssla vid räddningsverk, anställda vid avtalsbrandkårer eller anställda vid andra sammanslutningar verksamma i räddningsbranschen får. Detta kan inte anses vara acceptabelt.

I stället för att öka det i och för sig behövliga skyddade beloppet för en yrkesgrupp borde alla arbetslösa arbetssökandes möjligheter att ta emot kortvariga arbeten eller arbetsförhållanden med kortare arbetstid förbättras utan oskäliga konsekvenser för arbetslöshetsförmånen.

Jag föreslog därför en sådan ändring av 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa att ett skyddat belopp på 400 euro införs som gäller alla som får jämkad arbetslöshetsförmån. Med hänvisning till parallellmotionen (LM 131/2010 rd — Annika Lapintie/vänst) föreslog jag att 6 §, som ingår i betänkandet, stryks och att i 4 och 5 § i utkomstskyddslagen görs en ändring som innebär att den jämkade arbetslöshetsförmånen sänks i fråga om lön eller förvärvsinkomst som överstiger 400 och att detta gäller alla som får arbetslöshetsdagpenning.

Villkoren för jämkad arbetslöshetsförmån är för närvarande sådana att minsta lilla extra inkomst leder till att arbetslöshetsdagpenningen minskar och bestäms på nytt. Det här leder till onödigt administrativt arbete. Dröjsmål med utbetalningen på grund av att dagpenningen ska fastställas på nytt medför dessutom ekonomiska svårigheter för många.

Den nuvarande modellen för jämkad arbetslöshetsdagpenning sporrar inte till arbete. Det lönar sig inte för en arbetslös att ta emot kortvarigt arbetet även om han eller hon fick jämkad dagpenning, eftersom varje förtjänad euro minskar arbetsmarknadsstödet med 50 cent. Ur sysselsättningssynvinkel vore det bättre om det var ekonomiskt lönsamt att ta emot små jobb.

Statens kostnader för denna motion är uppskattningvis 60 000 000 euro. Nettokostnaderna för det allmänna blir ändå bara 30 000 000 euro.