Motivering

Riksdagen godkände i februari 2007 att alkohollagen kompletteras med en paragraf om att förpackningar för alkoholdrycker från ingången av 2009 ska vara försedda med en varningstext om produktens skadliga hälsoeffekter. Bestämmelsen var ett led i ett större åtgärdspaket med författningsändringar som avsåg att minska inte bara alkoholens skadliga verkningar på barns och ungdomars välbefinnande utan också riskkonsumtionen och totalkonsumtionen. I samma sammanhang satte man gränser för reklam för alkoholdrycker och utannonsering av extrapris samt förbjöd mängdrabatter på alkoholdrycker. Tanken var att åtgärderna skulle hjälpa till att nå målen i statsrådets principbeslut om de allmänna riktlinjerna för alkoholpolitiken.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande om ändringen av alkohollagen (ShUB 58/2006 rd) att varningstexterna kommer att ha ytterst liten effekt på alkoholkonsumtionen. Men utskottet ansåg texterna trots allt vara befogade med motiveringen att man med informationen i dem stödjer andra åtgärder som syftar till att minska konsumtionen. Även om det skulle visa sig att de då godkända åtgärderna inte ensamma är effektiva, skulle de sammantagna ge signaler om behovet att lägga om konsumtionsvanorna.

När regeringen nu föreslår att förpackningarna för alkoholdrycker inte ska förses med varningstexterna, måste den med det snaraste lägga förslag till andra åtgärder som bidrar till att alkoholkonsumtionen fås ner, menar utskottet.

Priset på alkohol är den faktor som mest påverkar hur mycket folk dricker. Skattehöjningarna i början av 2008 var enligt utskottets mening inte tillräckliga utan borde ha varit avsevärt större i alla dryckeskategorier. Utskottet ansåg att vi genom beskattningen fortsättningsvis bör se till att inte realpriset på alkohol börjar släpa efter höjningen i den allmänna prisnivån (ShUU 8/2007 rd). Utskottet upprepar här sin tidigare ståndpunkt att skatten på alkoholdrycker bör höjas med det snaraste (ShUU 5/2008 rd).

Alkoholreklamen bör begränsas ännu mer, anser utskottet. Livsstilsreklamen påverkar särskilt ungdomars alkoholbruk och får dem att anamma en alkoholpositiv livsstil. Därför vore det skäl att överväga om alkoholreklamen kunde begränsas till att gälla endast produktinformation. Även gränserna för alkoholreklam i teve bör ses över. Genom den ändring av alkohollagen som trädde i kraft den 1 januari 2008 begränsades alkoholreklam i teve under bästa tittartid för att skydda barn och unga. Utskottet, som godkände begränsningarna, ansåg att man kunde sätta en ännu senare tidpunkt för reklamen och att det finns faktorer som talar för ett totalförbud mot alkoholreklam i teve (ShUB 58/2006 rd).

Utskottet tog i sitt ovan nämnda betänkande också ställning till alkoholreklam i samband med idrottsevenemang. En lång rad grenförbund har förbundit sig att göra reklam för alkohol. Alkoholreklam i anknytning till idrottsevenemang är oförenligt med de hälsopolitiska målen. Därför borde man förhålla sig kritisk till de grenförbund som tillåter alkoholreklam när det blir aktuellt med statsunderstöd.

Utskottet godkänner regeringens förslag om att slopa varningstextskyldigheten, men vill trots det poängtera att konsumenten har rätt att få behövlig, oförfalskad information. Konsumentens behov av skydd kan anses vara särskilt stort när produkten utgör en risk för liv och hälsa. Det gäller alltså för social- och hälsovårdsministeriet att snabbt sätta igång med att planera hur medborgarna på annat sätt kunde göras mer medvetna om alkoholens hälsorisker.

Enligt Europeiska kommissionen är det tillåtet att på förpackningar för alkoholdrycker varna för fosterrisker på grund av alkohol. Däremot motsätter sig kommissionen allmänna varningar om hälsorisker. Frankrike har en lag som kräver att förpackningar för alkoholdrycker förses med en symbol eller text som varnar för fosterskador. Också om vi nu avstår från att sätta i kraft varningstextskyldigheten, är det viktigt att vi följer exemplet om andra EU-stater nationellt börjar lagstifta om varningstexter. Dessutom bör regeringen vara aktiv i EU:s organ och lägga förslag att regler om varningstexter ska tas in i gemenskapslagstiftningen.